Statsutskottets utlåtande Nr 9.
1
Nr 9.
Ankom till riksdagens kansli den 14 februari 1933 kl. 1 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1933/1934 av utgifterna
för kapitalökning i avseende å postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
(4:e avd.)
Postverket.
l:o) Inventarier för postverkets behov. Uti den till riksdagen den 3 januari
1933 avlåtna propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och
behov under budgetåret 1933/1934 har Kungl. Majit i avseende å postverket
(punkt 1 av det vid propositionen under rubrik »Utgifter för kapitalökning
bil. 2» fogade utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för
nämnda dag) föreslagit riksdagen att till inköp av inventarier för postverkets
behov för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 500,000
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 3—5 av åberopade statsrådsprotokollet.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förevarande förslag.
I avseende å sättet för täckande av ifrågavarande liksom övriga i det följande
behandlade anslag till de fyra kommunikationsverken får utskottet biträda
Kungl. Maj :ts förslag örn att täckning för desamma på vanligt sätt beredes
av lånemedel.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till inköp av inventarier för postverkets
behov för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor, att utgå av lånemedel.
2:o) Vissa andra anslag till postverket. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 2 och 3) örn anslag till förvärvande av mark till landningsfält för
flygplan samt till försöksanläggning för belysning av luftfartsleder ävensom
en väckt motion (II: 161) örn till- och ombyggnad av posthuset i Linköping
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sand. Nr 9.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Telegrafverket.
3:o) Telefonstationsbyggnad i Stockholm. Beträffande telegrafverket har
Kungl. Majit (punkt 4) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad
i kvarteret Jericho i Stockholm för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 12—16 av statsrådsprotokollet.
Telegrafstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1932 framlagt förslag örn
uppförande av en ny telefonstationsbyggnad intill nuvarande telefonhuset i
kvarteret Jericho vid Lästmakare- och Jakobsbergsgatorna i Stockholm. Styrelsen
har avsett att för ändamålet taga i anspråk telegrafverket tillhöriga
tomten nr 16 samt tomterna nris 5, 6, 14 och 15, vilka ägas av telegrafverkets
pensionsfond.
Genom det ifrågasatta nybyggnadsföretaget skulle till den centrala telefonstationen
vid Jakobsbergsgatan i Stockholm kunna överflyttas nuvarande
Norr-stationen vid Malmskillnadsgatan samt att till samma station koncentreras
eller inom stationen utvidgas vissa specialstationer m. m.
Till ifrågavarande nybyggnad har arkitekten Aron Johansson på telegrafstyrelsens
uppdrag utarbetat ett förslag, enligt vilket byggnaden skulle uppföras
med fasader åt Jakobsbergs- och Lästmakaregatorna samt ga tuhusen
jämte sammanbindande gårdshus få en höjd av fem våningar, varjämte i byggnaden
åt Jakobsbergsgatan en vindsvåning skulle inredas, över hela tomtutrymmet
skulle anordnas källarlokaler i två våningar. Kostnaden för den nya
byggnaden, som beräknas komma att innehålla en byggnadsvolym av 56,000
kubikmeter, är efter ett å-pris av cirka 51 kronor per kubikmeter beräknad
till 2,880,000 kronor, vartill kommer en beräknad kostnad av 320,000 kronor
för bergsprängning. Den totala kostnaden beräknas alltså belöpa sig till
3,200,000 kronor.
De telegrafverkets pensionsfond tillhöriga, för nybyggnaden behövliga fastigheterna
torde, yttrar styrelsen, i likhet med vad som av statsmakterna år
1930 (statsverkspropositionen, utgifter för kapitalökning, bil. 3, punkt 7) beslutats
i fråga örn en för Östermalmsstationen erforderlig tomt böra övertagas
av telegrafverket till ett pris, motsvarande bokförda värdet. Detta värde uppginge
för de olika fastigheterna till 792,453: 75 kronor. Anslagsbehovet skulle
alltså, fortsätter styrelsen, i sin helhet utgöra 3,992,453 kronor 75 öre eller i
avrundat tal 4,000,000 kronor. Då de fulla besparingarna genom automatiseringen
av telefonnätet i Stockholm kunde realiseras, först sedan hela nätet blivit
automatiserat, borde den nya stationen tagas i bruk så snart som möjligt. Arbetet
med den nya fastighetens uppförande syntes därför böra påbörjas redan
hösten 1933. Som byggnadsarbetet emellertid icke kunde färdigställas till
den 1 juli 1934, syntes kostnaderna lämpligen kunna fördelas på tvenne budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer telegrafstyrelsen, att till inköp
av nämnda fastigheter samt uppförande av ifrågavarande telefonstationsbygg
-
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
3
nåd måtte för budgetåret 1933/1934 anvisas ett reservationsanslag av 2,000,000
kronor.
Enligt vad som inhämtats, hava de fastigheter, som erfordras för ifrågavarande
utbyggnad och som nu tillhöra telegrafverkets pensionsfond, år 1918
inköpts av telegrafverkets pensionsinrättning samt år 1920 i samband med
telegrafverkets övertagande av pensionsinrättningen övergått i telegrafverkets
pensionsfonds ägo med de nu bokförda värdena. Fastigheternas tomtareal,
taxeringsvärden, bokförda värden och bokförda värden per kvm framgå av
följande uppställning:
Tomt- Taxerings- Bokfört Bokfört
Tomt nr Adressnummer areal värde värde värde pr
kvm kronor kronor kvm kr
Jericho nr 5 Lästmakaregatan 17 ..... 606 280,000: — 251,264:25 414:62
, ,6 > 15 538 260,000:— 250,569:— 465:74
> >14 Jakobsbergsgatan 18 ..... 498 150,000: — 128,991:50 259: —
> , 15 > 20 565 175,000:—_161,629: — 286:06
Summa 2,207 865,000: — 799,453:75 359:06»
Utskottet har avlagt besök vid telefonhuset vid Jakobsbergsgatan jämte de
fastigheter, som skulle tagas i anspråk för den planerade nybyggnaden.
Den nya stationsbyggnad, som i anslutning till nuvarande telefonhuset vid
Jakobsbergsgatan är planerad till utförande, skulle inrymma — förutom en
ny namnanropsstation och vissa andra specialstationer -—- en ny automatisk
Norr-station. I och med automatiseringen av sistnämnda station — vilken
uppgives vara i behov av ombyggnad — skulle samtliga abonnentstationema
i Stockholm bliva automatiskt betjänade. Utskottet finner sig för sin del
böra tillstyrka förevarande förslag och får alltså hemställa,
att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i kvarteret
Jericho i Stockholm för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.
4:o) Telefonstationsbyggnad i Örnsköldsvik. Kungl. Maj:t har (punkt 5)
föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Örnsköldsvik för budgetåret
1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 17—20 av statsrådsprotokollet.
För uppförande av ifrågavarande byggnad har telegrafstyrelsen jämlikt
Kungl. Maj :ts den 16 september 1932 givna bemyndigande inköpt ett Örnsköldsviks
stad tillhörigt, i hörnet av Järnvägs- och Lasarettsgatorna beläget
område av omkring 2,000 kvadratmeter i kvarteret Australien till ett pris av
12 kronor 50 öre för kvadratmeter eller tillhopa omkring 25,000 kronor.
