Kungl. Maj:ts proposition nr 104.
1
iNr 104.
Kungl. Martts proposition till riksdagen angående anslag för de
statsunderstödda växtförädling sanstalterna; given Stockholms
slott den 3 februari 1933.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 februari
1933.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Vennerström,
Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:
Då jag nu går att för Kungl. Majit anmäla frågan örn den statsunderstödda
växtförädlingsverksamheten, må först erinras, att anslag för ändamålet
utgår dels till Sveriges utsädesförening för verksamheten vid
Svalöv och vid föreningens åtta filialer dels till Weibullsholms praktiskt
vetenskapliga verksamhet.
Anslaget till Sveriges utsädesförening, för innevarande budgetår utgörande
248,000 kronor, har plägat bestämmas till skillnaden mellan för
-
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr t()h.
I
2
Kungl. May.ts proposition nr 104.
eningens beräknade inkomster och utgifter. Bland de senare märkes särskilt
den av allmänna svenska utsädesaktiebolaget till föreningen, enligt
dem emellan tid efter annan ingångna avtal, utgivna ersättningen för öve intagande
av från föreningen utgående nya sorter och eliter av lantbruksväxter.
Anslaget till Weibullsholm är för innevarande budgetår uppfört
med 75,000 kronor.
Av 1930 års riksdag (skr. nr 321) begärdes utredning rörande den statsunderstödda
växtförädlingsverksamheten. Genom skrivelse den 14 mars
1930, nr 271, hade Kungl. Majit underställt riksdagen ett förslag till förnyat
avtal mellan Sveriges utsädesförening och allmänna svenska utså
desaktiebolaget, avsett att gälla för viss tid efter den 30 juni 1930. I
sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 71 uttalade jordbruksutskottet
— jämte det utskottet förordade, att avtalet skulle gälla under tre år intill
den 1 juli 1933 — att utskottet förutsatte, att Kungl. Majit skulle under
tiden för omförmälda avtals giltighet låta verkställa den närmare utredning,
som vore erforderlig för ett säkrare bedömande av betingelserna för
att kunna på ett för den till största delen med statsmedel uppehållna utsädesföreningen
och för den växtodlande allmänheten så ekonomiskt fördelaktigt
sätt som möjligt i marknaden utföra från föreningen utgående
nya sorter och stammar. Vid utredningen borde jämväl undersökas an
nan eventuellt möjlig utväg för förädlingsmaterialets utnyttjande än den
för närvarande anlitade ävensom huruvida icke nya grunder för beräknande
av statsbidraget till föreningen kunde tillämpas; och ifrågasatte
utskottet, örn icke, i stället för ett årligen med ledning av uppgjord stat
beräknat belopp, kunde utgå ett lämpligt avvägt fixerat anslag, varmed
föreningen hade att räkna vid den årligen återkommande planläggningen
av dess verksamhet. Utskottet förväntade, att det förslag härutinnan,
vartill den förutsatta utredningen kunde komma att leda, förelädes senast
1932 års riksdag, på det att riksdagen i god tid före avtalstidens utgång
kunde taga ställning till frågan. I samband med utredningen borde enligt
utskottets mening givetvis även komma i betraktande, vilken ställning
den andra statsunderstödda växtförädlingsanstalten, Weibullsholm,
ur statens synpunkt lämpligen borde intaga. Likaledes syntes böra uppmärksammas
dessa båda anstalters inbördes ställning.
Den 28 augusti 1930 bemyndigade Kungl. Majit chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla tre utredningsmän att verkställa den av riksdagen
begärda utredningen. De på grund härav tillkallade utredningsmännen
(växtförädling sutredning en) avlämnade den 10 december 1931 betänkande
rörande den statsunderstödda växtförädlingsverksamheten. Beträffande
verksamheten vid Svalöv föreslogos omfattande organisationsändringar.
Utsädesföreningens växtförädling och utsädesbolagets exploatering
av föreningens produkter skulle sammanföras under gemensam ledning,
därvid den samfällda verksamheten skulle bedrivas antingen av ett
enskilt affärsföretag, som skulle arrendera den till övertagande av staten
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 104.
ifrågasatta för växtförädlingen använda och av föreningen nu ägda egendomen
vid Svalöv, eller av ett utav staten bildat aktiebolag, som avsågs
att förvärva såväl utsädesföreningens som utsädesbolagets egendom. Av
de nuvarande filialerna skulle, enligt förslaget, två utökas till fullständiga
växtförädlingsstationer och vissa av de övriga ombildas till s. k.
sortprövningsanstalter. Vidkommande Weibullsholm skulle växtförädlingsverksambeten
organiseras efter enahanda huvudgrunder som vid
Svalöv. Officiell sortprövning samt kontroll över försäljningen av de
statsunderstödda växtförädlingsanstalternas förädlingsprodukter skulle
åstadkommas.
I avgivna remissyttranden av myndigheter m. fl. rönte utredningsmän
Hens förslag, särskilt rörande omorganisationen av verksamheten vid
Svalöv, gensagor från så gott som alla håll. I yttrandena förordades i
allmänhet en förnyad utredning i syfte att inom den nuvarande organisationens
ram ernå en tillfredsställande lösning av de särskilda spörsmål,
som angivits i jordbruksutskottets utlåtande nr 71/1930.
Vid avlåtandet till riksdagen av propositionen den 11 mars 1932, nr 199,
angående anslag för de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna anförde
dåvarande departementschefen till statsrådsprotokollet, bland annat,
att med hänsyn till de framkomna divergerande åsikterna spörsmålet
borde göras till föremål för fortsatta överväganden samt att, innan ett slutligt
ställningstagande skedde till frågan örn nämnda verksamhets organisation,
ett alternativt förslag borde upprättas avseende frågans lösning
inom den nuvarande organisationens ram.
I sitt över nämnda proposition avgivna, av 1932 års riksdag godkända
utlåtande nr 52 uttalade jordbruksutskottet, att utskottet ansåge sig icke
böra frångå vad utskottet 1930 uttalat örn riktlinjerna för utredningen angående
växtförädlingsanstalterna. Utskottet hade emellertid intet att erinra
mot att en närmare undersökning gjordes med avseende jämväl å den
av departementschefen alternativt antydda linjen i syfte att underlätta
Kungl. Maj:ts slutliga ställningstagande till spörsmålet i fråga. Utskot1
et holle dock före att, hur än den statsunderstödda växtförädlingsverksamheten
i övrigt kunde komma att organiseras, statsunderstödet borde
till vederbörande utgå i form av ett lämpligt avvägt, för en viss följd av
år bestämt anslag, med hänsyn vartill växtförädlingsverksamheten för
varje år borde planläggas. Då gällande avtal mellan utsädesaktiebolaget
och utsiidesföreningen utlöpte den 30 juni 1933, ville utskottet framhålla
angelägenheten av att den fortsatta beredningen av frågan örn förevarande
håda växtförädlingsanstalters blivande organisation så inriktades, att
proposition i ämnet kunde föreligga till behandling redan vid början av
1933 års riksdag.
Den 22 juli 1932 anbefallde Kungl. Maj:t lantbruksstyrelsen att, efter
verkställd utredning och förhandlingar med vederbörande, upprätta och
till Kungl. Majit inkomma med förslag i avseende å den statsunderstöd
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 104.
da växtförädlingsverksamheten. Vid förslagets upprättande borde särskilt
iakttagas, att inom den nuvarande organisationens ram ernåddes en
ur det allmännas synpunkt tillfredsställande lösning av de särskilda
spörsmål, som avsåges i jordbruksutskottets förberörda utlåtande nr 71
vid 1930 års riksdag, samt att statsunderstödet för verksamheten borde utgå
i form av ett lämpligt avvägt, för en viss följd av år bestämt anslag,
med hänsyn vartill växtförädlingsverksamheten för varje år borde planläggas.
Förslaget borde jämväl omfatta, bland annat, förnyat avtal mellan
Sveriges utsädesförening och allmänna svenska utsädesaktiebolaget.
Sedan lantbruksstyrelsen i skrivelse den 29 augusti 1932 angående anslagsäskanden
för budgetåret 1933/1934 anmält, att styrelsen senare komme
att avgiva särskild framställning rörande anslag för nämnda budgetår
till de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna, har Kungl. Majit
i årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, under punkterna 87 och
88 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för
budgetåret 1933/1934 beräkna dels för Sveriges utsädesförening ett extra
anslag av 248,000 kronor, dels ock för understödjande av den praktiskt
vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm ett extra anslag av 75,000
kronor.
Nu har lantbruksstyrelsen, med anledning av förberörda åt styrelsen
givna uppdrag, den 10 januari 1933 avlämnat utlåtande angående statsunderstöd
åt växtförädlingsanstalter. Därvid har styrelsen tillika yttrat
sig över dels en av Sveriges utsädesförening den 3 augusti 1932 dagtecknad
framställning örn erhållande för nästa budgetår av ett till 268,650
kronor förhöjt statsanslag, dels en av W. Weibull aktiebolag den 27
augusti 1932 gjord ansökan, att anslaget till bolaget måtte för budgetåret
1933/1934 utgå med ett till 100,000 kronor höjt belopp. I sin skrivelse har
lantbruksstyrelsen hemställt, dels att Kungl. Majit måtte godkänna ett
mellan Sveriges utsädesförening och allmänna svenska utsädesaktiebolaget
den 10 januari 1933 träffat avtal angående övertagandet av från
föreningen utgående sorter och eliter av lantbruksväxter, dels ock att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att, under vissa förutsättningar,
för budgetåret 1933/1934 anvisa 1) till upprätthållande av utsädesföreningens
verksamhet ett extra anslag av sammanlagt 188,000 kronor till föreningens
huvudanstalt och filialer samt ett extra förslagsanslag av 36,000
kronor till ålderstillägg och dyrtidstillägg åt föreningens fast anställda
befattningshavare eller tillhopa 224,000 kronor, 2) till understödjande av
den praktiskt vetenskapliga förädlings verksamheten vid Weibullsholm
antingen ett extra anslag av 40,000 kronor till den därstädes bedrivna trädgårdsväxtförädlingen
eller ett hela verksamheten avseende extra anslag
av 64,000 kronor, det senare under villkor, att utsädesförsäljningen vid
Weibullsholm ställdes under statens centrala frökontrollanstalts kontroll.
Härefter har W. Weibull aktiebolag inkommit med en den 28 januari
1933 dagtecknad skrift i ämnet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 104.
5
Jag övergår nu att punktvis uppehålla mig vid följande frågor, till
vilka ställning torde böra tagas, nämligen:
1. Växtförädlingens behov av fortsatt statsunderstöd.
2. Växtförädlingsverksambetens vid Svalöv organisation.
3. Sveriges utsädesförenings utgifter m. m.
4. Nyttiggörandet av förädlingsprodukterna vid Svalöv och frågan örn
nytt avtal mellan utsädesföreningen och utsädesbolaget.
5. Kontrollen över utsädesbolagets utsädesvaror.
6. Statsanslag åt utsädesföreningen.
7. Växtförädlings verksamheten vid Weibullsholm.
1. Växtförädlingens behov av fortsatt statsunderstöd.
I sin allmänna motivering framhöll växtförädlingsutredningen beträffande
växtförädlingens betydelse för vårt land, att en på vetenskapliga
grunder bedriven växtförädling även för framtiden vore av behovet påkallad
och att den i flera avseenden behövde utvidgas. Dess åsidosättande
skulle enligt utredningens mening för landet innebära en stor förlust.
Efter en översikt av den svenska växtförädlingens hittills uppnådda betydande
och banbrytande resultat, vilka främst kunde tillskrivas den förtjänstfulla
praktiska och vetenskapliga grund, varpå verksamheten allt
från dess början vilat, hava utredningsmännen anfört i huvudsak följande
rörande växtförädlingens behov av fortsatt statsunderstöd.
Förhållandena på växtodlingens område företedde en ständig och delvis
mycket hastigt försiggående utveckling. Sålunda gjordes inom den
teoretiska ärftlighetsforskningen, växtfysiologien och andra forskningsområden
oavbrutet nya vetenskapliga rön, varigenom såväl nya metoder
som förbättring av äldre sådana erbjöde sig. Försökstekniken företedde
ock livlig utveckling. Från den praktiska växtodlingens företrädare framkomme
ständigt nya önskemål och krav. Det måste därför anses vara i
hög grad angeläget, att växtförädliugsverksamheten till gagn för landet
fortfarande uppehölles på en fullt nöjaktig nivå och att densamma även
bereddes möjlighet till fortsatt framgångsrik utveckling.
För uppnående av dessa syften erfordrades emellertid ekonomiska resurser
av icke ringa mått. Enligt vad erfarenheten givit vid handen vore
växtförädlingsverksamheten icke i tillfälle att i så måtto utnyttja vunna
resultat, att kostnaderna för densamma därav kunde täckas. Bedrivandet
av kvalificerad förädlingsverksamhet krävde nämligen tillgång till
såväl vetenskapligt skolade förädlingsledare som ock praktiskt kunniga
försöksledare. Dessutom erfordrades en förhållandevis stor personal för
förädlingsarbetets praktiska utförande. En tidsenlig förädlingsanstalt
måste därtill förfoga över tillräckliga jordområden, arbetslokaler, labora
torjer oell utensilier m. m. Uppmärksammas borde även, att förädlingsverksamheten
städse måste arbeta på lång sikt och att arbeten, vilka med
betydande kostnader fullföljts under en lång följd av år, understundom
slutligen kunde visa sig resultatlösa eller i varje fall icke motsvara förväntningarna.
Sist men icke minst borde därtill beaktas, att vid förädlin
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 104.
Departements
chefen.
gen endast relativt små kvantiteter förädlat material framställdes ock
att det visat sig icke vara möjligt att från utövarna av den merkantila
exploateringen av förädlingsresultaten erhålla ett mot förädlingskostnaderna
svarande vederlag.
Vid sådant förhållande och med hänsyn till det nationalekonomiska
värdet av växtförädlingsverksamheten hade understöd från det allmännas
sida hittills i stor utsträckning beviljats till dennas upprätthållande.
Enligt utredningsmännens åsikt erfordrades dylikt understöd även framgent,
därest växtförädlingsverksamheten skulle kunna bibehållas vid nuvarande
nivå och omfattning.
Erinringar mot dessa synpunkter hava under ärendets fortsatta beredning
knappast framkommit. I lantbruksstyrelsens nu föreliggande utlåtande
framhålles såsom obestridligt, att värdet för svenskt — och även i
cj ringa mån utländskt — jordbruk av verksamheten vid Svalöv utan
överdrift kan sägas hava varit högst betydande. Lantbruksstyrelsen har
ock uttalat den förvissningen, att, därest tillräckliga medel för verksamhetens
bedrivande i en mot tillgängliga resurser svarande omfattning ställas
till förfogande, utsädesföreningen allt fortfarande skall visa sig i
stånd att göra jordbruket ovärderliga tjänster. Det vore därför enligt
styrelsens mening en kortsynt hushållning att — även i en ur statsfinansiell
synpunkt så vansklig tid som den nuvarande — icke se till, att ifrågavarande
förädlingsverksamket ägde ekonomiska möjligheter att fullt
utnyttja de resurser, den för närvarande besutte.
Det synes mig näppeligen kunna ifrågasättas annat än att växtförädlingsverksamheten
med hänsyn till den stora betydelse, den även i fortsättningen
kan antagas få för jordbruket och vårt land, alltjämt bör verk
samt understödjas av statsmakterna. Därvid torde man fortfarande
böra räkna med de båda växtförädlingsanstalterna vid Svalöv och vid
Weibullsholm såsom självständiga och av varandra oberoende företag,
båda understödda med statsmedel.
2. Växtförädlings verksamhetens vid Svalöv organisation.
Den vid Svalöv bedrivna växtförädlingsverksamheten är fördelad på
två organisationer, Sveriges utsädesförening och allmänna svenska utsädesaktiebolaget.
Föreningens verksamhet omfattar dels själva förädlingsarbetet
dels ock frökontroll. Förädlingsarbetet avser alstrandet av nya sorter
och stammar av utsäde och frö med bättre egenskaper än redan befintligt.
Sålunda alstrade sorter, som befinnas värda att utföras i handeln, förökas
av föreningen till en mindre kvantitet, vilken därefter överlämnas till bolaget.
