.Kungl. Majas proposition nr 132.
I
Nr 132.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående markbyte
mellan kronan och Malmö stad för utvidgning av
Bulltofta flygplats; given Stockholms slott den 24
februari 1933.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Henning Leo.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
statsrådet å Stockholms slott den 24 februari 1933.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,
Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Departementschefen, statsrådet Leo anför:
I statsverkspropositionen till 1928 års riksdag lämnades under sjätte huvudtiteln
(sid. 86—90) en redogörelse för frågan örn anordnande av en flygplats
i Malmö, uppfyllande nutida krav. Föredragande departementschefen framhöll
därvid, att det redan i statsverkspropositionen till 1927 års riksdag omnämnda
förslaget att anlägga en kombinerad lant- och sjöflygstation å Skjutsstallyckan
norr om staden icke borde komma till utförande utan att i stället
erforderliga förbättringar borde vidtagas å Bulltoftafältet, där en flygplats
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 132.
»82 33
2 Kungl. Maj:ls proposition nr 132,
redan funnes. För att flygplatsen skulle kunna användas av tyngre trafikflygplan
måste den emellertid utvidgas. Härför avsåge man att taga i anspråk viss
intill den befintliga flygplatsen belägen mark, som användes till övningsplats
lör Kronprinsens husarregemente. Av den mark, som sålunda skulle tilläggas
flygplatsen, tillhörde omkring 101,400 kvadratmeter staten och omkring 88,600
kvadratmeter Malmö stad. Dessutom borde framdeles visst, enskild person tillhörigt
område förvärvas. Enligt den upprättade planen skulle däremot, sedan
den utvidgade flygplatsen blivit ordnad, av den i flygplatsen ingående, staten
tillhöriga marken ett område å omkring 225,000 kvadratmeter, beläget i övningsfältets
norra del och gränsande till ett Malmö stad tillhörigt egnahemsområde,
frånskiljas flygplatsen och försäljas till egna hem.
Omförmälda staten och Malmö stad tillhöriga områden hava numera tillagts
flygplatsen, och av området å omkring 225,000 kvadratmeter hava 34,500
kvadratmeter genom ett i statsverkspropositionen till 1929 års riksdag (sjätte
huvudtiteln sid. 49 och 50) omnämnt markbyte överlämnats till Malmö stad.
Av det till försäljning avsedda området återstå alltså 190,500 kvadratmeter.
Luftfartsmyndigheten har nu gjort framställning att, för möjliggörande av
ytterligare förbättring av flygplatsens figuration, sistnämnda område skulle få
tagas i anspråk för markbyte.
Härom har luftfartsmyndigheten i skrivelse den 6 februari 1933 anfört bland
annat:
Den vikt, som numera lades vid att lufttrafiken kunde uppnå största möjliga
regularitet, i förening med de genom teknikens utveckling ökade möjligheterna
härför hade medfört, att flygningar ägde rum även under mycket svåra väderleksförhållanden.
I synnerhet när flygplan med större hastighet komme till
användning och flygningar utfördes nattetid, vore det ur säkerhetssynpunkt av
vikt, att de flygplatser, å vilka start och landning skedde, hade tillräcklig areal
och i möjligaste män fria omgivningar. För flygplatser av större betydenhet
måste fordringarna i detta hänseende minst motsvara de bestämmelser, som
av luftfartsmyndigheten angivits för flygplatser hänförliga till klass I, nämligen
i huvudsak fria start- och landningsbanor örn minst 800 meter och därefter
fria stigningsvinklär av 1:15.
