Kungl. Maj;ts proposition nr 120.

1

Nr 120.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen om godkännande av viss
ändring av den mellan Sverige och Finland den 10 maj 1927
avslutade konventionen angående ordnandet av det samfällda
laxfisket i Torne och Muonio älvar; given Stockholms slott den
17 februari 1933.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll samt med
överlämnande av en den 16 februari 1933 mellan Sverige och Finland träffad
deklaration rörande förändrad lydelse av art. XI i den mellan de
båda länderna den 10 maj 1927 avslutade konventionen angående ordnandet
av det samfällda laxfisket i Torne och Muonio älvar vill Kungl. Maj:t
härmed äska riksdagens godkännande av ändringen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Bihang lill rikaria geni protokoll 1933. t tami iSr HO—lil.

I

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 120,

Deklaration

mellan Sverige och Finland rörande
förändrad lydelse av art. XI
i konventionen den 10 maj 1927
angående ordnandet av det samfällda
laxfisket i Torne och Muonio
älvar.

Kungl. Svenska Regeringen och
Republiken Finlands Regering, vilka
gemensamt funnit nödigt vidtaga
vissa ändringar i den mellan de
båda länderna den 10 maj 1927 avslutade
konventionen angående ordnandet
av det samfällda laxfisket
i Torne och Muonio älvar, hava i
sådant syfte överenskommit örn följande: -

Art. XI i ifrågavarande konvention
skall erhålla följande lydelse:

«Art. XI.

Till upphjälpande av fisket inom
fiskeområdet skola de fördragsslutande
staterna inom området gemensamt
uppföra, underhålla och driva
en fiskodlingsanstalt. De härmed
förenade kostnaderna skola täckas
genom de avgifter, vilka Torne och
Muonio gränsälvars flottningsförening
skall erlägga för fiskets upphjälpande
jämlikt art. 2 i deklarationen
den 3 juli (20 juni) 1917 angående
ordnandet av timmerflottningen
i Torne och Munio älvar,
såsom denna artikel lyder i den
mellan de fördragsslutande staterna

Déclaration

entre la Suéde et la Finlande portant
modification å 1’article XI de
la Convention du 10 mai 1927 concernant
l’exploitation en commun
de la péche du saumon dans les
fleuves de Torneå (Tornio) et de
Muonio.

Le Gouvernement de Sa Majesté
le Roi de Suéde et le Gouvernement
de la République de Finlande ayant,
d’un commun accord, jugå nécessaire
d’apporter certaines modifications
å la Convention conclue entré
les deux pays le 10 mai 1927 concernant
l’exploitation en commun
de la péche du saumon dans lea
fleuves de Torneå (Tornio) et de
Muonio, sont convenus å cet effei
de ce qui suit:

L’article XI de la dite Convention
aura la teneur suivante:

«Art. XI.

En vue d’améliorer la péche dans
la zone de péche, les Etats contractants
construiront, entretiendront et
exploiteront en commun dans la
zone un établissement de pisciculture.
Les frais en résultant seron!
couverts par le produit des taxes å
acquitter pour l’amélioration de la
péche par 1’Association de flottage
des fleuves frontiéres de Torneå
(Tornio) et de Muonio, conformément
aux dispositions de 1’article
2 de la Déclaration du 3 ju Hiet
(20 juin) 1917 relative å Torganisation
du service de flotta ge dans les

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 120.

3

deri: 16 februari 1933 undertecknade
deklarationen.

Ledningen och förvaltningen av
fiskodlingsanstalten skall handhavas
av en nämnd om tre personer,
av vilka tvenne sakkunniga utses
av lanthruksstyrelserna i de fördragsslutande
länderna samt den
tredje av den för flottningens bedrivande
i gränsälvarna bildade
flottningsföreningen. Nämnden åligger
att över sin förvaltning avgiva
berättelse ävensom föra ordentliga
räkenskaper, uppgjorda för tiden
1 december—30 november, samt att
i övrigt ställa sig till efterrättelse
de bestämmelser, örn vilka de båda
ländernas regeringar sinsemellan
komma överens.

Förvaltningen och räkenskaperna
granskas- av de utav länsstyrelserna
i Norrbottens och Uleåborgs län för
Torne och Muonio gränsälvars flottningsförening
utsedda revisorer i
samband med granskningen av flottningsföreningens
räkenskaper. Revisorernas
utlåtande skall jämte förvaltningsberättelsen
av nämnden
omedelbart tillställas lantbruksstyrelsen
i vartdera landet.

Skulle denna konvention uppsägas
av endera fördragsslutande staten,
skola förhandlingar rörande ett
fortsatt gemensamt handhavande av
fiskodlingen upptagas.»

fleuves de Torneå (Tornio) et de
Muonio, dans la teneur que présente
cet artiele dans 1’accord conclu entre
les Stats contractants en date du
16 février 1933.

La direction et la gestion du dit
etablissement de pisciculture seront
assurées par une commission de 3
personnes, composée d’experts désignés,
un par la Direction de 1’Agriculture
de chacun des deux pays,
et le troisiéme par 1’Association de
flottage fondée pour 1’exercice du
flottage des bois dans les fleuves
frontiéres. La commission sera temm
de présenter un rapport sur sa
gestion et de tenir une comptabilité
réguliére, établie pour la période
allant du ler décembre au 30 novembre,
et de se conformer å tous
autres égards aux dispositions dont
les Gouvernements des deux pays
pourront convenir ente eux.

La gestion et la comptabilité seront
examinées par les commissaires
aux comptes désignés par les
administrations provinciales des
provinces de Norrbotten et d’Uleåborg
(Oulu) pour 1’Association de
flottage des fleuves frontiéres de
Torneå (Tornio) et de Muonio, å
1’occasion de la vérification, å laquelle
ils procéderont, de la comptabilité
de la dite Association. La
commission adressera immédiatement,
å la Direction de 1’Agriculture
de chacun des deux pays le rapport
des commissaires aux comptes ainsi
que le rapport de gestion.

