Statsutskottets utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1933 kl. 1 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1933/193i av utgifterna
under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande
anslagen till finansdepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

l:o) Departementschefen. I den. till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna
propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för
budgetåret 1933/1934 har Kungl. Majit i avseende å sjunde huvudtiteln,
innefattande anslagen till finansdepartementet, upptagit ordinarie anslaget
till departementschefen med oförändrat belopp, 24,000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr K. Kilbom m. fl. väckt motion (nr
15) har påyrkats viss nedsättning i statsrådens avlöningar.

Beträffande detta ärende avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;
vilket härmed

anmäles.

2:o) Departementets avdelning av Kungl. Marits kansli. Kungl. Majit
har föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid statsverkspropositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden den 3 januari
1933, sid. 1 och 2) att

dels godkänna följande stat för finansdepartementet, att tillämpas från
och med den 1 juli 19331

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ____kronor 188,900

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag ........................................ » 36,400

Avlönande av två extra föredragande hos regeringsrätten,
förslagsanslag ........................................ » 19,100

Summa kronor 244,400;

dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning
av Kungl. Majits kansli, nu 248,400 kronor, med 4,000 kronor till

244,400 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 7.

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Vid jämförelse med nu gällande stat för finansdepartementet innebär
Kungl. Maurts förevarande förslag en nedsättning av anslagsposten till
avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. med 4,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande stat för finansdepartementet,
att tillämpas från och med den 1 juli 1933:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag .................... kronor 188,900

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag .. » 36,400

Avlönande av två extra föredragande
hos regeringsrätten, förslagsanslag » 19,100

Summa kronor 244,400;

samt

b) minska ordinarie förslagsanslaget till departementets
avdelning av Kungl. May.ts kansli, nu 248,400
kronor, med 4,000 kronor till 244,400 kronor.

3:o) Ökad föredragning i regeringsrätten. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 2, sid. 2 och 3) får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av kostnaderna
inom finansdepartementet för ökad föredragning i
regeringsrätten för budgetåret 1933/1934 anvisa ett
extra anslag av 22,500 kronor.

De centrala ämbetsverken m. m.

4:o) Kammarkollegium. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
3, sid. 3—7) att

dels ur ordinarie staten för kammarkollegium från och med den 1 juli
1933 utesluta en sekreterare i lönegraden B 26 och en notarie i lönegraden
B 21;

dels å övergångsstat för kammarkollegium från och med den 1 juli
1933 uppföra en sekreterare i lönegraden B 26;

dels godkänna följande stater för kammarkollegium, att tillämpas från
och med den 1 juli 1933:

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 3

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ----kronor 225,800

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag ........................................ » 36,900

Summa kronor 262,700.

B. Övergångsstat.

Avlöning, förslagsanslag .................................. kronor 9,500;

dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till kammarkollegium, nu

281,400 kronor, med 18,700 kronor till 262,700 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle en sekreterartjänst och
en notariebefattning uteslutas ur ordinarie avlöningsstaten. Sekreterartjänsten
skulle uppföras å övergångsstat för att vid inträffande ledighet
å tjänsten indragas. På grund härav och då en sekreterare sedan flera
år bestrider föredragandetjänst i regeringsrätten och icke avlönas från
anslaget till kammarkollegium, skulle detsamma av nu ifrågavarande anledning
kunna minskas med ungefär 9,500 kronor. Genom indragning
av en notarietjänst, vilken är vakant, vinnes en besparing av omkring
7,200 kronor. Med hänsyn till nu omförmälda indragningar och då posten
för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare synts kunna nedsättas
med 2,000 kronor, har anslaget till kammarkollegium ansetts kunna
minskas med tillhopa 18,700 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling
förehaft en inom andra kammaren av herr E. Bengtsson i Kullen väckt
motion, nr 320, vari hemställts,

att riksdagen måtte dels ur staten för kammarkollegiet från och med
den 1 juli 1933 utesluta ett kammarråd i lönegrad B 30, en sekreterare i
lönegraden B 26 och en notarie i lönegraden B 21;

dels å övergångsstat för kollegiet från och med den 1 juli 1933 uppföra
ett kammarråd i lönegrad B 30;

dels godkänna följande stater för kammarkollegiet att tillämpas från
och med den 1 juli 1933:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ---- kronor 214,300

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag ........................................ » 36,900

Summa kronor 251,200.

Utskottet.