För bibehållande av sortens renhet framställer föreningen och överlämnar
allt emellanåt till bolaget nya eliter av redan överlämnad sort.
7
Kungl. May.ts proposition nr 104.
Föreningens verksamhet bedrives dels vid huvudanstalten å Svalöv dels
ock vid föreningens filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland,
Värmland, Västernorrlands län, Jämtland och Luleå. Föreningens
frökontroll omfattar allt av utsädesbolaget i handeln fört utsäde och
frö. _ Föreningens angelägenheter handhavas av en styrelse, bestående av
sju ledamöter, av vilka ordförande och fyra ledamöter utses av Kungl.
Majit. Styrelsen äger att inom sig utse ett utskott av tre ledamöter för det
närmaste handhavandet och övervakandet av förädlingsanstaltens löpande
ärenden. Vid anstalten finnes anställd föreståndare, som leder och övervakar
verksamhetens olika grenar såväl vid huvudanstalten som vid filialerna
enligt av styrelsen fastställd plan. Såsom ledare av verksamheten
vid huvudanstaltens nio olika arbetsavdelningar äro anställda föreståndare
för en var av åtta dylika avdelningar, varjämte anstaltens föreståndare
själv handleder verksamheten vid en av avdelningarna. Varje filial
förestås av filialföreståndare. I föreningens tjänst äro vidare anställda en
sekreterare samt assistenter och kvinnlig arbetskraft. Antalet hos föreningen
anställda tjänstemän utgör 24, därav 12 med vetenskaplig utbildning.
För granskning av föreningens räkenskaper utses årligen tre
revisorer jämte suppleanter, varav två jämte suppleanter förordnas av
Kungl. Maj:t.
Utsädesaktiebolaget har, enligt bolagsordningen, till ändamål
att verkställa inköp, försäljning och odling av fullgott utsäde ävensom
fabriksmässigt utöva verksamhet med förädling av utsäde samt annan i
samband härmed stående verksamhet. Bolaget försäljer utsäde och frö ej
blott av från föreningen mottagna sorter, stammar och eliter, utan även dylikt,
inköpt inom eller utom landet. Utsäde och frö av från föreningen erhållna
förädlingsprodukter odlas dels på bolagets egna jordegendomar dels
hos enskilda jordbrukare, vanligen efter avtal med bolaget (s. k. kontraktsodling).
Sålunda odlat utsäde och frö, som föreningens frökontrollavdelning
finner i alla avseenden motsvara den ursprungliga förädlingen, försäljas
såsom s. k. originalutsäde. Av vissa växtslag säljer bolaget därjämte
s. k. efterodling, d. v. s. utsäde, som kontrollavdelningen icke velat
godkänna såsom originalutsäde.
Hithörande organisationsspörsmål hava av den förenämnda växtförädling
sutredningen ägnats särskild uppmärksamhet. Utredningsmännen
hava härom anfört i huvudsak följande.
De anmärkningar, som framförts mot den vid Svalöv bedrivna växtförädlingsverksamheten,
riktade sig enligt utredningsmännens åsikt huvudsakligen
mot det ekonomiska förhållandet såväl mellan utsädesföreningen
och bolaget som ock mellan dessa kontrahenter och staten. Utsädesföreningen
och bolaget hade skilda förvaltningar, varav avsevärda olägenheter
förorsakades. Den ena institutionen hade intet inflytande på den andras
förvaltning och ekonomi. Det inbördes förhållandet dem emellan reglerades
visserligen genom ett avtal på viss tid, och åtskilliga bestämmelser
däri vore uppenbarligen avsedda att betrygga de bada intressenternas
8
Kungl. Maj-.ts proposition nr 104.
ställning till varandra liksom ock i viss mån till allmänheten, men i det
hela kunde dock föreningen och bolaget sägas numera stå oberoende av
varandra. För bolaget vore det av jämförelsevis ringa intresse, örn för
eningens skötsel gåve bättre eller sämre ekonomiskt resultat, blott dess
förädlingsverksamhet lämnade nödiga produkter för bolagets affärsrörelse:
dess inflytande härpå vore emellertid också ringa. Enahanda förhållande
mötte för utsädesföreningen gentemot bolaget. Det ekonomiska förhållandet
mellan nämnda kontrahenter och staten vore heller icke tillfredsställande.
Bestridandet av kostnaderna för själva växtförädlingen vore för
närvarande ordnat så, att staten tillsköte allt erforderligt rörelsekapital
utöver föreningens egna mycket begränsade inkomster samt bolagets årliga
bidrag. Det vöre icke för bolaget och knappast ens för föreningen av något
verkligt intresse, att förädlingskostnaderna hölles inom ekonomiskt
behöriga gränser. Härtill komme, att föga reellt inflytande från det allmännas
sida hade kommit att utövas på de priser, till vilka växtförädlingens
produkter tillhandahölles jordbrukarna.
För att rada bot för ifrågavarande missförhållanden hava utredningsmännen
ansett nödigt, att ändring av den nuvarande organisationen
genomfördes. Utredningsmännen hava funnit det därvid vara angeläget,
att, till åstadkommande av ett mera ekonomiskt tillfredsställande resultat
av verksamheten i dess helhet, växtförädlingen och exploateringen
av dess produkter förlädes under en och samma ledning. Samtidigt borde
emellertid staten beredas sådant inflytande över växtförädlingen, att
garantier i möjligaste mån vunnes för dennas upprätthållande i en med
hänsyn till jordbrukets krav önskvärd omfattning och på en fullt tillfredsställande
nivå. För realiserande av berörda önskemål hava utredningsmännen
föreslagit genomgripande ändringar i organisatoriskt hän
seende av den av utsädesföreningen och utsädesbolaget utövade verksamheten.
Såsom inledningsvis antytts hava utredningsmännen ifrågasatt
en sammanslagning av Svalövsinstitutionens båda verksamhetsgrenar,
därvid framlagts två alternativ.
Enligt det första alternativet föreslås staten övertaga Sveriges
utsädesförenings för växtförädlingen använda egendom och med
nyttjanderätt, mot viss arrendeavgift, upplåta denna till ett enskilt bolag
— eventuellt, efter framdeles förda förhandlingar, allmänna svenska
utsädesaktiebolaget — vilket bolag förutsättes skola enligt vissa för verksamhetens
organisation närmare angivna bestämmelser bedriva växtförädling
i minst samma omfattning, som utsädesföreningen nu utövar,
samt tillika omhänderhava exploateringen av förädlingsprodukterna.
Värdet av utsädesföreningens för överlåtelse ifrågakommande egendom
har med ledning av föreningens balansräkning för år 1930 enligt
vissa grunder beräknats till 396.344 kronor, vari ingå tillgångar vid
huvudanstalten till ett belopp av 364,750 kronor samt vid filialerna till
ett belopp av 31,594 kronor. Med nyttjanderätt avses att till bolaget
upplåta större delen av den vid huvudanstalten och filialerna förefintliga
egendomen. Den årliga arrendeavgiften har såvitt angår den från
huvudanstalten upplåtna egendomen beräknats efter 4.5 procent av värdet
av denna och sålunda upptagits till 15,300 kronor. Angående dispo
-
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 104.
sitionen av den vid filialerna befintliga egendomen lämnas närmare redogörelse
i samband med övriga filialerna berörande frågor.
Statsbidrag till växtförädlingsarbetets bedrivande avses tillkomma bolaget
med belopp, motsvarande hälften av bolagets enligt vissa grunder
beräknade årliga kostnader för själva förädlingsverksamheten. Enligt
preliminär beräkning, vilken uppgjorts med ledning av föreningens inkomster
och utgifter för budgetåret 1931/1932, skulle vid tillämpningen
av nämnda beräkningsgrunder statsbidraget till huvudanstaltens verksamhet
under sagda budgetår hava uppgått till 101,900 kronor. För
statsbidrags tillgodonjutande föreslås vissa villkor, i huvudsak innefattande
allmänna föreskrifter med avseende å växtförädlingsverksamhetens
organisation och bedrivande samt befogenhet för lantbruksstyrelsen
att handhava överinseendet över såväl förädlingsverksamheten som ock
bolagets i samband därmed stående affärsverksamhet.
Enligt det andra alternativet skulle ett huvudsakligen av staten
bildat aktiebolag förvärva såväl den av Sveriges utsädesförening
för växtförädlingsarbetets bedrivande använda egendomen som ock de
av allmänna svenska utsädesaktiebolaget för exploateringen av föreningens
förädlingsprodukter disponerade tillgångarna. Värdet av den för
överlåtelse ifrågakommande, utsädesföreningen tillhöriga egendomen har
därvid uppskattats efter enahanda grunder, som under första alternativet
angivas, och upptages sålunda till 364,750 kronor. Från utsädesbolaget
förutsättes det statliga bolaget övertaga tillgångar till ett uppskattat
värde av 3,871,000 kronor. Värdet av de för växtförädlingen och
exploateringen av förädlingsprodukterna erforderliga, för bolagets förvärv
avsedda tillgångarna beräknas sålunda till ett sammanlagt belopp
av 4,235,750 kronor. Bolagets kapitalbehov har uppskattats till omkring
7,300.000 kronor. Häri ingå dels det nyssnämnda, för egendomsinlösen
beräknade beloppet, 4,235,750 kronor, dels ock ett rörelsekapital av
3,051,800 kronor. Av det nya bolagets aktiekapital, förslagsvis 6,000 000
kronor, ifrågasattes staten övertaga 5,000,000 kronor i form av stamaktier,
under det att återstoden i form av preferensaktier skulle lämnas till teckning
av vissa av Kungl. Maj:t utsedda enskilda personer, representerande
sammanslutningar på jordbrukets område m. fl. I avseende å rörelsens
bedrivande, statsbidrag m. m. föreslås i huvudsak enahanda bestämmelser
som beträffande det första alternativet. Utredningsmännen
hava ansett det andra alternativet i högre grad än det första tillgodose
vissa ur det allmännas synpunkter angelägna intressen samt förordat,
att detta lägges till grund för den blivande organisationen.
För att bättre tillgodose växtförädlingen inom mellersta och norra
Sverige hava utredningsmännen föreslagit, att utsädes föreningens Ultuna-
och Västernorrlandsfilialer ombildas till en mellansvensk, respektive
en norrländsk fullständig växtförädlingsstation samt att till den senare
för den norrländska s. k. innerbygden anknytes en substation, till
vilken Jämtlandsfilialen avses ombildad. Enligt närmare specificerade,
approximativa beräkningar skulle engångskostnaderna för växtföräd
lingsstationernas upprättande uppgå till följande belopp, nämligen för
stationen vid Ultuna till 210,000 kronor, kostnader för uppförande av bostäder
åt tjänstemännen därvid oberäknade, för stationen vid Lännäs,
Västernorrlands län. till 60.000 kronor och för snbstationen vid Torsta.
Jämtlands län, till 4,000 kronor eller lill sammanlagt 274.0Q0 kronor. Eb
rande växtfärg d li ngssta tion ernns organisation föreslås närmare före
-
D evar terneritschel
en.
10 Kungl. May.ts proposition nr 104.
skrifter. Verksamheten vid stationerna förutsättes ingå såsom ett led i
verksamheten hos ettdera av de förenämnda bolagen. Vid det första alternativet
skulle engångskostnaderna för stationernas upprättande bestridas
av staten och egendomen med nyttjanderätt upplåtas till det enskilda
bolaget. Den årliga arrendeavgiften har därvid beräknats efter
4.5 procent av värdet av till bolaget upplåten egendom och sålunda uppskattats
till 13,308 kronor. \id det andra alternativet förutsättes det statliga
bolaget bestrida engångskostnaderna i fråga. De årliga driftkostnaderna,
inklusive arrendeavgift, hava för den mellansvenska, respektive
den norrländska förädlingsstationen jämte dess substation beräknats
uppgå till 67,901, respektive 54,417 kronor. Statsbidrag till verksamheten
vid förädlingsstationerna föreslås utgå till den mellansvenska stationen
med 65 procent av nettokostnaden för förädlingsverksamheten och till den
norrländska stationen jämte dess substation med 90 procent av sagda
nettokostnad. Det årliga statsbidraget till ifrågavarande växtförädlingsstationer
beräknas, härfört till nämnda driftkostnader, uppgå till 93,100
kronor.
_ Av utsädesföreningens övriga filialer hava utredningsmännen ansett
filialerna i Kalmar, Östergötlands och Värmlands län samt eventuellt
även filialen i Norrbottens län böra ombildas till s. k. sortprövningsstationer.
Filialen i Skaraborgs län anses böra nedläggas, och sortprövningsverksamheten
för ifrågavarande område förläggas till Lanna försöksgård.
Frågan örn sortprövningsstationernas blivande organisation
föreslås böra närmare övervägas i samband med utredningen angående
ordnandet i allmänhet av försöksväsendet på jordbruksområdet. Filialerna
i fråga förmenas dock böra tillsvidare i befintligt skick övertagas
av centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet och inordnas
under denna anstalts förvaltning. Den årliga driftkostnaden för varje
sortprövningsstatiou beräknas endast obetydligt överstiga kostnaden för
motsvarande filial.
Såsom förut omnämnts mötte ifrågavarande organisationsförslag starka
gensagor i de över utredningsmännens betänkande avgivna yttranden,
varefter Kungl. Majit uppdrog åt lantbruksstyrelsen att upprätta ett nytt
förslag i ämnet. Därvid skulle en ur det allmännas synpunkt tillfredsställande
lösning av de med förädlingsverksamheten sammanhängande
spörsmålen sökas inom ramen av den nuvarande organisationen.
Lantbruksstyrelsen har följaktligen i sitt nu föreliggande utlåtande utgått
från, att väsentliga och omfattande utbyggnader av den nuvarande
verksamheten icke upptoges till prövning. Enligt lantbruksstyrelsens
förslag skola alltså utsädesföreningen och utsädesbolaget behållas såsom
från varandra skilda företag med samma uppgifter som hittills, varjämte
de åtta filialerna likaså skola fortfarande uppehållas. Styrelsens förslag
avser därför i huvudsak blott två spörsmål, nämligen frågorna örn statens
anslag till föreningen och örn nytt avtal mellan föreningen och bolaget.
Från riksdagens sida har vid åtminstone två tillfällen under senare
år uttalats, att statsunderstödet till växtförädlingsverksamheten borde
utgå i form av ett lämpligt avvägt, för en viss följd av år bestämt anslag,
med hänsyn vartill växtförädlingsverksamheten för varje år borde
planläggas. Med nuvarande organisation av växtförädlingsverksamhe
-
11
Kungl. Maj-.ts proposition nr 104.
ten vid Svalöv torde detta önskemål icke kunna uppfyllas. Så länge det
bolag, som har att föra resultatet av denna växtförädlingsverksamhet i
marknaden, endast har att erlägga på förhand fastställd ersättning för
rättigheten härtill, medan staten har att tillföra utsädesföreningen återstoden
av för förädlingsarbetet erforderliga medel, måste givetvis statsunderstödet
komma att med växlande behov hilva olika från år till år.
Endast därigenom att, på sätt växtförädlingsutredningen föreslagit, det
exploaterande affärsföretaget finge övertaga det primära ansvaret för
växtförädlingsverksamheten, kan det hliva möjligt att hålla statens bidrag
till växtförädlingsverksamheten inom på förhand bestämd ram. På
grund härav liksom även av andra skäl anser jag en lösning av den viktiga
frågan örn växtförädlingsarbetets framtida organisation helst böra
ske enligt i huvudsak de grundlinjer, som framlades i utredningsmännens
betänkande.
Den statsfinansiella situationen, som i hög grad försämrats, sedan utredningsmännens
betänkande avgavs, torde emellertid icke medgiva de
uppoffringar från statens sida såväl i engångskostnader som ökade årsanslag,
som ett realiserande av nämnda förslag skulle innebära. Härtill
kommer, att under alla omständigheter en dylik omorganisation icke
skulle kunna genomföras vid ingången av nästa budgetår, enär erforderliga
underhandlingar mellan de berörda parterna icke ägt rum och
följaktligen nödiga förslag till uppgörelse dem emellan ej heller föreligga.
