Statsutskottets utlåtande Nr 97.

7

Nr 97.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1933 kl. i e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
åtgärder till stöd åt hantverket järnte i ämnet väckta mo -

I en till riksdagen avlåten, den 17 mars 1933 dagtecknad proposition,
nr 221, Ilar Kungl. Majit under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över handelsärenden för samina dag föreslagit
riksdagen dels besluta, att en särskild statlig lånefond, benämnd »lånefonden
för ackordslån och förlagslån åt hantverkare», skall mrattas,
från vilken fond — som skall förvaltas av statskontoret — må av kommerskollegium
beviljas ackordslån och förlagslån till hantverkare och idkare
av mindre industri i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
angivna grunder; dels såsom kapital för nämnda fond å
riksstaten för budgetåret 1933/1934 bland utgifter för kapitalökning under
rubrik »Statens utlåningsfonder» anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor, att utgå av lånemedel; dels, vid bifall härtill, höja den i statsverkspropositionen
upptagna inkomsttiteln »Övriga lånemedel» med motsvarande
belopp; dels ock till bestridande av kostnaderna för den med beviljandet
av ackords- oell förlagslån åt hantverkare m. fl. förbundna verksamheten
under riksstatens tionde huvudtitel för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra anslag av 20,000 kronor.

I skrivelse den 21 januari 1933 har styrelsen för Sveriges hantverksorganisation
hemställt, att Kungl. Maj:t ville avlåta proposition till riksdagen
örn anvisande av ett anslag av 2,000,000 kronor, att på förmånliga
villkor utlämnas såsom stödlån åt hantverksmästare, mindre industriidkare
och därmed jämställda företagare.

Över berörda framställning har kommerskollegium den 18 februari 1933
avgivit infordrat utlåtande. Vid detta utlåtande äro fogade dels en från
styrelsen för Sveriges liantverksorganisation till kollegium ställd, kompletterande
skrivelse i förevarande ämne ävensom en av styrelsen uppgjord
sammanställning över depressionens verkningar inom hantverket
och behovet av stödlån åt dess utövare, dels ock särskilda av Sveriges
bageriidkareförening, Sveriges smides- och mekaniska verkstadsidkares
riksförbund samt Sveriges tapetseraremästares centralförening till kölle -

° Statsutskottets utlåtande Nr 97.

gium ingivna skrivelser, däri dessa organisationer förklarat sig förorda
det av hantverksorganisationens styrelse väckta förslaget.

Sedan statskontoret och fullmäktige i riksgäldskontoret tillstyrkt vidtagande
av åtgärder i förevarande syfte, har kommerskollegium överlämnat
förslag till närmare bestämmelser för en lånerörelse i form av ackordsoch
förlagslån.

_ Kommerskollegium har förordat, att särskilda stödåtgärder från statens
sida måtte vidtagas för beredande av hjälp åt hantverkare och idkare av
mindre industri, som på grund av krisen råkat i ekonomiskt betryck.
Dessa stödåtgärder borde enligt kollega mening ske i form av tillhandahållande
av lån åt vederbörande.

Härutinnan har kommerskollegium föreslagit, antingen att den nuvarande
hantverkslånefonden, från vilken för närvarande lån beviljas endast
för anskaffande av arbetsmaskiner, motorer och andra dyrbarare arbetsredskap,
utbygges till att jämväl omfatta utlämnande av lån till rörelsekapital,
för vilket ändamål fonden borde ökas med 350,000 kronor,
eller och att, i likhet med vad förlidet år beslöts till förmån för jordbrukets
utövare, en särskild lånefond å förslagsvis en miljon kronor upprättas
för medgivande av lån dels till förlagskapital, dels ock till främjande
av ackordsuppgörelser mellan hantverkare och deras borgenärer.