4 Statsutskottets utlåtande Nr 7.

B. Övergångsstat.

Avlöning, förslagsanslag ................................ kronor 15,500;

dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till kammarkollegiet, nu

281,400 kronor, med 80,200 kronor till 251,200 kronor.

Till stöd för förslaget i fråga kar anförts följande:

I sitt av föregående års riksdag godtagna utlåtande nr S i anledning
av Kungl. Maurts förslag till ecklesiastik boställsordning m. m. anförde
sammansatta andra lag- och jordbruksutskottet:

»En betydande vinst av de föreslagna anordningarna är att länsstyrelserna
och kammarkollegiet befrias från befattning med boställsför valtningen.

För länsstyrelserna---lättnad. En icke oväsentlig del

av kammarkollegiets arbetsuppgifter torde genom reformen komma att
avlyftas. Det behöver icke betonas vilka besparingar för statsverket, som
härigenom kunna ernås. -— — — Sammanhållandet av den organisation
av boställsförvaltningen, som tillskapas genom nu föreslagna boställsordning,
skulle framdeles komma att ligga i Kungl. Maj:ts hand och närmast
ankomma på ecklesiastikdepartementet. — — — Den ytterligare
sakkunskap, som kan finnas behövlig för avgörande av hithörande frågor,
vilka komma under Kungl. Maj:ts och särskilt regeringsrättens bedömande,
torde finnas att tillgå hos de myndigheter, till vilka ärenden
angående jordbruk och skogsbruk eljest pläga remitteras.»

I statsverkspropositionen föreslås, att en sekreterar- och en notariebefattning
hos kammarkollegiet skola indragas.

Ender nästkommande budgetår blir en kammarrådsbefattning ledig på
grund av innehavarens avgång med pension.

De besparingar, som riksdagen åsyftat att vinna i kammarkollegiets
stat, hava otvivelaktigt varit större än de i statsverkspropositionen föreslagna
och tillfälle finnes att omedelbart realisera en mera långt gående
besparing.

I skrivelse till Kungl. Majit den 14 november 1932 har kammarkollegium
framhållit, bland annat, att såsom en följd av 1932 års lagstiftning
örn den kyrkliga jordens förvaltning kollegiets befattning med vissa angivna
grupper av ärenden rörande den till kyrkliga ändamål anslagna
jorden skulle upphöra. De ärenden, som bomme att avlyftas från kollegiet,
vore emellertid i allmänhet av jämförelsevis enkel beskaffenhet och
mindre tidskrävande, medan de kvarvarande ärendena vore genomgående
tyngre och besvärligare samt av mera komplicerad natur. Enär ämbetsverkets
ställning såsom centralorgan för den kyrkliga egendomen icke
rubbats, syntes det kollegiet vidare vara att emotse, att kollegiet såsom
hittills bomme att tagas i anspråk för utredning och beredning av sådana
ärenden rörande egendomens förvaltning, vilka enligt den nya lagstiftningen
bomme under Kungl. Maj:ts prövning, och på denna väg kunde
vissa ärenden, som nu frånginge kollegiets direkta handläggning, över
Kungl. Majit komma åter till ämbetsverket. I vilken utsträckning sådana
ärenden under den nya ordningen uppkomme, vore givetvis icke möjligt

5

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

att bedöma, meri osannolikt vore icke, att de många nya bestämmelserna
skulle giva anledning till ej fåtaliga framställningar till Kungl. Majit i
olika avseenden med åtföljande remisser till kollegiet. Särskilt vid övergången
till den nya ordningen syntes åtskilliga spörsmål av förvaltningsrättslig
innebörd kunna uppkomma, till vilkas lösning kollegiet syntes
komma att få medverka.

För egen del vill utskottet framhålla, att den inverkan, som minskningen
i kollegiets arbetsuppgifter genom 1932 års lagstiftning örn den kyrkliga
jordens förvaltning kommer att få i avseende å personalbehovet inom
kollegiet, enkannerligen den mera kvalificerade arbetskraften, givetvis
nu icke kan med någon säkerhet bedömas. Utskottet anser dock försiktigheten
bjuda, att i avbidan på närmare erfarenhet och utredning härutinnan
möjlighet hålles öppen för begränsande av den ordinarie personalen
utöver vad Kungl. Majit föreslagit. En sådan möjlighet synes föreligga,
då under en nära framtid en kammarrådsbefattning bliver ledig
på grund av innehavarens avgång med pension. Denna befattning torde
sålunda böra tillsvidare, i avvaktan på utredningens resultat, hållas vakant.
Under erinran örn de uttalanden, sammansatta andra lag- och jordbruksutskottet
vid sistlidet års riksdag gjorde i sitt utlåtande nr 8 i anledning
av Kungl. Majlis proposition, nr 187, med förslag till ecklesiastik
boställsordning m. m. i fråga örn de besparingar de föreslagna anordningarna
borde medföra för statsverket och vilka uttalanden åter givits
i ovanberörda motion, får utskottet sålunda hemställa,