Visserligen skulle väl i avvaktan på fortsatt utredning en ytterligare
prolongering av hittills gällande avtal mellan bolaget och föreningen
kunna ske. Men detta skulle å sin sida leda till att för bolaget alltför
lindriga villkor fortfarande skulle få gälla en tid framåt. Av sålunda
anförda skäl finner jag mig höra framlägga ett förslag, som i
avseende å växtförädlingsverksamhetens organisation förutsätter ett bibehållande
tillsvidare av utsädesföreningen och utsädesholaget. Därvid
kommer jag att i huvudsak ansluta mig till lantbruksstyrelsen uppläggning
av ärendet.
3. Sveriges utsädesförenings utgifter m. m.
Enligt av Kungl. Maj:t meddelad föreskrift har utsädesföreningen att
vid ingivande av ansökan örn statsbidrag för uppehållande av verksamheten
härtill foga av dess styrelse uppgjort förslag till inkomst- och utgiftsstat
för nästinstundande budgetår.
I den för budgetåret 1932/1933 med utgångspunkt från det för sagda
lid anvisade statsanslaget tillämpade staten hava utgifterna vid huvudanstalten
och filialerna beräknats till 236,415 kronor, respektive 103,585
kronor eller sammanlagt 340,000 kronor. Å inkomstsidan hava uptagits
medlemsavgifter, annonser och hyror till belopp av sammanlagt 11,800
kronor, vidare utsädcsbolagets ersättning för övertagande av från föreningen
utgående nya sorter och eliter av lantbruksväxter, 65,200 kronor,
samt ersättning av statens centrala frökontrollanstalt för viss av
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 104.
föreningen åt anstalten utförd kontrollverksamhet, 15,000 kronor. Skill
naden mellan nyssnämnda inkomster å tillhopa 92,000 kronor och nämnda
utgiftsbelopp, 340,000 kronor, eller sålunda 248,000 kronor täckes av
statsmedel.
Det vid föreningens framställning örn statsbidrag för budgetåret
1933/1934 fogade statförslaget upptager utgifter för huvudanstalten till
246,400 kronor och för filialerna till 110,150 kronor eller sammanlagt
356,550 kronor. Då föreningens inkomster från annat håll än av statsmedel
beräknats uppgå till 87,900 kronor, har föreningen anhållit örn
statsunderstöd till huvudanstalten med 158,500 kronor och till filialerna
med 110,150 kronor eller sålunda med tillhopa 268,650 kronor.
Lantbruksstyrelsen har beträffande föreningens förevarande framställning
till en början anfört följande. För realiserande av det av riksdagen
framhållna önskemålet, att utsädesföreningen måtte tillmätas ett
för viss tidsperiod fixerat årligt statsunderstöd, inom vars ram föreningen
skulle hava att planlägga sin verksamhet, hade det synts lantbruksstyrelsen
nödvändigt att upprätta en för kortare tidsperiod avsedd normalstat för
föreningens verksamhet, så avvägd, att den med anlitande av klok spar
samhet medgåve ett upprätthållande av verksamheten i en ur lantbrukets
synpunkt tillfredsställande omfattning. Möjligheten att för nya
ändamål erhålla statsunderstöd borde emellertid icke därigenom vara
föreningen betagen. Genomförandet av ett för viss tid fixerat statsun
derstöd stötte dock på svårigheter, bland annat därigenom, att bland ut
giftsposterna inginge de båda till sin natur föränderliga anslagstitlarna.
ålderstillägg och dyrtidstillägg, vilkas föränderlighet icke vore beroende
av föreningens åtgärder. En fixering av föreningens allmänna anslag
syntes därför kräva, att nämnda båda anslagstitlar uppfördes som en
särskild post i riksstaten av förslagsanslags natur. Skulle det ur budgetteknisk
synpunkt anses önskvärt, att anslaget till föreningen uppfördes
i en post, borde detta kunna ske genom anslagets uppförande i
dess helhet såsom förslagsanslag, av vilket det belopp, som av riksdagen
beviljats utsädesföreningen såsom fixerat anslag, av Kungl. Maj:t
kunde ställas till föreningens förfogade. Under förutsättning att nämnda
osäkerhetsmoment eliminerades på föreslaget sätt, syntes det enligt
lantbruksstyrelsens mening icke vara uteslutet att uppgöra en för visst
antal år framåt gällande normalstat för föreningen, på grund av vilken
ett fixerat statsundersöd för samma tid kunde utmätas.
I anslutning till utsädesföreningens framställning samt därtill fogade
promemorior och statförslag har lantbruksstyrelsen efter förhandling
med föreningens styrelse och tjänstemän samt efter prövning av varje
särskild post ansett sig kunna föreslå följande normalstat för föreningens
huvudanstalt. I staten har upptagits jämväl den utgift
av 7,000 kronor för år, som ålåge föreningen på grund av det till
densamma förlagda arbetet för den under universitet i Lund sorterande
ä rf tlighetsinstitutionen.
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 104.
Avlöningar (utom ålderstillägg) ...........
arvode till siffergranskare ..................
reseersättningar till styrelse och revisorer
resekostnader, representation ...............
försöksverksamheten vid Svalöv:
allmänna omkostnader ....................
vete- och havreförädlingen ................
kornförädlingen ...........................
rågförädlingen .............................
vallväxtförädlingen
potatis- och baljväxtförädlingen ..........
rotfruktsförädlingen .......................
bakningsförsök ............................
kemiska och fotografiska arbeten .........
ledning av och samarbete med filialerna ____
Lokala sortförsök ..........................
ärftlighetsinstitutionen .....................
arrende för jord till institutionens försök .
kontrollverksamheten ......................
samlingarnas vård och tillökning ..........
bibliotek och prenumeration ..............
tidskriften ................................
trycksaker ................................
kontorsutgifter ...........................
post, telefon och telegraf ..................
frakter ...................................
uppvärmning och belysning ...............
städning och övrig renhållning ...........
underhåll av byggnader ..................
» och inköp av inventarier ........
» av trädgård, park, vägar .......
försäkringar ..............................
skatter ...................................
pensionsavgifter för tjänstemän vid Svalöv
räntor ....................................
hyra för den s. k. dubbelvillan .............
förevisning för besökande .................
diverse utgifter ...........................
kronor 83,800
» 500
» 3,000
> 1,500
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
y>
1.500
8,000
3.500
2,000
8.500
4.500
8,000
2,000
5.000
1,800
1,100
7.000
500
2,300
200
1,800
6.500
1,200
1.000
2,100
1,400
5.800
1,100
4.000
1,200
2.800
1,700
1,900
1,600
7.000
2,300
1,200
2.040
summa kronor 191,340.
Lantbruksstyrelsen har vidare framhållit, att huvudanstalten vid Svalöv
kunde, frånsett ersättning för utlämnade förädlingsprodukter, påräkna
följande inkomster, som lämpligen borde avräknas från nyss angivna
utgiftssumma:
medlemsavgifter .......................................... kronor 2,500
annonser i tidskriften ...................................... » 1,000
hyror ..................................................... » 7,900
centrala frökontrollanstaltens andel i magasinsbokhållarens
lön ................................................ » 3,600
summa kronor 15.000.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 104.
Efter avdrag av sistnämnda inkomstbelopp borde utsädesföreningens beräknade
normala netto utgifter för huvudanstalten kunna upptagas
till (191,340 — 15,000 =) 176,340 kronor.
Vidkommande föreningens åtta filialer har lantbruksstyrelsen erinrat,
att verksamheten vid dessa bedreves med anlitande allenast av för
ändamålet anvisade statsmedel, vilka beräknats täcka kostnaderna för avlöning
till filialföreståndarna, inklusive ålderstillägg, dyrtidstillägg och
huvudmannens pensionsavgifter, jämte omkostnader för försöksverksamheten
vid filialerna. Sagda kostnader utgjorde för en var filial 6,250 kronor.
Totalkostnaden för filialerna hade för budgetåret 1932/1933 beräknats
till 103,585 kronor. Rörande det fortsatta anslagsbehovet för filialerna
har lantbruksstyrelsen anfört i huvudsak följande.
Utsädesföreningen hade påyrkat dels en mindre höjning över huvud taget
av anslaget till filialernas försöksverksamhet eller från 6,250 kronor till
6,500 kronor för varje filial, dels ock en mera avsevärd höjning av anslaget
till försöksverksamheten vid Ultunafilialen och Västernorrlandsfilialen. —
En viss utvidgning av verksamheten vid Ultunafilialen med dess särskilt för
växtodlingen i Mellansverige lämpliga läge, jordmån och klimatiska förhållanden
funne lantbruksstyrelsen i hög grad önskvärd. Förutom den
mera lokala verksamhet, som jämte luzernförädlingen hittills bedrivits, borde
därstädes enligt lantbruksstyrelsen förmenande upptagas förädlingsverksamhet
i fråga örn trindsäd, speciellt ärter —- en förädling, som icke
lämpligen kunde bedrivas i Svalöv — ävensom åtminstone huvuddelen av
förädlingsverksamheten i fråga örn rödklöver. Jämväl förädlingen av
andra vallväxter utav olika slag syntes böra i avsevärd grad förläggas
till ifrågavarande filial. Den ökade verksamhet vid filialen, som omedelbart
kunde och borde komma till stånd, krävde emellertid ökat anslag till
den allmänna verksamheten. Sålunda syntes bland annat föreningens
krav på särskild assistent vid denna filial till en kostnad av cirka 3,000
kronor ofrånkomligt. Därtill medförde lantbrukshögskolans mellankomst
en ökad utgift av 1,100 kronor för förändrade lokalförhållanden. Med hänsyn
härtill kunde kostnaden för verksamheten vid Ultunafilialen icke beräknas
till lägre belopp än 11,600 kronor. — Till Västernorrlandsfilialen
hade tyngdpunkten av den för Norrlands jordbruk avsedda växtförädlingen
— speciellt förädlingen av vallväxter — ansetts lämpligast böra förläggas.
En vidgad verksamhet vid denna filial funne även lantbruksstyrelsen
väl motiverad. Anslagsbehovet för filialens verksamhet under de närmaste
åren syntes, frånsett avdelningsföreståndarens avlöningsförmåner, kunna
beräknas till ett årligt belopp av 8,500 kronor. — För de återstående sex
filialerna borde med hänsyn till rådande ekonomiska förhållanden beräknas
ett genomsnittligt årligt anslagsbehov av 6,000 kronor.
I anslutning till vad sålunda anförts har lantbruksstyrelsen — därest de
föränderliga anslagen till ålderstillägg och dyrtidstillägg åt filial föreståndarna
här liksom förut föreslagits i fråga örn huvudanstalten fråndroges
— beräknat det nuvarande utgiftsbehovet för filialerna för
de närmaste åren på följande sätt:
Kungl. Maj:ts proposition nr 104.
15
8 filialföreståndare: grundlön a kronor 4,200 ..............
huvudmannens pensionsavgifter för filialföreståndarna ..
kostnaden för försöksverksamheten vid:
kronor 33,600
» 960
Ultuna-filialen .......
Västernorrlands-filialen
6 återstående filialer .
» 11,600
» 8,500
» 36,000
summa kronor 90,660.
Utsädesföreningens f a s t a utgifter för huvudanstalt och
filialer skulle sålunda för de närmaste åren beräknas till (176,340 +
90,660 =) 267,000 kronor. Lantbruksstyrelsen har framhållit, att samtliga
utgifter beräknats med iakttagande av all sparsamhet och att i flera fall
nedprutning av förut utgående poster företagits. De föreslagna utgiftsstaterna
syntes enligt lantbruksstyrelsens mening icke skäligen kunna ytterligare
sänkas, så vitt verksamheten icke skulle inskränkas under den
omfattning och den effektivitet, som möjliggjordes av föreningens utrustning.
I de sålunda framlagda beräkningarna har såsom nämnts icke upptagits
de mera rörliga utgiftsposterna ålder stillägg till
fast anställd personal och dyrtidstillägg till densamma.
Härom har lantbruksstyrelsen anfört följande.
För budgetåret 1933/1934 uppginge sammanlagda beloppet av enligt gällande
grunder utgående ålderstillägg till befattningshavare vid huvudanstalten
till 7,500 kronor. Ålderstilläggen till föreningens filialföreståndare
beräknades för samma tid och enligt samma grunder till sammanlagt
9,750 kronor. Totala anslagsbehovet till ålderstillägg åt utsädesföreningens
befattningshavare skulle sålunda uppgå till 17,250 kronor. —
Dyrtidstillägg till föreningens fast anställda befattningshavare med
undantag av föreningens föreståndare, vilken samtidigt vöre professor vid
universitetet i Lund, hade under de senare åren utgått med 25 procent å
lön, tillfällig löneförbättring och ålderstillägg. Med hänsyn därtill, att de
statliga dyrtidstilläggen avsevärt nedgått, ansåge lantbruksstyrelsen en
sänkning av procentsatsen för dyrtidstilläggens utgående till 15 procent
böra genomföras. Med tillämpning av denna procentsats skulle, såvitt på
förhand kunde beräknas, för dyrtidstillägg till föreningens fast anställda
befattningshavare under budgetåret 1933/1934 böra utgå för befattningshavare
vid huvudanstalten 12,105 kronor och för befattningshavare vid
filialerna 6,501 kronor eller sammanlagt 18,606 kronor.
Totalbeloppet av de mera rörliga utgiftsposter — ålderstillägg och dyrtidstillägg
— vilka vid ett fixerande av utsädesföreningens anslagsbehov
för ett flertal år enligt lantbruksstyrelsens förmenande måste utgå vid sidan
av det fixerade anslagsbeloppet, skulle således för ifrågavarande budgetår
utgöra (17,250 + 18,606 =) omkring 36.000 kronor. Dessa utgifter
borde, enligt lantbruksstyrelsen, i deras helhet täckas av statsmedel i form
av förslagsanslag antingen så, att ett särskilt dylikt anslag anvisades för
ändamålet, eller så, att anslaget till utsädesföreningen i dess helhet erhölle
karaktär av förslagsanslag.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 104.
Departements
chefen.
Lika med lantbruksstyrelsen finner jag det lämpligt, att som utgångspunkt
för bestämmandet av anslagsbeloppet till Sveriges utsädesförening
viss normalstat för förening finnes upprättad. Då här är fråga örn ett
enskilt företag, synes det mig dock ej lämpligt eller erforderligt, att statsmakterna,
på sätt sker i fråga örn statsinstitutioner, i samband med anslagsanvisningen
direkt fastställer viss stat. I detta fall synes mig det
upprättade statförslaget ur statsmakternas synpunkt böra hava till uppgift
att vara underlag vid bedömandet av storleken av det årliga statsanslag,
som bör utgå till föreningen. Genom att förutsätta att det
sålunda framräknade anslagsbeloppet skall gälla för en viss tid framåt,
torde det förberörda av riksdagen uttalade önskemålet bliva i möjligaste
mån beaktat.
Mot lantbruksstyrelsens beräkning av föreningens utgifter — nämligen
fasta utgifter för huvudanstalten, efter avdrag av andra inkomster än bidraget
från utsädesbolaget, 176,340 kronor och för filialerna 90,660 kronor
samt utgifter för ålderstillägg och dyrtidstillägg 36,000 kronor, eller tillhopa
303,000 kronor — har jag i huvudsak intet att erinra. Jag finner mig
alltså kunna bland annat godtaga den av lantbruksstyrelsen tillstyrkta utvidgningen
av verksamheten vid Ultuna- och Västernorrlandsfilialerna. Av
skäl, som jag senare skall angiva, synes det mig knappast vara lämpligt
att vid tillmätandet av statsanslagets normalbelopp räkna med en rörlig del
till ålderstillägg och dyrtidstillägg. Jag tillstyrker därför, att man vid
bestämmandet av statsanslaget till utsädesföreningen tillsvidare utgår
från nyssnämnda årliga utgiftssumma av 303,000 kronor. Detta belopp
bör, försåvitt ej särskilda omständigheter påkalla jämkning i ena eller
andra riktningen, vara normerande för föreningens verksamhet under
en treårsperiod framåt i tiden. Av sistnämnda belopp bör viss andel bestridas
av utsädesbolaget, en fråga till vilken jag nu övergår.
4. Nyttiggörandet av förädlingsprodukterna vid Svalöv och frågan om
nytt avtal mellan utsädesföreningen och utsädesbolaget.
Den betydelsefulla frågan örn lämpligaste anordningen för nyttiggörande
av de vid växtförädlingsverksamheten vid Svalöv alstrade förädlingsprodukterna
har vid olika tillfällen varit föremål för ingående utredning.
