Statsutskottets utlåtande Nr 68.
7
Nr 68.
Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1933 kl. 1 e. m
Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående åtgärder
för beredande av ökade möjligheter att indraga
lärartjänster vid folkskoleväsendet. (2: a avd.)
I en den 24 februari 1933 dagtecknad proposition, nr 154, har Kungl.
Maid, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden samina dag, föreslagit riksdagen att fork ara
sig icke hava något att erinra emot att för beredande av ökade möjligheter
att indraga lärartjänster vid folkskoleväsendet föreskrifter utfärdas i huvudsaklig
överensstämmelse med vad i sagda statsrådsprotokoll angivits.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr N S Norling (1: 262) och den andra inom andra kammaren av herr
Edvin Svensson i Landskrona (11:447), i vilka motioner hemställts, att riksdagen
måtte i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr lo4 förklara sig
icke hava något att erinra emot att föreskrifter utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse
med i motionerna omförmälda sakkunnigas och skolöverstyrelsens
förslag, men att bestämmelserna dock böra så avfattas, att ordinarie
och tills vidare anställda lärare icke i något fall avstängas från ansöknmgsrätt
till ledigannonserade tjänster inom det skoldistrikt, dit de sjalva hora,
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr E Sjödahl (I: 275) och den andra inom andra kammaren av herr A.
Andersson i Falkenberg (II: 453), i vilka motioner hemställts, att riksdagen
måtte med anledning av Kungl. Majda proposition nr 154 förklara sig icke
hava något att erinra emot att för beredande av ökade mojligheter att
indraga lärartjänster vid folkskoleväsendet föreskrifter utfärdas i huvudsaklig
överensstämmelse med vad i Kungl. Maj:ts proposition nr 154 angivits, dock
med den ändring att de städer, som ej deltaga i landsting och sorn av
Kungl. Maj:t i enlighet nied den kungl, kungörelsen av den 9 oktober 191
befriats från inspektion av sitt folkskoleväsen genom statens folkskolan
-
Statsutskottets utlåtande Nr 68.
spektor, måtte även med avseende på uti ovannämnda proposition angivna
föreskrifter betraktas såsom egna inspektionsområden, samt att extra ordinarie
och vikarierande lärare, vilka minst fyra terminer tjänstgjort inom
ett skoldistrikt, må äga ansökningsrätt till inom skoldistriktet ledigförklarad
lärartjänst;
dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr O. A. Ernfors m. fl. (I: 278) och den andra inom andra kammaren
av herr E. Aronson m. fl. (II: 454), i vilka motioner hemställts, att sådana
föreskrifter måtte meddelas, att lärare vid rikets folk- och småskolor tillförbindas
skyldighet att underkasta sig förflyttning från en lärartjänst till
en annan sådan befattning inom annat skoldistrikt, samt att vid behandlingen
av Kungl. Maj:ts förberörda förslag hänsyn måtte tagas till vad i
motionerna anförts.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisar utskottet, i den mån ej redogörelse härutinnan lämnas i
det följande, till motionerna I: 262, I: 275 och I: 278.
I en till 1932 års riksdag avlåten proposition, nr 77, föreläde Kungl.
Majit riksdagen, bland annat, vissa förslag till ändringar i folkskolestadgan
och i stadgan angående folkundervisningen i Stockholm. Dessa ändringar
avsågo att bereda skoldistrikten ökade möjligheter att vid minskning
av barnantalet indraga skolor och skolavdelningar. I det väsentliga
inneburo förslagen beredande av ökade möjligheter att förflytta folk- och
småskollärare inom skoldistrikten och att vid vakanser indraga obehövliga
lärartjänster. Förslagen inneslöto också vissa bestämmelser örn undervisning
av barn i annat skoldistrikt än det, barnet tillhör, m. m.
I skrivelse nr 132 förklarade sig riksdagen intet hava att erinra emot
i propositionen föreslagna författningsändringar. Emellertid anhöll riksdagen,
i anknytning till vissa av dåvarande departementschefen gjorda
uttalanden och i anledning av väckta motioner, att Kungl. Majit måtte
låta verkställa skyndsam utredning angående stadgande av skyldighet
för lärare vid folk- och småskolor att låta sig förflyttas från ett skoldistrikt
till ett annat ävensom så vitt möjligt för 1933 års riksdag framlägga
utredning och förslag i ämnet.
Kungl. Majit har sedermera genom beslut den 30 december 1932 (nr 582)
och den 20 januari 1933 (nr 12) utfärdat kungörelser örn ändrad lydelse av
folkskolestadgan, respektive stadgan angående folkundervisningen i
Stockholm.
Sedan Kungl. Majit genom beslut den 14 juli 1932 bemyndigat chefen
för ecklesiastikdepartementet att tillkalla sakkunniga för utredning av
den i riksdagens skrivelse berörda frågan, beslöt dåvarande departementschefen
den 22 juli 1932 att såsom sakkunniga tillkalla ledamoten av riksdagens
andra kammare, riksgäldsfullmäktigen G. H. Andersson, Rasjön,
Statsutskottets utlåtande Nr 68.
9
undervisningsrådet J. E. Engvall, ordföranden i Sveriges folkskollärarförbund,
överläraren M. N. Liander, ledamoten av riksdagens andra kammare,
hemmansägaren E. E. Lindmark samt direktören i svenska landskommunernas
förbund J. A. Zander.