I:o) att riksdagen må

a) ur ordinarie staten för kammarkollegium från
och med den 1 juli 1933 utesluta en sekreterare i lönegraden
B 26 och en notarie i lönegraden B 21?

b) å övergångsstat för kammarkollegium från och
med den 1 juli 1933 uppföra en sekreterare i lönegraden
B 26;

c) godkänna följande stater för kammarkollegium,
att tillämpas från och med den 1 juli 19331

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag .................... kronor 225,800

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag .. » 36,900

Summa kronor 262,700

6

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

B. Övergångsstat.

Avlöning, förslagsanslag .............. kronor 9,500;

d) minska ordinarie förslagsanslaget till kammar*
kollegium, nu 281,400 kronor, med 18,700 kronor till.
262,700 kronor;
samt

II:o) att kerr Bengtssons i Kullen ovanberörda motion,
11:320, må anses besvarad genom vad utskottet
här ovan anfört.

5:o) Statskontoret. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 4, sid. 7 och 8) och under erinran att den föreslagna minskningen
av förevarande anslag beräknats å anslagsposten för avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stater för statskontoret, att
tillämpas från och med den 1 juli 1933:

Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ..................... kronor 257,300

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag .. » 52,700

Summa kronor 310,000

Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ..........kronor 17,200;

samt

b) minska ordinarie föi*slagsanslaget till statskontoret,
nu 317,400 kronor, med 5,000 kronor till 312,400
kronor.

6:o) Mynt- och justeringsverket, I enlighet med Kungl. Majlis därom
gjorda framställning (punkt 5, sid. 8—13) och under erinran örn att
den föreslagna nedsättningen av ifrågavarande anslag avser dels anslagsposten
för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare (2,000 kronor),
dels anslagsposten för arvoden till kontrollstämplingsförrättare (4,500
kronor), dels ock den i omkostnadsstaten ingående posten för övriga kostnader
för driften (11,000 kronor), får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för mynt- och justeringsverket,
att tillämpas från och med budgetåret
1933/1934:

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Stat.

A. Avlöningsstat m. m.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ..... kronor 65,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,
förslagsanslag ...... » 57,900

Vikar iatser sättningar, förslagsanslag » 1,600

Arvoden till kontrollstämplingsförrät tare,

förslagsanslag ................ » 19,000

Avlöningar till verkmästare, förmän

och arbetare, förslagsanslag ...... » 175,000

Pensioner, förslagsanslag ............ » 6,000

B. Omkostnadsstat.

övriga kostnader för driften, förslagsanslag
..............................kronor 60,000^

Summa kronor 384,500;

samt

b) minska ordinarie förslagsanslaget till mynt- och
justeringsverket, nu 402,000 kronor, med 17,500 kronor
till 384,500 kronor.

7:o) Mynt- och justeringsverkets verksamhet. På grund av vad Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 6, sid. 13) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till mynt- och justeringsverkets
verksamhet för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra
anslag av 22,900 kronor.

8:o) Kammarrätten. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 7, sid. 13—20), vilket innebär å ena sidan minskning av
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
med 2,700 kronor och å andra sidan ökning av den under överflyttningsstaten
uppförda posten för avlöningar och vikariatsersättningar med
11.500 kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande stater för kammarrätten, att
tillämpas från och med den 1 juli 1933:

8

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

A. Ordinarie a v 1 ö n i n g s s t a t.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ..................... kronor 331,200

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.. » 3,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. .................. » 10,300

Summa kronor 345,000

B. Överflyttningsstat.

Avlöningar och vikariatsersättningar,

förslagsanslag ...................... kronor 19,000;

samt

b) höja ordinarie förslagsanslaget till kammarrätten,
nu 355,200 kronor, med 8,800 kronor till 364,000
kronor.

_ 9:o) Kammarrättens verksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 8, sid. 20 och 21) och under erinran att anslaget för ifrågavarande
ändamål för innevarande budgetår utgör 135,000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till kammarrättens verksamhet
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av

125.000 kronor.