Dans le cas ou la présente Convention
viendrait å öfre dénoncée
par 1’un des deux Stats contractants,
des négociations seront engagées
en varn d’assurer pär la sante

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Denna deklaration, som är avfattad
på svenska, finska1 och franska
språken, av vilka i fråga om tolkningen
den franska texten skall äga
vitsord, skall ratificeras, för Sveriges
vidkommande under förutsättning
av riksdagens godkännande,
och ratifikationsinstrumenten skola
snarast möjligt utväxlas i Helsingfors.
Deklarationen träder i kraft
en månad efter utväxlingen av ratifikationsinstrumenten,
och skola
beträffande dess giltighetstid och
dess uppsägning bestämmelserna i
artikel XV i konventionen den 10
maj 1927 vara gällande.

Till bekräftelse härav hava undertecknade,
därtill vederbörligen bemyndigade,
underskrivit denna deklaration
och försett den med sina
sigill.

Som skedde i Stockholm, i två
exemplar, den 16 februari 1933.

aussi Texercice en commun de la
pisciculture.»

La présente Déclaration, rédigée
dans les langues suédoise, finnoise
et francaise, et dont le texte francuis
fera foi en ce qui concerne
Interpretation, sera ratifiée, en ce
qui concerne la Suéde sous réserve
de 1’approbation du Riksdag, et les
instruments de ratification seront
échangés le plus töt possible å Helsingfors
(Helsinki). La Déclaration
entrera en vigueur un mois apres
1’échange des ratifications, et les
dispositions de 1’article XV de la
Convention du 10 mai 1927 seront
applicables en ce qui concerne la
durée de sa validité et sa dénonciation.

En foi de quoi, les soussignés,
duinent autorisés å cet eilet, ont
signé la présente Déclaration et
1’ont amnie de leurs cachets.

Fait å Stockholm, en double
exemplaire, le 16 février 1933.

P. ALBIN HANSSON.

(L. S.)

T. SNELLMAN.

(L. S.)

1 Den finska texten har ej intagits här.

Kungl. Majlis proposition nr 120.

o

Utdrag av protokollet över jordbruksar enden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 februari
1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,
Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med statsrådet och tillförordnade cliefen för
utrikesdepartementet anför chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet
Sköld:

Jämlikt vissa i konventionen den 10 maj 1927 (Sv. ö. m. fr. m. nr 29) mellan
Sverige och Finland angående ordnandet av det samfällda laxfisket
i Torne och Muonio älvar angivna bestämmelser brukas laxfisket i Torne
och Muonio älvar samfällt för Sverige och Finland med undantag för vissa
skatteförsålda laxfisken, och skall vardera staten därvid disponera hälften
av fisket.

Konventionen trädde i kraft den 1 januari 1928 och gäller för en tid
av tjugu år räknat från sistnämnda dag. Till konventionen ansluter sig
en deklaration den 10 maj 1927 (Sv. ö. m. fr. m. nr 29) mellan Sverige
och Finland rörande fastställande av stadga för fiskets bedrivande
inom Torne älvs fiskeområde. Denna stadga har, sedan Konungen genom
lag den 18 juni 1927 (nr 218) bemyndigats att utfärda vissa föreskrifter
rörande fisket inom Torne älvs fiskeområde, genom kungörelse den 13
januari 1928 (nr 6) förordnats skola, så länge den äger giltighet i Finland,
lända till efterrättelse jämväl här i riket.

Art. XI i konventionen den 10 maj 1927 stadgar följande.

Till upphjälpande av laxfisket inom fiskeområdet skola de fördragsslutande
staterna gemensamt uppföra, underhålla och driva en fiskodlingsanstalt
vid Äkäsjoki inom Kolari socken i Finland. De härmed förenade
kostnaderna skola täckas genom de avgifter, vilka Torne och Muonio
gränsälvars flottningsförening skall erlägga för fiskets upphjälpande jämlikt
art. 2 i deklarationen angående ordnandet av timmerflottningen i
Torne och Muonio älvar den 3 juli (20 juni) 1917, sådan denna artikel lyder
enligt den 10 maj 1927 mellan de fördragsslutande staterna träffad överenskommelse.

Ledningen av fiskodlingsanstalten skall handhavas av sakkunniga, utsedda
av lantbruksstyrelsen i vartdera landet.

Skulle konventionen uppsägas av endera fördragsslutande staten, skola
förhandlingar rörande ett fortsatt gemensamt handhavnnde av fiskodlingen
upptagas.

6 Kungl. Maj ds proposition nr 120.

Art. 2 i deklarationen den 3 juli (20 juni) 1917 (Sv. ö. m. fr. m. nr 2)
mellan Sverige och Ryssland angående ordnandet av timmerflottningen i
Torne oell Muonio älvar, vilken deklaration enligt med Finland den 10 maj
1920 (Sv. ö. m. fr. m. nr 4) växlade ministeriella noter äger giltighet för
förhållandet mellan Sverige och Finland, stadgar i dess lydelse enligt
deklarationen den 10 maj 1927 (Sv. ö. m. fr. m. nr 29) följande.

För fiskets upphjälpande i Torne och Muonio älvar skall för varje
kubikmeter flottat virke, beräknad enligt gällande kuberingstabell, utgå
en avgift av fem öre i svenskt mynt eller däremot svarande belopp i finskt
mynt.

Denna avgift skall inbetalas senast den 1 december varje år till länsstyrelsen
i Uleåborgs län att av denna myndighet bokföras och förvaltas
i samråd med länsstyrelsen i Norrbottens län.

I sammanhang med godkännandet av konventionen den 10 maj 1927 medgav
1927 års riksdag (prop. nr 250; skr. nr 328), att till bestridande av på
Sverige belöpande andel av kostnaderna för upprättande i enlighet med
konventionen av förenämnda laxodlingsanstalt i Kolari socken i Finland
finge såsom lån ur statens domäners fond ställas till förfogande ett
belopp av 30,000 kronor. Den avsedda laxodlingsanstalten har emellertid
icke kommit till stånd, och något lån ur statens domäners fond för detta
ändamål har ej heller begärts. I

I skrivelse den 31 december 1928, som tillställts såväl Sveriges som Finlands
regeringar, hemställde Torne och Muonio gränsälvars flottningsförening
— under framhållande av att fiskets upphjälpande genom fiskodling
enligt föreningens mening kunde tillgodoses för kostnader betydligt understigande
vad som nu för ändamålet uttaxerades av de flottande — örn
uppskov tillsvidare med uppförande av den konventionsbestämda fiskod^
lingsanstalten vid Äkäsjoki samt örn medgivande att i stället ordna laxodlingen
i gränsälvarna medelst utplantering av laxyngel i erforderlig
mängd från Kemi älvs flottningsförenings laxodlingsanstalt i Kaihua.
Därjämte hemställde flottningsföreningen örn medgivande att hos flottnmgsintressenterna
uttaxera endast så stort belopp, som vore nödvändigt
med hänsyn till den ifrågasatta anordningen, och i följd därav örn sådan
ändring av bestämmelserna örn fiskeavgiften, att denna fastställdes skola
utgå med högst 5 öre för varje kubikmeter flottgods.