Därest man skulle uppnå det av generalpoststyrelsen med avseende å luftposttrafiken
uppställda målet, att brev, som i Stockholm och söder därom i vårt
land belägna orter inlämnades för postbefordran på kvällen, redan med första
brevbäringsturen följande dag skulle kunna utdelas i, bland andra städer, Berlin,
London och Paris, fordrades användandet av betydligt snabbare flygplan
än dem, som för närvarande vore insatta i trafiken. I fall start och landning å
Bulltofta flygplats med dessa flygplan skulle kunna även vid ogynnsam väderlek
äga rum utan allt för stor risk, borde flygplatsen utökas i riktningen norr—
söder, där nu visserligen omkring 800 meter långa start- och landningsbanor
funnes, men varest några i söder belägna höjder gjorde, att förut omförmälda
fordringar å en flygplats av klass I icke uppfylldes. För att möjliggöra den
ökning av flygplatsens areal, som av nämnda anledning vore önskvärd, måste
ett norr örn flygplatsen beläget område av Bulltofta gård förvärvas. Då vid
hänvändelse till ägaren av nämnda egendom visat sig, att överenskommelse örn
förvärv av området till skäligt pris icke kunde träffas, hade underhandlingar
förts mellan luftfartsmyndigheten och Malmö stads drätselkammares tredje
avdelning i syfte att staden skulle genom expropriation förvärva den för flygplatsens
utvidgning nödvändiga marken. Staten skulle sedan- tillbyta sig det
Kungl. Mnj:ts proposition nr 132.
3
exproprierade området, genom att staten såsom ersättning för detsamma med
äganderätt till Malmö stad överlämnade omkring 146,500 kvadratmeter av det
område i flygplatsens norra del, som hade avsetts att försäljas. Den återstående,
staten tillhöriga delen av området skulle, i motsats till vad förut
varit avsett, även för framtiden ingå i flygplatsen. Det område, som Malmö
stad skulle förvärva genom expropriation, innehölle en areal av omkring
213,000 kvadratmeter. Då detta område läge endast en och en halv till två
meter över havets medelvattenyta, vore det under nederbördsrika år vattensjukt
och kunde icke användas till byggnadsmark eller, med undantag för en
mindre del. odlas. Det hade därför hittills huvudsakligen begagnats till gräsbete.
Området hade av två värderingsman — ledamoten av riksdagens första
kammare, lantbrukaren Jöns Jönsson, för kronan, och byggnadschefen Edv. A.
Sjögren, för Malmö stad — uppskattats till ett värde av 41 öre för kvadratmeter
eller tillhopa till 88,000 kronor. Det område, som skulle av staten överlämnas till
Malmö stad, läge enligt numera verkställda mätningar fyra till åtta meter över
havets medelvattenyta och hade av bemälde värderingsman uppskattats till 60
öre för kvadratmeter eller tillsammans till 88.000 kronor.
Genom beslut den 20 januari 1933 hade stadsfullmäktige i Malmö bemyndigat
drätselkammarens tredje avdelning att med vederbörande statliga myndigheter
under förutsättning av å ena sidan Kungl. Maj:ts och å andra sidan
stadsfullmäktiges i Malmö godkännande träffa överenskommelse angående utvidgning
av Bulltofta flygplats m. m. samt uppdragit åt nämnda avdelning
att å stadens vägnar hos Kungl. Maj:t ansöka örn tillstånd för staden att medelst
expropriation förvärva det markområde örn cirka 213.000 kvadratmeter, som
erfordrades för flygplatsens utvidgning. Mellan luftfartsmyndigheten och
Malmö stads drätselkammares tredje avdelning hade sedermera avslutats dylik
villkorlig överenskommelse, enligt vilken drätselkammarens tredje avdelning
hade att föranstalta örn expropriation av förenämnda, till Bulltofta gård
hörande område, varefter omförmälda markbyte skulle äga rum.
Såsom nämnts hade de områden, som skulle bytas mot varandra, båda värderats
till 88.000 kronor. Om expropriationsersättningen bleve så hög, att densamma
jämte stadens kostnader för expropriations- och lagfartsåtgärder överstege
88.000 kronor, hade kronan att till staden kontant inbetala mellanskillnaden.