10 :o) Särskilda ledamöter i kammarrätten. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 9, sid. 21) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till ersättningar åt särskilda ledamöter
i kammarrätten vid handläggning av mål angående
fastighetstaxering och virkestaxering för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av

3.000 kronor.

ll:o) Personal vid 1930 års allmänna folkräkning. På grund av vad
Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 10, sid. 22—24) och under erinran
att anslaget för ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår
utgör 170,500 kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till avlöningar åt personal vid
1930 års allmänna folkräkning för budgetåret 1933/
1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 140,000
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

9

12:o) Personal vid 1932 års allmänna jordbruksräkning. Kungl. Maj:!
har föreslagit riksdagen (punkt 11, sid. 24—27) att till avlöningar åt personal
vid 1932 års allmänna jordbruksräkning för budgetåret 1933/1934
anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts den 16 mars 1932 dagtecknade proposition,,
nr 216, har 1932 års riksdag medgivit, att allmän jordbruksräkning må, i
huvudsaklig överensstämmelse med ett i propositionen framlagt förslag,
anordnas under år 1932 i anslutning till den allmänna fastighetstaxering,
som skall äga rum år 1933. Förordning i ämnet har sedermera utfärdats
den 30 juni 1932 (nr 386).

Anslagsmedel till bestridande av kostnaderna för jordbruksräkningen
hava icke varit erforderliga för innevarande budgetår men hava förutsatts
skola anvisas för budgetåret 1933/1934. Kostnaderna utgöras dels
av utgifter för bearbetningen inom statistiska centralbyrån av materialet
till jordbruksräkningen och dels av viss ersättning till hushållningssällskapen.
Dessa hava haft att biträda uppgiftspliktiga med råd och anvisningar,
att granska för jordbruksfastigheter avgivna uppgifter samt
att införskaffa erforderliga kompletterande uppgifter.

Då utskottet icke funnit skäl till erinran mot beräkningen av förevarande
anslag, får utskottet —• under hänvisning till vad utskottet i sitt
utlåtande nr 18 anfört angående redovisning å riksstaten av anslagen
till expenser och tryckningskostnader — hemställa,

att riksdagen må till avlöningar åt personal vid
1932 års allmänna jordbruksräkning för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av

100,000 kronor.

13: o) Ersättning till hushållningssällskapen i anledning av arbete för
1932 års allmänna jordbruksräkning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 12, sid. 28), vilket grundats på statistiska centralbyråns och
lantbruksstyrelsen kalkyler i ämnet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till ersättning till hushållningssällskapen
i anledning av arbete för 1932 års allmänna
jordbruksräkning för budgetåret 1933/1934 anvisa ett.
extra anslag av 38,000 kronor.

14:o) Tillsyn över sparbankernas förvaltning. I enlighet med Kungl,
Maj:ts förslag (punkt 13, sid. 28) får utskottet hemställa,

Utskottet

10

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till tillsyn över sparbankernas förvaltning, nu 210,000
kronor, med 10,000 kronor till 200,000 kronor.

15:o) Riksräkenskapsverket. På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen (punkt 14, sid. 28—30) och under erinran att den föreslagna nedsättningen
av förevarande anslag avser posten till avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för riksräkenskapsverket,
att tillämpas från och med den 1 juli 1933:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ..................... kronor 389,900

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. förslagsanslag .. » 30,500

Summa kronor 420,400;

samt

b) minska ordinarie förslagsanslaget till riksräkenskapsverket,
nu 423,700 kronor, med 3,300 kronor till

420,400 kronor.

16 :o) Riksräkenskapsverkets verksamhet. I överensstämmelse med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, sid. 30) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till riksräkenskapsverkets verksamhet
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag
av 16,700 kronor.

17:o) Allmänna civilförvaltningens lönenämnd. Statens bostadsnämnd.
Statens tryckerisakkunnige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
16—18, sid. 30—32) och under erinran att anslagen till civilförvaltningens
lönenämnd och statens bostadsnämnd för innevarande budgetår
utgöra 20,000 respektive 8,000 kronor samt att till statens tryckerisakkunnige
m. m. för sagda budgetår beviljats ett anslag av samma storlek
som det nu äskade, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) till allmänna civilförvaltningens lönenämnd för
budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 18,000
kronor;

11

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

b) till statens bostadsnämnd för budgetåret 1933/
1934 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor;

samt

c) i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till statens tryckerisakkunnige jämte erforderliga
biträden m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra anslag av 26,700 kronor.

Skatteomkostnader.