Ehuru skilda förslag av värde därvid framkommit, torde de dock — med
hänsyn till riksdagens direktiv i ämnet — i den mån de icke rymmas inom
den nuvarande organisationens ram här böra lämnas å sido.
Alltsedan allmänna svenska utsädesaktiebolaget 1891 bildades, hava förökningen
och försäljningen av de av utsädesföreningen frambragta nya
växtsorterna varit överlämnad åt nämnda bolag. Till reglerande av föreningens
och bolagets inbördes ställning hava, såsom förut berörts, tid
efter annan upprättats avtal. Senaste avtal är dagtecknat den 3 mars
Kungl. Maj:ts proposition nr 104.
17
1930 oell gäller till och med den 30 juni 1933 samt hav den lydelse, som i
det följande angives.
Då avtalet alltså utlöper med nästa juni månad, har lantbruksstyrelsen
ägnat särskild uppmärksamhet åt spörsmålet örn avtalets förnyelse och
därmed förbundna villkor. Härom har styrelsen anfört bland annat följande.
Rätten att ensam få exploatera utsädesföreningens nya sorter och stammar
representerade ett betydande ekonomiskt värde. Lantbruksstyrelsen
ville dock samtidigt erinra, att utsädesvaror icke kunde bliva föremål för
patentskydd. Erfarenheten hade ock visat, att nyheter på området omedelbart
efter det de utsläppts gjordes till föremål för förökning av i förhållande
till förädlaren helt oberoende odlare och efter ett fåtal år vore i
var mans hand. Den fördel mellanhanden mellan förädlaren och den växtodlande
allmänheten, affärsmässigt sett, skulle kunna hämta av förbindelsen
med förmedlaren, måste därför enligt lantbruksstyrelsens mening
till avsevärd del inhöstas under det första året eller i varje fall de första
åren en ny sort eller stam saluhållits i marknaden. Nämnda fördel kunde
dock vara betydande, helst som förmedlaren på grund av sin nära förbindelse
med förädlaren ensam vore i tillfälle att av framgångsrika sorter
undan för undan erhålla nya eliter. Värdet av själva Svalövsnamnet
borde heller icke lämnas obeaktat, lika litet som det förhållandet, att det
förmedlande organet ägde ensamrätt att föra de förädlade sorterna och
stammarna under beteckningen »Original».
Örn befogenheten av jordbruksutskottets vid 1930 års riksdag uttalade
önskemål, att vid förädlingsresultatens överförande till den praktiska växtodlingen
borde tillses, att de nya sorterna och stammarna icke åsattes ett
oskäligt och för växtodlaren svåröverkomligt pris, syntes enligt lantbruksstyrelsens
uppfattning i stort sett icke råda mer än en mening. Förmedlarens
förmåga i detta hänseende borde emellertid givetvis stå i ett visst
beroende av de krav på kontant bidrag till kostnaderna för uppehållande
av förädlingsverksamheten, som ställdes på honom. De villkor, som syntes
böra vara avgörande för överlåtandet till annan av förökandet och
försäljningen till den växtodlande allmänheten av utsädesföreningens
nya stammar och sorter vore därför i första rummet nödiga tekniska och
ekonomiska förutsättningar för behörigt fullgörande av åtagna förpliktelser
samt vilja och förmåga att för de med överlåtelsen förenade förmåner
erlägga skäligt vederlag.
Förmedlarskapet i fråga örn lorädlingsverksamhctens resultat hade sedan
länge varit anförtrott åt allmänna svenska utsädesaktiebolaget i Svalöv,
som ursprungligen bildats för att fylla just denna uppgift. I tekniskt
hänseende ägde bolaget stora förutsättningar härför. Även beträffande
ekonomiska resurser syntes bolaget under de gångna åren hava väl fyllt
de fordringar, som skäligen kunnat ställas därå. Vid sådant förhållande
höllö lantbruksstyrelsen före, att det förmodligen såväl för det allmänna
och den växtodlande allmänheten som ock för föreningen skulle vara fördelaktigt,
om det långa samarbetet mellan utsädesföreningen och utsädesbolaget
finge fortsätta.
Möjligheterna för ett fortsatt samarbete mellan föreningen och bolaget
vore emellertid i hög grad beroende av bolagets förmåga och villighet att
deltaga i kostnaderna för driften av föreningens förädling,sverksamhet.
nikanel lill riksdagens protokoll 19X1. t sami. AV 10''i. 2
18
Kungl. Marits proposition nr 104.
Till denna verksamhet hade utsädesholaget från och med 1892 lämnat bidrag
av växlande storlek. Beloppen av utsädesföreningen tillhandakomna
statsunderstöd ävensom bidrag från utsädesholaget för den senaste tioårsperiod,
för vilken styrelseberättelser från utsädesföreningen förelåge,
framginge av följande sammanställning.
Vissa Sveriges utsädesförenings inkomster 1922—1931.
År |
Statsbidrag |
Stamavgifter från utsädesholaget |
||||||
Huvud- anstalten kronor |
Filialerna kronor |
Summa kronor |
1 Grundavgift | kronor |
Tilläggs- avgift kronor |
Summa kronor |
|||
1922............ |
113,000: — |
106,400 |
219,400: — |
77,500 |
1 |
77,500: — |
||
1923............ |
92,300: — |
98,350 |
190,650: — |
91,000 |
— |
91,000: — |
||
1924............ |
79,800: — |
92,950 |
172,750: — |
94,500 |
-1 |
— |
94,500: — |
|
1925............ |
91,437: 5 0 |
95,135 |
— |
186,572: 50 |
75,000 |
-1 |
— |
75,000: — |
1926 ............ |
1 107,247: so |
94,960 |
_ |
202,207: 50 |
60,000 |
—; |
2,035: 03 |
62,035: o 3 |
1927 ........... |
1 109,435: — |
96,080 |
— |
205,515: — |
60,000 |
— |
139: 6 4 |
60,139: 64 |
1928............ |
1 122,200: — |
98,200 |
— |
220,400: — |
60,000 |
— |
— |
60,000: — |
1929............ |
1 132,575: — |
99,825 |
— |
232,400: — |
60,000 |
—; |
5,178: 10 |
65,178: 19 |
1930............ |
1 139,745: — |
100,205 |
— |
239,950. — |
60,000 |
— |
60,000: — |
|
1931 ............ |
1 144,327: 50 |
102,022 |
50 |
2 246,350: — |
60,000 |
—i |
— |
60,000: — |
Tablån utvisade, att statens understöd till föreningen i regel efter hand
ökats. Förklaringen härtill vore att söka dels i verksamhetens år från år
vidgade omfattning — ej minst genom filialernas tillkomst — och dels
i det under senare år minskade bidraget från ntsädesbolaget. Proportionen
mellan statens och utsädesaktiebolagets understöd hade ändrats därhän,
att bolaget, som 1924 bestrede omkring 35 procent av statens och bolagets
sammanlagda anslag, 1931 — örn det i statsbidraget inräknade anslaget
av 7,000 kronor till ärftlighetsinstitutionen frånräknades — bestrede
endast cirka 20 procent därav.
Bådande statsfinansiella förhållanden syntes i hög grad begränsa statens
möjlighet att i samma mån som under de senare åren bidraga till
täckande av de med utsädesföreningens verksamhet förenade kostnaderna.
Större krav på ekonomiskt understöd syntes därför böra ställas på utsädesbolaget,
vilket i första hand droge ekonomisk vinst av förädlingsarbetets
resultat.
Även om värdet av rätten att i första hand kommersiellt utnyttja de
från föreningen utgående sorterna och stammarna icke ens tillnärmelsevis
kunde fixeras i penningar, så representerade dock enligt lantbruksstyrelsen
åsikt denna rätt ett betydande värde för den, som förstode och hade
resurser för dess tillgodogörande. Medan handeln med utsäde under de
senare åren i allmänhet haft att kämpa med stora svårigheter och endast
i sällsynta undantagsfall lämnat vinst, hade utsädesholaget även under
denna tid uppvisat betydande årliga vinster, som icke endast möjliggjort
jämförelsevis god utdelning åt delägarna utan även betydande konsolidering
av företaget. Det syntes icke kunna dragas i tvivelsmål, att ickeden
i förevarande hänseende kraftigast medverkande faktorn varit utnytt
-
Ärftlighetsinslitutionen inberäknad.
För 1932 utgick statsbidraget med 248,000 kronor.
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 104.
jandet av rätten att till den växtodlande allmänheten med viss företrädesrätt
försälja de inom utsädesföreningens förädlingsverksambet frambragta
nya sorterna och stammarna. Vid sådant förhållande och då skäligt vore
att, därest resultaten av förädlingsverksamheten med viss ensamrätt utlämnades
till förmering och kommersiellt utnyttjande till viss företagare,
i detta fallet utsädesbolaget, detta företag härför lämnade ersättning,
som stöde i väl avvägt förhållande till värdet av denna rätt. Detta
syntes under senare år icke kunna sägas hava varit förhållandet vid Svalöv.
Lantbruksstyrelsen hade därför låtit sig angeläget vara, att i samband
med åvägabringande av nytt avtal mellan utsädesföreningen och utsädesbolaget
tillförsäkra föreningen en efter omständigheterna mera lämpad
ersättning från bolaget för den rätt, som detta genom avtalet skulle
för viss tid förvärva.
. Utsädesbolagets förmåga att påtaga sig bördan av en förhöjd ersättning
till utsädesföreningen vore dock beroende av att bolaget ägde en stark
ekonomisk ställning och för uppnående och bevarande av en sådan ställning
kunde påräkna erforderliga inkomster. Härav följde också, att de
ytterligare anspråk på ekonomisk medverkan från bolagets sida, som
kunde befinnas nödvändiga för säkerställande av utsädesföreningens förädlingsverksamhet
i erforderlig omfattning och effektivitet, örn möjligt
icke borde sträckas så långt, att bolagets ekonomiska ställning därigenom
äventyrades. Utsädesföreningen borde tillförsäkras skälig gottgörelse,
utan att bolaget därigenom oskäligt belastades, allt under beaktande av att
den växtodlande allmänheten till rimligt pris kunde komma i åtnjutande
av förädlingsarbetets produkter.
För bedömande av storleken utav deli prestation, som utan åsidosättande
av anförda synpunkter i förevarande avseende borde kunna begäras
av bolaget, hade lantbruksstyrelsen ur bolagets offentliggjorda årsberättelser
för åren 1925/1926—1931/1932 velat anföra följande siffror, jämförda
med bolagets utgifter på grund av avtalet med utsädesföreningen.
Redovisad |
Avskriv- |
Utdelning |
Stamavgifter |
Bolagets |
||||
Fondering |
till före-ningen |
kontroll- avgifter |
||||||
Å r |
vinst |
ningar |
% |
Summa |
||||
kronor |
kronor1 |
kronor |
kronor |
kronor |
kronor |
|||
1925/1926 |
430,166: 4 5 |
128,843: 6 o |
51,322: 85 |
5 |
250,000 |
60,000: — |
56,586: 95 |
|
1926/1927 |
429,713: 5 3 |
117,602: 52 |
62,111: 01 |
5 |
250,000 |
— |
62,035: o 3 |
50,461: oi |
1927/1928 |
489,995: 7 5 |
135,819: 2 5 |
54,176:50 |
6 |
300,000 |
— |
60,139: 64 |
61,912: 36 |
1928/1929 |
557,685: 1G |
182,958: 7 2 |
74,726: 4 4 |
6 |
300,000 |
— |
60,000: — |
77,622: 94 |
1929/1930 |
505,637: 61 |
148,312: 71 |
57,324: 80 |
6 |
300,000 |
— |
65,178: m |
56,062: 3i |
1930/1931 |
439,111: 18 |
136,987: 04 |
52,124: 0 9 |
5 |
250,000 |
— |
60,000: — |
54,035: — |
1931/1932 |
463,646: 59 |
166,420: 7 8 |
47,225: 81 |
5 |
250,000 |
- |
60,000: — |
54,473: 15 |
Såvitt anginge de i nämnda tablå angivna kontrollkostnaderna vore att
märka, att dessa formellt föranletts av det mellan föreningen och bolaget
gällande avtalet, men att, då desamma avsåge kontrollen över av bolaget
i marknaden förda varor, de reellt vore att hänföra till bolagets driftskostnader.
Resultaten av utsädesbolagets affärsverksamhet, såvitt densamma belystes
av de årsberättelser, varur anförda siffror vore hämtade, ansåge
lantbruksstyrelsen vara av den art, att en ökad ersättning till utsädesför
-
1 Inklusive kumlförluster.
20
Kungl. Majda -proposition nr 104.
aningen för rätten att förmera och exploatera därifrån mottagna sorter
och stammar av allt att döma kunde anses både möjlig och skälig. Visserligen
kunde resas vissa betänkligheter i fråga örn genomförandet från
oell med den 1 juli 1933 av förhöjning utav bolagets ersättningsskyldighet
lill utsädesföreningen, men syntes dessa betänkligheter i hög grad kunna
minskas genom sättet för en sådan höjnings effektuerande. Lantbruksstyrelsen
utginge ifrån, att det från föreningens sida måste vara ett oeftergivligt
krav, att den väsentliga delen av ersättningen hädanefter såsom
hittills skulle utgå såsom ett fast, under alla förhållanden påräkneligt
anslag. Även ur statens synpunkt vore en sådan anordning att betrakta
såsom oeftergivlig, då statens understödjande verksamhet på detta
område eljest skulle löpa risk att bliva alltför variabel år från år, ett förhållande,
som skulle utesluta varje tanke på ett försök att — såsom riksdagen
ansett önskvärt — för en följd av år framåt fixera det statliga bidraget
till förädlingsverksamlietens vid Svalöv uppehållande.
Under förutsättning att grundanslaget till föreningen, för närvarande
60,000 kronor, fortfarande bibehölles vid minst samma belopp, borde enligt
Iantbruksstyrelsens förmenande den ökning i det totala ersättningsbeloppet,
varom nu vore fråga, falla helt pa den del av ersättningen, som representerades
av tilläggsbeloppet. Detta hade redan i nu gällande avtal
ställts i direkt förhållande till den årliga omfattningen av viss del utav
utsädesbolagets rörelse. En liknande eller snarlik anordning i ett blivande
avtal borde kunna anses lämplig, helst som det vid en förhöjning av
tilläggsbeloppets storlek vore rimligt, att detta automatiskt kunde på ett
eller annat siitt anpassas efter bolagets rörelse värjo särskilt år. Härvid
syntes framför allt två olika vägar erbjuda sig, nämligen antingen att
avpassa tilläggsbeloppets storlek i direkt förhållande till omfattningen
av bolagets ärliga försäljning av utsädesvaror — samtliga eller vissa kategorier
därav — eller att beräkna det årliga tilläggsbeloppet såsom viss
procentuell del av bolagets redovisade vinst, brutto respektive netto, eller
av den totala utdelningen. En var av dessa olika vägar medförde ur såväl
utsädesföreningens som utsädesbolagets synpunkter fördelar och nackdelar,
men om båda kunde sägas att de på ett rimligt och skäligt sätt
säkerställde utsädesbolaget så till vida, att detta, även vid en väsentligt
ökad ersättning, icke skulle ansträngas över förmågan.
Lantbruksstyrelsen Ilar härefter meddelat, att under styrelsens ledning
forts förhandlingar mellan utsädesföreningen och utsädesbolaget rörande
nytt avtal dem emellan. Därvid hade mellan parterna enighet nåtts örn
följande nya avtal, avsett att under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande
gälla från och med den 1 juli 1933. Till jämförelse angivas i de
punkter, där olikhet föreligger, jämväl det nuvarande avtalets lydelse.
Nuvarande avtalet.
Mellan Sveriges utsädesförening.
här nedan kallad föreningen, och
Allmänna svenska utsädesaktiebolaget,
här nedan kallat bolaget, är
denna dag följande överenskommelse
upprättad angående övertagandet
av från föreningen utgåen
-
Nga avtalet.
Mellan Sveriges utsädesförening,
här nedan kallad föreningen,
och Allmänna svenska utsädesaktiebolagct,
kär nedan kallat bolaget,
är denna dag följande överenskommelse
upprättad angående
övertagandet av från föreningen
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 104.
Nuvarande avtalet. Nya avtalet.
de nya sorter och eliter av lantbruksväxter.
1 $.