I skrivelse den 11 november 1932 har telegrafstyrelsen gjort framställning:
om anslag för budgetåret 1933/1934 till påbörjande av telefonstationsbyggnad,
avsedd att jämväl inrymma lokaler för postkontoret i staden. Ritningar till
Utskottet.
'' Medeltal.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottet.
ifrågavarande nybyggnad hava på styrelsens uppdrag utarbetats av vice-professorn
C. Lindholm, som jämväl uppgjort kostnadsberäkning, slutande å
375,000 kronor. Ritningarna hava utarbetats i samråd med generalpoststyrelsen,
som vitsordat att de postala önskemålen därvid iakttagits.
Departementschefen har ansett, att byggnadsarbetena böra påbörjas under
nästkommande budgetår. I enlighet med vad telegrafstyrelsen föreslagit har
för ändamålet nu äskats ett belopp av 200,000 kronor.
Av utredningen i ärendet framgår, att den nuvarande telefonstationen i Örnsköldsvik
behöver ombyggas och utvidgas. Inom den blivande nybyggnaden
skulle även för postverket erforderliga bättre lokalutrymmen kunna beredas.
Under hänvisning i övrigt till den i ärendet lämnade utredningen tillstyrker
utskottet förslaget örn uppförande av en telefonstationsbyggnad i Örnsköldsvik
med lokaler jämväl för postverket.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Örnsköldsvik
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av
200,000 kronor, att utgå av lånemedel.
5:o) Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Kungl.
Maj :t har (punkt 6) föreslagit riksdagen att till fortsatt utveckling av statens
telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag
av 11,500,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 20—26 av statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen för budgetåren 1930—1933 anvisat
respektive 11,000,000, 14,000,000 och 11,500,000 kronor.
I skrivelse den 11 november 1932 har telegrafstyrelsen för budgetåret 1933/
1934 äskat ett reservationsanslag av 11,500,000 kronor till fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende. För mötandet av den normala utvecklingens
behov har styrelsen beräknat ett belopp av 10,000,000 kronor. Härav
hava 8,200,000 kronor avsetts för utvidgning av lokalnäten, 700,000 kronor för
nya riksledningar, 800,000 kronor för komplettering av pupinutrustningen i
kabeln för riksledningar mellan Norrköping och Nässjö. Därjämte har styrelsen
hemställt, att av kapitalökningsmedel anvisas sammanlagt 1,500,000 kronor
för anordnandet av nya blanka lands- och riksledningar, varav 500,000 kronor
för landsledningar och 1,000,000 kronor för riksledningar. Styrelsen framhåller,
bland annat, att sistnämnda arbeten, ehuru icke nu oundgängligen erforderliga,
dock skulle tillgodose nära förestående behov eller befogade önskemål i avseende
å telefonväsendet, samtidigt som de i sin mån komme att medverka till
arbetslöshetens stävjande.
I skrivelse den 11 november 1932 har telegrafstyrelsen gjort framställning,
åsyftande en utvidgning av frikretsförmånerna till växelstationer med minst
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
5
35 helårsabonnenter. De totala kostnaderna för de för ändamålet erforderliga
arbeten, som avsetts att successivt genomföras under två år, beräknades till
3,900,000 kronor, varav 1,900,000 kronor för år 1933 och 2,000,000 kronor för
år 1934. I sitt samtidigt avgivna förslag till användning av förnyelsefondsmedel
under år 1933 har telegrafstyrelsen för ifrågavarande ändamål upptagit
ett belopp av 1,900,000 kronor.
Under hänvisning till den i ärendet lämnade utredningen tillstyrker utskottet
Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till fortsatt utveckling av statens telefonoch
telegrafväsende för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag
av 11,500,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Statens järnvägar.
6:o) Nytt stationshus vid Falköpings central. Vad departementschefen anfört
(sid. 27—28) rörande uppförande av nytt stationshus vid Falköpings
central, har ej föranlett erinran från utskottets sida; vilket utskottet velat för
riksdagen
omförmäla.
7:o) Gångbroar och gångtunnlar. Under åberopande av den i ämnet förebragta
utredningen (sid. 29) och med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 7) får utskottet hemställa,
att riksdagen må till gångbroar och gångtunnlar för budgetåret
1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor,
att utgå av lånemedel.
8:o) Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden. Kungl. Majit har
(punkt 8) föreslagit riksdagen att till fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 1,200,000
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 29—32 av statsrådsprotokollet.
Enligt en av järnvägsstyrelsen uppgjord plan skulle — bortsett från spåröverbyggnaden
å banan Södertälje södra—Eskilstuna central ■—- till ifrågavarande
arbeten för budgetåret 1933/1934 (i fråga örn förnyelsefondsmedel för
år 1933) erfordras ett totalbelopp av 2,900,000 kronor, avseende bland annat
rälsbyte i huvudspår å en spårlängd av 154 kilometer. Nämnda totalbelopp
skulle fördela sig med 1,700,000 kronor å förnyelsefondsmedel för år 1933 och
1,200,000 kronor å anslagsmedel för nästa budgetår.
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottet.
Utskottet.
Departementschefen har ansett ifrågavarande förstärkningsåtgärder lämpligen
böra under nästa budgetår bedrivas i den omfattning, styrelsen vid sin
medelsberäkning förutsatt, samt med utgångspunkt från det av styrelsen uppgivna
medelsbehovet 2,900,000 kronor föreslagit anvisande för budgetåret
1933/1934 av ett kapitalökningsanslag av lånemedel å 1,200,000 kronor.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förevarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må till fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag
av 1,200,000 kronor, att utgå av lånemedel.
9:o) Skenfria vägkorsningar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 9) hemställer utskottet,
att riksdagen må till skenfria vägkorsningar m. m. för budgetåret
1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor,
att utgå av lånemedel.
10:o) Om- och tillbyggnad av turiststationen i Riksgränsen. Kungl. Majit
har (punkt 10) föreslagit riksdagen att till örn- och tillbyggnad av turiststationen
i Riksgränsen för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av
80,000 kronor.
Beträffande den i ärendet förebragta utredningen får utskottet hänvisa till
sid. 32—34 av statsrådsprotokollet.
Turiststationen i Riksgränsen, som med plats för ett femtiotal gäster inretts
vid Riksgränsens numera nedlagda järnvägsstation, bar upplåtits till föreningen
för skidlöpningens främjande i Sverige från och med den 1 december 1931
utan särskild ersättning för att, så länge densamma icke erfordras för statligt
ändamål, av föreningen disponeras såsom turiststation.
I sin skrivelse den 28 september 1932 med anslagsäskanden för budgetåret
1933/1934 bar järnvägsstyrelsen gjort framställning om beviljande av medel
för örn- och tillbyggnad av nämnda turiststation. Enligt ett inom styrelsen upprättat
förslag skulle vid stationen finnas plats för omkring 110 bäddar. Dessutom
innefattade förslaget möjlighet till framtida utveckling av stationen.
Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten hava av styrelsen beräknats
till sammanlagt 120,000 kronor, varav 40,000 kronor ansetts böra bestridas med
medel ur förnyelsefonden samt återstoden, 80,000 kronor, med kapitalökningsmedel.
Utskottet tillstyrker, att de föreslagna om- och tillbyggnadsarbetena må
komma till utförande. Såsom järnvägsstyrelsen och departementschefen framhållit,
bör ett lämpligt avvägt hyresbelopp erläggas för anläggningen.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
7
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till om- och tillby g gnad av turiststationen
i Riksgränsen för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag
av 80,000 kronor, att utgå av lånemedel.
ll:o) Växel- oell signalsäkerlietsanläggningar. Kungl. Majit har (punkt
11) föreslagit riksdagen att till växel- och signalsäkerhetsanläggningar för
budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes a sid. 34—35 av statsrådsprotokollet.
Till växel- och signalsäkerhetsanläggningar har riksdagen under en följd
av år anvisat anslag. För budgetåren 1930—1933 hava de uppgått till respektive
400,000 kronor, 600,000 kronor och 600,000 kronor.
Med de anvisade medlen hava utförts dels arbeten för utveckling av trafiksäkerheten
i anslutning till 1912 års säkerhetskommissions direktiv och dels
andra arbeten i syfte att åstadkomma ökad säkerhet för trafikrörelsen eller att
ernå lättnader eller besparingar vid trafikarbetets utförande. För finansieringen
av ifrågavarande arbeten hava därjämte disponerats medel ur statens
järnvägars förnyelsefond. Ännu återstående arbeten av beskaffenhet att hänföra
sig till nämnda kommissions direktiv hava beräknats draga en kostnad
av i runt tal 2,300,000 kronor.
Departementschefen har — med förmälan att det ur saväl trafiksäkerhetssom
driftsekonomisk synpunkt vore önskvärt, att nya eller förbättrade växeloch
signalsäkerhetsanläggningar i erforderlig omfattning komme till stånd vid
statens järnvägar samt att vissa automatiska linjeblockanordningar bleve
utförda — tillstyrkt bifall till ett av järnvägsstyrelsen framlagt förslag örn
anvisande för nästkommande budgetår av ett kapitalökningsanslag av lånemedel
å 500,000 kronor för ifrågavarande ändamål.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förevarande förslag hemställer ut- Utskottet.
skottet,
att riksdagen må till växel- och signalsäkerhetsanläggningar
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av
500,000 kronor, att utgå av lånemedel.
12:o) Telefonledningar och kabelarbeten. Kungl. Majit har (punkt 12)
föreslagit riksdagen att till telefonledningar och kabelarbeten för budgetåret
1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Kostnaderna för att med visst undantag övergå till telefon för överförande
av alla för järnvägstjänsten erforderliga meddelanden hava uppskattats till
575,000 kronor. Av detta belopp hava 200,000 kronor avsetts att utgå av
lånemedel för nya telefonledningar och 375,000 kronor av förnyelsefondsmedel
för omändring av förut befintliga telegrafledningar till telefonförbin
-
8
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottet.
delser. Arbetet har beräknats bliva utfört under åren 1932 och 1933, varvid
kostnaderna skulle fördelas med ungefär hälften på vartdera året. För budgetaret
1932/1933 anvisades ett anslag av 100,000 kronor för anordnande av
nya telefonförbindelser. Nu äskas för fullföljandet av arbetena med nya telefonledningars
anordnande anvisande av erforderligt belopp, 100,000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förevarande förslag, som avser att möjliggöra
en ökad användning av telefon i stället för telegraf vid statens järnvägar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till telefonledningar och kabelarbeten för
budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 100,000
kronor, att utgå av lånemedel.
13 :o) Anordningar för förbättrad driftsekonomi vid lokoniotivstationer.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) hemställer utskottet,
att riksdagen må till anordningar för förbättrad driftsekonomi
vid lokomotiv stationer för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett reservationsanslag av 50,000 kronor, att utgå av lånemedel.
14 :o) Utvidgning och modernisering av centralverkstaden i örebro.
Kungl. Majit har (punkt 14) föreslagit riksdagen att till utvidgning och modernisering
av centralverkstaden i örebro för budgetåret 1933/1934 anvisa ett
reservationsanslag av 425,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 37—42 av statsrådsprotokollet.
I sin skrivelse den 28 september 1932 har järnvägsstyrelsen, såsom ett
led i sina strävanden att rationalisera och ekonomisera verkstadsdriften vid
statens järnvägar, föreslagit utförande av vissa ny- och ombyggnader m. m.
vid centralverkstaden i örebro.
Denna anläggning, som tillkom enligt beslut av 1899 och 1900 års riksdagar,
planerades ursprungligen endast för reparation av ånglokomotiv men blev
sedermera, enligt beslut av 1906 års riksdag, utökad med en år 1908 färdigställd
vagnreparationsverkstad, avsedd huvudsakligen för reparation av personvagnar
samt i mindre omfattning även för reparation av godsvagnar.
De större revisionerna av personvagnarna verkställas för närvarande vid
huvudverkstäderna i Örebro, Malmö och Göteborg. Av dessa verkstäder är
den i Örebro den mest betydande. Järnvägsstyrelsen har funnit mest lämpligt
att behövliga utvidgningar och moderniseringar ske vid sistnämnda verkstad.
De övriga vagnverkstäderna skulle därvid bibehållas i nuvarande omfattning.
Hela kapitalutlägget för de föreslagna nybyggnads- och förändringsarbetena,
inklusive maskinell utrustning, beräknas av järnvägsstyrelsen komma att
uppgå till ett belopp av i runt tal 1,220,000 kronor, nämligen 800,000 kronor
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
9
för den nya byggnaden för vissa specialverkstäder, 300,000 kronor för ombyggnadsarbeten
i nuvarande vagnverkstad oell 120,000 kronor för maskinell
utrustning.
Järnvägsstyrelsen framhåller, att det’angivna kostnadsbeloppet kunde förefalla
stort men att genom detsamma skulle åstadkommas så betydande fördelar,
att de väl skulle motsvara kapitalinvesteringen.
Beträffande frågan örn sättet för täckande av kostnaderna för förslagets
genomförande bar järnvägsstyrelsen anfört följande:
De föreslagna ombyggnads- och moderniseringsarbetena i den befintliga
verkstadsbyggnaden äro av den karaktär, att kostnaderna för desamma —-
300.000 kronor — böra bestridas med förnyelsefondsmedel. Styrelsen avser
därför att i förslag till stat för disposition av dylika medel upptaga för ändamålet
erforderligt belopp.
Kostnaden för behövlig ny, respektive moderniserad inventarieutrustning —
120.000 kronor —- anser styrelsen böra bestridas till ett belopp av 70,000 kronor
med medel från det anslag från förnyelsefonden för diverse fortlöpande
ersättningsanskaffningar av inventarier, vilket varje år brukar ställas till
styrelsens disposition, samt återstoden 50,000 kronor med särskilda kapitalökande
anslagsmedel.
