Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
1
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1933 kl. 10 f. m.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 2, i
anledning av väckt motion, 1:21, om inrättande av ett
under svenska statens kontroll ställt penninglotteri.
I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott hänvisad
motion, nr 21, har herr Henriksson m. fl. hemställt, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om slutförande av den av riksdagen
tidigare begärda utredningen rörande ett under svenska statens kontroll ställt
penninglotteri samt att förslag i ämnet snarast möjligt förelägges riksdagen.
Beträffande motivering får utskottet hänvisa till motionen.
Då frågan örn sta.tslotteri så sent som år 1931 var föremål för riksdagens
behandling, anser sig utskottet icke här böra lämna en historik utan får beträffande
sådan hänvisa till utskottets utlåtande nr 11 år 1931.
Riksdagens begäran år 1920 avsåg utredning rörande inrättandet av ett statsobligationslotteri
eller någon annan form av ett under statens kontroll ställt
penninglotteri. Sedan en förberedande undersökning i ärendet verkställts av
särskilt tillkallad sakkunnig, har ärendet varit vilande. Utredningen kan sålunda
icke sägas vara slutförd. Emellertid kunna riksdagens önskemål anses
hava blivit tillgodosedda genom åtskilliga åtgärder, som sedan år 1920 vidtagits
på lotteriområdet. Sålunda hava premieobligationslån emitterats och totalisatorspel
legaliserats. Vidare har genom den organisation, de vanliga penninglotterierna
numera fått, riksdagens alternativa begäran örn någon form av ett
under statens kontroll ställt penninglotteri i realiteten blivit uppfylld. Till belysande
av denna fråga anser sig utskottet böra redogöra för huru penninglotterierna
äro ordnade i Sverige.
För närvarande anordnas i Sverige 12 penninglotterier årligen. Varje lotteri
är fullt självständigt och handhaves av kommitterade, utsedda av chefen för
handelsdepartementet. Dessa kommitterade antaga en föreståndare för lotteriet,
vilken dock skall godkännas av handelsministern. Genom att under årens lopp
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 12 sami. 2 avd. Nr 2. 1
Motionen.
Utskottet.
2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
samme föreståndare anlitats, Ilar i själva verket uppkommit en stadigvarande
lotteriexpedition, som under statskontroll omhänderhar skötseln av lotterierna.
Denna kontroll utövas närmast av kontrollanter, som för varje lotteri utses av
handelsministern. Såväl kommitterades som föreståndarens befogenheter äro
strängt begränsade genom av Kungl. Maj :t eller av handelsministern utfärdade
bestämmelser. Enligt dessa bestämmelser skola å lotteriet inflytande medel
omedelbart insättas å bankräkning, från vilken uttag endast må äga rum medelst
check eller kvitto, som underskrivits, förutom av föreståndaren eller kommitterad,
jämväl av kontrollant i lotteriet. Lotteriet får icke anordnas, förrän
bank lämnat garanti för vinsternas utbetalande. Som ersättning för anordnande
av lotteri äger föreståndaren uppbära i ett för allt 45,000 kronor, mot skyldighet
att bestrida samtliga för lotteriet uppkommande kostnader. Utöver detta
belopp får föreståndaren jämväl uppbära inkomst av dragningslistorna mot förbindelse
att tillhandahålla allmänheten listorna till ett pris av 10 öre per
exemplar.
Genom de gällande bestämmelserna står sålunda lotteriverksamheten helt
under statlig kontroll. Skillnaden mellan de nuvarande penninglotterierna och
ett under statens kontroll ställt penninglotteri, varom utredning i motionen bcgäres,
synes sålunda vara av väsentligen formell art. Motionärerna torde
emellertid hava ansett, att ett statslotteri skulle hava den fördelen framför de
nuvarande penninglotterierna, att det skulle kunna kraftigare än dessa konkurrera
med de utländska lotterierna och måhända helt uttränga ur landet
deras försäljning av lottsedlar, vilka enligt vad som uppgives i avsevärd mängd
nu säljas till svenska köpare. Utskottet är icke övertygat därom, att enbart
den helstatliga karaktären av lotteriet skulle få denna verkan. De nuvarande
penninglotterierna synas åtnjuta allmänhetens fulla förtroende, och deras
lotter hava, intill dess depressionen minskat köpkraften hos allmänheten, slutsålts
utan svårighet på mycket kort tid. Prägeln av statslotteri torde icke
kunna öka förtroendet och därmed konkurrenskraften gentemot utländska lotterier.
Befinncs det emellertid önskligt eller nödvändigt att öka konkurrenskraften
hos de svenska lotterierna, kan detta, såvitt utskottet ser, ske utan att
ett lotteri, som även formellt är statligt, inrättas. Så t. ex. kan, i den mån
som efterfrågan å lottsedlar i tillräcklig grad överstiger tillgången, lotternas
antal på sätt som hittills skett, ökas, och utskottet får i detta sammanhang påpeka,
att omsättningen å lotterierna sedan år 1920 till år 1931 ökats från
14,850,000 kronor till 36,000,000 kronor. Även andra åtgärder i konkurrensstegrande
syfte kunna vidtagas inom den nuvarande organisationens ram och
således utan att riksdagen begär inrättande av ett statslotteri.
Mot inrättande av statslotteri talar även den omständigheten, att, sedan utskottet
år 1931 tog ställning till frågan, förhållandena hava ändrat sig. Omsättningen
på lotterierna har nämligen ökats med 7,200,000 kronor. Det ekonomiska
läget motiverar därjämte icke för närvarande åtgärder i motionens syfte.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2. 3
Med hänsyn till det ovan anförda får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon första kammarens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 9 mars 1933.
Å utskottets vägnar:
O. A. NORDBORG.
Närvarande vid ärendets slutbehandling inom utskottet: herrar Nordborg, Berling,*
Forslund, Bengtsson, Björck, john T., von Heland, Hjalmarsson, Velander.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr von Heland.