Föreningen förbinder sig att under
den tid, detta avtal varar, med
undantag, varom nedan i denna
paragraf och i 4 § sägs, uteslutande
till bolaget överlämna de nya
sorter och eliter av lantbruksväxter
av olika slag, som av föreningen
anses färdiga att utsläppas till
allmän odling.
Yad sålunda stadgats skall dock
icke utgöra hinder för föreningen
att för behövliga försöksodlingar
utlämna utsäde av nya sorter eller
eliter. Föreningen är pliktig att
vid dylikt utlämnande vidtaga nödiga
åtgärder för att på denna väg
intet må komma ut i marknaden.
utgående sorter och eliter av lantbruksväxter.
1 §.
Föreningen förbinder sig att under
den tid, detta avtal varar, med
undantag, varom nedan i denna
paragraf och i 4 § sägs, uteslutande
till bolaget överlämna de
sorter och eliter av lantbruksväxter
av olika slag, som av föreningen
anses värda att utsläppas till
allmän odling.
Vad sålunda stadgats skall dock
icke utgöra hinder för föreningen
att för behövliga försöksodlingar
utlämna utsäde av sorter eller eliter.
Föreningen är pliktig att vid
dylikt utlämnande vidtaga nödiga
åtgärder för att på denna väg intet
må komma ut i marknaden.
Skulle på grund av föreningens förvållande detta ändock inträffa, är
föreningen pliktig att utgiva skadestånd till av skiljenämnd fastställt
belopp.
2 §. 2 i
Föreningen överlåter å bolaget,
med undantag, varom i 4 § sägs,
ensamrätt att under den tid, detta
avtal varar, å föreningens vägnar
begära och erhålla frövara av föreningens
sort eller elit betecknad
som original i plomberings- och
insyningsbevis, samt att under sådan
beteckning saluhålla varan.
Föreningen förbinder sig att i
den utsträckning, som enligt gällande
bestämmelser erfordras för
erhållande av beteckningen original,
låta föreningens tjänstemän
insyna bolagets i Sverige befintliga
odlingar under förutsättning
dels att uppgift angående för odling
använda partier samt prov
därav lämnats före sådden, dels
att anmälan örn odlingarna lämnats
före 1 juli.
Föreningen överlåter å bolaget
ensamrätt att under den tid, detta
avtal varar, å föreningens vägnar
begära och erhålla frövara av
föreningens, i 1 § avsedd sort eller
elit, betecknad som original i
plomberings- och insyningsbevis,
samt att under sådan beteckning
saluhålla varan.
Föreningen förhinder sig att i
den utsträckning, som enligt gällande
bestämmelser erfordras för
erhållande av beteckningen original,
låta föreningens tjänstemän
insyna bolagets i Sverige befintliga
odlingar under förutsättning
dels att uppgift angående för odling
använda partier samt prov
därav lämnats före sådden, dels
att anmälan örn odlingarna lämnats
före 15 juni.
Utom för fall, varom i 4 § sägs, må föreningens tjänstemän icke biträda
vid insyning av odling av föreningens sort eller elit för annans räkning
jin bolagets.
22
Kungl. Majlis proposition nr 104.
Nuvarande avtalet.
3 §.
Bolaget förbinder sig att väl
vårda, föröka och under statens
centrala frökontrollanstalts kontroll
och plomb i allmän marknad
saluhålla utsäde av alla sorter,
som från föreningen mottagits,
dock med reservation för sådana
hinder, som möjligen kunna vållas
av missväxt, dålig övervintring,
växtsjukdomar m. m. och
med undantag, varom i 4 § sägs.
Nya avtalet.
3 §.
Bolaget förhinder sig att väl
vårda, föröka och under statens
centrala frökontrollanstalts och
föreningens kontroll samt under
anstaltens plomb i allmän marknad
saluhålla utsäde av alla sorter,
som från föreningen mottagits,
dock med reservation för sådana
hinder, som möjligen kunna
vållas av missväxt, dålig övervintring,
växtsjukdomar m. m.
och med undantag, varom i 4 §
sägs.
Detsamma gäller ock för sådana andra sorter än föreningens egna, vilka
föreningen med hänsyn till deras värde för svensk växtodling föreslagit
bolaget att föra i marknaden.
(Jfr 11 §.)
4 §.
Bolaget är berättigat att vägra
mottaga erbjuden sort eller elit,
vilken det i så fall skall vara föreningen
förbehållet att överlåta
åt annan till förökning och försäljning
eller — i fråga örn annan
sort än föreningens — föreslå till
odling; dock må föreningen ej åtaga
sig kontroll över till annan försäljare
överlåten sort eller elit.
Bolaget är berättigat att framdeles
såsom hittills, i händelse någon
av annan förädlare än föreningen
framställd sort skulle befinnas
för dess marknad särskilt
lämplig eller möjligen överträffa
någon av föreningens sorter, med
föreningens styrelses medgivande
förvärva rättighet till sådan sorts
förande i handeln.
4 §.
Bolaget är berättigat att vägra
mottaga erbjuden sort eller elit,
vilken det i så fall skall vara föreningen
förbehållet att överlåta åt
annan till förökning och försäljning
eller — i fråga örn annan
sort än föreningens — föreslå till
odling. Dock må föreningen ej
utan överenskommelse med bolaget
i varje särskilt fall åtaga sig
kontroll över till annan försäljare
överlåten sort eller elit.
Likaledes är bolaget berättigat att, örn det anser en mottagen sort eller
elit icke längre värd att förås i handeln, efter hos föreningen därom gjord
anmälan upphöra att tillhandahålla densamma i marknaden, med rätt
för föreningen att likaledes i sådant fall på sätt här förut sagts till annan
överlåta eller till odling föreslå sorten eller eliten.
Kungl. Majlis proposition nr 104.
23
Nuvarande avtalet.
5 i
Bolaget förbinder sig att ej låta
såsom originalvara plombera eller
under sådan beteckning salukålla
frövara av föreningens sort eller
elit, som föreningen i skriftligt
meddelande till bolaget förklarat
vara uppblandad eller av annan
orsak mindervärdig.
Nya avtalet.
5 §.
Bolaget förbinder sig att ej låta
såsom original- eller anan kvalitetsvara
plombera eller saluhålla
frövara av sort eller elit, som föreningen
i god tid i skriftligt meddelande
till bolaget förklarat vara
uppblandad eller av annan orsak
mindervärdig.
6 §.
Bolaget skall förfoga dels över så stort och så välskött jordbruk, att
förökningen av från föreningen erhållna utsäden under de första åren
efter mottagandet kan anses betryggad, dels ock över tidsenliga och vid
besiktning, verkställd genom föreningens styrelses försorg, godkända magasinslokaler
med alla de rensnings- och sorteringsmaskiner m. m., som
befinnas vara nödiga för utsädets vederbörliga skötsel.
7 §.
Bolaget förbinder sig att ställa sig till efterrättelse ej mindre de rimliga
föreskrifter beträffande odling och förökning, som av föreningens styrelse
för bibehållande av sorternas värde kan finnas nödiga, än även av
föreningens styrelse meddelade föreskrifter beträffande skötseln av de
övertagna sorterna.
För den händelse att Kungl. Maj:t och riksdagen såsom villkor för föreningens
åtnjutande av statsunderstöd stadgar, att föreningen eller den,
som förmedlar försäljningen av dess sorter, icke får inregistrera namnen
å desamma, förbinder bolaget sig att ställa sig denna föreskrift till efter
-
rättelse.
8 §.
Bolaget förbinder sig såväl att i
avseende på förökningen oell
spridningen av de från föreningen
övertagna sorterna och eliterna
som ock beträffande alla andra
av bolaget i allmänna marknaden
förda utsädesvaror underkasta sig
den kontroll, som statens centrala
frökontrollanstalt anbefaller. Kontrollen
skall sålunda innefatta dels
för plomebering erforderlig kontroll
över alla utsädesvaror, dels
ock fältbesiktningskontroll över
sådana från föreningens sorter
och eliter hästammande grödor,
som bolaget därtill anmäler.
8 §.
Bolaget förbinder sig såväl att
i avseende på förökningen och
spridningen av de från föreningen
övertagna sorterna och eliterna
som ock beträffande alla andra av
bolaget i allmänna marknaden
förda utsädesvaror underkasta sig
den kontroll, som statens centrala
frökontrollanstalt anbefaller. Den
sålunda anbefallda kontrollen,
som icke får stå i strid med gällande
överenskommelse mellan
föreningen och statens centrala
frökontrollanstalt, skall sålunda
innefatta dels för plombering erforderlig
kontroll över alla utsädesvaror,
dels ock stamsädeskontroll
över från sorter och eliter
härstammande grödor, som bolaget
därtill anmäler.
24
Kungl. May.ts proposition nr 104.
Nuvarande avtalet. Nya avtalet.
Kostnaden för denna kontroll ävensom för föreningens tjänstemäns i 2 §
omförmälda biträde med insyningar av bolagets odlingar bestrides av bolaget
efter avtal med statens centrala frökontrollanstalt.
9 %.
Bolaget förbinder sig att vid förökning av sådana från föreningen mottagna
sorter, som med ekonomisk fördel kunna inom landet odlas, icke
utan föreningens styrelses medgivande ingå avtal rörande odling i främmande
länder.
10 §.
Föreningens styrelse förbehålles rätt att yttra sig över de pris, till vilka
utsäden av de från föreningen bekomna sorterna tillhandahållas allmänheten.
11 §•
Bolaget är berättigat att framdeles
såsom hittills i händelse någon
av annan förädlare än föreningen
framställd sort skulle befinnas
för dess marknad särskilt
lämplig eller möjligen överträffa
någon av föreningens sorter, med
föreningens styrelses medgivande
förvärva rättighet till sådan sorts
förande i handeln.
12 §.
Såsom ersättning för den bolaget
enligt denna övereskommelse
tillförsäkrade rätt erlägger bolaget
till föreningen
dels en årlig grundavgift av sextiotusen
(60,000) kronor,
dels ock, för den händelse att
bolagets årliga försäljning av föreningens
originalvaror skulle
överstiga 1,500,000 kronor, en tillläggsavgift
av 2 procent av den
överskjutande försäljningssumman
för dylika originalvaror.
Sagda försäljningssumma beräknas
efter försåld och levererad
kvantitet och bolagets för året
gällande katalogpris, med avdrag
av 15 procent för rabatter, fraktavdrag
m. m.
(Jfr 3 § tredje stycket.)
11 §.
Såsom ersättning för den bolaget
enligt denna överenskommelse
tillförsäkrade rätt erlägger bolaget
till föreningen
dels en årlig grundavgift av sextiotusen
(60,000) kronor,
dels oek en tilläggsavgift, beräknad
på grundval av omsättningen
av föreningens originalvaror
samt efterodlingar av föreningens
sorter och stammar. Tillläggsavgiften
utgår i fråga örn
originalvaror med 2 procent å det
belopp, varmed den årliga försäljningssumman
överskrider 500,000
kronor samt i fråga örn efterodlingar
med 1 procent å det belopp,
varmed den årliga försäljningssumman
överskrider nyssnämnda
belopp. Sagda försäljningssummor
beräknas i fråga örn originalvaror
efter försålda och leverera
-
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 104.
Nuvarande avtalet. Nija avtalet.
de kvantiteter och bolagets föråret
gällande katalogpris samt i
fråga om för utsädesändamål försålda
och levererade efterodlingar
av föreningens sorter och stammar
efter av bolaget redovisad
bruttoförsäljningssumma i båda
fallen med avdrag av 10 procent
för rabatter, fraktavdrag m. m.
Grundavgiften utbetalas med V*
eller femtontusen (15,000) kronor
vid slutet av varje kvartal.
Tilläggsavgiften betalas, så
snart bolagets räkenskaper avslutats
och ordinarie bolagstämma
hållits, dock senast den 1 december.
12 §.
Bolaget förbinder sig att ställa
till föreningens förfogande den
för försöken erforderliga åkerarealen
färdigberedd och gödslad,
för höstsäd och rotfrukter med
kreatursgödsel enligt föreningens
önskan och därjämte 200 kilogram
superfosfat per hektar samt för
övriga växtslag med 200 kilogram
superfosfat årligen per hektar.
Den för vallväxtförsöken avsedda
jorden skall, där ej annorlunda
överenskommits, vara helträdad
året innan försöken utläggas. I
I ersättning för detta bolagets åtagande, som gäller allenast under förutsättning,
att föreningen giver bolaget meddelande om önskad plats i
god tid, dock minst två månader före såningstiden, betalar föreningen
till bolaget en årlig avgift av 400 kronor per hektar för höstsäd och 300
kronor per hektar för övriga växtslag, dock att för varje isolering minimiavgiften
skall utgöra 5 kronor. Sagda ersättning förfaller till betalning
den 31 december det år, då försöken skördats och, i fråga örn vallväxtförsöken,
jämväl det år, dessa utlagts.
14 §. 13 §.
För främjande av ett gott samarbete mellan föreningen och bolaget
äger föreningen till sina utskotts- och styrelsesammanträden kalla av bolagets
styrelse utsedda tvenne ombud, vilka må — i den omfattning fungerande
ordföranden bestämmer — vid sammanträdena närvara och i
överläggningarna men ej i besluten deltaga. Bolagets representanter må
äga rätt, örn de så påfordra, erhålla sina yttranden förda till protokollet.
Grundavgiften utbetalas med en
fjärdedel eller femtontusen (15,000)
kronor vid slutet av värjo kvartal.
Tilläggsavgiften betalas, så
snart bolagets räkenskaper avslutats
och ordinarie bolagsstämma
hållits, dock senast den 1 december.
13 $.
Bolaget förbinder sig att ställa
till föreningens förfogande den för
försöken erforderliga åkerarealen
färdigberedd och gödslad för höstsäd
med kreatursgödsel enligt föreningens
önskan och därjämte 200
kilogram superfosfat per hektar
samt för vårsäd med 200 kilogram
superfosfat per hektar.
Den för vallväxtförsöken avsedda
jorden skall vara helträdad
året innan försöken utläggas.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 104.
Nuvarande avtalet. Nya avtalet.
Därest föreningen önskar få någon fråga behandlad av bolagets styrelse
och gjort anmälan härom, skall en representant för föreningen äga rätt
att närvara vid behandlingen av ärendet i fråga under det sammanträde
med bolagets styrelse, då ärendet föredrages, samt att deltaga i överläggningen
men ej i beslutet angående detsamma. Föreningens representant
må äga rätt, örn han så påfordrar, erhålla sina yttranden förda till protokollet.
15 §. 14 §.
Uppstår tvist rörande rätta tolkningen av denna överenskommelse eller
i förhållandet mellan föreningen och bolaget samt deras inbördes rättigheter
och skyldigheter, får saken icke dragas inför domstol, utan skall
avgöras enligt gällande lag örn skiljemän.
16 §.
Denna överenskommelse gäller
från och med den 1 juli 1930 till
och med den 30 juni 1933.
15 i
Denna överenskommelse gäller
från och med den 1 juli 1933, till
dess uppsägning bevisligen från
någondera sidan skett, i vilket fall
överenskommelsen upphör att gälla
på dagen två år efter den 1 juli,
som följer närmast efter uppsägningsdagen.
Uppsägning må ej ske förrän tidigast
till den 1 juli 1938.
Uppsägningsrätten är ömsesidig.
17 §. 16 §.
Denna överenskommelse blir gällande endast örn den för bolaget fastställda
bolagsordningen innehåller följande bestämmelser:
a) Kungl. Majit skall äga utse en ledamot i bolagets styrelse, vilken
<iv bolaget erhåller dagtraktamente och reseersättning enligt rese- och
traktamentsklass I B i gällande allmänt resereglemente;
b) ett ombud för statens räkning skall äga att årligen deltaga i granskningen
av bolagets räkenskaper och förvaltning samt därför av bolaget
äga åtnjuta dagtraktamente och reseersättning enligt rese- och traktamentsklass
I B i gällande allmänt resereglemente;
c) bolagets aktiekapital skall utgöra lägst 2,000,000 kronor och högst
5,000,000 kronor;
d) ingen ändring i bolagsordningen i dessa i denna paragraf angivna
hänseenden får under tiden för uppgörelsens giltighet äga rum utan
Kungl. Maj:ts medgivande.