18:o) Tullverket. Beträffande Kungl. Marits förslag angående anslag
till tullverket (punkt 19, sid. 32—53) avgiver utskottet framdeles utlåtande;
vilket härmed

anmäles.

19 :o) Bekämpande genom tullverkets försorg av olovlig införsel av
spritdrycker m. m. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 20, sid. 57—62) och under erinran att anslag för ifrågavarande
ändamål för innevarande budgetår anvisats med 750,000 kronor, får utskottet
hemställa,

att riksdagen må till särskilda åtgärder för bekämpande
genom tullverkets försorg av olovlig införsel
av spritdrycker m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra reservationsanslag av 700,000 kronor.

20:o) Kontrollstyrelsen. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

21, sid. 62—64) att

dels godkänna följande stater för kontrollstyrelsen, att tillämpas från
och med den 1 juli 1933:

A. Ordinarie stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ---- kronor 146,500

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................... » 4,800

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. .. » 21,100

Tryckningskostnader, förslagsanslag .................... » 3,500

Expenser ................................................ » 21,200

----i-»

Summa kronor 197,100 .

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ................................ kronor 7,200;

dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till kontrollstyrelsen, nu
207,100 kronor, med 2,800 kronor till 204,300 kronor.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottet.

Enligt det nu föreliggande förslaget skulle de i staterna ingående avlöningsanslagen
för nästkommande budgetår uppföras med samma belopp,
som för innevarande budgetår beräknats.

Det å styrelsens stat uppförda anslaget till tryckningskostnader har i
anslutning till de allmänna grunder för beräkning av anslag till ifrågavarande
ändamål, för vilka departementschefen under »För flera huvudtitlar
gemensamma frågor» redogjort, ansetts böra bibehålla karaktären
av förslagsanslag. Med hänsyn härtill har svårighet ej synts möta att
från sagda anslag även hädanefter bestrida kostnaderna för tryckning
av kontrollstyrelsens författningssamlingar, ehuru dessa kostnader
växla betydligt från det ena året till det andra. Anslaget i fråga har
för nästkommande budgetår sänkts med 1,500 kronor eller från 5,000 kronor
till 3,500 kronor.

Anslaget till expenser har i förhållande till det för innevarande budgetår
beräknade beloppet nedsatts med 1,300 kronor eller från 22,500 kronor
till 21,200 kronor.

Erinras må slutligen, att departementschefen förklarat sig icke vara
beredd att taga ställning till ett av kontrollstyrelsen framlagt förslag örn
laboratoriebiträdesbefattningens hos styrelsen uppf kittning från lönegraden
B 11 till lönegraden B 15.

Över sagda förslag hava allmänna civilförvaltningens lönenämnd och
statskontoret avgivit särskilda lithanden. Lönenämnden har ansett en
förbättring av löneställningen för biträdet i fråga befogad och förordat
kontrollstyrelsens förslag, under det att statskontoret ansett det icke tillrådligt
att under nuvarande statsfinansiella förhållanden vidtaga åtgärder
i berörda syfte.

Utskottet har efter tagen del av de i ärendet ingivna handlingarna funnit
sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande stater för kontrollstyrelsen,
att tillämpas från och med den 1 juli 1933:

A. Ordinarie stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ...................... kronor 146,500

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.. » 4,800

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m................... » 21,100

Tryckningskostnader, förslagsanslag .. » 3,500

Expenser ............................ » 21,200

Summa kronor 197,100

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

13

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ............ kronor 7,200;

samt

b) minska ordinarie förslagsanslaget till kontrollstyrelsen,
nu 207,100 kronor, med 2,800 kronor till
204,300 kronor.

21:o) Kontrollstyrelsens verksamhet. I enlighet med Kungl. Marits
förslag (punkt 22, sid. 64 och 65) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till kontrollstyrelsens verksamhet
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av
25,900 kronor.

22:o) Kontroll å tillverkningsavgifter. Stämpelomkostnader. På grund
av vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkterna 23 och 24, sid. 65
och 66) får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) minska ordinarie förslagsanslaget till kontroll å
tillverkningsavgifter, nu 245,000 kronor, med 45,000
kronor till 200,000 kronor;

samt

b) minska ordinarie förslagsanslaget till stämpelomkostnader,
nu 335,000 kronor, med 35,000 kronor till

300,000 kronor.

23:o) Kostnader för årlig taxering. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 25, sid. 66—68) att minska ordinarie förslagsanslaget till
kostnader för årlig taxering, nu 3,000,000 kronor, med 500,000 kronor till

2,500,000 kronor.

