Andra hammarens ändra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
3
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 29 mars 1933 kl. 2 e. m.
Andra hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande, nr 2, i anledning
av vächt motion angående vissa avrähningar mellan prästlönehassorna
och hyrhofonden.
I en inom andra kammaren vackt och till dess andra tillfälliga utskott hänvisad
motion, nr 32, har herr Bengtsson i Kullen hemställt, att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om föreskrifter därom, att avräkningarna
mellan prästlönekassoma och kyrkofonden, den allmänna kyrkoavgiften inberäknad,
skola ske för kalenderår. Beträffande motiveringen får utskottet
hänvisa till motionen.
Av ålder har för prästerskapet avlöningsåret utgjorts av det s. k. ecklesiastikåret,
vars ingång infaller den 1 maj. Häri gjorde 1910 års prästerliga lönelagstiftning
ingen ändring. I kungörelsen den 30 augusti 1932, nr 412, örn
ikraftträdande av ecklesiastik boställsordning m. m. föreskrevos vissa övergångsbestämmelser,
i syfte att avräkningarna mellan kyrkofonden och pastoratens
prästlönekassor för framtiden skulle komma att ske per kalenderår i
stället för ecklesiastikår. I ny kungörelse den 14 oktober samma år, nr 457,
upphävdes emellertid de sålunda givna övergångsbestämmelserna i anslutning
till ett av kammarkollegium den 12 i nämnda månad avgivet utlåtande. I
sin berörda skrivelse anför kollegium, att när det i den nya lagen örn kyrkofond
talas örn »år», därmed avses ecklesiastikår. Därest en övergång till kalenderår
skall ske, bör detta, säger kollegium vidare, föregås av en noggrann undersökning
rörande åtgärdens återverkan på såväl pastoraten som kyrkofonden. I
nu föreliggande motion ifrågasättes, att avräkningarna mellan prästlönekassorna
och kyrkofonden skola ske för kalenderår.
Utskottet förmenas sig sakna anledning att ingå på frågan, huruvida det
i den under år 1932 genomförda ecklesiastika lagstiftningen anförda uttrycket
»år» avser kalenderår eller ecklesiastikår. Däremot anser utskottet ostridigt,
att praktiska skäl tala för ett avskaffande av ecklesiastikåret. Härför kräves
dock ändring i gällande prästlöneregleringslagar. En dylik ändring, som icke
kan ske på administrativ väg, måste helt naturligt föregås av noggrann utredning.
Av dessa skäl kan utskottet icke anse lämpligt, att man vidtager den
i motionen ifrågasatta ändringen i avräkningsförfarandet såsom en isolerad
åtgärd. Visserligen vill utskottet icke bestrida, att en viss osäkerhet var rådande
under sistlidna höst, när prästlönekassomas stater skulle fastställas.
Mononen.
11 islofik.
Utskoliel.
4 Andra hammarens andra tillfälliga utsicotts utlåtande Nr 2.
Men detta torde icke vara fullgiltig^ skäl för att nu ifrågasätta omläggning av
avräkningsåret. Lämpligare är, enligt utskottets mening, att liela frågan örn
ecklesiastikårets avskaffande i ett sammanhang upptages till prövning.
Utskottet får alltså hemställa,
att motionen nr 32 icke måtte föranleda någon andra kammarens
åtgärd.
Stockholm den 29 mars 1933.
På utskottets vägnar:
JOSEF WEIJDE.
Närvarande: herrar Weijne, Pettersson* i Dahl, Nilsson i Karlstad, Svensson i Landskrona,
Christiernsson, Johansson i Ängtorp, Aqvist, Hansson i Örebro, Karlsson i Munkedal och
Arnemark.
* Ej närvarande vid utlåtandets Blutjustering.
Reservation
av herrar Pettersson i Dahl, Christiernsson och Arnemark, som med hänvisning
till vad i motionen anförts angående olägenheterna av att avräkningarna mellan
kyrkofonden och pastoratens prästlönekassor skola ske för ecklesiastikår ansett,
att utskottet bort hemställa,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn
föreskrifter därom, att avräkningama mellan prästlönekassorna
och kyrkofonden, den allmänna kyrkoavgiften inbegripen,
skola ske för kalenderår.