Departementschefen har för egen del uttalat, att staten icke bör undandraga
sig att i den utsträckning så lämpligen låter sig göra medverka till
att stöd lamnas dem, som visa sig vara i trängande behov av bistånd och
kunna anses förtjänta därav. Departementschefen har därvid förutsatt,
att den stödaktion, som igångsättes, blir allenast av temporär natur och
att densamma kommer att avvecklas, så snart det nuvarande krisläget så
medger. Vad angår formen för statens ingripande, har departementschefen
ansett kommerskolegii alternativa förslag örn uppläggande av en särskild
fond för ackords- och stödlån innebära den mest effektiva hjälpen
och därför anslutit sig till detsamma.

Rörande de närmare bestämmelserna för ifrågavarande lånerörelse bär
departementschefen lämnat följande redogörelse för kommerskollegii förslag: -

Det förslag till närmare bestämmelser för en lånerörelse enligt sistnämnda
alternativ, som av kommerskollegium upprättats, bygger, i vad
angar låneformerna, väsentligen på kungörelsen den 30 juni 1932 örn
ackordslan och stödlån till jordbrukare och förutsätter i enlighet härmed
tva slag av Jan nämligen dels ackordslån för underlättande av ackord,
dels forlagslan for betalning av gäld annorledes än vid ackord eller för
anskaffande av kapital, som för rörelsens fortsatta bedrivande oundgängligen
erfordras. Huvudvikten i den planerade lånerörelsen kommer
enligt kollega mening under alla förhållanden att läggas å lånen
av den senare kategorien, vilka torde komma att taga i anspråk den ojämtorhgt
storsta anparten av de medel, som kunna komma att ställas till
förfogande for ändamålet.

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

9

Enligt kommerskollegii förslag bör maximibeloppet för lån av såväl
det ena som det andra slaget utgöra 3,000 kronor, dock att ackordslån,
där rörelsens omfattning eller andra särkilda omständigheter det föranleda,
bör kunna utgå med högre belopp, högst 5,000 kronor. Kollegium
föreslår vidare, att den rörelse, som skall kunna ifrågakomma till erhållande
av understöd genom lån, såsom regel bör hava ägt bestånd i
mer än två år, varvid den avgränsande tidpunkten satts till den 1 januari
1931. För lån. som lämnas, skall enligt kollegii förslag ställas säkerhet,
som av den lånebeviljande myndigheten godkännes. För de första två
åren efter låns utbekommande föreslås amorteringsfrihet. Därefter sker
återbetalning med en femtedel årligen under nästföljande fem år. Å
lyftat lånebelopp skall erläggas årlig ränta från lyftningsdagen efter 4.5
procent.

Beträffande säkerhetens beskaffenhet har kommerskollegium åberopat
följande av den för motsvarande lån till jordbrukare tillsatta »centralnämnden
för ackords- oell stödlåneärenden» gjorda uttalande:

»Såsom rimliga minimikrav på säkerhetens beskaffenhet synes kunna
uppställas

a) beträffande fastighetsinteckning, att den ligger inom 85 procent av
nu gällande taxeringsvärde (därest uppskattade värdet är högre än 85
procent av taxeringsvärdet, bör dock inteckning liggande inom uppskattningsvärdet
kunna godtagas);

b) beträffande inventarieinteckning, att densamma ligger inom uppskattade
värdet å inventarierna;

c) beträffande borgen, att borgensmännen åtminstone tillsammans anses
goda för lånebeloppet (även borgen av endast en person, som anses
vederhäftigt för beloppet, lärer kunna godkännas).

I fall, där låntagaren icke kan prestera säkerhet av ett av dessa slag,
som synes betryggande, men säkerhet av annat slag jämväl kan lämnas,
bör sådan krävas. Exempelvis kan det understundom vara påkallat att
en svag fastighetsinteckning förstärkes med inventarieinteckning.

Örn ej ens härigenom säkerhet, som fyller ovannämnda minimikrav och
täcker lånebeloppet, kan åstadkommas, får emellertid icke lånet utan
vidare avslås, såvitt dock någon säkerhet kan lämnas. Men i sådana
fall lärer man hava anledning att med alldeles särskild noggrannhet
pröva låntagarens personliga förutsättningar, och huruvida sannolikhet
verkligen föreligger för att han, örn lånet beviljas, skall kunna fortsätta
sitt jordbruk och göra rätt för sig.