I samband med Kungl. Majlis förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft en inom andra kammaren av herr R. Lundgvist i Kotebro
väckt motion, nr 168, vari hemställts, att anslaget till årlig taxering
måtte å riksstaten för budgetåret 1933/1934 upptagas till 3,000,000 kronor.

I likhet med departementschefen anser utskottet nödvändigt, att med
hänsyn till det statsfinansiella läget kostnaderna för taxeringsarbetet så
långt möjligt är nedbringas. Genom de av departementschefen härutinnan
ifrågasatta åtgärderna torde detta ock i väsentlig mån kunna ske. Då
utskottet icke haft något att erinra mot storleken av den av Kungl. Majit

Utskottet.

14

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

föreslagna nedsättningen av anslaget och alltså ej kan biträda motionärens
yrkande, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
förslag och med avslag å herr Lundqvists i
Rotebro ovanberörda motion, II: 168, i vad densamma
skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, minska ordinarie
förslagsanslaget till kostnader för årlig taxering,
nu 3,000,000 kronor, med 500,000 kronor till 2,500,000
kronor.

24:o) Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år 1933. Med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, sid. 69) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till kostnader för allmänna fastighetstaxeringen
år 1933 för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra förslagsanslag av 500,000 kronor.

25:o) Observations- och uppbördsprocenter m. m. I enlighet med Kungl.

Majrts förslag (punkt 27, sid. 69) får utskottet hemställa,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till observations- och uppbördsprocenter m. m„ nu

30,000 kronor, med 10,000 kronor till 20,000 kronor.

Ersättningar för särskilda förmåner och rättigheter
m. m.

26:o) Ersättning till städerna för mistad tolag. Ersättning för indragna
brännvinsförsäljningsmedel. Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter.
På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 28—30, sid. 70
och 71) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) minska ordinarie förslagsanslaget till ersättning
till städerna för mistad tolag, nu 7,000,000 kronor, med
1,000,000 kronor till 6,000,000 kronor;

b) minska ordinarie anslaget till ersättning till vissa
städer och köpingar för till statsverket indragna brännvins
för säljning smedel, nu 1,090,236 kronor, med 311,496
kronor till 778,740 kronor;

samt

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

15

c) minska ordinarie förslagsanslaget till vederlag för
nedlagda utskänkningsrättigheter, nu 40,000 kronor,,
med 10,000 kronor till 30,000 kronor.

27:o) Inlösen av och ersättning för skattefrälseräntor samt avlösning
av frälseskatteräntor. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 31,
sid. 71—73) att till inlösen av och ersättning för skattefrälseräntor samt
avlösning av frälseskatteräntor för hudgetåret 1933/1934 anvisa ett extra:
förslagsanslag av 40,000 kronor.

Beträffande en inom första kammaren av herr J. A. Larsson väckt motion,
nr 36, angående inlösen i vissa fall av skattefrälseräntor, som varit
med jordäganderätten förenade, kommer utskottet att framdeles avgiva
utlåtande.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarandebudgetår
ägt rum, till inlösen av och ersättning för
skattefrälseräntor samt avlösning av frälseskatteräntor
för hudgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag
av 40,000 kronor.

28 :o) Förstärkning av skatteutjämningsmedlens fond. Med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Majits därom gjorda framställning (punkt 32,
sid. "73—76) hemställer utskottet,

att riksdagen må till förstärkning av skatteutjämningsmedlens
fond för budgetåret 1933/1934 anvisa ett
extra anslag av 4,000,000 kronor.

Diverse.

29:o) Staten åliggande kommunala och andra utskylder. Kungl. Majit
har föreslagit riksdagen (punkt 33, sid. 76) att till bestridande av staten
åliggande kommunala och andra utskylder för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra förslagsanslag av 570,000 kronor.

För ett vart av budgetåren 1928/1929—1931/1932, liksom för innevarande
budgetår, har anslaget upptagits med 40,000 kronor.

Höjningen för nästkommande budgetår är föranledd därav, att under
anslaget beräknats medel för fullgörande av statens skattskyldighet för

16

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

tJtskettet.

inkomst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag. De staten påförda
skatterna för inkomst från sagda bolag hava tidigare bestritts från den
å budgetens inkomstsida under rubriken statens aktier uppförda titeln
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag. Då sagda titel i enlighet med departementschefens
förslag upptagits med allenast ett formellt belopp av
100 kronor, hava medel för bestridande av skattebelopp, som förfalla till
betalning under budgetåret 1933/1934, beräknats å riksstatens utgiftssida.
Ifrågavarande skattebelopp hava uppskattats till 530,000 kronor.