Av riksdagen skulle alltså behöva äskas anslag dels för nybyggnaden till
personvagnsverkstaden med 800,000 kronor, dels för inventarieanskaffningen
till ett belopp av 50,000 kronor. Då tillbyggnaden avses att utföras under de
två närmaste budgetåren, kan det erforderliga totalanslaget, 850,000 kronor,
lika fördelas på budgetåren 1933/1934 och 1934/1935.
Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande:
Den av järnvägsstyrelsen förebragta utredningen synes mig ^ådagalägga
behovet av ökade möjligheter att i statens järnvägars egen regi på ett ekonomiskt
och ändamålsenligt sätt utföra revision av personvagnar. Mot styrelsens
uppfattning att berörda ökade möjligheter lämpligen böra beredas
genom utvidgning av vagnverkstaden i örebro torde med hänsyn till vad
styrelsen på denna punkt anfört någon invändning icke vara att göra.
Likaledes finner jag utredningen giva vid handen, att genom den modernisering
av verkstadsanordningarna med därav möjliggjord rationalisering
av arbetsmetoderna, som i samband med utvidgningen skulle genomföras,
kunna vinnas så stora besparingar i drift- och produktionskostnaderna och så
avsevärda fördelar i övrigt, att den nyinvestering av kapital, vilken kräves för
förslagets genomförande, får anses väl motiverad, även örn den i och för sig
är betydande. Ett realiserande av järnvägsstyrelsens förslag skulle, enligt
vad jag inhämtat, innebära möjlighet att med oförändrat personalbestånd ernå
en ökning i verkstadskapaciteten, varigenom statens järnvägar kunde planmässigt
efter trafikens krav tillgodose reparationsbehovet beträffande sin personvagnspark.
Underskattas bör ej heller värdet av att den föreslagna ny- och
ombyggnaden kommer att, genom möjliggörande av kortare reparationstider,
medföra ett effektivare utnyttjande av vagnparken. Härjämte vinnes en ökad
säkerhet mot eldfara i dessa stora och för statens järnvägars drift betydelsefulla
anläggningar. På grund av vad jag nu anfört vill jag tillstyrka, att de
avsedda ändrings- och utvidgningsarbetena vid ifrågavarande centralverkstad
utan uppskov komma till utförande, detta så mycket hellre som de skulle medföra
ett under nuvarande förhållanden beaktansvärt tillskott av arbetstillfällen
i produktiva arbeten av skilda slag.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottet.
Utskottet.
Förslaget innebär, bland annat, införandet av det »flytande» arbetssystemet
i driften av centralverkstaden i Örebro. Detta system kännetecknas av att arbetsobjekten
flyttas — »flyta» — inom verkstaden från den ena arbetsplatsen
till den andra i och för bestämda arbetens utförande å varje plats, som därvid
utrustas med speciella anordningar och maskinerier för vad som skall komma
till utförande å denna plats. Enligt vad järnvägsstyrelsen anfört skulle detta
system medföra betydande besparingar. Då jämväl i övrigt lämpligheten av
den föreslagna utvidgningen och moderniseringen av verkstaden får anses
ådagalagd, tillstyrker utskottet förslaget till genomförande.
Av totalkostnaden, 1,220,000 kronor, skulle ett belopp av 370,000 kronor
bestridas av förnyelsefondsmedel och återstoden 850,000 kronor anvisas som
kapitalökningsanslag, fördelat på två budgetår.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till utvidgning och modernisering av centralverkstaden
i Örebro för budgetåret 1933/1934 anvisa ett
reservationsanslag av 425,000 kronor, att utgå av lånemedel.
15 :o) Förstärkning av spåröverbyggnaden å banan Södertälje södra—
Eskilstuna central. Kungl. Majit har (punkt 15) föreslagit riksdagen att till
förstärkning av spåröverbyggnaden å banan Södertälje södra—Eskilstuna central
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 260,000 kronor.
Kostnaderna för förstärkning av spåröverbyggnaden å ifrågavarande år
1931 statsinlösta bana hava beräknats till 1,060,000 kronor, varav 600,000 kronor
förutsatts skola utgå av förnyelsefondsmedel och 460,000 kronor anvisas
såsom kapitalökningsanslag. För innevarande budgetår har till omförmälda
ändamål anvisats ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Nu äskas återstående
260,000 kronor.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot förevarande förslag, hemställer,
att riksdagen må till förstärkning av spåröverbyggnaden å
banan Södertälje södra—Eskilstuna central för budgetåret
1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 260,000 kronor, att
utgå av lånemedel.
16 :o) Förbättringsarbeten å banan Härnösand—Sollefteå. Med tillstyrkan
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) örn anvisande av återstående hälft av det
anslag å 480,000 kronor, som vid sistlidna riksdag beräknades erforderligt för
ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till förbättringsarbeten å banan Härnösand
-—Sollefteå för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag
av 240,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
11
17 :o) Elektrifiering av banan Järna—Norrköping—Malmö m. fl. linjer.
Kungl. Majit har (punkt 17) föreslagit riksdagen att till elektrifiering av
banan Järna—Norrköping—Malmö m. fl. linjer för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett reservationsanslag av 9,000,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 45—47 av statsrådsprotokollet.
Den finansieringsplan, som låg till grund för 1931 ars riksdags beslut örn
elektrifieringen av Malmölinjerna, slutade på en totalkostnad av 70,000,000
kronor. Detta belopp var avsett att utgå på följande sätt:
Budgetåret
1931/1932 1932/1933 1933/1934
Kronor
Anslag för kapitalökning............. 23,000,000 19,600,000 11,100,000
Förnyelsefondsmedel................ 4,700,000 6,500,000 5,100,000
I enlighet med planen har riksdagen anvisat, för budgetåret 1931/1932 ett
reservationsanslag av 23,000,000 kronor och för budgetåret 1932/1933 av
19.600.000 kronor. Vidare har Kungl. Majit anvisat av förnyelsefondsmedel,
för år 1931 4,300,000 kronor, för år 1932 6,500,000 kronor och för år 1933
5.500.000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har meddelat, att elektrifieringsarbetena fortskridit väsentligt
snabbare än vad som förutsetts i den för 1931 års riksdag framlagda
arbetsplanen. Sålunda vore sträckorna Järna—Norrköping, Katrineholm—
Åby samt örebro—Hallsberg, vilka beräknats färdiga respektive under oktober
och december 1932 samt maj 1933, redan färdigställda och tagna i bruk för
elektrisk drift. Även i fråga örn övriga linjer kunde väsentliga tidsbesparingar
ställas i utsikt. Den i förhållande till tidigare elektrifieringsarbeten förbättrade
organisationen av arbetsledningen och ökade erfarenheten hade nämligen
visat sig medföra större vinst i tid — och även i penningar — än vad man år
1931 vågat räkna med.
Med avseende å medelsbehovet för nästkommande budgetår har järnvägsstyrelsen
anfört, att styrelsen av föreliggande uppgifter ansågo otvetydigt framgå
att, tack vare förenämnda förbättringar i arbetets organisation ävensom sänkning
av vissa materialpriser, mycket betydande besparingar vore att påräkna i
förhållande till finansieringsplanen. Det belopp, som borde äskas såsom kapitalökningsanslag,
funne styrelsen därför kunna, utan större risk för framtida
överskridande, minskas från ursprungligen beräknade 11,100,000 kronor till
9,000,000 kronor.
