Statsutskottets utlåtande Nr 86''.
1
Nr 83.
Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1933 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Martts i statsverkspropositionen
under rubrik ))Utgifter för kapitalökning»
gjorda framställning örn anslag till studielånefonden
jämte en i ämnet väckt motion.
(4:e avd.)
I den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1933/1934 har
Kungl. Majit (punkt 1, sid. 1—3, av det vid propositionen under rubrik
»Utgifter för kapitalökning. Bil. 4» fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag) föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning
för studielånefonden för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag
av 80,000 kronor.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft en inom andra kammaren av herrar 0. W. Lövgren och
E. Lindberg i Umeå väckt motion, nr 143, däri hemställts, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla örn utredning och förslag till nästa
års riksdag örn sådan ändring av grunderna för erhållande av lån ur studielånefonden
att dess medel bleve tillräckliga för ett större antal sökande än
vad nu är fallet utan att statsverkets kostnader för densamma likväl ökades.
De medel, som av riksdagen åren 1918—1932 anvisats för studielån, uppgå
till sammanlagt 3,381,000 kronor, därav för budgetåret 1932/1933 100,000
kronor. Enligt vad som av utskottet inhämtats från generalpoststyrelsen,
hava t. o. m. 1932 jämlikt Kungl. Maj:ts särskilda beslut avskrivits fordringar
på grund av 22 utlämnade studielån å tillhopa 43,296 kronor 88 öre. Därjämte
föreligga under tiden 1925—1932 restantier å amorteringar med cirka
80,000 kronor och å räntor med cirka 28,000 kronor.
För den utdelning av studielån, som verkställdes år 1932, funnos till förfogande
dels det av riksdagen för budgetåret 1932/1933 anvisade anslaget
å 100,000 kronor, dels i statskontoret å studielånefonden då innestående
disponibla tillgångar om 125,070 kronor 20 öre, dels ock under år 1932 till
och med den 31 mars influtna, på år 1931 belöpande amorteringar till
sammanlagt belopp av 61,494 kronor 17 öre eller tillhopa 286,564 kronor
37 öre.
Den 17 juni 1932 utdelade Kungl. Majit dels fortsatta studielån åt 223
av 252 sökande med belopp växlande mellan 400 kronor och 1,200 kronor
Hiliauy till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 83— 85. 951 33
2
Statsutskottets utlåtande Nr Sd.
Utskottet.
samt till en sammanlagd summa av 218,800 kronor, dels ock nya studielån
åt 74 av 998 sökande med belopp växlande mellan 500 kronor och 1,200
kronor samt till en sammanlagd summa av 67,700 kronor. Tillsammans utdelades
alltså 286,500 kronor.
Departementschefen har beräknat en summa av 300,000 kronor vara erforderlig
för verksamhetens uppehållande i ungefär samma omfattning som
under år 1932. Av berörda belopp hava 220,000 kronor avsetts för fortsatta
lån och 80,000 kronor för nya lån. För täckande av detta behov funnes enligt
departementschefen hos statskontoret och postsparbanken innestående
tillhojja i runt tal 42,000 kronor, vartill komme de under år 1932 inflytande
amorteringarna å utlämnade lån, beräknade till 180,000 kronor. I
anslutning härtill borde för nästkommande budgetår till fonden anvisas ett
kapitalökningsanslag av 80,000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag örn anvisande av
ytterligare 80,000 kronor till studielånefonden för nästkommande budgetår.
Inräknat inflytande kapitalavbetalningar å tidigare lån m. m. skulle härvid
för nästkommande budgetår stå till förfogande för låneverksamheten cirka
300,000 kronor eller ungefärligen samma belopp som nästföregående år.
Motionsvis har framförts tanken på att genom införande av skärpta krav
på studielånens förräntning möjliggöra utlämnandet av ett ökat antal studielån
utan större uppoffringar för statsverket; det förutsattes härvid en betydande
utökning av fondkapitalet, vilket hittills alltsedan 1924 anvisats av
icke-lånemedel. I avseende härå vill utskottet erinra, att låntagare för närvarande
har att gälda ränta »från och med tredje året efter det kalenderår,
då han varit berättigad att lyfta sista delen av honom senast tilldelat studielån»;
räntan utgår med samma procenttal som gällande inlåningsränta vid
sparbankerna. Tvivelsutan är denna ränteberäkning för låntagaren ovanligt
gynnsam, i all synnerhet som ingen borgenssäkerhet kräves. De fördelaktiga
lånevillkoren kunna dock anses motiverade med hänsyn till de stränga
normer, som redan författningsenligt gälla och som också i verkligheten på
grund av det stora tilloppet av lånesökande måste tillämpas, ej endast i
fråga örn ådagalagd medellöshet utan även och främst på styrkandet av
studiebegåvningen. Skulle nu, på sätt motionärerna ifrågasatt, en utsträckning
av utlåningen till ett större antal studerande utan uppoffringar för
statsverket kunna äga rum, måste det förutsättas, att en betydlig skärpning
av förräntnings- samt måhända också amorteringsskyldigheten genomföres.
För egen del måste utskottet finna tvivelaktigt, huruvida en dylik, på bekostnad
av de mera begåvades studiemöjligheter genomförd skärpning av
lånevillkoren kan vara motiverad. Enligt vad utskottet inhämtat, har inom
den nämnd, som handhar låneverksamheten, ingen tanke härpå framkommit.
Erinras må ock att för studerande, som ej kunnat tilldelas lån från studielånefonden,
andra statliga lånemöjligheter stå öppna genom riksbankens avbetalningslånefond,
från vilken lån utlämnas på fördelaktiga ränte- och avbetalningsvillkor.
Jämväl hava i en del fall studieunderstöd lämnats ur allmänna
arvsfonden.
Statsutskottets utlåtande Nr 83. »
Med avstyrkande alltså av den i ämnet väckta motionen hemställer utskottet,
a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, må såsom
kapitalökning för studielånefonden för budgetåret 1933/1934
anvisa ett reservationsanslag av 80,000 kronor, att utgå av
andra statsinkomster än lånemedel;
b) att den av lierrar Lövgren och Lindberg i ämnet väckta
motionen II: 143 ej må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 5 maj 1933.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Widell, Bergqvist, Nilsson i Malmö,
Svensson i Kompersmåla, Carlsson i Gävle, Äsplund, Walles, Petrén, Björck, Gustafsson
i Benestad och Bagge-, samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Strindlund,
Eriksson i Stockholm, Andersson i Höör, Persson i Falla, Svensson i Gronvi ,
Jonsson i Eskilstuna, Olsson i Blädinge, Norsell, Högström och Olofsson i Digernäs.