Slutligen kan framhållas, att kraven på säkerhet böra vara något större
i fråga örn högre lånebelopp än i fråga örn lån på obetydliga summor,
samt att säkerhet skall presteras jämväl för sådana stödlån, som helt
skola återbetalas genom förbättringsarbete.»

I anslutning härtill har kommerskollegium anfört i huvudsak följande:

Kollegium hade för sin del ej något att erinra mot att de av centralnämnden
gjorda uttalandena vunne tillämpning jämväl vid prövning av
ansökningar örn ifrågavarande lån. Alldeles särskild hänsyn måste givetvis
tagas till de garantier för lånebeloppets återbetalning, som syntes
vara att finna i sökandens personliga kvalifikationer, hans vilja att göra
rätt för sig, hans skötsamhet och yrkesskicklighet. I fråga örn de olika
säkerhetsformerna ville kollegium härutöver blott framhålla, att institutet
inventarieinteckning icke lorekomme inom hantverket, där motsva -

10

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

rande institut vore förlagsinteckniugen. I Kungl. Martts proposition nr
92 till årets riksdag angående fortsatt anslag för ackordslån och stödlån
åt jordbrukare hade föreslagits viss ändring av gällande bestämmelser
örn säkerheten för nämnda lån i syfte att möjliggöra utlämnande av lån
utan säkerhet. Kollegium vore av den upppfattningen, att någon fullständig
eftergift i fråga örn kraven på säkerhet för lånen icke under
några förhållanden borde ifrågakomma. Därest lånen skulle kunna utlämnas
utan säkerhet, vore det icke minst att befara, att låneansökningarna
skulle avsevärt öka i antal, varigenom stora svårigheter skulle
uppstå för ett tillfredsställande handhavande av låneverksamheten.

Departementschefen har förklarat sig icke hava annan erinran att göra i
fråga örn kommerskollegii förslag än att det icke syntes erforderligt att i
den blivande kungörelsen i ämnet intaga föreskrift av innehåll att lån i regel
ej finge utlämnas till den, vars rörelse öppnats senare än viss angiven
tidpunkt. Frågan härom borde avgöras efter omständigheterna i de särskilda
fallen. De bestämmelser rörande lånerörelsen, som kommerskollegium
i övrigt föreslagit, har departementschefen funnit sig kunna i huvudsak
biträda.

Departementschefen har vidare förordat, att den lånefond, som för
ifrågavarande utlåningsverksamhet skulle komma till stånd, ställdes under
statskontorets förvaltning och benämndes »lånefonden för ackordslån
och förlagslån åt hantverkare». För ändamålet skulle å riksstaten
för budgetåret 1933/1934 bland utgifter för kapitalökning under rubriken
»statens utlåningsfonder» ett reservationsanslag anvisas å en miljon kronor.
Med hänsyn till att lån ur fonden skola från lyftningsdagen förräntas
efter 4.5 procent, borde anslaget i sin helhet täckas av lånemedel och
i samband därmed den i riksstatsförslaget upptagna inkomsttiteln
»övriga lånemedel» i motsvarande grad höjas.

Omhänderhavandet av låneverksamheten skulle uppdragas åt kommerskollegium.
Härvid hade från ämbetsverket förutsatts, att särskilda
medel anvisades för de för kollegium uppstående merkostnaderna för
ökad personal, soliditetsupplysningar, resor in. m. Vidare hade ifrågasatts
befogenhet att i särskilda fall tillsätta låneombud i orterna. Särskilt
beträffande ackordslånen hade ansetts önskvärt, att sådant ombud
kunde förordnas med uppgift bland annat att biträda vederbörande med
genomdrivande av ackord. Det för täckande av kollega kostnader för
låneverksamheten erforderliga medelsbehovet hade av kollegium beräknats
till 20,000 kronor.