Med hänsyn till den av järnvägsstyrelsen lämnade utredningen angående Utskottet.
beräknade besparingar får utskottet tillstyrka, att det av Kungl. Maj :t äskade
beloppet nu anvisas. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till elektrifiering av banan Järna—Norrköping—Malmö
m. fl. linder för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett reservationsanslag av 9,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
18 :o) Elektrifiering av banorna Stockholm—Krylbo—Ånge och örebro—
Krylbo. Kungl. Majit har (punkt 18) föreslagit riksdagen att till elektrifiering
av banorna Stockholm—Krjdbo—Ånge och örebro—Krylbo för budgetåret
1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 19,000,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 47—66 av statsrådsprotokollet.
I sammanhang med förevarande förslag har utskottet förebaft en inom andra
kammaren av herr J. Olofsson i Digernäs väckt motion, nr 25, däri hemställts,
att riksdagen ville besluta och i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla örn vissa i
motionen närmare omförmälda utredningar, samt att Kungl. Majit ville till
riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningarna kunna föranleda.
Beträffande de till stöd för berörda yrkanden åberopade skälen får utskottet
hänvisa till motionen.
Kostnaderna för elektrifiering av Ån gelinjerna (Stockholm—-Ånge och Örebro—Krylbo)
beräknas av järnvägsstyrelsen på följande sätti
Bruttokost nad -
Kostnader, hänförliga till statens
järnvägar.
Överföringsanläggning....... 20,900,000
Bullande materiel, lokomotiv .... 15,900,000
Ändringsarbeten beträffande banan,
belysnings- och signalanläggningar
samt svagströmsledningar .... 7,305,000
Elektrisk värmeledning . . . • • . 1,800,000
Avgår på grund av
att kostnader måste
nedläggas, om ångdrift
bibehålies.
Kronor
Nettokostnad
— 20,900,000
8,100,00g1 7,800,000
7.305.000
1.800.000
Summa 45,905,000 8,100,000 37,805,000
Kostnad, liänförlig till telegrafverket 3,595,000 — 3,595,000
Totalkostnad 49,500,000 8,100,000 41,400,000
För den mindre trafiken år 1931 blir totalkostnaden 48,500,000 kronor och
nettokostnaden alltså 40,400,000.
I fråga örn valet av räntefot har styrelsen anfört, att styrelsen för att vara
på den säkra sidan i första hand grundat beräkningarna på en räntefot av 4.5
procent, under det att kalkylerna enligt 4 procents räntefot betraktats såsom
supplementära.
Resultatet av de av styrelsen gjorda beräkningarna beträffande förräntning
smöjligheterna för det erforderliga kapitalet framgår av följande översikt:
-
1 Efter 4 procents räntefot 8.5 milj. kr.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
13
Tågkilometer....................
Häremot svarande lokkilometer, inklusive växling . . .
Tågrörelse
år 1931
Beräknad
tågrBrelse
år 1936
4.6 milj. 5,1 milj.
5.7 » 6,4 »
Besparingar: kronor kronor
Minskat personalbehov
vid maskinavdelningen 316 resp. 334 man ä 3,476 kronor . 1,098,000 1,161,(100
vid trafikavdelningen 24 resp. 26 man ä 3,900 » . 93,600 101,000
Stenkol 75,000 ton resp. 82,000 ton å 20 kr. ökat med
kostnad för transport, lagring och ränta kr. 4: 60 . . . 1,845,000 2,017,000
Minskad kostnad för lokunderhåll 9.5 öre pr lokkilometer
5.7 resp. 6.4 milj. km................ 541,400 608,000
Minskad kostnad för smörjning av lokomotiv samt underhåll
av kol- och vattenstationer m. m........ 171,000 192,000
Minskad kostnad för belysningsström......... 170,000 170,000
Minskad kostnad för underhåll av svagströmsledningar . 70,000_70,000
Summa besparingar 3,989,000 4,319,000
Nya utgifter:
Ränta å 4.5 % å kronor 40,400,000 resp. 41,400,000 . . . 1,818,000 1,863,000
Strömkostnad:
Underhåll och avskrivning för överföringsanläggningen 750,000 750,000
Energiförbrukning........ 1,110,000 1,240,000
Summa nya utgifter 3,678,000 3,853,000
Vinst vid införande av elektrisk drift......... 311,000 466,000 I
I anslutning härtill anför styrelsen:
Strömpriset ökas enligt överenskommelsen med vattenfallsstyrelsen den 1 juli
1940 med 50,000 kronor per år, varför efter den tiden vinsten minskas med
samma belopp.
I fråga örn bränslelcostnaderna vid äng drif t har styrelsen tillämpat samma
beräkningsgrunder som vid Malmöelektrifieringen och sålunda utgått från ett
kolpris av 20 kronor per ton. Vid den sista upphandlingen av kol år 1932 har
medelpriset fritt banvagn i hamn för kol å Ångelinjema, beräknat efter den
proportion, enligt vilken kolen importeras över olika hamnar, utgjort 17:05
kronor per ton. Örn detta kolpris beräknas, minskas vinsten till 90,000 kronor
vid den mindre trafiken och 224,000 kronor per år vid den större trafiken. Örn
emellertid räntan minskar från antagna 4.5 procent till 4.0 procent, stiger vinsten
så, att den vid det beräknade högre kolpriset utgör 513,000 respektive
673,000 kronor och vid det, lägre kolpriset 292,000 respektive 431,000 kronor
per år.
Till den direkta vinst, som sålunda beräknats uppkomma av elektrifieringen,
bör emellertid läggas värdet av de indirekta förmåner, vilka, enligt
vad styrelsen förut utvecklat, erfarenhetsmässigt följa på elektrifieringsföretag
av hithörande slag. Styrelsen vill erinra örn att de fördelar av motsvarande
slag, som givetvis med antagande av mera normala konjunkturer
och trafikförhållanden beräknats uppkomma genom Malmölinjernas elektrifiering,
uppskattats till i runt tal 1 milj. kronor. Till grund för beräkningarna
vid Malmöelektrifieringen låg den undersökning, som ^tidigare verkställts
angående storleken av den inkomstökning, större än på andra linjer,
14
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottets
yttrande.
som viel Göteborgslinjen uppstått efter elektrifieringen, varvid vederbörligt
avdrag gjorts bland annat för den del av ökningen, som kunde beräknas falla
på trafik, som från andra järnvägar överförts till Göteborgslinjen. Vad nu
beträffar Ångeelektrifieringen har styrelsen icke ansett sig kunna siffermässigt
uppskatta värdet av fördelarna i fråga. De för närvarande rådande konjunkturerna
göra också en dylik uppskattning mer än vanligt vansklig.
De sålunda gjorda utredningarna giva enligt styrelsens åsikt vid handen,
att den planerade elektrifieringen av Angelinjerna såväl med hänsyn till den
direkta driftsbesparingsvinst, som beräknats följa av densamma, som ock särskilt
i betraktande av de förmåner i övrigt, som med största visshet kunna
antagas genom elektrifieringen komma att tillföras det allmänna och enskilda,
måste anses synnerligen väl motiverad och förty snarast böra komma till avgörande.