Med anledning av denna framställning beslöto de båda ländernas regeringar
— Kungl. Majit den 22 november 1929 efter det utlåtanden över
framställningen inhämtats från lantbruksstyrelsen och länsstyrelsen i
Norrbottens län — samfällt att uppdraga åt en delegation, bestående av
två personer från vartdera riket, att verkställa utredning rörande ordnandet
av laxodlingen i Torne och Muonio älvar samt därmed i samband
stående förhållanden. Svenska delegerade hava varit i byrådirektören
G. O. Alm och länsassessorn E. A. Sundberg samt finska delegerade fiskerirådet
P. Brofeldt och assessorn W. Wallenius.

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Delegationen har till fullgörande av sitt uppdrag avlämnat ett den 23
januari 1932 dagtecknat betänkande jämte förslag till dels ändrad lydelse
av ari. XI i konventionen angående ordnandet av det samfällda laxfisket
i Torne och Muonio älvar dels ändrad lydelse av art. 2 i deklarationen
angående ordnandet av timmerflottningen i Torne och Muonio älvar dels
ock ändrad lydelse av 2 och 6 §§ i stadgan för fiskets bedrivande inom
Torne älvs fiskeområde. Beträffande vissa av de i betänkandet behandlade
frågorna hava länsassessorn Sundberg och assessorn Wallenius var
för sig anfört avvikande mening.

Över delegationens betänkande och förslag hava infordrade utlåtanden
avgivits den 30 mars 1932 av lantbruksstyrelsen, den 29 april 1932 av domänstyrelsen
och den 8 december 1932 av länsstyrelsen i Norrbottens län.

Före avlämnandet av delegationens betänkande har flottning sföreningen
den 3 augusti 1931 gjort en förnyad framställning i fråga örn laxfisket
i gränsälvarna, som av föreningen delgivits delegationen. Över denna
framställning hava utlåtanden avgivits den 2 oktober 1931 av länsstyrelsen
i Norrbottens län och den 29 april 1932 av domänstyrelsen.

I anledning av en den 6 maj 1930 dagtecknad framställning från Nedertorneå
kommun — över vilken utlåtanden avgivits den 31 december 1939
av länsstyrelsen i Norrbottens län och den 12 februari 1931 av lantbruksstyrelsen
— har genom svenska beskickningen i Hälsingfors till finska regeringen
framförts förslag örn viss ändring i 7 § av stadgan för fiskets
bedrivande inom Torne älvs fiskeområde.

Finska regeringen bär, med vissa jämkningar, godkänt de av delegationen
framlagda förslagen till ändring av art. XI i laxfiskekonventionen
och art. 2 i deklarationen angående timmerflottningen samt i oförändrat
skick godkänt den av delegationen föreslagna ändringen av 2 § i stadgan
för fiskets bedrivande inom Torne älvs fiskeområde och förenämnda förslag
till ändrad lydelse av 7 § i samma stadga. Till den av delegationen
föreslagna ändringen av 6 § i fiskestadgan har finska regeringen funnit
sig tillsvidare icke kunna taga definitiv ställning.

Beträffande de av finska regeringen gjorda ändringarna av delegationens
förslag har lantbruksstyrelsen avgivit infordrade utlåtanden den 3
maj och den 28 november 1932, varjämte länsstyrelsen i Norrbottens län
i sitt förenämnda utlåtande den 8 december 1932 utlåtit sig angående samma
ändringar.

Ändringarna av laxfiskekonventionen och deklarationen angående timmerflottningen.

Delegationen har beträffande ordnandet av laxodlingen i
gränsälvarna i sitt betänkande anfört huvudsakligen följande.

Laxodling torde vara det främsta medlet att skydda och upphjälpa laxbeståndet.
Laxodlingens värde läge dels däri, att en högre befruktningsprocent
ernåddes vid konstlad befruktning än vid naturlig lek. dels ock

& Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

dari, att rommen i en anstalt under tiden mellan romläggning och kläckning
bleve skyddad för de faror, som i naturen hotade densamma. För
att vid laxodlingen draga den fulla nyttan av dessa fördelar hade man
mångenstädes börjat uppföda det utplanteringsfärdiga ynglet i tråg eller
dammar antingen blott någon månad eller bela första sommaren eller
ännu längre lid och först därefter utsatt det i fria vatten.

Laxodlingen i Torne och Muonio älvar borde med hänsyn till älvarnas
storlek omfatta kläckning av minst 1 miljon laxrom årligen.

Beträffande laxodlingens ordnande bade flottningsföreningen föreslagit,
att - i stället för anläggande av en laxodlingsanstalt vid gränsälvarna
— skulle från Kaibua fiskodlingsanstalt vid Kemi älv inköpas för ^plantering
i gränsälvarna erforderlig mängd laxrom och laxyngel. Då emellertid
såväl relativt höga kostnader som även vissa olägenheter i övrigt
vore förbundna med den av flottningsföreningen föreslagna metoden för
laxodlingens ordnande, hade delegationen kommit till den uppfattningen,
att denna metod ej utan vidare borde förordas, utan att andra utvägar för
laxodlingens ordnande i gränsälvarna borde prövas.

Delegationen hade därför upptagit frågan örn uppförandet av en fiskodlingsanstalt
vid gränsälvarna till närmare undersökning. Då det kunde
tänkas, att odling av sik i framtiden kunde ifrågakomma, hade delegationen
även räknat med en dylik odling.