En dylik utgift för kronan vore emellertid icke ofrånkomlig. T överenskommelsen
hade nämligen också stadgats, att kronan vore berättigad att
antingen häva densamma, i vilket fall med flygplatsens utvidgning finge tills
vidare anstå, eller hos drätselkammaren påkalla, att expropriationsanspråken
återkallades beträffande viss av kronan angiven del av det område, expropriationsansökningen
avsett. Ehuru det vore önskvärt, att hela det område, som
enligt överenskommelsen skulle exproprieras, tillädes flygplatsen, kunde man
dock i nödfall nöja sig med något mindre areal. Beroende på storleken av den
ersättning expropriationsnämnden bestämde, finge av kronan övervägas, vilket
av de möjliga alternativen skulle väljas.
Därest med tillämpning av nämnda bestämmelse expropriationsanspråken
återkallades, skulle kronan ersätta staden av exnropriationsåtgärderna föranledda
kostnader, däri jämväl inbegripet skadestånd, som .staden enligt bestämmelserna
i § 62 första stycket i gällande expropriationslag kunde bliva förpliktad
utgiva. De kontanta utgifter för statsverket, sorn sålunda möjligen
kunde förekomma, bleve obetydliga, och då utvidgningen av flygplatsen i
väsentlig grad vore betingad av nattpostflygningen, syntes de. såsom förutsatts
skola ske beträffande andra mindre kostnader i samband med anordnande av
hjälnlandningsfält, böra gäldas av postverkets driftsinkomster.
överenskommelsen förutsatte, alt erforderliga planeringsarbeten å det område,
som skulle tilläggas flygplatsen, utfördes såsom ett av staten anordnat
arbete för sysselsättande av arbetslösa från Malmö.
4- Kungl. Maj.ts proposition nr 132.
Luftfartsmyndigheten finge till sist framhålla, att i de främmande länder,
varest kommersiell luftfart bedreves, en allmän strävan gjorde sig gällande att
utvidga befintliga flygplatser. Sådan utvidgning hade antingen nyligen fullbordats
eller vore under utförande bland annat beträffande flygplatserna
Kastrup vid Köpenhamn, Schiphol vid Amsterdam, Croydon vid London och
le Bourget vid Paris. Under det att flygplatsen vid Bulltofta för närvarande
hade en areal av 99.i hektar och efter utvidgningen skulle innehålla 120.4 hektar,
hade följande flygplatser antingen redan nu eller skulle efter beslutad utvidgning
få följande arealer: Kastrup 138 hektar, Schiphol 150 hektar, Croydon
138 hektar, le Bourget 150 hektar, Tempelhof i Berlin 135 hektar och Dubcndorf
vid Zurich 150 hektar.
På grund av vad sålunda anförts har luftfartsmyndigheten hemställt, att
Kungl. Majit måtte godkänna ifrågavarande överenskommelse.
I en senare till Kungl. Majit ingiven skrivelse har luftfartsmyndigheten
meddelat, att mellan luftfartsmyndigheten och ordföranden i drätselkammarens
i Malmö tredje avdelning ytterligare underhandlingar ägt rum angående
möjligheterna att ordna det ifrågasatta mark by tet mellan kronan och Malmö
stad i det fall, att expropriationsersättningen skulle sättas till så högt belopp,
att densamma jämte stadens kostnader för expropriationsåtgärderna m. m. överstege
88,000 kronor. Därvid hade framhållits, att jämväl den lösningen borde
vara möjlig, att kronan till staden överlämnade ytterligare mark — antingen
från det i luftfartsmyndighetens skrivelse omnämnda området i flygplatsens
norra del eller från annan staten tillhörig mark invid Malmö -— vars värde
motsvarade vad Malmö stad för expropriationen m. m. måste utgiva utöver
88,000 kronor.
T anslutning härtill har luftfartsmyndigheten hemställt, att eventuell framställning
till riksdagen måtte så avfattas, att jämväl denna utväg hölles öppen.
Utlåtanden hava avgivits av generalpoststyrelsen, byggnadsstyrelsen och
statens arbetslöshetskommission.