Medelsbehovet för nästkommande budgetår skulle sålunda utgöra 40,000
+ 530,000 = 570,000 kronor.

Då Kungl. Marits förslag icke givit utskottet anledning till erinran, får
utskottet hemställa,

att riksdagen må till bestridande av staten åliggande
kommunala och andra utskylder för budgetåret 1933/
1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 570,000 kronor.

30 :o) Svenska stadsförbundet. I två likalydande motioner, väckta, den
ena, nr 63, inom första kammaren av herr E. Berling m. fl., och den andra,
nr 94, inom andra kammaren av herr A. Andersson i Falkenberg m. fl. har
hemställts, att riksdagen måtte såsom bidrag till svenska stadsförbundet,
för uppehållande av dess finansråds verksamhet under år 1933, å riksstaten
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för sitt yrkande anförda skälen
får utskottet hänvisa till sistnämnda motion.

Såsom av statsrådsprotokollet (sid. 81) framgår och i motionerna erinrats,
har departementschefen — i anslutning dels till vad granskningsnämnden
anfört beträffande frågan örn indragning av hittills utgående
statsbidrag till svenska stadsförbundet och dels till den ståndpunkt, som
i statsverkspropositionen intagits till framställningar angående bidrag till
andra jämförliga sammanslutningar — ansett sig icke böra föreslå, att
anslag för nästkommande budgetår anvisas till svenska stadsförbundet.

Även örn det synts utskottet önskvärt, att jämväl för budgetåret 1933/
1934 anslag beviljades för ändamålet i fråga, har utskottet dock med hänsyn
till det statsfinansiella läget funnit sig böra ansluta sig till departementschefens
mening i frågan. Utskottet får alltså hemställa,

att herrar Berlings m. fl. och Anderssons i Falkenberg
m. fl. motioner, 1:63 och 11:94, icke må vinna
riksdagens bifall.

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

17

31 :o) Internationella statistiska institutets permanenta byrå i Haag.

På grund av Kungl. Maurts därom gjorda framställning (punkt 34, sid. 76
och 77) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, såsom bidrag till internationella statistiska
institutets permanenta byrå i Haag för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra anslag av 1,500
kronor.

32 :o) Internationella byrån i Paris för mått och vikt. Internationella
tulltariffbyrån i Bryssel. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkterna
35 och 36, sid. 77) att för budgetåret 1933/1934 anvisa

dels såsom bidrag till internationella byrån i Paris för mått och vikt ett
extra förslagsanslag av 1,500 kronor;

dels ock såsom bidrag till internationella tulltariffbyrån i Bryssel ett
extra förslagsanslag av 4,500 kronor.

För innevarande budgetår hava för ifrågavarande ändamål anvisats respektive
1,000 och 3,300 kronor.

De föreslagna höjningarna hava föranletts av kronans depreciering.

I överensstämmelse med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) såsom bidrag till internationella byrån i Paris
för mått och vikt för budgetåret 1933/1934 anvisa ett
extra förslagsanslag av 1,500 kronor;

samt

b) såsom bidrag till internationella tulltariffbyrån
i Bryssel för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag
av 4,500 kronor.

33:o) Kammarrättens årsbok. På grund av Kungl. Majits därom gjorda
framställning (punkt 37, sid. 77 och 78) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för fortsatt utgivande av kammarrättens
årsbok för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra
förslagsanslag av 5,000 kronor.

34:o) Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 38, sid. 78) att höja ordinarie förslagsanslaget till
skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 200,000 kronor, med 85,000 kronor
till 285,000 kronor.

liihang till riksdagens protokoll 19.VI. I! sami. Nr 7.

2

18

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottet.

Nettoutgifterna å anslaget utgjorde budgetåret 1931/1932 omkring 218,100
kronor. För nästkommande budgetår bär å ena sidan räknats med minskningar
med omkring 22,000 kronor med hänsyn till begränsning av utgifterna
å anslaget och med omkring 10,000 kronor på grund av utbrytning
ur anslaget av vissa lokalhyror för statistiska centralbyrån, samt å andra
sidan beräknats en ökning med omkring 48,000 kronor till följd av överflyttning
till förevarande anslag från huvudtitelns allmänna tryckningskostnadsanslag
av utgifter för blankettryck m. m. Därutöver har räknats
med en ökning av anslaget med omkring 50,000 kronor för täckande av
kostnader för statistikmaskiner, som användas för arbetet inom statistiska
centralbyrån med 1930 års folkräkning m. m.