Denna överenskommelse gäller
endast under förutsättning av
Kungl. Maj:ts godkännande och
annuleras överenskommelsen av
den 12 mars 1925.
Svalöv den 3 mars 1930.
(Underskrifter.)
Denna överenskommelse gäller
endast under förutsättning av
Kungl. Majlis godkännande.
Svalöv den 10 januari 1933.
(Underskrifter.)
Kungl. Maj:ts proposition nr 104. 27
Vid bedömandet av det nya avtalet, som avser en femårsperiod, är Depae^nts''
särskilt att taga i betraktande den ersättning, som bolaget enligt 11 §
skall utgiva till föreningen för övertagande av föreningens varor. Liksom
hittills skall en årlig grundavgift av 60,000 kronor utgå. I avseende
å tilläggsavgiften, som beräknas på grundval av omsättningens storlek,
har ernåtts en förbättring ur föreningens och i sista hand statens synpunkt.
Medan tilläggsavgiften enligt nuvarande avtal utgår med 2 procent
av den del av den årliga försäljningssumman för föreningens originalvaror,
som överskjuter 1,500,000 kronor, kommer tilläggsavgiften enligt
det nya avtalet att utgå dels med 2 procent av den del av nyssnämnda försäljningssumma,
som överstiger 500,000 kronor, dels ock med 1 procent av
det belopp, varmed den årliga försäljningssumman för efterodlingar överskrider
500,000 kronor. Detta torde enligt lantbruksstyrelsens beräkning
komma att medföra en ökning av bolagets bidrag med inemot 20,000 kronor
per år. Även örn det hade varit önskvärt, att bolaget åtagit sig än
större bidrag till föreningen, finner jag mig dock böra tillstyrka det nya
avtalets godkännande. Med hänsyn till det nära sambandet mellan avtalet
och statens anslag till föreningen, torde avtalet icke böra av Kungl. Majit
godkännas, förrän riksdagen beretts tillfälle yttra sig däröver.
5. Kontrollen över utsädesbolagets utsädesvaror.
Samarbetet mellan centrala frökontrollanstalten och utsädesbolaget regleras
genom överenskommelse den 10 mars 1930 mellan kontrahenterna. Enligt
denna skall kontrollen avse såväl förökningen och spridningen av de
utav bolaget från utsädesföreningen övertagna sorter, stammar och eliter
som ock alla andra av bolaget i allmänna marknaden förda utsädesvaror.
Beträffande samtliga bolagets utsädesvaror avser kontrollen dessas bruksegenskaper
och i fråga om de från utsädesföreningens sorter, stammar och
eliter härstammande grödor, som bolaget därtill anmäler, jämväl dessas
sortegenskaper.
Enligt överenskommelse den IS mars 1930 mellan centrala frökontrollanstalten
och utsädesföreningen har utsädesföreningen förbundit sig att
handhava all fältbesiktnings- och kärnprovskontroll över av utsädesbolaget
förda originalutsäden och att i överensstämmelse därmed granska och
godkänna av bolaget för kontraktsodlingar avsedda partier samt verkställa
fältbesiktningskontroll över sådana från föreningens sorter, stammar
och eliter härstammande grödor, vilka bolaget för statsplombering
som originalvara anmäler.
I korthet sagt utövas alltså kontrollen över utsädesbolagets försäljning
av utsädesvaror av centrala frökontrollanstalten, som beträffande originalutsäden
erhåller föreningens godkiinnaude i fråga örn sortrenhet, sort- och
stamäkthet samt förekomst av vissa växtsjukdomar.
För det kontrollarbete, centrala frökontrollanstalten sålunda åtagit sig
28
Kungl. Majlis proposition nr 104.
utföra, erlägger utsädesbolaget enligt förenämnda överenskommelse till
frökontrollanstalten för varje år dels en grundavgift av 50,000 kronor, dels
ock en eventuell tilläggsavgift, beroende på antalet utförda fullständiga
analyser, plomberingar, efterkontrollodlingar och besiktigad areal odlingar.
Av detta belopp betalar centrala frökontrollanstalten i sin tur till utsädesföreningen
för de arbeten denna i samband med kontrollen åtagit sig
utföra årligen dels en grundavgift av 15,000 kronor, varav 10,000 kronor för
insyning och 5,000 kronor för förberedande analyser, dels ock en eventuell
tilläggsavgift, beroende av besiktigad areal och antalet förberedande analyser.
I fråga örn kontrollen över försäljningen av de statsunderstödda växtförädlingsanstalternas
förädlingsprodukter har växtförädlingsutredningen
uppställt två alternativa förslag.
Det ena åsyftar att do växtförädlande bolagen själva skulle omhänderhava
hela kontrollen, dock att sortäkthetskontrollen skulle verkställas av
statens centrala frökontrollanstalt. Det andra alternativet avser, att kontrollen
skulle omhänderhavas av statens centrala frökontrollanstalt i likhet
med vad nu skedde vid Svalöv, men att bolagen själva skulle handhava
stamsädeskontrollen och den förberedande kvalitetskontrollen. Växtförädlingsutredningen
förordade för sin del, att bolagen tillerkändes valfrihet
mellan de föreslagna alternativa anordningarna. Sortäkthetskontrollen
förutsattes sålunda under alla omständigheter böra uppdragas åt statens
centrala frökontrollanstalt.
Vidkommande kontrollen över utsädesbolagets utsädesvaror har lantbruksstyrelsen
i sitt förenämnda utlåtande anfört, att under styrelsens ledning
ingående förhandlingar förts angående reglering av de med kontrollen
sammanhängande förhållandena. Förhandlingarna hade resulterat i
av de olika parterna godkända överenskommelser mellan dels statens centrala
frökontrollanstalt och Sveriges utsädesförening, dels och nämnda
centralanstalt och allmänna svenska utsädesaktiebolaget. Dessa överenskommelser
avsåges att träda i kraft samtidigt som det nya avtalet mellan
Sveriges utsädesförening och allmänna svenska utsädesaktiebolaget
trädde i tillämpning.
Lantbruksstyrelsen har i fråga örn innebörden av det nya avtalet
mellan statens centrala frökontrollanstalt och utsädesbolaget anfört, att
därigenom den nu utgående grundavgiften av 50,000 kronor, i samband med
en nedsättning av antalet utav de kontrollprestationer denna avsåge, sänkts
till 40,000 kronor, under det att de ersättningar, som av bolaget skulle erläggas
för olika slag av överprestationer, höjts. Härigenom hade ur bolagets
synpunkt vunnits den fördelen, att, därest dess omsättning av utsädesvaror
och därmed också det därav föranledda kontrollarbetet skulle i
avsevärdare grad minskas, bolagets minimiavgift för kontrollarbetet begränsats,
under det att centrala frökontrollanstalten samtidigt tillförsäkrats
en i förhållande till den verkliga kostnaden mera skälig ersättning för
överprestationer, vilket vid en starkare ökning av bolagets omsättning och
därmed ökning av kontrollarbetet torde vara av betydelse för anstaltens
ekonomi.
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 104.
Vad sålunda förekommit i avseende å avtal rörande kontrollen över ut- Veportemenissädesbolagets
utsädesvaror torde icke påkalla något beslut från Kungl. ehfftnMarits
sida.
<>. Statsanslag åt utsädesföreniugen.
Ersättningsbestämmelserna från utsädesbolagets sida enligt det mellan
utsädesföreningen och utsädesbolaget träffade nya avtalet påverka, såsom
förut omnämnts, storleken av det statsbidrag, varav utsädesföreningen må
anses bliva i behov för fortsatt uppehållande av sin verksamhet. I vad
mån så kan bliva förhållandet, har lantbruksstyrelsen sökt beräkna med
utgångspunkt från utsädesbolagets försäljningssummor under senare år
för såväl originalvaror som efterodlingar. Lantbruksstyrelsen har härom
anfört följande.
För bedömande av frågan om den inverkan, som det nya avtalets
ersättningsbestämmelser kunde beräknas utöva på bolagets totala avgift
till föreningen för levererade sorter och stammar och därmed för föreningens
ekonomi hade till lantbruksstyrelsen förfogande ställts av bolaget
lämnade uppgifter rörande dess försäljningssummor under verksamhetsåren
1928/1929—1931/1932 för såväl originalvaror som efterodlingar, de
förra beräknade på grund av katalogprisen och de senare på grund av de
fakturerade försäljningssummorna. Med ledning av dessa uppgifter hade
lantbruksstyrelsen uppgjort följande sammanställning, utvisande de belopp,
med vilka bolagets avgifter till föreningen under nu nämnda år
skulle hava utgått, därest de nya bestämmelserna då varit gällande.
1 |
Total bruttoomsättning |
Bolagets |
||
Å r |
av original-varor |
av efter-odlingar |
tilläggs-avgifter till |
grundavgifter |
kronor |
kronor |
kronor |
kronor |
|
. 192R 19^c).................................. |
i .... 2,378,181 |
1,507,103 77(5,476 |
41.371 |
60,000 60,000 |
: 1029 1930.................................. |
.... 1.739,002 |
23,290 |
||
| 1930 1931.................................. |
....! 1,431.654 |
823,552 |
18,182 |
60,000 |
1931 1932.................................. |
.... 1,198,555 |
1,074,593 |
16,245 |
60,000 : |
i Medeltal..................................... |
.....I 1.686,848 |
1,045,431 |
24,772 |
60,000 |
, Medeltal för de tre senaste åren — |
1.406,404 |
891,640 |
19,239 |
60,000 |
Med hänsyn till den starka nedgången i bolagets omsättning, särskilt
av originalvaror, funne lantbruksstyrelsen medeltalet för de anförda
fyra åren icke gärna kunna läggas till grund för beräkning av bolagets
avgift till föreningen under de närmast kommande åren. Lantbruksstyrelsen
ansåge sig däremot våga förutsätta, att beräkningar, grundade på
medeltalet för de tre senaste åren (1 9,0 0 0 kr o n o r), knappast borde
vara för optimistiska, örn också styrelsen vore fullt medveten därom, att utvecklingen
på området vore beroende dels av jordbrukets ekonomiska
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 104.
Departements
chefen.
läge, dels, oell kanske framförallt, av kvaliteten lios de kommande årens
skördar och därmed det större eller mindre behovet av inköp av utsäde.
Med utgångspunkt från sistnämnda medeltal för tilläggsavgiften,
19.000 kronor, samt den till 60,000 kronor bestämda grundavgiften har
lantbruksstyrelsen funnit utsädesbolagets avgift till utsädesföreningen
för erhållna sorter och stammar, därest förenämnda avtal vinner statsmakternas
gillande, kunna för de närmaste åren beräknas till sammanlagt
cirka 79,000 kronor. Då enligt de av lantbruksstyrelsen framlagda normalstatförslagen
utsädesföreningens fasta utgifter — efter avdrag av
föreningen tillkommande inkomster vid huvudanstalten — ansetts kunna
beräknas till sammanlagt för denna och filialerna 267,000 kronor, skulle
efter avräkning av utsädesbolagets nyss beräknade avgift till föreningen,
79.000 kronor, återstå ett belopp av 188,000 kronor att täckas av statsmedel.
Härtill komme det av lantbruksstyrelsen beräknade anslagsbehovet
till ålderstilliigg och dyrtidstillägg åt utsädesföreningens fast anställda
befattningshavare, vilket för budgetåret 1933/1934 beräknats till omkring
36.000 kronor. Utsädesföreningens sammanlagda anslagsbehov för sistnämnda
år skulle sålunda, enligt lantbruksstyrelsens förslag, uppgå till
i runt tal 224,000 kronor, ett belopp, som med cirka 10 procent understiger
det för närvarande med 248,000 kronor utgående statsanslaget.
Frågan, huruvida statsunderstöd för uppehållande av utsädesföreningens
verksamhet kunde utgå i form av ett för en viss följd av år lämpligt
avvägt bestämt anslag, hade varit föremål för överläggning mellan
lantbruksstyrelsen och föreningens ledning i samband med uppgörandet
av det framlagda statförslaget för föreningen. Därvid hade från föreningens
sida med styrka gjorts gällande, att en dylik anordning måste
medföra mycket stora svårigheter för föreningen. Lantbruksstyrelsen
holle dock, med hänsyn till det statsfinansiella lägets krav, icke för uteslutet,
att försök för en kortare period, exempelvis tre år, möjligen skulle
kunna göras att för vart och ett av de tre åren på grund av det för budgetåret
1933/1934 upprättade statförslaget tilldela utsädesföreningen
statsunderstöd med bestämt, oförändrat belopp. En förutsättning härför
syntes dock vara, att vid fall av oförutsedda omständigheter ett avsteg
från anordningen i fråga icke finge anses absolut uteslutet.
I detta sammanhang må nämnas, att granskningsnämnden ifrågasatt,
att statsunderstödet till föreningar av den art, varom här är fråga, för
budgetåret 1933/1934 nedsättes med minst 15 procent.
Såsom jag i mitt anförande under avdelningen örn utsädesföreningens
utgifter m. m. framhållit, torde man vid bestämmandet av statsanslaget
till föreningen böra för närmaste treårsperiod utgå från ett årligt utgiftsbelopp
— efter avdrag av Anssa inkomster —- av 303,000 kronor. Av lantbruksstyrelsens
utredning framgår, att det för föreningen påräkneliga bidraget
från utsädesbolaget torde komma att uppgå till ungefär 79,000 kronor
per år. Med hänsyn härtill finner jag, som därvid dock vill understryka
lantbruksstyrelsens uttalande örn osäkerheten av de faktorer, som
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 104-
påverka nyssnämnda bidrags storlek, ett årligt anslag till Sveriges utsädesförening
av (303,000 — 79,000=) 224,000 kronor vara lämpligt avvägt.
Jag tillstyrker alltså, att av riksdagen för budgetåret 1933/1934 äskas ett
extra anslag å sagda belopp för uppehållande av föreningens verksamhet.
Lantbruksstyrelsens förslag, att den del av statsbidraget, som avser
dyrtidstillägg och ålderstillägg åt föreningens fast anställda befattningshavare,
eller 36,000 kronor skall uppföras i riksstaten särskilt för sig som
förslagsanslag, finner jag mig sålunda icke kunna biträda. Ett inslående
på dylik väg med förslagsanslag åt enskilda föreningar torde nämligen
komma att uppkalla krav på liknande åtgärder från andra statsunderstödda
föreningar, såsom svenska mosskulturföreningen, svenska betesoch
vallföreningen m. fl., vilka jämväl hava utgifter för ålderstillägg och
dyrtidstillägg åt befattningshavare. Härigenom skulle uppstå ett statligt
reglerande i detalj av dylika föreningars löneutgifter m. m., som
knappast kan anses eftersträvansvärt. Då här är fråga örn extra anslag,
torde vid anvisandet för vart budgetår av anslag till hithörande föreningar
tillbörlig hänsyn i allt fall kunna tagas till sådana ändringar i berörda
löneförmåner, som befinnas böra bliva en följd av exempelvis ändrade
grunder för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare.
7. Växtförädlingsverksamlieten vid Weibullsholm.
Växtförädlingsverksamheten vid Weibullsholm omhänderhades tidigareav
firman W. Weibull, men utövas numera av det i slutet av 1929 bildade
W. Weibull aktiebolag, som övertagit firmans rörelse.
Bolagets verksamhet hax- enligt bolagsordningen till föremål att bedriva
växtförädlings- och reproduktionsverksamhet, jordbruk, handelsoch
fabriksrörelse samt annan därmed förenlig verksamhet. Aktiekapitalet
utgör 1,500,000 kronor, lika fördelat på tre delägare. Bolagets styrelse,
som har sitt säte i Landskrona, består av fem personer. För granskning
av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper utses årligen två
revisorer och lika antal suppleanter för dem.
Karakteristiskt för verksamheten vid Weibullsholm är, att såväl själva
växtförädlingsarbetet som ock det merkantila exploaterandet av de förädlade
utsädena och frö varorna bedrives av en och samma organisation,
nämligen av bolaget självt. Förädlingsverksamheten är dock så till vida
skild från den merkantila delen av rörelsen, att för densamma föres särskild
räkenskap. Ledningen av förädlingsverksamheten utövas liksom,
beträffande övriga rörelsegrenar av bolagets styrelse, som sålunder anställer
och avlönar jämväl den vid förädlingsverksamheten sysselsatta
personalen. Förädlingsarbetet bedrives i stort sett efter enahanda metoder,
som av utsädesföreningen vid Svalöv tillämpas; vissa skiljaktigheter
förefinnas dock.