Av den undersökning, som delegationen verkställt, hade framgått, att
den i gällande konvention fastställda platsen vid Äkäsjoki icke erbjöde de
goda betingelser för anläggning av en laxodlingsanstalt med nödiga dammar,
som kunde fordras. Fallhöjden hade vid noggrannare avvägning
visat sig vara alltför ringa för erhållande av tillräckligt vattentryck i
kläckningsbyggnaden och nödigt djup i dammarna. Därjämte vore platsen
så avlägset belägen, att kostnaderna för uppförande och drivande av
en anstalt därstädes sannolikt bleve mycket höga. Delegationen ansåge
därför, att denna plats ej borde ifrågakomma för anläggning av en laxodlingsanstalt.

Stora svårigheter mötte emellertid, då det gällde att uppleta en i alla
avseenden fullt lämplig plats för anstaltens anläggning. Delegationen
hade funnit, att endast tre platser kunde ifrågakomma, nämligen Kengisfors,
Kengis bruk och Utmockan. Efter noggrann prövning hade dele- •
gationen funnit Kengisfors böra sättas i främsta rummet. Här funnes
rikligt vatten, som genom upprensning och dämning av tilloppskanalen
torde kunna skyddas för issörpning. Fallhöjd och vattenståndsförhållanden.
vöre sådana, att tillit tillräckligt tall förefunnes för såväl kläckningsoyggnad
som dammar oell att någon risk ej förefunnes för uppkommande
av bakvatten eller andra olägenheter vid försommarens högvatten. Då
de bästa oell delvis även största lekområdena vore belägna dels i nedre
delen av Muonio älv dels vid och nedanför sammanflödet med Torne älv
torde också möjligheterna att på relativt nära håll erhålla erforderlig
avelslax vara mycket stora.

Det föi f iskodlingsanstalten avsedda området vore, förutom en mindre
del vid det planerade vattenintaget, i enskild ägo. Själva intaget folie
mom »utmål för Pajala bys kvarnägare dels för Kengis skattefiske dels
ock för allmänt behov». Utmålet hade undantagits vid avvittringen och
äganderätten till detsamma tillhörde sålunda kronan. Kammarkollegium
torde därför kunna tillförsäkra anstalten behörig dispositionsrätt till den
for intaget erforderliga marken. Beträffande området i övrigt, som enligt

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

delegationens mening borde inköpas av de båda staterna, bade delegationen
erhållit ett preliminärt förslag till köpekontrakt, vari upptagits en
köpeskilling av 3,000 kronor. Även örn en reducering av elef begärda priset,
som förefölle väl högt, icke kunde ernås och trots ett från säljaresidan
gjort förbehåll angående rätt att framdraga tubledningar över området,
ville delegationen föreslå inköp av detsamma.

Kostnaderna för anläggning och utrustning av den åsyftade fiskodlingsanstalten
hade av delegationen approximativt beräknats till 103,400 kronor.
De årliga driftkostnaderna för anstalten hade av delegationen beräknats
till 13,400 kronor. Genom försäljning av en del av deli fångade och för befruktningsändamål
använda laxen syntes anstalten årligen kunna tillföras
en inkomst på omkring 650 kronor, vilket belopp borde 1''råndragas de
beräknade driftkostnaderna. Dessa skulle sålunda kunna nedbringas till
12,750 kronor. De årliga kostnaderna för laxodling i egen anstalt vid gränsälvarna
kunde — örn till driftkostnaderna Indes ett belopp av 5,170 kronor,
motsvarande 5 procent på anläggningskostnaderna — alltså beräknas uppgå
till 17,920 kronor.

Efter övervägande av samtliga på saken inverkande omständigheter
hade delegationen funnit sig böra föreslå, att den för gränsälvarna planerade
laxodlingen måtte baseras på anläggande av en egen fiskodlingsanstalt
och att denna anstalt måtte förläggas till Kengisfors.

Delegationen har i anslutning härtill hemställt, att a r t. XI i laxfiskekonventionen
måtte först och främst såtillvida ändras, att
orden »vid Äkäsjoki inom Kolari socken i Finland» utginge. Någon anledning
att genom artikelns formulering binda fiskodlingsanstaltens förläggning
vid den av delegationen föreslagna platsen vid Kengisfors syntes
delegationen ej förefinnas, utan avgörandet i denna fråga borde tillkomma
regeringarna i de båda länderna. Delegationen har vidare hemställt, att
— då den ifrågasatta anstaltens verksamhet även skulle kunna omfatta odling
av andra fiskslag än lax — ordet »laxfisket» i första stycket av artikeln
måtte utbytas mot ordet »fisket». Slutligen har delegationen hemställt,
att det nuvarande andra stycket i artikeln måtte utbytas mot två
nya stycken, innefattande vissa ändrade och fullständigadc föreskrifter angående
ledningen och förvaltningen av fiskodlingsanstalten. Enligt dessa
nya föreskrifter skall ledningen och förvaltningen av anstalten handhavas
av en nämnd på tre personer, bestående av sakkunniga, utsedda två
av lantbruksstyrelserna i de båda länderna samt den tredje av den för
flottningens bedrivande i gränsälvarna bildade flottningsföreningen; och
skall det åligga nämnden att över sin förvaltning avgiva berättelse ävensom
att föra ordentliga räkenskaper m. m.

Beträffande anskaffandet av fö r f i s k o d 1 i n g s a n s t a 11 e n s
anläggning o c b drift erforderliga m c de 1 har delegationen
i sitt betänkande anfört huvudsakligen följande.

Då någon laxodling ännu icke kommit till stånd, hade de hittills influtna
fiskeavgifterna — med undantag för vissa utbetalningar till försök med
yngeltransporter och avelslaxfångst m. m. — ej blivit tagna i bruk. Enligt
vad delegationen inhämtat torde därför vid 1932 års slut komma att finnas
disponibelt ett belopp av omkring 114,000 kronor. Som kostnaderna för

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

anstaltens anläggning och utrustning beräknats till 103,400 kronor, skulle
det tillgängliga beloppet vara mer än tillfyllest för nämnda ändamål, och
något förskotterande av medel från staternas sida torde sålunda ej behöva
ifrågakomma.

