Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

1

Nr 125.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående fortsatt befrielse
för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna
sedlar med guld; given Stockholms slott den 17 februari
1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Majlis

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 17 februari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Nothin, Schlyter. Wiöforss. Möller.
Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

.lag anhåller nu att få underställa Kungl. Majit frågan om fortsatt befrielse
för riksbanken under viss tid från skyldigheten att vid anfordran
inlösa av hanken utgivna sedlar med guld.

Därvid ber jag först att få erinra, att Kungl. Majit senast genom kungörelse
den 28 oktober 1932 medgivit riksbanken befrielse från skyldigheten
att inlösa av banken utgivna sedlar med guld ävensom att detta
medgivande blivit av riksdagen inom tjugu dagar från dess början gillat
(Kungl. Majits proposition ur 27, riksdagens skrivelse nr 13).

I skrivelse till Kungl. Majit den 1 februari 1933 hava fullmäktige i riks Bihang

lill riksdagens protokoll 1933. 1 saini. Xr I ''2ii

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 12ö.

banken hemställt örn fortsatt befrielse för riksbanken från inlösningsskyldigheten
till och med den 20 nästkommande maj.

Fullmäktige bava därvid anfört, att de skäl, som av fullmäktige åberopats
i föregående framställningar angående befrielse för riksbanken från
skyldigheten att inlösa bankens sedlar med guld, fortfarande i huvudsak
ägde giltighet och att fortsatt befrielse därför enligt fullmäktiges
mening vore nödvändig. I samband därmed ville fullmäktige framhålla,
att bedömandet av frågan örn vårt lands återgång till guldmyntfot kunde
komma att påverkas av de åtgärder, som eventuellt bleve resultatet av
den planerade ekonomiska världskonferens, för vars avhållande tidpunkten
ännu ej vore fastställd. Att utsträcka tiden för en fortsatt befrielse
från guldinlösen längre än till slutet av maj innevarande år syntes emellertid
icke lämpligt, enär möjlighet borde beredas innevarande års riksdag
att ännu en gång taga ställning till frågan.

Fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka beretts tillfälle att yttra sig i
ärendet, bava förklarat sig ej hava något att erinra mot att bankofullmäktiges
framställning bifalles.

Med hänvisning till vad sålunda förekommit får jag hemställa, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att riksbanken må för tiden från och med den 1
mars till och med den 20 maj 1933 vara fritagen från
skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken utgivna
sedlar med guld efter deras lydelse, med rätt
V. , dock för riksbanken att, om förhållandena därtill giva

■ '' anledning, före utgången av nämnda tid återupptaga

inlösningen av bankens sedlar.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter bi.
.. . trädda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten lämna bifall och förordnar,
att proposition av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Olga Gjörloff.

830491. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.