Generalpoststyrelsen har tillstyrkt bifall till luftfartsmyndighetens förslag
och därvid uttalat, att genomförandet av luftfartsmyndighetens förevarande förslag
till utvidgning av Bulltofta flygplats uppenbarligen skulle vara av den
största betydelse för nattpostflygningarnas utförande på ett fullt tillfredsställande
sätt. Enligt inom tyska rikspostministeriet uppgjord plan för nattpostflygningarna
på sträckan Hannover—Köln, Köln—London och Köln—
Paris skulle det redan under år 1934 bliva möjligt att befordra den svenska
posten till London och Paris med framkomst före första brevbäringsturen under
förutsättning, att tillräckligt snabba flygplan kunde användas för anslutningsflygningen
Malmö-—Hannover. Enligt vad generalpoststyrelsen inhämtat, torde
det finnas möjlighet, att ett dylikt flygplan kunde stå till förfogande redan
år 1934. Vid sådant förhållande vore givetvis den ifrågasatta utvidgningen
av flygplatsen vid Bulltofta synnerligen önskvärd.
Byggnadsstyrelsen har under åberopande av en av länsarkitekten N. Blanck
avgiven promemoria meddelat, att styrelsen icke hade något att erinra beträffande
de i förberördä preliminära överenskommelse angivna markvärdena.
Statens arbetslöshetskommission har anfört, att kommissionen intet hade att
erinra mot att förevarande arbete komme till utförande som statligt reservarbete
under förutsättning att kommissionen icke betoges rätten att, i den mån
arbetsmarknadsläget det påkallade, begränsa eller nedlägga arbetet, ävensom att
o
Kungl. Maj:ts proposition nr 132.
för övrigt de villkor komme att gälla, vilka funnes intagna i det redan förut upprättade
huvudkontraktet rörande tidigare bedrivna reservarbeten vid Bulltofta.
Vad i ärendet anförts synes visa, att en utvidgning av Bulltofta flygplats Departements
redan nu är önskvärd och inom kort lärer bliva nödvändig. Det torde därför ehefenvara
lämpligt att åtgärder i sådant syfte vidtagas. Vid ett fullföljande av den
mellan luftfartsmyndigheten och Malmö stads drätselkammares tredje avdelning
preliminärt avslutade överenskommelsen skulle staten genom byte förvärva
den mark, som för ifrågavarande ändamål erfordras. Mot den föreslagna
överenskommelsen, vilken torde få såsom bilaga fogas vid detta protokoll,
synes ej något vara att invända. Luftfartsmyndigheten har vid sidan av vad
överenskommelsen innehåller föreslagit, att -— därest för genomförande av det
avsedda markbytet utan kontant mellangift skulle erfordras, att kronan i
vederlag lämnade mark utöver vad i omförmälda överenskommelse förutsattes
— för sådant ändamål skulle få tagas i anspråk antingen mark inom det återstående,
i ärendet omförmälda området i flygplatsens norra del eller ock annan
kronan tillhörig mark invid Malmö. Då en dylik ökning av vederlaget helt skulle
betingas av det värde, som av expropriationsnämnden åsättes det enskilda markområde,
vars förvärvande det här gäller, synes intet vara att invända mot luftfartsmyndighetens
sistnämnda förslag såvitt avser mark inom nämnda område
i flygplatsens norra del och under förutsättning, att denna mark åsättes åtminstone
enahanda värde, som vid överenskommelsens upprättande beräknats,
60 öre för kvadratmeter. Däremot synes icke någon annan kronan tillhörig
mark böra för ändamålet anlitas, utan att ärendet dessförinnan ånyo förelägges
riksdagen.