Vad anginge erhållande av medel för bestridande av de till 12,750 kronor
beräknade årliga driftkostnaderna ville delegationen erinra örn att de
årliga fiskeavgifterna under åren 1928—1931 uppgått till i medeltal omkring
20,000 kronor, varierande mellan 16,760 kronor och 23,356 kronor.
Även örn hänsyn toges till att åtgärder möjligen bomme att behövas jämväl
för motverkande av flottningsskador på sikfisket samt att därför ett
mindre årligt belopp kunde bliva erforderligt för anskaffande av rom och
^plantering av sikyngel, vore det tydligt, att med hittills förekommande
virkesmängder den nu bestämda fiskeavgiften av 5 öre för kubikmeter
flottgods vore större än nödigt.

Delegationen har därför, med beaktande av flottningsföreningens framställning
i denna del. föreslagit en sådan ändrad formulering av a r t. 2 i
deklarationen angående timmerflottningen, att den i
artikeln avsedda avgiften skall per kubikmeter flottgods utgå med högst
5 öre i svenskt mynt eller däremot svarande belopp i finskt mynt. Avgiftens
årliga storlek borde enligt delegationens mening göras beroende av vad som
faktiskt åtginge för anstaltens drift och underhåll. Delegationen har därför
tillika föreslagit, att det nuvarande andra stycket i artikeln skulle ersättas
med ett nytt stycke av innehåll att för ändamålet erforderliga medel
skola tillhandahållas av flottningsföreningen på rekvisition av den
utav delegationen för anstaltens ledning och förvaltning föreslagna
nämnden.

De medel, som en gång inbetalats till länsstyrelserna i Uleåborg och
Luleå men ej bomme att åtgå för anstaltens anläggning och utrustning,
hava synts delegationen lämpligen böra avsättas till en f o n cl att förvaltas
efter gemensamt bestämmande av lantbruksstyrelserna i de båda staterna.
Denna fond skulle enligt delegationens mening kunna tagas i anspråk dels
för sådana reparationer och vidlyftigare underhållsarbeten, som ej kunde
hänföras till de årligen återkommande drift- och underhållskostnaderna,
dels ock för förbättrade anordningar eller metoder för fullföljandet avanstaltens
program sådant detsamma av delegationen planerats.

Beträffande nu behandlade frågor har assessor Wallenius såtillvida anfört
skiljaktig mening, att han föreslagit, att i föreskrifterna örn fiskeavgiftens
årliga storlek måtto intagas bestämmelse, att fiskeavgiftsmedel
jämväl skulle kunna — inom gränsen för en uttaxering av 5 öre per kubikmeter
flottgods — anlitas för förbättringar av anstalten genom ökat antal
sommardammar eller andra åtgärder efter bestämmande av lantbruksstyrelserna
i de båda länderna.

Länsassessor Sundberg har — med avstyrkande av den föreslagna fiskodlingsanstalten
— förklarat sig anse, att flottningsföreningen i stället
borde, i enlighet med gjort erbjudande, åläggas att själv till fiskets upp-,

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

hjälpande ombestyra ^plantering av yngel i gränsälvarna. Fiskeavgiften
borde, därest sådan avgift skulle fastställas att fortfarande utgå. bestämmas
till 2 öre per kubikmeter flottgods. Skulle en fiskodlingsanstalt i enlighet
med majoritetens förslag komma till stånd, borde vad av fonderade
fiskeavgiftsmedel härför icke åtginge återbäras till flottningsföreningen.

Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt bifall till delegationens förslag samt
vidare anfört huvudsakligen följande.

Lantbruksstyrelsen funne det angeläget uttala, att fiskeavgiften givetvis
icke borde uttagas till högre belopp än som befunnes oundgängligen nödigt
till uppehållande av fiskodling i erforderlig utsträckning. Avgiften
syntes emellertid lantbruksstyrelsen lämpligen böra under några år framåt
uttagas till maximibeloppet 5 öre per kubikmeter flottgods för möjliggörande
av någon fondbildning till mötande av år, då i följd av ringa flottning
de utgående avgifterna möjligen icke komme att förslå till täckande
av anstaltens oundgängliga driftkostnader. Sedan en fond av den storlek,
som kunde anses erforderlig för tryggande av anstaltens drift, uppnåtts,
skulle självfallet avgiften därefter uttagas endast till det belopp, som för
varje år befunnes nödigt till anstaltens uppehållande och drivande.

Domänstyrelsen har tillstyrkt delegationens förslag med följande erinringar.

En avgift från de flottande av högst 5 öre per kubikmeter torde i stort
sett hava så ringa inverkan på skogsbrukets räntabilitet, att, örn för
tillgodoseende av andra berättigade ändamål dylik avgift påfordrades,
anledning icke syntes styrelsen föreligga att motsätta sig en sadan anordning.
Avgiften finge emellertid under inga förhållanden uttagas
till högre belopp än som befunnes oundgängligen nödigt till uppehållande
av erforderlig fiskodling i vattendragen i fråga.

Kostnaderna för uppförande av den tidigare planerade laxodlingsanstalten
vid Äkäsjoki hade enligt en år 1927 verkställd utredning (prop.
nr 250/1927, sid. 24) beräknats till 75,000 kronor. Det borde enligt styrelsens
mening finnas utsikter till att nedbringa kostnaderna för den ^av
delegationen ifrågasatta anstalten till samma belopp. Då vid 1932 års
utgång av inlevererade avgifter skulle finnas disponibelt ett överskott å
omkring 114,000 kronor, skulle härigenom den av lantbruksstyrelsen
önskade garantifoTiden kunna redan nu erhållas, och vid sådant förhållande
skulle härefter endast behöva uttaxeras för anstaltens drift och
underhåll erforderliga kostnader.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har — med överlämnande tillika av
ett från flottningsföreningen införskaffat yttrande — förklarat sig icke
huva något att erinra mot delegationens förslag örn uppförande av en
fiskodlingsanstalt; och har länsstyrelsen ej heller framställt någon invändning
mot de av delegationen föreslagna ändringarna av bestämmelserna
angående fiskeavgiften. Med anledning av vissa av flottningsföreningen
i dess yttrande framställda anmärkningar har länsstyrelsen
anfört, bland annat, följande.