Då ifrågavarande administrationskostnader icke borde bestridas av det
lånemedelsanslag, som för lånerörelsen beviljas, har departementschefen
föreslagit, att för ändamålet av andra statsinkomster än lånemedel ett
extra anslag på 20,000 kronor upptages under tionde huvudtiteln, och därvid
förutsatt, att medel från anslaget av Kungl. Majit ställas till förfogande
först i mån som behovet närmare styrkes. Departementschefen
har vidare utgått ifrån att särskilda ortsombud icke skola behöva av kom -

Statsutskottets utlåtande Nr 97. 11

merskollegium anlitas annat lin i enstaka undantagsfall, då det gäller
åstadkommande av ackordsuppgörelser.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet
till behandling förehaft två före avlåtandet av propositionen väckta motioner,
den ena, nr 90, inom första kammaren av herrar J. G. Walles och
R. Johansson-Dahr och den andra, nr 311, inom andra kammaren av
herr A. Andersson i Falkenberg m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen
måtte för utlämnande av stödlån till hantverkare för budgetåret 1933/1934
anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat yttrande
av kommerskollegium.

Kommerskollegium har i sitt den 29 mars 1933 dagtecknade yttrande
anfört bland annat, att ifrågavarande motioner anslöte sig såväl i fråga
örn motivering som hemställan till den av Sveriges hantverksorganisation
gjorda, i propositionen omförmälda framställningen. De i motionerna
framställda önskemålen hade i huvudsak vunnit beaktande i det av
kollegium framlagda förslaget i ämnet. Under erinran jämväl örn Kungl.
Majlis i propositionen nr 221 framställda förslag har kollegium framhållit,
att då motionernas syfte, såvitt kollegium kunnat finna, syntes
bliva tillfredsställande tillgodosett i händelse av bifall till propositionen,
syntes motionerna bliva besvarade genom det beslut, som kunde komma
att fattas med anledning av densamma.

Utskottet tillstyrker — i anslutning jämväl till ovannämnda före propositionens
avlåtande i ämnet väckta motioner — Kungl. Maj:ts förevarande
förslag örn inrättande av en lånefond för ackordslån och förlagslån
åt hantverkare. Medan från den redan förut befintliga hantverkslånefonden
lån utlämnas för anskaffning av arbetsmaskiner m. nu är denna
nya fond avsedd att möjliggöra stöd åt hantverkare, som råkat i ekonomiskt
betryck under nuvarande kris.

I avseende å det kapitalbelopp, som bör avsättas till fonden, tillstyrker
utskottet Kungl. Maj:ts förslag att detta bestämmes till det jämväl av
kommerskollegium förordade beloppet av 1.000,000 kronor.

Då ej heller vad Kungl. Majit beträffande lånevillkor m. m. i förevarande
proposition föreslagit givit utskottet anledning till erinran, får utskottet
hemställa.

att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förevarande
förslag samt i anledning av de av herrar
Walles och Johansson-Dahr samt Andersson i Falkenberg
m. fl. väckta motionerna 1:90 och 11:311, må
a) besluta, att en särskild statlig lånefond, benämnd
»lånefonden för ackordslån och förlagslån åt hantverkare»,
skall inrättas, från vilken fond — som skall

Utskottet.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

förvaltas av statskontoret — må av kommerskollegium
beviljas ackordslån och förlagslån till hantverkare
och idkare av mindre industri i huvudsaklig
överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet över
handelsärenden den 17 mars 1933 angivna grunder;

b) såsom kapital för nämnda fond å riksstaten för
budgetåret 1933/1934 bland utgifter för kapitalökning
under rubrik »Statens utlåningsfonder» anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel; c)

till bestridande av kostnaderna för den med beviljandet
av ackords- och förlagslån åt hantverkare
m. fl. förbundna verksamheten under riksstatens tionde
huvudtitel för budgetåret 1933/1934 anvisa ett
extra anslag av 20,000 kronor.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag örn höjning av inkomsttiteln
»Övriga lånemedel» kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
yttrande.

Stockholm den 16 maj 1933.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 96.