De arbeten, som må erfordras för att det nyförvärvade området skall bliva
försatt i för sitt ändamål lämpligt skick, torde — liksom tidigare arbeten för
iordningställande av Bulltofta flygplats — få utföras såsom ett led bland åtgärderna
för motverkande av arbetslösheten. Vissa undersökningar angående nu
ifrågavarande arbeten hava redan ägt rum. Innan arbetena igångsättas, torde
emellertid förnyad utredning böra ske.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna den vid statsrådsprotokollet fogade överenskommelsen
mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, och Malmö stad,
å andra sidan, om byte av viss mark för utvidgning av Bulltofta
flygplats;
dels och bemyndiga Kungl. Maj:t att, där så erfordras, såsom
vederlag för enligt överenskommelsen tillbytt mark till Malmö
stad överlåta ytterligare delar av det markområde, som enligt vad
jag i statsrådsprotokollet förordat skulle för ändamålet få tagas
i anspråk.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Hellenius.
Kungl. Majite proposition nr 132.
6
Bilaga.
Mellan luftfartsmyndigheten, å Kungl. Marits och kronans vägnar, här
nedan kallad kronan, å ena sidan, och Malmö stads drätselkammares tredje avdelning,
å Malmö stads vägnar, här nedan kallad staden, å andra sidan, är
under förutsättning av godkännande av å ena sidan Kungl. Majit och å andra
sidan stadsfullmäktige i Malmö, denna dag i och för utvidgning av Bulltofta
flygplats i Malmö träffad denna
Överenskommelse.
1. Staden, förhinder sig att, under förutsättning av expropriationstillstånds
erhållande, låta vidtaga åtgärder för expropriation av det markområde örn cirka
213.000 kvadratmeter, som erfordras för utvidgning av ifrågavarande flygplats
och som å bifogade, av civilingenjör Erik Ingemarson den 22 september
1931 uppgjorda ritning är utmärkt med röda kantlinjer, samt att, så snart
expropriationen blivit genomförd, till kronan överlåta detsamma med full
äganderätt utom i vad avser i markområdet ingående delar av väg och diken,
å ritningen utmärkta med blå färg. vilken väg- och dikésmark är av karaktären
gemensamt undantag. Till dessa delar och undantag, i vilka även kronan har
del, skall staden efter expropriationsförfarandets avslutande till kronan överlåta
all icke kronan tillkommande rätt.
2. Kronan å sin sida skall i gengäld härför till staden med likaledes full
äganderätt överlåta det kronan tillhöriga markområde örn cirka 146,500 kvadratmeter,
som å åberopade ritning är angivet med gröna kantlinjer. ■ ’
3. De i byte mot varandra gående markområdena, som skola överlämnas
gravationsfria, skola av respektive förvärvare tillträdas samma dag, förberörda
expropriationsåtgärder genom stadens nedsättande av expropriationsersättningar
vinna sill avslutning.
4. Det område, som staden överlåter till kronan, uppskattas till ett värde
av 88.000 kronor och det område, som kronan överlåter å staden, till likaledes
88.000 kronor.
5. Morn. 1. Därest angivna bytesvärde, 88,000 kronor, skulle understiga
summan av de expropriationsersättningar, staden kan bliva förpliktad utgiva
för det område, staden enligt förestående skall genom expropriation söka förvärva,
eller det mindre område, vartill expropriationsanspråken i enlighet med
kronans önskan på sätt här nedan sägs kunna komma att begränsas, jämte
stadens med expropriationsåtgärderna förenade och därav med avseende å''lagfart
för staden föranledda kostnader, skall kronan, därest icke nedan angivna
förfaringssätt tillämpas, till staden kontant erlägga mellanskillnaden.
Innan rättens utslag i expropriationsmålet meddelats, äger kronan rätt att
antingen häva ^överenskommelsen eller hos drätselkammaren påkalla, att expropriationsanspråken
återkallas beträffande viss av kronan angiven del av det
område, expropriationsansökningen avsett, därest dylik kronans åtgärd företages
K så god tid, att staden kan hinna fullgöra i §§ 61 och 62 i gällande
expropriationslag omförmälda, å en expropriationssökande, sorn vill helt eller
delvis ^ återkalla expropriationsansökan, ankommande åtgärder. Drätselkammaren
åligger att, sä snart expropriationsnämndens uppskattning av expropriationsersättningen
blivit för drätselkammaren bekant, därom underrätta luftfartsmyndigheten.