Föreningen gjorde gällande, att en avgift av 5 bie per kubikmeter flottat
virke vore oskäligt hög och ej stöde i skäligt förhållande ^ till den
skada flottningen kunde anses medföra för fisket samt att en sådan av -

Departementschef
en.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

gift kunde väsentligen bidraga till minskning av den tinnnermängd, som
nedfördes till älven. Även länsstyrelsen holle före, att angivna avgift
vöre tilltagen i högsta laget, och att det därför borde vara av vikt, att
avgift icke uttoges till högre belopp än som befunnes oundgängligen nödigt
till uppehållande av erforderlig fiskodling i vattendraget. En sådan
sänkning vore ju även förutsatt av delegationen. Den märkbara
minskning, som under de senaste decennierna inträffat med avseende å
laxtillgången i Torne älv, måste enligt länsstyrelsens förmenande till avsevärd
del skrivas på flottningens konto. Talet örn att den höga fiskeavgiften
skulle menligt inverka på timmernedsläppningen till älven syntes
länsstyrelsen betydligt överdrivet, då denna avgift motsvarade endast
0.2 öre per kubikfot och hela flottningskostnaden i älven i medeltal under
de senast fem åren uppgått till närmare 9 öre per kubikfot samt till
betydligt högre belopp för dess bivatten.

De av finska regeringen föreslagna jämkningarna av delegationens
förslag till ändrad lydelse av art. XI i laxfiskekonventionen och art. 2
i deklarationen angående timmerflottningen äro av huvudsakligen formell
natur.

Ändringarna i stadgan för fiskets bedrivande inom Torne älvs

fiskeområde.

I 2 § sista stycket av stadgan för fiskets bedrivande inom Torne älvs
fiskeområde stadgas, att lax och laxöring, som håller i längd mindre än
25 centimeter, icke må under någon tid av året metas eller annorlunda uppsåtligen
fångas. Under framhållande att dessa minimimått vore lägre
än de för kringliggande områden gällande minimimåtten och i själva
verket för låga har delegationen föreslagit sådan ändring av nämnda
stadgande, att minimimåtten i stället fastställdes, för lax till 50 centimeter
och för laxöring till 35 centimeter.

I 7 § första punkten av stadgan föreskrives, att för fångst av nors,
siklöja, stäm, löja eller strömming må i skärgården användas nät och
notar med minst 30 och högst 45 varv på 60 centimeters nätlängd. Förenämnda
förslag till ändring av detta stadgande, som överensstämmer
med ett av fiskeriinteudenten i övre norra distriktet uppgjort förslag,
innefattar, att för den i stadgandet angivna fångsten må i skärgården
användas nät med en maskstorlek av minst 30 oell högst 50 varv på 60
centimeters nätlängd samt notar med en maskstorlek i kilen eller notens
mitt och 10 meter på vardera sidan örn densamma av minst 30 och högst
50 varv på 60 centimeters nätlängd.

Ifrågavarande förslag hava tillstyrkts av de i ärendet över desamma
hörda myndigheterna. I

I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna finner jag de av delegationen
framlagda förslagen till ändrad lydelse av art. XI i laxfiskekonventionen
och art. 2 i deklarationen angående timmerflottningen i
ifrågavarande älvar med de av finska regeringen ifrågasatta jämknin -

13

Kungl. Majus proposition nr 120.

garna vara av beskaffenhet att kunna av Kungl. Majit godkännas. Jag
har ej heller något att erinra mot de likaledes av myndigheterna tillstyrkta
förslagen till ändring av 2 och 7 §§ av den genom särskild deklaration
fastställda stadgan för fiskets bedrivande inom Torne älvs fiskeområde.
Förslaget till ändring av laxfiskekonventionen bör emellertid
underställas riksdagens prövning, innan ratifikation härutinnan må
ifrågakomma.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst upprättade
förslag till deklarationer mellan Sverige och Finland rörande dels förändrad
lydelse av art. XI i konventionen den 10 maj 1927 angående ordnandet
av det samfällda laxfisket i Torne och Muonio älvar, dels förändrad
lydelse av art. 2 i den mellan länderna gällande deklarationen
angående ordnandet av timmerflottningen i Torne och Muonio älvar,
dels ock förändrad lydelse av §§ 2 och 7 i den genom deklarationen den
10 maj 1927 fastställda stadgan för fiskets bedrivande inom Torne älvs
fiskeområde, hemställer föredraganden, under erinran att det torde ankomma
på statsrådet och tillförordnade chefen för utrikesdepartementet
att göra erforderlig framställning rörande undertecknande av deklarationerna,
att nämnda tre förslag av den lydelse, bilagorna A1, B och C till
detta protokoll utvisa, måtte vinna Kungl. Majits godkännande.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, anfört och hemställt
finner Hans Majit Konungen gott gilla och bifalla.

Ur protokollet:

Joh:s Thygesen.

Bifogas ej liiir (se det vid propositionen fogade förslaget).

14

Kungl. Majlis ''proposition nr 120.

; I ;

Deklaration

mellan Sverige och Finland rörande
förändrad lydelse av art. 2 i
den mellan länderna gällande deklarationen
angående ordnandet
av timmerflottningen i Torne och
Muonio älvar.

Kungl. Svenska Regeringen och
Repuliken Finlands Regering, vilka
gemensamt funnit nödigt vidtaga
vissa ändringar i den mellan Sverige
och Ryssland den 3 juli (20
juni) 1917 avslutade och genom
notväxling mellan Sverige och Finland
den 10 maj 1920 för förhållandet
mellan dessa länder till giltigheten
bekräftade deklarationen
angående ordnandet av timmerflottningen
i Torne och Muonio älvar,
hava i sådant syfte överenskommit
om följande:

Artikel 2 i ifrågavarande deklaration,
som ändrats genom deklarationen
den 10 maj 1927, skall erhålla
följande lydelse:

''Art. 2.

För fiskets upphjälpande i Torne
och Muonio älvar skall för varje
kubikmeter flottat virke, beräknad
enligt gällande kuberingstabell, utgå
en avgift av högst fem öre i
svenskt mynt eller däremot svarande
belopp i finskt mynt bero -

Bilaga B.