I fråga örn möjligheten att avveckla det genom elektrifieringen uppkommande
personalöverskottet har styrelsen anfört följande.
Avgången bland statens järnvägars personal till följd av dödsfall och pensionering
blir på grund av inställd nyrekrytering och därmed följande ökning
av medelåldern för personalen för de närmaste åren rätt stor. Den beräknas
under åren 1932—-1936 respektive 1937—1941 komma att uppgå till
vid maskinavdelningen omkring 1,300 respektive 1,100 man, därav ungefärligen
490 respektive 530 lokförare. Vid trafikavdelningen beräknas motsvarande
avgång till 1,150 respektive 1,700 man. Även örn hänsyn tages
till att även genom Malmöelektrifieringen frigöres personal i ganska stor utsträckning,
synas sålunda några större svårigheter i avseende å personalöverskottets
avveckling icke behöva befaras.
Järnvägsstyrelsen har slutligen framlagt arbetsplan och finansieringsplan
för elektrifieringsarbetena. I dessa avseenden innehåller styrelsens
skrivelse följande.
Av den beräknade bruttokostnaden för elektrifieringsanläggningen, 49.5
miljoner kronor, har ett belopp av 12.6 miljoner kronor, motsvarande genom
elektrifieringen vunnen minskning i kostnaderna för ersättningsköp av ånglok,
ansetts böra bestridas av medel från statens järnvägars förnyelsefond.
Beloppet för kapitalökningsanslag beräknas till 36.9 miljoner kronor, fördelade
med 19, 13.4 och 4.5 miljoner kronor på de tre närmaste budgetåren. En del
av nämnda belopp skulle komma att slutligt bokföras å telegrafverkets konto.
Enligt den uppgjorda arbetsplanen beräknas elektrifieringsföretaget vara
fullbordat under år 1936.
Angående kraftleveransen har träffats avtal, väll genom vattenfallsstyrelsen
— till en början i samarbete med Krångede aktiebolag — åtagit sig densamma.
Kraftpriset har beräknats till omkring 1.9 öre per kilowattimme, under det att
motsvarande pris för Malmö- och Göteborgslinjerna utgör omkring 2.2 respektive
2.7 öre.
Eörslaget örn elektrifiering av Angelinjerna (Stockholm—Ange, örebro—
Krylbo) får betraktas som ett led i vårt järnvägsväsens tekniska anpassning
efter tidsutvecklingen med dess högt drivna krav på snabba samfärdselmedel.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
15
Såsom synnerligen påtagliga trafikförbättringar efter en genomförd elektrifiering
må nämnas möjligheter till dagtågförbindelse från Trälleberg och ända
upp till Östersund och Sundsvall (samt vice versa), två dagsnälltåg mellan
Stockholm och Östersund (samt vice versa) med avgång på morgonen, resp.
middagen och framkomst på middagen respektive kvällen samt nattgodståg
på sträckan Stockholm—Östersund, respektive Sundsvall med möjlighet till
varans inlastning ända till sent på eftermiddagen samt lossning på ankomstorten
redan påföljande förmiddag.
Till grund för nu framlagda elektrifieringsplan ligga ingående ekonomiska
beräkningar, vid vilkas genomförande järnvägsstyrelsen kunnat tillgodogöra
sig de byggnads- och driftekonomiska erfarenheter, som vunnits vid den sedan
år 1926 elektriskt drivna västra stambanan ävensom vid nu pågående arbeten
på Malmölinjerna (linjen örebro—Mjölby inbegripen). De verkställda utredningarna
giva goda förhoppningar örn en tillfredsställande förräntning av
det nedlagda byggnadskapitalet, cirka 50 miljoner kronor, liksom överhuvud
örn arbetenas lyckliga genomförande såväl tekniskt som ekonomiskt.
Bland de vidlyftiga statliga åtgärder mot arbetslöshet och depression, som
framtvungits av tidsläget, bör ifrågavarande företag betraktas som en bland
de mera betydelsefulla. Ångelinjernas elektrifiering förutsätter för sitt genomförande
omfattande monteringsarbeten utefter järnvägslinjerna och stora
statsbeställningar, varav ensamt å den elektriska lokomotivutrustningen belöpa
över 15 miljoner kronor. Att ett så vidsträckt företag nu kan igångsättas
på järnvägsstyrelsens eget initiativ och under dess ansvar för investerat kapitals
förräntning, måste tvivelsutan vara ägnat att väcka tillfredsställelse.
Hela anläggningskapitalet, cirka 50 miljoner kronor, kan beräknas så gott
som helt tillgodokomma vår inhemska produktion. Ensamt vid kontaktledningsarbetena
beräknas inemot 750 man kunna beredas sysselsättning. Avtal
om leverans av kopparledningar, elektriska lokomotiv, telegraf kablar o. s. v.
till ett sammanlagt belopp av 29 miljoner kronor hava redan villkorligt träffats
med inhemska industriföretag, som därigenom beredas en välbehövlig
lättnad i nuvarande tid av stor orderknapphet.
Vid sin behandling av ärendet har utskottet jämväl beaktat frågan örn en
eventuell elektrifiering av Ostkustbanan —■ jämte anslutande kustlinjer i norr
och söder — i stället för motsvarande sträcka av norra stambanan. Denna
fråga finnes utförligt belyst i järnvägsstyrelsens utredning angående elektrifieringen
av Ångelinjerna. Bland de av järnvägsstyrelsen påvisade olägenheterna
vid en dylik omläggning av elektrifieringsplanen märkes beträffande
persontrafiken, att den planerade dagtågsförbindelsen mellan Skåne och Jämtland
skulle omöjliggöras. Olägenheter skulle också drabba godstrafiken, som
till övervägande del framgår över Krylbo och ej över Stockholm; huvudmassan
av godset från Malmö- och Göteborgslinjerna till Östersund och till Vännäs
och norr därom skulle sålunda ofrånkomligt erhålla en dags förlängd transporttid.
För egen del vill utskottet också framhålla, att norra stambanan med
sina grövre Täler, sina större och för både tåginöten oell godstågsrange
-
16
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
ring bättre tilltagna stationsanordningar samt sin redan nu för nattåg anpassade
trafiktjänst står avgjort bättre rustad att mottaga den stora och
koncentrerade trafik, enkannerligen godstrafik, vars tillvaro är en av huvudförutsättningarna
för att den elektriska driftsformen skall bliva räntabel.
Redan på grund av den svagare bantekniska utrustning och transportkapacitet,
Ostkustbanan alltså kan erbjuda, är, på sätt järnvägsstyrelsen närmare utvecklat,
en dylik omkastning av elektrifieringsplanerna, åtminstone enligt vad nu kan
förutses och bedömas, praktiskt och ekonomiskt taget utesluten.
Herr Olofsson i Digernäs har i sin i ämnet väckta motion framfört tanken
på en utsträckning av elektrifieringen från Ånge över Bräcke till Storlien
vid norska gränsen. Utskottet har visserligen ej förbisett den ökning i tågrörelsen,
som den starkt tilltagande turisttrafiken medfört på östersundslinjen.