Skulle, i anledning av att kronan begagnat sig av sin sålunda medgivna rätt
att häva överenskommelsen, expropriationsanspråken av staden återkallas,
aligger det kronan att ersätta staden densamma av expropriationsåtgärderna
föranledda kostnader, häri inbegripet jämväl sådant skadestånd, som staden
enligt bestämmelserna i § 62 första stycket i gällande expropriationslag kan
bliva förpliktad utgiva.
Kungl. Majus proposition nr 132. 7
Morn. 2. Skulle åter bytesvärdet överstiga summan av förenämnda stadens
expropriationsersättningar, expropriationsutgifter och lagfartskostnader, skall
staden till kronan kontant erlägga den uppkommande mellanskillnaden.
6. Envar förvärvare skall hava att med avseende å honom gjord överlåtelse
på sin bekostnad låta verkställa vederbörlig mätningsförrättning.
7. Avstyckningsplan för det område, som enligt denna överenskommelse avses
att av staden från kronan förvärvas, skall underkastas Kungl. Maj:ts godkännande.
8. Ifråga örn berörda område skall staden snarast möjligt föranstalta örn
dess intagande i stadsplan och därvid för detsamma söka fastställelse av sådana
stadsplanebestämmelser, att därigenom föreskrives, att å området icke få utan
luftfartsmyndighetens medgivande uppföras byggnader eller andra anordningar,
vilkas höjd över markytan överstiger 11 meter, samt att å den del av området,
som är belägen å mindre avstånd än 35 meter från flygplatsens gräns, icke får
uppföras byggnad, uppsättas andra anordningar eller finnas plantering, allt
med höjd överstigande 3 meter över marken.
9. Kronan och de personer, till vilka tomter eller markområden kunna komma
att upplåtas från kronan tillhöriga delar av Bulltoftafältet, skola hava rätt att
såsom utfartsvägar från dessa tomter och områden använda de gator eller vägar,
som staden kan komma att anlägga inom det område, kronan i enlighet med
förestående skulle överlåta till staden. Örn för ändamålet lämpliga gator och
vägar icke anläggas av staden, är staden pliktig tillåta kronan att utan ersättning
till staden över det område, som skulle till staden avstås, på kronans bekostnad
anlägga behövliga utfartsvägar från kronans områden. Därest överenskommelse
icke kan träffas angående dessa utfartsvägars läge och bredd, skall
tvisten avgöras genom skiljemän, utsedda i den ordning, lagen örn skiljemän
bestämmer.
10. Parterna skola var för sig vidkännas de med fångens lagfarande för
deras räkning förenade kostnaderna.
11. Förutsättning för denna överenskommelse är, att mellan vederbörande
statliga myndighet och staden avtal kommer till stånd örn att å den i enlighet
med denna överenskommelse utvidgade Bulltofta flygplats erforderliga planeringsarbeten
för utvidgningens användande såsom del av flygplatsen skola utföras
såsom ett av staten anordnat arbete för sysselsättande av arbetslösa från
Malmö.
Innan sådant avtal träffats, är staden icke skyldig att vidtaga någon åtgärd
för vinnande av i punkt 1. härovan omförmälda expropriation.
Har sådant avtal, varom i denna punkt sägs, icke kommit till stånd senast
den 1 augusti 1933, äga såväl kronan som staden rätt att inom en månad därefter
häva denna överenskommelse.
Av denna överenskommelse äro två lika lydande exemplar upprättade och
utväxlade.
Stockholm den 2 februari 1933. Malmö den 31 januari 1933.
På Drätselkammarens tredje
avdelnings vägnar:
C. C ari ber g. J o h. N i l s s o n.
Luftfartsmyndighet.
Christian Jensen. Ernst Håkansson.
Emmerik Hagberg.