Déclaration

entr6 la Suette et la Finlande portant
modification ä 1’article 2 de
la Déclaration en vigueur entre les
deus pays concernant la régularisation
du service de flottage des
bois dans les fleuves de Torneå
(Tornio) et de Muonio.

Le Gouvernement de Sa Majesté
le Roi de Suéde et le Gouvernement
de la République de Finlande
ayant, d’un commun accord, jugå
nécessaire d’apporter certaines modifications
å la Déclaration concernant
le service du flottage des bois
dans les fleuves de Torneå (Tornio)
et de Muonio, signée entre la Suéde
et la Russie le 3 juillet (20 juin)
1917 et confirmée, en ce qui concerne
sa validité pour les relations
entre la Suéde et la Finlande, par
échange de notes ministérielles, en
date du 10 mai 1920, sont eonvenus
å cet effet de ce qui suit:

L’article 2 de la dite Déclaration,
modifié par la Déclaration du 10
mai 1927, aura la teneur suivante:

"Art. 2.

Pour 1’amélioration de la péche
dans les fleuves de Torneå (Tornio)
et de Muonio, il sera perqu pour
chaque métre cubé de bois flotté,
calculé d’aprés la table de cubage
en vigueur, une taxe de cinq öre
au plus en monnaie suédoise ou de

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

15

ende på utgifterna för fiskodlingsverksamheten.

För ändamålet erforderliga medel
tillhandahållas av den för flottningens
bedrivande i gränsälvarna bildade
flottningsföreningen på rekvisition
av den uti artikel XI i konventionen
angående ordnandet av
det samfällda laxfisket i älvarna
omförmälda nämnden.»

Denna deklaration, som är avfattad
på svenska, finska1 och franska
språken, av vilka i fråga om
tolkningen den franska texten skall
äga vitsord, skall ratificeras, och
ratifikationsinstrumenten skola snarast
möjligt utväxlas i Helsingfors.
Deklarationen träder i kraft
en månad efter utväxlingen av
ratifikationsinstrumenten, och skola
beträffande dess giltighetstid och
dess uppsägning bestämmelserna i
artikel 3 i deklarationen den 3 juli
(20 juni) 1917 vara gällande.

la valuer correspondante en monnan
finlandaise, suivant le montan!
de dépenses effectuées pour
1’exercice de la pisciculture.

Les fonds nécessaires å cet effet
seront fournis par 1’Association de
flottage fondée pour 1’exercice du
flottage des bois dans les fleuves
frontiéres, sur réquisition de la
commission visée å Fart. XI dé la
Convention concernant 1’exploitation
en commun de la péche du
salimon dans les difs fleuves.»

La présente Déclaration, rédigée
dans les langues suédoise, finnoise
et francaise, et dont le texte frangais
fera foi en ce qui concerne
1’interprétation, sera ratifiée, et les
ratifications seront échangées le
plus töt possible å Helsingfors (Helsinki).
La Déclaration entrera en
vigueur un mois apres 1’échange
des ratifications, et les dispositions
de 1’article 3 de la Déclaration du
3 juillet (20 juin) 1917 seront applicables
en ce qui concerne la durée
de sa validité et sa dénonciation.

Deri finska texten har ej intagits här.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Deklaration

mellan Sverige och Finland rörande
förändrad lydelse av §§ 2
och 7 i den genom deklarationen
den 10 maj 1927 fastställda stadgan
för fiskets bedrivande inom
Torne älvs fiskeområde.

Kungl. Svenska Regeringen och
Republiken Finlands Regering, vilka
gemensamt funnit nödigt vidtaga
vissa ändringar i den genom
deklarationen mellan de båda länderna
den 10 maj 1927 fastställda
och till densamma fogade stadgan
för fiskets bedrivande inom Torne
älvs fiskeområde, hava i sådant syfte
överenskommit om följande:

§§ 2 och 7 i ifrågavarande stadga
skola erhålla följande lydelse:

«2 §.

Fiske efter lax och laxöring vare
förbjudet från och med den 1 september
till dess isen om våren bortgått;
dock må till och med den 24
september fångst av laxöring idkas
i skärgården samt i fasta fiskeverk
ävensom med drag och därmed jämförlig
redskap i älven inom svenska
och finska Nedertorneå socknar.

Under tiden från och med den 1
september till dess isen örn våren
bortgått må för den skull med ovan

Bilaga C.

Déelaration

entre la Suéde et la Fallande portant
modiflcation aux art. 2 et 7
du Réglement sur la péche dans
la zone de péche du fleuve de
Torneå (Tornio), adopté en vertu
de la Déelaration du 10 mai 1927.

Le Gouverneinent de Sa Majesté
le Roi de Suéde et le Gouvernement
de la République de Finlande ayant,
d’un commun accord, jugå nécessaire
d’apporter certaines modifications
au Réglement sur la péche dans la
zone de péche du fleuve de Torneå
(Tornio), adopté en vertu de la Déclaration
entre les deux pays du 10
mai 1927 et joint å la dite Déclaration,
sont convenus å cet effet de
ce qui suit:

Les artides 2 et 7 du dit Réglement
auront la teneur suivante:

«Art. 2.

La péche du saumon et de la truite
saumonée est interdite depuis le ler
septembre jusqu’å la débåcle du
printemps. La péche de la truite
saumonée pourra avoir lieu toutefois
jusqu’au 24 septembre inclucivement
dans 1’archipel cötier et
aux apparens de péche fixes du
fleuve, ainsi que, dans le fleuve,
å la cuiller ou au moyen d’engins
analogues, dans les paroisses suédoise
et finlandaise de Nedertorneå
(Alatornio).

Sous réserve de la dérogation
prévue ci-dessus, il n’est pas permis,
par conséquent, depuis le lcr sep -

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

17

nämnt undantag redskap av vad
namn och beskaffenhet som helst,
avsedd för fångst av lax eller laxöring,
icke i fiskevattnet kvarlämnas,
än mindre utsättas eller annorlunda
begagnas.

Lax, sorn håller i längd mindre
än 50 centimeter, och laxöring, som
håller i längd mindre än 35 centimeter,
må icke under någon tid av
året metas eller annorlunda uppsåtligen
fångas.»

«7 §.