Trafiken är dock, enligt vad utskottet inhämtat, ej av den storleksordning
att en elektrifiering för närvarande kan anses ekonomiskt försvarlig. Såsom
belysande härför må nämnas, att i juli månad 1932 på linjen Ånge—Storlien
framfördes allenast 8,378 vagnaxelkilometer per bankilometer, medan
motsvarande siffra för den till elektrifiering nu närmast ifrågasatta Västkustbanan
(Malmö—Göteborg) var inemot 2‘A gång större eller 20,432 vagnaxelkilometer
per bankilometer.
Av motionären har vidare ifrågasatts en omläggning av järnvägslinjen vid
Ånge, så att norra stambanan, i stället för nu över Ånge, komme att framdragas
i en mera rät linje från den söder örn Ånge belägna Alby station direkt
till det norr därom belägna Bräcke. Obestridligen skulle genom en dylik omläggning
vinnas en viss vägförkortning, cirka 7 km på huvudlinjen. En del
av stigningen från Ånge upp till Bräcke skulle också bortfalla; i detta avseende
må nämnas att medan Albys och Bräckes stationshöjder över havet äro respektive
218 och 291 meter, det mellanliggande Ånge är beläget på allenast
168 meters höjd. Enligt vad utskottet inhämtat, skulle emellertid kostnaderna
för linjeomläggningen och särskilt för anläggandet av ny grenstation, ersättande
Ånge station, bliva utomordentligt stora, varjämte bortflyttandet av Ånge
stora station skulle betyda en ekonomisk katastrof för Ånge samhälle. Beträffande
den av motionären ifrågasatta byggnaden av en järnvägsbro över Anvikssundet
synes likaledes gälla att själva brobyggnaden jämte den därmed förenade
linjeomläggningen måste komma att draga högst betydande kostnader,
som ej svara mot det tänkta gagnet av företaget.
Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag och avstyrkande av motionen,
får utskottet hemställa,
a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, må till elektrifiering av banorna Stockholm—Krylbo
—Ånge och Örebro—Krylbo för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett reservationsanslag av 19,000,000 kronor, att utgå av lånemedel;
b)
att herr Olofssons motion 11:25 ej må av riksdagen bifallas.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
17
19 :o) Elektrifiering av banorna Göteborg—Malmö och Ängelholm—Hälsingborg.
Beträffande Kungl. Majits förslag (punkt 19) om elektrifiering
av banorna Göteborg—Malmö och Ängelholm—Hälsingborg kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom
för riksdagen
anmäla.
20 :o) Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20) hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom dispositionsanslag för oförutsedda
och mindre arbeten för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag
av 800,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Statens vattenfallsverk.
21 :o) Kraftstation vid Vargön. Kungl. Majit har (punkt 21) föreslagit
riksdagen att till kraftstation vid Vargön för budgetåret 1933/1934 anvisa ett
reservationsanslag av 1,650,000 kronor.
Ifrågavarande anläggning, som är avsedd att till en början utnyttja omkring
3.5 meters fallhöjd, har beräknats draga en total anläggningskostnad av
9.400.000 kronor. Enligt den uppgjorda utbyggnadsplanen skulle anläggningen
. ara färdig att sättas i drift under loppet av år 1933. Till kraftstationens
uppförande har riksdagen för budgetperioderna 1930—1933 anvisat tillhopa
7.750.000 kronor. Nu äskas anvisande av återstoden, 1,650,000 kronor, av det
beräknade kostnadsbeloppet.
Utskottet tillstyrker, att det för slutförandet av ifrågavarande kraftstationsanläggning
erforderliga anslagsbeloppet, 1,650,000 kronor, nu anvisas, och
hemställer alltså,
att riksdagen må till kraftstation vid Vargön för budgetåret
1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 1,650,000 kronor,
att utgå av lånemedel.
22:o) Kraftstation vid Malfors. Kungl. Majit har (punkt 22) föreslagit
riksdagen att till kraftstation vid Malfors för budgetåret 1933/1934 anvisa ett
reservationsanslag av 2,500,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 73—77 av statsrådsprotokollet.
Kostnaderna för ifrågavarande anläggning hava beräknats till sammanlagt
9.800.000 kronor. För densamma har riksdagen hittills anvisat anslag å till
Bihang
till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 9. 2
Utskottet.
18
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottet.
Utskottet.
hopa 3,200,000 kronor. Enligt en av vattenfallsstyrelsen uppgjord arbetsplan
skulle kraftstationen bliva färdig vid årsskiftet 1935—1936 och för nästkommande
budgetår äskas nu ett anslagsbelopp av 2,500,000 kronor.
Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag ej givit utskottet anledning till erinran,
tillstyrker utskottet,
att riksdagen må till kraftstation vid Malfors för budgetåret
1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor,
att utgå av lånemedel.
23 :o) Veckoreglering av Motala ström. Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit
riksdagen att till veckoreglering av Motala ström för budgetåret 1933/
1934 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Kostnaderna för genomförandet av veckoregleringens andra stadium hava
beräknats till 700,000 kronor. Härav hava för de båda senaste budgetåren
anvisats tillhopa 500,000 kronor. Nu begäres anvisande av resterande anslagsbelopp
eller 200,000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till veckoreglering av Motala ström för
budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 200,000
kronor, att utgå av lånemedel.
24 :o) Bestridande av vissa på Tyttboforsén belöpande kostnader för sjöregleringar.
Kungl. Maj :t bär (punkt 24) föreslagit riksdagen medgiva, att till
inlösen av A-reverser, avseende kronans på Tyttboforsen belöpande andel i kostnader
för reglering av sjöar inom Dalälvens flodsystem, må användas erforderlig
del av förskott, vilka av Dalälvens regleringsförening komma att återbetalas
till vattenfallsstyrelsen.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 78—80 av statsrådsprotokollet. I
I enlighet med beslut av 1916 års riksdag (skrivelse nr 186) har Kungl.
Maj :t genom brev den 30 juni 1916 bemyndigat vattenfallsstyrelsen att å kronans
vägnar för Älvkarleby vattenfall jämte därtill börande forsar ingå såsom
medlem i Dalälvens regleringsförening u. p. a., vilken förening har till
uppgift att till gemensam nytta för föreningens medlemmar reglera vattenframrinningen
i Dalälven och dess tillflöden. Genom beslut den 25 januari
1918 bemyndigade Kungl. Majit styrelsen att jämväl för Tyttboforsen ingå
som medlem av nämnda förening.
Medlemmarna i föreningen hava — vad staten angår dock först efter beslut
i varje fall av statsmakterna — att för varje regleringsföretag tillskjuta bland
annat ett belopp A, avsett att täcka anläggningskostnaderna för företaget
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
19
ävensom skadeersättningar i anledning av detsamma. Inbetalningen av detta
s. k. A-belopp för regleringsföretag må fullgöras medelst en revers för varje
vattenfall, vilken revers är utkrävbar efter vattenfallets bebyggande, dock senast
15 år efter reversens utfärdande, vare sig utbyggnad då kommit till stånd
eller ej. För Tyttboforsén hava ännu icke kontanta utlägg för anläggningskostnaderna
gjorts, utan reverser hava lämnats till belopp och med förfallotider,
som i propositionen angivas. För de å obebyggda vattenfall belöpande
anläggningskostnaderna hava ägarna av utbyggda fall lämnat förskott, vilka
återbetalas till nämnda fallägare, allt efter som outbyggda fall bliva utbyggda
eller A-reverser ändock förfalla till betalning.