I fråga örn växtförädlingsverksamhetens vid Weibullsholm fortvaro
har växtförädling sutredningen anfört i huvudsak följande.
Fröodling och därvid kombinerad förädling av rotfrukter påbörjades
vid Weibullsholm 1870. Efter att en lång följd av år hava omfattat endast
denna verksamhet, hade rörelsen efter hand utvidgats, så att den
-
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 104.
samma sedan 1918 omfattade så gott som samtliga för jordbruk och trädgårdsskötsel
odlade växtslag. Enligt vad utredningsmännen å ort och
ställe inhämtat bedrevcs växtförädlingsverksamhet vid Weibuilsholm i
betydande omfattning. Erkännansvärda resultat av förädlingsarbetet
hade också uppnåtts. Det rikhaltiga materialet samt den kraft och intensitet,
varmed förädlings- och försöksverksamheten vid anstalten bedreves,
syntes ock utgöra förutsättning för ytterligare värdefulla resultat.
Emellertid hade förädlingsverksamheten vid Weibuilsholm under senare
år i stort sett varit inriktad på samma mål som arbetet vid Svalöv.
Ifrågasättas kunde därför, huruvida icke en sammanslagning av de håda
föräcllingsanstalterna borde äga rum eller alternativt en uppdelning av
arbetet ske mellan anstalterna. Förstnämnda förslag syntes utredningsmännen
med hänsyn till betydelsen av enhetlig ledning av företaget visserligen
i och för sig kunna vara ägnat att medföra vissa fördelar, men
förslaget syntes dock framförallt på grund av svårigheten att nöjaktigt
ordna den med förädlingen förbundna merkantila rörelsen liksom ock
av andra skäl icke vara genomförbart. En mera framkomlig väg syntes
däremot det senare alternativet erbjuda. Anstalten vid Weibuilsholm,
belägen som den vore å godartad jordmån i en slättbygd med synnerligen
milt klimat, kunde därvid tänkas i huvudsak inriktad på tillgodoseende
av behovet av förädlingsprodukter för de sydligaste delarna av
landet, medan Svalövsanstalten med dess högre belägenhet och styva lerjord
skulle komma att fylla en motsvarande uppgift för övriga delar av
Sydsverige samt landet i övrigt. Även andra fördelningsgrunder med avseende
å arbetsuppgifterna vore givetvis tänkbara. Utredningsmännen
hade dock funnit en uppdelning av arbetsuppgifterna mellan anstalterna
medföra så avsevärda svårigheter, att utredningsmännen ansett sig icke
kunna tillstyrka en sådan. Sålunda skulle bland annat anordningen
kunna tänkas åstadkomma en menlig klyvning av organiskt sammanhängande,
förädlingen och dess metodik berörande arbetsuppgifter, varjämte
fortfarande olöst skulle kvarstå spörsmålet örn ett nöjaktigt merkantilt
utnyttjande av förädlingsprodukterna. Utredningsmännen förordade därför,
att de håda förädlingsanstalterna jämväl för framtiden borde bestå
såsom självständiga och av varandra oberoende företag.
Vidkommande behovet av statsunderstödd växtförädlingsverksamhet
utom den vid Svalöv bedrivna har
lantbruksstyrelsen erinrat, att 1925 års växtförädlingssakkunniga gjort
gällande att, för att staten skäligen skulle anses böra understödja utanför
Svalöv bedriven växtförädlingsverksamhet, vid denna måste föreligga
förädlingsresultat, som antingen vunnits på andra områden än dem,
som vore föremål för den äldre, statliga institutionens verksamhet, eller
också vore i nationalekonomiskt värde väsentligt bättre än de vid densamma
framkomna. Lantbruksstyrelsen har ansett, att dessa synpunkter
borde göra sig ännu starkare gällande vid ett sådant statsfinansiellt
läge, som det nu rådande, då alla ur statens och det allmännas synpunkter
icke oundgängligen nödvändiga utgifter måste i görligaste mån begränsas.
W. Weibull aktiebolag har i förevarande ämne hänvisat till ett utav
jordbruksutskottet vid 1930 års riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts
Kungl. May.ts proposition nr 104. 33
äskande om förhöjt statsunderstöd till förädlingsverksamheten vid Weihullsholm
gjort uttalande, att den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagshöjningen
till Weibullsholms växtförädlingsanstalt avsåge att trygga
ett bibehållande av växtförädlingsverksamheten därstädes i nuvarande
omfattning och att utskottet givetvis ansåge ett sådant bibehållande vara
i hög grad önskvärt. Beträffande den nyssnämnda av lantbruksstyrelsen
angivna förutsättningen för statsunderstöd till utom Svalöv bedriven
växtförädlingsverksamhet har bolaget anfört, att riksdagen hittills icke
godtagit densamma. Vad anginge den allmänna sparsamhetssynpunkten
vore denna givetvis riktig, men ansåge bolaget för egen del, att angelägenheten
från statens synpunkt att upprätthålla en för jordbruket erkänt
betydelsefull och viktig växtförädlingsverksamhet under nu rådande förhållanden
framstode i skärpt dager. Det syntes också uppenbart, att ett
nedbrytande av en dylik sedan lång tid med stor möda och mycket betydande
kostnader uppbyggd institution skulle innebära ett inkonsekvent
handlingssätt i ett läge, då man nödgats tillgripa så många synnerligen
vittutseende nya åtgärder till jordbruksnäringens stödjande.
Vidkommande de förhållanden, varunder växtförädlingsverksamheten
vid Weibullsholm be drives, samt i fråga örn
därvid vunna resultat har lantbruksstyrelsen framhållit i huvudsak följande.
Jordmån och klimatförhållanden vid Weibullsholm vore enligt styrelsens
mening synnerligen tillfredsställande, särskilt för förädling av vete
och rotfrukter och speciellt i fråga om frambringande av förädlingsprodukter,
avsedda för landets södra, i klimathänseende gynnsammast belägna
delar. Däremot syntes förhållandena vid Weibullsholm icke göra
denna anstalt lika ägnad att frambringa sorter och stammar, som lämpade
sig för landets mellersta och norra delar eller i allmänhet taget för odling
under mera karga förhållanden. Den tekniska utrustningen vid anstalten
vore emellertid icke till finnandes i samma omfattning som vid Svalöv.
Detta gällde särskilt laboratorier för odling av växter i låg temperatur,
för kemiska och cereala undersökningar samt,för växtpatologiska undersökningar
ävensom för kromosomforskning. Den vetenskapliga utrustningen
vid Weibullsholm funne lantbruksstyrelsen numera icke stå på samma
ståndpunkt, som bland annat ursprungligen föranledde beviljandet av
statsunderstöd till anstalten. Utan att på något sätt vilja förringa värdet
av de mi anställda vetenskapliga krafterna vid anstalten, vilka säkerligen
väl fyllde sina uppgifter, kunde det dock icke frånkommas, att en viss
nedgång i den vetenskapliga nivån vid anstalten både kvantitativt celi
kvalitativt ägt rum. Vidkommande slutligen resultaten av Weibullsholmsanstaltens
förädlingsverksamhet funne lantbruksstyrelsen, att verksam
heten varit framgångsrik och resulterat i ett stort antal, delvis för svenskt
jordbruk mycket betydelsefulla sorter och stammar. Ifrågasättas kunde
emellertid, örn detta resultat beträffande de egentliga jordbruksväxterna
på ett mera avgörande sätt tillgodosett uppgifter, som icke i stort sett
fyllts eller kunnat fyllas av vid den andra statsunderstödda förädlingsanstalten
frambragta sorter och stammar. I fråga örn förädlingen av
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Vr lök
\\
Kungl. Mayrits proposition nr Wl.
34
köksväxter intoge emellertid Weibullsliolmsanstalten en avgjort ledande
roll. Denna gren syntes därför lantbruksstyrelsen i särskilt hög grad värd
det allmännas uppmuntran oell stöd. *
I fråga örn de nuvarande betingelserna för växtförädlingsverksamheten
vid Weibullsbolm har W. Weibull aktiebolag i anledning av lantbrukssty
relsens nyssberörda uttalanden anfört följande.
Förädlingsmiljön spelade visserligen en viss roll, men det vore å andra
sidan ovedersägligt, att utgångsmaterialet för korsningar och urval samt
den skicklighet, varmed förädlingsarbetet handhades, utövade en avgörande
betydelse på resultatet. Erfarenheten hade visat, att såväl Weibullsholmsanstalten
oell huvudanstalten vid Svalöv som ock en del förädlare
i utlandet lyckats framställa ett stort antal sorter med vidsträckta
odlingsområden. Anmärkas finge jämväl, att Weibullsholmsanstalten i
fråga örn vissa växtgrupper hade utlagda speciella härdighetsförsölc inom
sådana delar av vårt land, där härdigheten sattes på hårda prov. Förädlingsanstalten
hade också filiala försök utlagda på en hel del olika platser
även inom kargare trakter av vårt land. Under 1932 omfattade filialförsöken
ej mindre än sammanlagt 1,896 parceller. — Vad anginge den
tekniska utrustningen vid anstalten Adile bolaget framhålla, att undersökning
för närvarande påginge beträffande möjligheterna tili anordning a\7
köldlaboratorium i anslutning till redan befintlig frysningsanläggning.
För kemiska undersökningar vore anstalten utrustad med eget laboratorium
och förfogade över kemisk fackkunskap. I fråga örn cereala undersökningar
hade förädlingsanstalten ända sedan 1921 etablerat samarbete
med landets förnämsta kvarnlaboratorier samt något senare äATen med
Teknologiskt institut i Köpenhamn. Samarbetet med kvarnlaboratorierna
hade nyligen utvidgats att omfatta aktiebolaget Saltsjöqvariis cereallabo
ratorium och aktiebolaget Malmö stora valskvarns laboratorium. — Vidkommande
slutligen den av lantbruksstyrelsen påtalade nedgången i den
vetenskapliga nivån ATid anstalten Adile bolaget understryka, att den vid
anstalten representerade reella, dokumenterade kompetensen och användbarheten
på den praktiskt vetenskapliga växtförädlingens område måste
skänkas särskilt beaktande.
Den Aud Weibullsholm bedrivna affärsverksamheten för förädlings
produkter nas exploatering skiljer sig i organisatoriskt
hänseende helt och hållet från Svalövsanstaltens anordningar på
området i det att förädlings- och a f fä r s v e rk sam lie ten Aud Weibullsholm
äro sammanförda under samma ledning och bedrivas aA’ bolaget självt.
I fråga örn bolagets merkantila verksamhet har lantbruksstyrelsen anfört
i huvudsak följande.
Bolaget hade aA'' gammalt intagit en plats i första ledet bland de kvalificerade
utsädesfirmorna. Det sätt, varpå firman skött sina utsädesaffärer,
hade aA’ den jordbrukande allmänheten på goda grunder vitsordats
såsom föredömligt, Lantbruksstyrelsen hade ock övertygat sig örn att utrustningen
vid Weibullsholm i fråga örn utsädets sortering och behandling
ATore synnerligen tillfredsställande. Förutsättningarna för att förädlingsprodukterna
skulle på ett i allo tillfredsställande skick komma i jordbruks
kikarnas händer Amre därför enligt lantbruksstyrelsens mening tillfinnan
-
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 104.
des. Bolaget, som självt innehade oell brukade icke mindre än 1,865 hektar
hästa skånsk jord, ägde också de största förutsättningarna att framgångsrikt
föröka från förädlingsanstalten utgångna sorter och stammar
samt sedermera vid reproduktionen frambringa ett sortiment, väl utvecklat
och i övrigt fullgott utsäde. Lämpligheten av ett så stort jordinnehav
syntes lantbruksstyrelsen dock kunna ifrågasättas.
Kontrollen över de av W. Weibull aktiebo 1 a g sal lili
å 11 n a utsädesvar o ma utövas, såsom tidigare berörts, av bolaget
självt. Den på laboratorieundersökningar grundade kontrollen utföres därvid
av den till bolagets växtförädlingsanstalt anknutna frökontrollbyrån.
Förekommande fältbesiktningar verkställas av vid förädlingsanstalten
eller för bolagets övriga verksamhet anställda tjänstemän. Samtliga vid
bolagets växtförädlingsanstalt framställda förädlingar och stammar av
köksväxtfrö deltaga i stamförsöken vid Alnarps trädgårdars försöksverksamhet
med köksväxter.
Utgifterna för bolagets frökontrollverksamhet utgjorde för verksamhetsåret
1 juli 1931—30 juni 1932 32,662 kronor 32 öre. Av detta belopp
belöpa på jordbruksväxter 24,284 kronor 9 öre samt på köks- och blomsterväxter
8,378 kronor 23 öre. Härtill komma emellertid utgifter för insyningar
med 6,139 kronor 50 öre, för kontrollodlingar med 2,800 kronor
samt för kärnprovkontroll med 900 kronor eller sålunda med sammanlagt
9,839 kronor 50 öre. Weibullska bolagets totalkostnad för kontrollen under
tiden 1 juli 1931 -30 juni 1932 utgjorde alltså tillhopa 42,501 kronor 82 öre.
Beträffande växtfurädlingsutredningens förslag till kontroll över det
Weibullska bolagets utsädesvaror hänvisas till vad därom beträffande
motsvarande kontroll av utsädesbolagets utsädesvaror tidigare anförts.1
Lantbruksstyrelsen har beträffande kontrollåtgärderna vid Weibullsholm
framhållit följande.
Den vid Weibullsholm av bolaget självt utövade kontrollen över saluförda
utsädesvaror syntes lantbruksstyrelsen försvarlig allenast under
förutsättning, att statsunderstöd till växtförädlingsverksamheten därstädes
hade en mera tillfällig karaktär. Därest statsunderstödet finge varaktig
natur, syntes det, åtminstone såvitt fråga vore örn samma slags växtförädling,
som örn likformighet måste krävas i fråga örn olika statsunderstödda
organisationer. Ehuru det icke torde kunna påstås, att den vid
Weibullsholm bedrivna kontrollen icke i stort sett fyllt sitt ändamål, syntes
det lantbruksstyrelsen dock kunna göras gällande, att laboratoriekontrollen
vid Weibullsholm icke med den personal, som enligt uppgift därstädes
funnes för ändamålet, kunde bedrivas lika ingående som vid statens
centrala frökontrollanstalt eller så, som lantbruksstyrelsens bestämmelser
örn statsplombering föreskreve. Skulle växtförädlingsverksamheten vid
Weibullsholm fortfarande komma i åtnjutande av statsunderstöd, syntes
såsom villkor härför ovillkorligen böra krävas, att plomberingskontrollen,
åtminstone i fråga oni jordbruksutsäden, handhades av statens centrala
frökontrollanstalt, som även mäste utföra den förkontroll- och efterkontrollodling,
som utgjorde förutsättning för en effektiv sortäkthetskontroll.
St* sid. !2S i (ienna proposition
36
Kungl. Mårds proposition nr 104.
Av underordnad betydelse syntes det däremot lantbruksstyrelsen vara, att
affärsföretaget fortfarande utövade kontrollen över utsäden av trädgårdsväxter,
i den mån dessa icke salufördes under beteckning statskontrollerad
stam, en form av saluförande, som redan i stor omfattning anlitats av det
Weibullska bolaget. På affärsföretaget borde jämväl utan olägenhet
kunna överlåtas en s. k. förberedande kontroll, varjämte enligt gällande
bestämmelser för plombering av originalvara insyningen av odlingarna
därav skulle kunna ske genom förädlaren, i detta fall den hos affärsföre
taget anställda förädlingspersonalen.
Om det Weibullska bolaget ställde sin försäljning under samma kontroll,
som nu utövades vid Svalöv, skulle detta, enligt vad från statens centrala
frökontrollanstalt inhämtats, kunna ske enligt samma grunder, som avtalats
i förberörda överenskommelse mellan nyssnämnda anstalt och utsädesbolaget
i Svalöv. Med ledning av Weibullsholmsbolagets uppgifter angående
kontrollens numerära omfattning skulle Weibullsholmsanstaltens
kostnader för kontrollverksamheten — däri insyningskontroll, vägledande
kontroll och laboratoriekontroll i fråga örn trädgårdsväxter icke inbegripits
— kunna approximativt beräknas till 40,000 kronor. Genom en sådan
anordning komme emellertid givetvis bolagets egna kontrollkostnader att
i betydande grad nedbringas. Att emellertid anordningen skulle komma
att medföra förhöjda utgifter för kontrollen i dess helhet läge i sakens
natur. Uppskattningsvis syntes förhöjningen kunna beräknas till 15- ä
20.000 kronor.