För fångst av nors, siklöja, stäm,
löja eller strömming må i skärgården
användas nät med en maskstorlek
av minst 30 och högst 50
varv på 60 centimeters nätlängd
samt notar med en maskstorlek i
kilen eller notens mitt och 10 meter
på vardera sidan örn densamma av
minst 30 och högst 50 varv på 60
centimeters nätlängd.

Skulle användning av i denna
paragraf nämnda redskap visa sig
verka förödande på dessa eller
andra Åskslag, åge vardera staten
rätt att begränsa eller förbjuda
densamma.»

Bihang lill riksdagens protokoll 1933.

tembre jusqu’å la débäcle du printemps,
de laisser dans les eaux ou
a lien la péche, et moins encore
d’y poser ou d’y utiliser de n’importe
enelie autre maniére des apparens
ou engins de péche, quels qu’en
soient le nom et la nature, destinés
å la péche du saumon ou de la truite
saumonée.

Il n’est pernils å aucune époque
de l’année de pécher å la ligné ni
de prendre intentionnellement de
n’importe quelle autre maniere des
saumons d’une longueur inférieure
å 50 centimétres et des truites saumonnées
d’une longueur inférieure
å 35 centimétres.»

«Art. 7.

Poul’ la péche de 1’éperlan, du
corégone blanchåtre, de la grilagine,
de Tablette ou du petit hareng, il
pourra étre employé dans Tarchipel
cötier des filets fixes (nät — verkkoja)
ayant des maines de dimensions
correspondant å 30 fois au
moins et 50 fois au plus 1’écart
entre deux noeuds sur 60 centimétres
de longueur du Hiet, ainsi
que des sennes (notar — nuottia)
ayant, å la poche ou au milieu et
jusqu’å 10 métres de chaque cote
du milieu, des maines de dimensions
correspondant å 30 fois au
moins et 50 fois au plus 1’écart
entre deux noeuds sur 60 centimétres
de longueur du Alet.

S’il apparaissait que 1’emploi des
engins de péche visés au présent
article risque d’entrainer la destruction
des dites espéces ou d’autres
especes de polsson, chacun des deux
Stats aura le drott de 1’interdire ou
de le limiter.»

1 sami. Nr 120—121.

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Denna deklaration, som är avfattad
på svenska, finska1 oell
franska språken, av vilka i fråga
om tolkningen den franska texten
skall äga vitsord, träder i kraft en
månad efter undertecknandet, och
skola beträffande dess giltighetstid
och dess uppsägning gälla enahanda
bestämmelser som de, vilka
jämlikt art. XV i konventionen den
10 maj 1927 mellan Sverige och
Finland angående ordnandet av det
samfällda laxfisket i Torne och
Muonio älvar äro gällande beträffande
sagda konvention.

La présente Déclaration, rédigée
dans les langues suédoise, finnoise
et francaise, et dont le texte franqais
fera foi en ce qui concerne 1’interprétation,
entrera en vigueur un
mois apres la date de la signature.
En ce qui concerne la durée de sa
validité et sa dénonciation, les memes
régles seront appliquées que
celles contenues dans 1’article XV
de la Convention signée le 10 mai
1927 entre la Suéde et la Finlande,
concernant 1’exploitation en commun
de la péche du saumon dans
les fleuves de Torneå (Tornio) et de
Muonio.

1 Den finska texten har ej intagits här.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

19

Utdrag av protokoll över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 februari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter. Wigforss,
Möller, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Under erinran att Kungl. Maj:t den 3 februari 1933 på föredragning av
chefen för jordbruksdepartementet beslutit godkänna förslag till deklarationer
mellan Sverige och Finland rörande dels förändrad lydelse av art.
XI i konventionen den 10 maj 1927 angående ordnandet av det samfällda
laxfisket i Torne och Muonio älvar, dels förändrad lydelse av art. 2 i den
mellan nämnda länder gällande deklarationen angående ordnandet av
timmerflottningen i Torne och Muonio älvar, dels ock förändrad lydelse
av §§ 2 och 7 i den genom deklarationen den 10 maj 1927 fastställda stadgan
för fiskets bedrivande inom Torne älvs fiskeområde, hemställer tillförordnade
chefen för utrikesdepartementet, statsrådet Undén, att Kungl.
Maj:t måtte bemyndiga statsministern, som av Kungl. Majit denna
dag förordnats att förestå utrikesdepartementet, att med vederbörande
finska befullmäktigade underteckna ifrågavarande deklarationer.

Till vad tillförordnade departementschefen under
ovanstående punkt hemställt, däruti övriga närvarande
statsrådsledamöter förena sig, behagar Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall.

Ur protokollet:
C. O. Gisle.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Utdrag ur protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 17 februari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller,
Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med statsministern i egenskap av tillförordnad
chef för utrikesdepartementet anför chefen för jordbruksdepartementet,
statsrådet Sköld:

Såsom framgår av statsrådsprotokollet för den 3 februari 1933 godkände
Kungl. Majit då upprättade förslag till deklarationer mellan Sverige och
Finland rörande dels förändrad lydelse av art. XI i konventionen den 10
maj 1927 angående ordnandet av det samfällda laxfisket i Torne och
Muonio älvar dels förändrad lydelse av art. 2 i den mellan länderna gällande
deklarationen angående ordnandet av timmerflottningen i Torne och
Muonio älvar dels ock förändrad lydelse av §§ 2 och 7 i den genom deklarationen
den 10 maj 1927 fastställda stadgan för fiskets bedrivande inom
Torne älvs fiskeområdet. Den 16 februari 1933 hava ifrågavarande deklarationer
blivit av regeringarnas befullmäktigade ombud undertecknade.

Vidkommande de överenskomna ändringarna i nämnda konvention och
deklarationer hänvisar jag till nyssnämnda statsrådsprotokoll. Förslaget
om ändring av konventionen bör, såsom jag till samma protokoll anfört,
underställas riksdagens prövning, innan ratifikation härutinnan må
ifrågakomma.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte i proposition
föreslå riksdagen att godkänna ifrågavarande ändring av art. XI i
den mellan Sverige och Finland den 10 maj 1927 avslutade konventionen angående
ordnandet av det samfällda laxfisket i Torne och Muonio älvar.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Kegenten, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:

Joh:s Thygesen.