I skrivelse den 31 augusti 1932 bär nu vattenfallsstyrelsen gjort framställning
i fråga örn beredande av medel till inlösen av för Tyttboforsen utfärdade
A-reverser, vilka förfalla till betalning under åren 1934, 1936, 1937, 1940
och 1941, och därvid meddelat, att sammanlagda beloppet av reverserna uppginge
till 255,500 kronor — varav 88,030 kronor avsåge reverser, som förfölle
till betalning under nästkommande budgetår •— medan totalsumman av förskott,
som komme att återbetalas till styrelsen, utgjorde 274,150 kronor.
Departementschefen har, på sätt vattenfallsstyrelsen ifrågasatt och riksräkenskapsverket
tillstyrkt, förordat, att för reversernas inlösen direkt användas
inflytande återbetalningar av förskott. Enär förskotten skulle återgäldas
samtidigt som reverserna förfalla till betalning, komme emellertid de inflytande
medlen vid vissa tillfällen icke att fullt förslå till reversernas inlösen. Skillnadsbeloppen
skulle förskottsvis bestridas av driftmedel för att täckas vid de
betalningstillfällen, då återflytande förskottssummor översköte reversbeloppen.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag har ej givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva, att till inlösen av A-reverser, avseende
kronans på Tyttboforsen belöpande andel i kostnader
för reglering av sjöar inom Dalälvens flodsystem, må användas
erforderlig del av förskott, vilka av Dalälvens regleringsförening
komma att återbetalas till vattenfallsstyrelsen.
25 :o) Kraftstation vid Sillre. Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen
att till kraftstation vid Sillre för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag
av 175,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 81—83 av statsrådsprotokollet.
Till ifrågavarande anläggning, som beräknats draga en kostnad av 2,650,000
kronor, hava för budgetåren 1929—1933 anvisats anslag, tillsammans uppgående
till nämnda belopp. Nu äskas ytterligare anslag av 175,000 kronor till
färdigställande av kraftstationen.
På grund av oförutsedda omständigheter har en viss kostnadsökning inträtt,
Utskottet.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottet.
uppgående till 190,000 kronor, varav 30,000 kronor i utdömt skadestånd för
uppdämningar och 160,000 kronor för av oberäknat svåra grundförhållanden
orsakade arbetskostnader. På grund av en förefintlig besparing av 15,000 kronor
å tidigare anvisade anslag kan det nu erforderliga beloppet begränsas till
175,000 kronor.
Departementschef en har, under framhållande av önskvärdheten av att ifrågavarande
anläggningsarbete kunnat planläggas och bedrivas så, att ytterligare
anslagsmedel icke behövt ifrågakomma, tillstyrkt anvisande av det begärda
tilläggsbeloppet, som vore erforderligt för anläggningens färdigställande.
''•: 1’
Under hänvisning till vad departementschefen anfört, får utskottet tillstyrka,
att det på grund av en oförutsedd kostnadsökning erforderliga tilläggsanslaget
å 175,000 kronor nu anvisas.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till kraftstation vid Sillre för budgetåret
1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 175,000 kronor, att
utgå av lånemedel.
26 :o) En andra avloppstunnel vid Porjus kraftstation. Yad departementschefen
anfört (sid. 83—85) rörande en andra avloppstunnel vid Porjus kraftstation
föranleder ej något särskilt uttalande från utskottets sida; vilket utskottet
härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
27 :o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid
statens kraftverk. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26)
hemställer utskottet,
att riksdagen må till distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret
1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 2,800,000
kronor, att utgå av lånemedel.
28 :o) Inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar.
Kungl. Majit har (punkt 27) föreslagit riksdagen att till inköp av vattenfall
och fastigheter samt utförande av nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder
erfordras för ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse och
icke kunna utan synnerlig olägenhet uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 300,000
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 87—90 av statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
21
För inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar,
i den mån sådana åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling av statens
kraftverksrörelse och icke kunna utan synnerlig olägenhet uppskjutas i avbidan
på särskilt riksdagsbeslut, har riksdagen beviljat sammanlagt 16,700,000
kronor.
Kronor.
Av de beviljade anslagsmedlen
hava hittills tagits i bruk .
vadan alltså återstå ....
. . . 16,700,000: —
. , , 16,521,144:96,
kronor 178,855:04
Av ifrågavarande medel hava, enligt vad vattenfallsstyrelsen meddelat,
använts:
för inköp av vattenfall i Ume älv.............
» » » » » nedre Norrland........• •
» » » s> » Dalälven.............
» » » diverse fastigheter samt vattenkraftsförvärv ■ ■
Summa kronor
Kronor.
2,300,326: 52
11,350,302: 51
1,313,160: 66
1,557,355: 27
16,521,144: 96
I skrivelse den 30 september 1932 har vattenfallsstyrelsen gjort framställning
örn anvisande av nytt anslag till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1933/1934. Styrelsen har därvid meddelat, att för vissa planerade förvärv, för
vilka erforderliga undersökningar icke ännu fullt avslutats, borde reserveras
förutom de medel, som sedermera anvisats till inköp av vattenrätt i Vargforsen
m. m., ett belopp av 93,500 kronor. Av återstående anslagsmedel, 178,855 kronor
4 öre, äro alltså 85,355 kronor 4 öre odisponerade.
Vidare anför vattenfallsstyrelsen bland annat följande:
Undantagsvis har statens vattenfallsverk under senare år förvärvat vattenfall
och kraftanläggningar även på annat håll än inom Norrland.^ Det har
då i allmänhet gällt sådana vattenfall, som varit väl belägna i förhållande till
vattenfallsstyrelsens redan utbyggda distributionsanläggningar och som därför
med fördel kunnat utnyttjas i samarbete med dessa, samtidigt som förvärvet
av dessa vattenfall underlättat uppgörelsen av vissa kraftkontrakt eller
förebyggt komplikationer vid avslutandet av nya kraftkontrakt.
Slutligen har styrelsen hemställt om anvisande till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1933/1934 av ett anslag av 300,000 kronor.
Utskottet, som ej har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande för- Utskottet.
slag, hemställer alltså,
att riksdagen må till inköp av vattenfall och fastigheter samt
utförande av nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder erfordras
för ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse
och icke kunna utan synnerlig olägenhet uppskjutas i
22
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
avbidan på särskilt riksdagsbeslut, för budgetåret 1933/1934
anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor, att utgå av
lånemedel.
Stockholm den 14 februari 1933.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Widell, Olof Olsson, Bergqvist,
Nilsson i Malmö, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, Wal
lss, Bergström, Nylander och Andersson i Djursholm; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Strindlund,
Törnkvist i Karlskrona, Persson i Fritorp, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson
i Höör, Persson i Falla, Norsell och Hultman.
Reservation
vid punkt 18 (Ångelinjerna) av herrar Strindlund och Olofsson i Digernäs.
Stockholm 1933. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
330483