Medelsbehovet för nästkommande budgetår bär sålunda uppskattats till
(218,100-—32,000 + 98,000=) 284,100 kronor eller i runt tal 285,000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag och under erinran
örn vad utskottet i sitt utlåtande nr 18 anfört angående redovisning å
riksstaten av anslagen till expenser och tryckningskostnader, hemställer
utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till
skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 200,000
kronor, med 85,000 kronor till 285,000 kronor.

35 :o) Tryckningskostnader. Under erinran örn sitt under nästföregående
punkt åberopade utlåtande nr 18 får utskottet, i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, sid. 78 och 79), hemställa,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till tryckningskostnader, nu 140,064 kronor, med 35,004
kronor till 105,060 kronor; dock att i anslaget må göras
den jämkning, som kan erfordras för avjämnande
av huvudtitelns slutsumma.

36 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Extra utgifter.

I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 40 och 41, sid.
79) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) minska ordinarie reservationsanslaget till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga, nu 260,000
kronor, med 60,000 kronor till 200,000 kronor;

samt

b) minska ordinarie reservationsanslaget till extra
utgifter, nu 50,000 kronor, med 10,000 kronor till 40-000
kronor.

19

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

37 :o) Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Beträffande
anslag till ifrågavarande ändamål (punkterna 42 och 43, sid. 79 och 80)
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtanden; vilket härmed

anmäles.

38:o) Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen. På grund av vad Kungl. Majit föreslagit
riksdagen (punkt 44, sid. 80) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av kostnader för
avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen för
budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av
40,000 kronor.

Övriga ordinarie anslag.

39:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under sjunde huvudtiteln, har någon ändring
icke ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under sjunde huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omför -mälda, må i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppföras
med oförändrade belopp.

Stockholm den 14 mars 1933.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Bergqvist, Nilsson i Malmö,
Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Carlsson i Gävle, Asplund, Walles, Bergström
och Thelin; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Jansson i Falun, Strindlund,
Törnkvist i Karlskrona, Persson i Fritorp, Eriksson i Stockholm, Andersson i Höör,
Svensson i Grönvik, Norsell, Olofsson i Digernäs och Skoglund.

20

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Reservation:

vid punkt 30 (Svenska stadsförbundet)

av herrar Walles och Bergström, vilka ansett att utskottets yttrande
och förslag bort hava följande lydelse:

»I den kungl, proposition, i vilken Kungl. Maj:t år 1918 hos riksdagen
hemställde om statsanslag till Svenska stadsförbundets då planerade finansråd,
yttrade statsrådet och chefen för finansdepartementet bland annat:
’De uppgifter, som den tilltänkta utvidgade verksamheten avser att
fylla, äro enligt mitt förmenande ur statssynpunkt av den betydelse, att
jag anser det från stadsförbundets sida gjorda erbjudandet böra antagas.’

På grund av ordalydelsen i den kungl, propositionen, som utan ändring
i propositionens motivering bifölls av riksdagen, kan med skäl anses, att
statsmakterna hava träffat överenskommelse med stadsförbundet örn deltagande
i kostnaderna för finansrådets verksamhet. Stadsförbundet balock
i en skrivelse till statsrådet och chefen för finansdepartementet framhållit,
att statens deltagande i kostnaderna från förbundets sida ''klart
uppställts som en förutsättning för denna nya gren av förbundets verksamhet’.

Huru nödvändigt det än är att under nuvarande statsfinansiella läge
göra besparingar genom indragning av alla ej ofrånkomliga anslag, torde
dock här ifrågavarande statsbidrag till stadsförbundet vara synnerligen
väl motiverat.

Dessutom må framhållas, att därest Kungl. Majit skulle på annan väg
än genom stadsförbundet åstadkomma en sakkunnig prövning av dessa
kommunala ärenden, skulle säkerligen en dylik anordning komma att
draga betydligt högre kostnader än det nu begärda blygsamma statsbidraget.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av herrar Berlings
m. fl. och Anderssons i Falkenberg m. fl. ovanberörda
motioner, 1:63 och 11:94, såsom bidrag till Svenska
stadsförbundet för budgetåret 1933/1934 anvisa ett
extra anslag av 2,000 kronor.»

;;.i07 74. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.