Under framhållande beträffande laboratoriekontrollen vid Weibullsholm,
att reell kompetens oell teknisk utrustning för utförande av statsplombering
enligt lantbruksstyrelsens bestämmelser funnes i fullt tillfredsställande
omfattning, har W. Weibull aktiebolag anfört följande.
Lantbruksstyrelsens förslag i fråga örn anordningen av kontrollen över
Weibullsholmsanstaltens utsädesvaror innebure, att plomberingskontrollen,
åtminstone i fråga om jordbruksutsäden, skulle handhavas av statens centrala
frökontrollanstalt. Det vore enligt bolagets mening icke rimligt att
knyta ett dylikt villkor till ett anslag, som ej avsåges att vara av fortlöpande
natur. Men även örn så varit, skulle villkoret i fråga vara oantagligt
av ekonomiska skäl till följd av den merkostnad för kontrollen,
som skulle drabba företaget genom statsplomberingen, och även på grund
därav, att bolaget skulle behöva bibehålla nära nog samma egna kontroll
apparat som för närvarande anlitades. Lantbruksstyrelsen beräknade approximativt
kostnadsökningen genom kontrollanordningen i fråga till
15.000 å 20,000 kronor. Med ledning av tillgängligt siffermaterial uppskattade
bolaget för egen del merkostnaden till ett åtskilligt högre belopp eller
till minst 30,000 kronor. Ett uppehållande av växtförädlingsverksamheten
ä nöjaktig kvalitativ nivå vore givetvis under sådana förutsättningar ali
dales otänkbart. Bolaget ville emellertid understryka, att det eljest icke
bade något att invända mot den ifrågasatta anordningen.
Under övervägande av kontrollfrågan hade inom växtförädlingsanstalten
verkställts en undersökning, huruvida icke genom något annat förenklat
och förbilligat förfarande kravet på nöjaktig statskontroll av originalutsädenas
sortäkthet skulle kunna tillgodoses. Härvid hade bolaget kommit
till det resultatet, att en sådan utväg skulle vara att finna i en mot
svårighet till den anordning, som tillämpades i fråga örn statskontrollerad
stam av grönsaksfrö. Kostnaderna för denna anordning skulle bliva högst
Kungl. Maj:ts proposition nr 104. 37
omkring 0,000 kronor, under förutsättning att taxan för den s. k. märkningsavgiften
till statens centrala frökontrollanstalt skäligt avpassades efter
varans natur. Bolaget hyste icke någon tvekan om att detta kontrollförfarande
vore väl genomförbart och fullt tillfredsställande.
Växtförädlingsverksamheten vid Weibullsholm bedrevs under mera än
ett halvt sekel såsom fullkomligt privat företag. Statsbidrag till
förädlingen beviljades först 1924 och då på grund av inom riksdagen
väckta motioner. Sedermera hava för verksamhetens upprätthållande årligen
beviljats ytterligare anslag, i regel efter förslag av Kungl. Maj:t.
Anslagen hava beviljats med följande belopp, nämligen för budgetåret
1924/1925 med 100,000 kronor, 1925/1926 75,000 kronor, ett vart av budgetåren
1926/1927—1929/1930 50,000 kronor och ett vart av budgetåren 1930/1931
—1932/1933 75,000 kronor.
Med hänsyn till behovet av den inhemska växtförädlingens stödjande
till gagn för vårt lands jordbruksproduktion har v uxtförädling sutredningen
till prövning upptagit spörsmålen, huruvida och under vilka förutsättningar
fortsatt statsunderstöd bör tilldelas den vid Weibullsholm bedrivna
växtförädlingsverksamheten.
Vidkommande denna fråga hade utredningsmännen i annat sammanhang
betonat vikten av växtförädlingsverksamhetens fortsatta bedrivande
samt densammas uppehållande vid hittillsvarande höga nivå. Att Weibullsholms
växtförädlingsanstalt i icke ringa mån hittills bidragit till de
ur jordbrukets och hela folkhushållningens synpunkt värdefulla resultaten
av växtförädlingen, kunde icke bestridas. Då utredningsmännen därtill
ansett sig kunna vitsorda, att med hänsyn till beskaffenheten av den vid
Weibullsholm bedrivna växtförädlingsverksamheten förutsättningar förelåge
för ytterligare värdefulla resultat, hade utredningsmännen för sin
del icke tvekat uttala önskvärdheten av att förädlingsanstalten i fråga
fortfarande måtte komma i åtnjutande av nödigt statsunderstöd. Utredningsmännen
funne dock icke dylikt understöd höra tilldelas förädlingsanstalten
under hittills tillämpade föreskrifter för understöds åtnjutande,
vilka föreskrifter väsentligen åsyftat statsanslagens behöriga användning
samt förädlingsverksamhetens upprätthållande i viss omfattning. Utredningsmännen
holle nämligen före att, då såsom nu åsyftades fråga bleve
örn en fortlöpande statlig understödsverksamhet, anordningar borde träffas
för förädlingsverksamhetens frigörande i önskvärd mån från bolagets
övriga verksamhet, varigenom möjlighet skulle beredas förädlingens utövare
till ett mot dennas uppgifter och betydelse svarande inflytande på
förädlingsverksamhetens ledning. Utredningsmännen ansåge därför nödigt
föreslå sådan organisatorisk förändring av förädlingsanstaltens ställning
till bolaget, att densamma bomme att bilda en fristående anstalt,
som strängt avgränsades från bolagets övriga rörelse och i ekonomiskt
hänseende grundades på särskild inkomst- och utgiftsstat. Förädlingsanstalten
borde dock vara direkt underställd bolagets styrelse.
Vid övervägande av frågan örn försatt statsunderstöd till växtförädlingsverksamheten
vid Weibullsholm har lantbruksstyrelsen med hänsyn till nu
rådande statsfinansiella förhållanden utgått från den förutsättningen, att
38
Kungl. Maj:ts preposition nr 104.
anvisande av statsunderstöd till växtförädlingsverksamhet utanför den
praktiskt taget av staten själv genom Sveriges utsädesförening vid Svalöv
bedrivna borde ifrågakomma endast, därest sådant anvisande kunde ske
utan att den vid nämnda förening bedrivna verksamheten därav bleve
lidande, det ville säga, att tillräckliga medel kunde ställas till förfogande
såväl i första rummet för bedrivande i minst oförminskad eller eventuellt
såsom önskvärd befunnen utvidgad omfattning av nämnda förenings förädlingsverksamliet
som ock i andra rummet för understödjande av annan
dylik verksamhet. Härom Ilar styrelsen vidare anfört:
Vidkom mande förädlingsverksamheten vid Weibullsliolm syntes visserligen
en viss tvekan kunna råda örn riktigheten och skäligheten över huvud
taget av ett fortsatt regelbundet utgående statligt understödjande av denna
verksamhet. Lantbruksstyrelsen funne det dock ur det utövande jordbrukets
synpunkt önskvärt, att under nämnda förutsättning praktisk-vetenskaplig
växtförädlingsvcrksamliet även under nästkommande budgetår
kunde bedrivas å Weibullsliolm. Från anstalten linde förut värderika sorter
och stammar ställts till jordbrukets förfogande, varjämte icke utan skäl
kunde antagas, att utsikterna till framgångsrika resultat på här ifrågavarande
område ökades i och med förädlingsverksamhetens kvantitativa
utveckling. Starka skäl talade emellertid för att ett blivande statsunderstöd
utmättes efter i viss mån andra grunder, än vad förut varit fallet. Lantbruksstyrelsen
givna sparsamhetsdirektiv, vilka tvingat styrelsen att föreslå
en nedsättning i förut utgående statsunderstöd till Sveriges utsädesförening
i sådan omfattning, att föreningens utvecklingsmöjligheter trots
eventuellt ökat bidrag från utsädesaktiebolaget starkt beskurits, nödvändiggjorde
därtill enligt lantbruksstyrelsen förmenande en nedsättning av
statsbidraget till förädlingsverksamheten vid Weibullsliolm. Vid ett direkt
tillämpande av berörda direktiv skulle statsbidraget till Weibullsholmsanstalten
enligt lantbruksstyrelsen åsikt icke få utgå med i avrundat
tal högre belopp än 64,000 kronor. Såsom villkor för dylikt statsunderstöd
till verksamheten i dess helhet vid Weibullsholm ansåge lantbruksstyrelsen
böra krävas viss kontroll från centrala frökontrollanstaltens sida.
Vare sig kontrollen bleve endast partiell eller utsträcktes att omfatta hela
utsädesförsäljningen, bomme dock en kontroll av ifrågavarande slag givetvis
att, såsom förut berörts, öka kontrollkostnaderna vid Weibullsholm,
varigenom ur affärsföretagets synpunkt sett en ytterligare beskärning av
statsanslaget skulle komma till stånd.
Vid lantbruksstyrelsens förhandlingar med ledningen för Weibullsholm
bade därför övervägts, huruvida anslaget till förädlingsverksamheten därstädes
skulle kunna begränsas att gälla endast förädlingen av trädgårdsväxter
(köks- och prydnadsväxter). Under sådan förutsättning skulle kontroll
från centrala frökontrollanstaltens sida knappast behöva föreskrivas.
Genom en dylik anordning skulle även undvikas, att staten samtidigt understödde
två anstalter med samina uppgifter. Skäl syntes i så fall föreligga
att tillmäta anslaget till trädgårdsväxtförädlingen jämförelsevis
rundligt, så att denna förädlingsgren kunde komma att ytterligare utvecklas,
vilket ur den inhemska trädgårdsodlingens synpunkt måste anses
synnerligen önskvärt. Anslaget till förädlingsverksamheten för trädgårdsväxter
syntes böra utgå nied förslagsvis 40,000 kronor årligen för en tid
framåt. Förädlingsanstalten skulle därigenom visserligen tillföras ett
lägre statsbidrag, men undgå de med statskontrollen förenade ökade kost
-
Kungl. Majus proposition nr H)l.
naderna oell ema större rörelsefrihet i fråga om sill verksamhet pa akerväxtförädlingens
område. Ledningen vid Weibullsholm hade emellertid
vid förhandlingar med lantbruksstyrelsen gjort gällande, att värjo inskränkning
av anslaget till verksamheten vid Weibullsholm eller begränsning
av anslaget till viss del av verksamheten vore ur ledningens synpunkt
otänkbar. Lantbruksstyrelsen ansåge sig likväl på i det föregående angivna
grunder vilja tillstyrka, att ett lämpligt avvägt statsunderstöd till
delades W. Weibull aktiebolag för av bolaget bedriven växtförädlingsverksamhet,
antingen såsom anslag till verksamheten i dess helhet, i vilket fall
villkor örn viss kontroll från statens centrala frökontrollanstalts sida borde
föreskrivas, eller såsom anslag till trädgårdsväxtförädlingen. Skulle statsunderstöd
komma att beviljas till växtförädlingen i allmänhet vid Weibullsholm,
ansåge lantbruksstyrelsen, förutom villkor örn kontroll från
statens centrala frökontrollanstalts sida, böra föreskrivas, dels att växtförädlingsverksamlieten
i den man så ske kunde — d. v. s. i huvudsak på sätt
föreslagits i växtförädlingsutredningens betänkande — avskildes från
affärsföretaget, dels ock att visst samarbete med annan med statsmedel
understödd växtförädlingsanstalt i fråga örn förädlingsverksamheten å
äkerbruksväxternas område bomme till stånd.
IV. Weibull aktiebolag har beträffande förevarande anslagsfråga anföri
bland annat följande.
I fråga örn det av lantbruksstyrelsen alternativt framställda förslaget
om understödjande av förädlingsverksamheten med trädgårdsväxter (köksväxter
och prydnadsväxter) med ett statsbidrag av 40,000 kronor ville bolaget
anföra, att statsanslag aldrig åtnjutits eller begärts för förädling
av prydnadsväxter. För lantbruksstyrelsens representanter hade bolaget
framhållit, att det enligt detta alternativ bleve bolaget omöjligt
att självt finansiera förädlingen av jordbruksväxterna, utan
måste under nuvarande depressionstider för jordbruket denna förädlingytterligt
inskränkas. Lantbruksstyrelsen hade själv medgivit, att ur det
utövande jordbrukets synpunkt ett sådant förstörande av värden icke vöre
önskvärt. Härtill koinra?, att ur företagets egen synpunkt följderna av ett
genom detta alternativ framtvingat nedläggande av jordbruksväxtförädlingen
skulle medföra betänkliga konsekvenser. Säkerligen finge räknas
med en avsevärd nedgång i omsättningen av jordbruksfröer, och en följd
härav bleve, att hela organisationens allmänna kostnader icke skulle kunna
bäras. Det för växtförädlingen nedlagda kapitalet i byggnader, utrustning
m. m. skulle bliva oräntabelt och företagets hela bestånd — även trädgårdsväxtförädlingen
— skulle snart äventyras. Denna alternativa viig vore
sålunda oframkomlig.
Det faktiska behovet av statsunderstöd för växtförädlingsverksamlicten
vid Weibullsholm hade alltjämt ökats. De uppgifter, som hittills blivil
tillgängliga angående försäljningen under innevarande säsong, visade sålunda
en anmärkningsvärt stor minskning av omsättningen. Bolaget ansåge
dock trots detta, att med det starkt försämrade statsfinansiella läget
utsikt för närvarande måhända icke torde finnas att erhålla ett ökat statsanslag.
Bolaget hade därför övervägt möjligheterna att med ett lägre
statsunderstöd upprätthålla viixtförädlingsverksamheten i sådan omfattning,
att vunna resultat icke äventyrades och att do viktigaste växtfärg
odlingsarbetena kunde fullföljas. För verksamhetens upprätthållande syn
tes dock i allt fall ett anslag för nästkommande budgetår av minst 75,000
kronor erforderligt.
Departementschefen.
40 Kungl. Maj:ts proposition nr 104.
Beträffande frågan om växtförädlingsverksamheten å Weibullsliolm oell
villkoren för statsbidrag härför kan jag i kuvndsak ansluta mig till de synpunkter,
som anförts av växtförädlingsutredningen. Jag finner alltså
verksamheten vara av den betydelse och art, att den alltjämt bör understödjas
med statsanslag. I anslutning till vad granskningsnämnden ifrågasatt
örn nedsatt statsunderstöd åt enskilda företag vill jag förorda, att''
för verksamheten å Weibullsliolm för nästa budgetår uppföres ett anslag,
som med ungefär 15 procent understiger årets anslag, eller 65,000 kronor.
Anslaget torde böra avse växtförädlingsverksamheten i dess helhet vid
Weihullsholm.
Jag förutsätter, att W. Weibull aktiebolag vidtager åtgärder i syfte
att, i den mån så ej redan skett, förverkliga vad växtförädlingsutredningen
ifrågasatt örn ett särskiljande i görligaste mån av förädlingsverksamheten
från bolagets merkantila verksamhet. Med hänsyn till de väsentligt
ökade kostnader för bolaget, som ett genomförande av den av
lantbruksstyrelsen ifrågasatta statsplomberingen skulle medföra, anser
jag mig ej nu böra förorda dylik kontrollanordnings införande såsom villkor
för statsbidragets åtnjutande. I stället bör undersökas, huruvida icke
annan, mindre utgiftskrävande men dock betryggande sortäkthetskontroll
kan ernås, därvid den av bolaget ifrågasatta utvidgningen av den nu för
grönsaksfrö tillämpade kontrollanordningen torde böra bliva föremål för
övervägande. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att härom meddela
de föreskrifter, som må hefinnas böra ifrågakomma.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att
1) för uppehållande av Sveriges utsädesförenings
verksamhet för budgetåret 1933/1934 under nionde huvudtiteln
anvisa ett extra anslag av 224,000 kronor;
samt
2) för uppehållande av växtförädlingsverksamheten
å Weibullsliolm för budgetåret 1933/1934 under nionde
huvudtiteln anvisa ett extra anslag av 65,000 kronor
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen
bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Joh:s Thygesen.
3*0358. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.