De sakkunniga hava den 17 december 1932 avgivit betänkande med förslag
i ämnet (statens offentliga utredningar: 1933:5).
Över förslaget hava yttranden avgivits av åtskilliga myndigheter, däribland
skolöverstyrelsen.
Skolöverstyrelsen har i allt väsentligt tillstyrkt de sakkunnigas förslag
samt föreslagit, att bestämmelserna måtte givas i huvudsak följande innehåll:
1. Det åligger varje skolråd att inom tre månader efter det kungörelse
härom trätt i kraft hava undersökt, huruvida inom skoldistriktet finnes
lärartjänst, som på grund av minskat barnantal, skolväsendets centralisering
genom skolskjutsar, barns hänvisning till annat skoldistrikt eller andra omständigheter
skulle kunna indragas, därest tjänsten bleve ledig. Denna
undersökning skall avse tiden intill den 1 juli 1936. Före utgången av
sistnämnda tid skall ny sådan undersökning, omfattande samtliga skoldistrikt
och avseende ytterligare tre år, hava verkställts. Dylik undersökning må
därjämte företagas inom visst skoldistrikt, då skolrådet finner anledning
därtill eller skolöverstyrelsen därom förordnar.
2. Med ledning av den verkställda utredningen uppgör skolrådet förslagrörande
antalet inom skoldistriktet behövliga lärartjänster. Sedan skolrådet
inhämtat vederbörande folkskolinspektörs yttrande över förslaget, upptager
skolrådet ärendet till ytterligare handläggning. Äro skolrådet och folkskolinspektören
därvid ense, skall i skolrådets protokoll angivas antalet inom
skoldistriktet behövliga lärartjänster av olika slag samt i förekommande fall
antalet dylika tjänster, vilka kunna indragas. Härvid skall särskilt angivas,
huru många av dessa tjänster som kunna inom den tid, undersökningen
omfattar, på grund av lärares pensionering eller andra omständigheter, indragas
genom åtgärder inom distriktet. Utdrag ur det justerade protokollet
tillställes omedelbart folkskolinspektören. Kunna skolrådet och folkskolinspektören
icke enas, skall ärendet av skolrådet underställas skolöverstyrelsens
avgörande.
Sedan ärendet sålunda slutbehandlats, underrättas lärarkåren av skolrådet
örn resultatet av undersökningen samt erinras i förekommande fall om den
särställning i fråga om ansökningsrätt till vissa tjänster, lärarna inom distriktet
jämlikt punkt 4 erhållit.
3. Folkskolinspektören skall upprätta och föra förteckning, upptagande
dels de inspektionsområdet tillhörande skoldistrikt, inom vilka enligt den
verkställda undersökningen antalet lärartjänster kan minskas, dels ock antalet
övertaliga lärartjänster av olika slag inom vart och ett av ifrågavarande
skoldistrikt. I detta antal skola dock icke inräknas de lärartjänster,
vilkas innehavare, inom den tid förteckningen avser, beräknas komma att
antingen avgå eller kunna erhålla annan tjänst inom skoldistriktet. Avskrilt
av förteckningen tillställes skolöverstyrelsen, hos vilken även ändringar i
förteckningen anmälas.
4. Då jämlikt § 19 mom. 1 d) folkskolestadgan tjänst skall kungöras
ledig, skall skolrådet från vederbörande folkskolinspektör inhämta, huruvida
inom inspektionsområdet finnes skoldistrikt med sådan övertalig lärartjänst,
10
Statsutskottets utlåtande Nr 68.
som skall finnas uppförd å den i punkt 3 omnämnda förteckningen. Är
detta fallet, lämnar folkskolinspektören uppgift å dessa skoldistrikt, varefter
skolrådet kungör tjänsten ledig till ansökan. Ansökningsrätt tillkommer
därvid ordinarie eller tills vidare anställda lärare från de av folkskolinspektören
uppgivna skoldistrikten, dock med undantag för lärare, vilkens tjänst
är i föreskriven ordning förenad med organist-, klockare- eller kyrkosångarebefattning.
Ordinarie lärartjänster vid småskola, tjänster för lärare med
anställning tills vidare vid mindre folkskola eller såsom biträdande lärare
vid folkskola skola i detta sammanhang betraktas såsom tjänster av samma
slag
5.
Lärartjänst må kungöras ledig utan i punkt 4 föreskriven begränsning
av ansökningsrätten;
a) örn folkskolinspektören meddelat, att det inom inspektionsområdet icke
finnes skoldistrikt med övertaliga lärartjänster av ifrågavarande slag,
b) örn lärartjänsten är i föreskriven ordning förenad med organist-, klockare-
eller kyrkosångarebefattning samt
c) om skolöverstyrelsen, då särskilda skäl sådant föranleda, därtill lämnat
medgivande.
6. Hava två eller flera behöriga sökande anmält sig till tjänst med begränsad
ansökningsrätt enligt punkt 4, skall förslag upprättas och val ske
med iakttagande i tillämpliga delar av vad därom föreskrives i folkskolestadgan.
7. Anmäler sig endast en behörig sökande, och vill skolrådet icke låta
sig därmed nöja, eller ingen behörig sökande, skall skolrådet anmäla förhållandet
för skolöverstyrelsen, som har att besluta, hur med tjänstens tillsättande
skall förfaras. Därvid må överstyrelsen även kunna bestämma,
att tjänsten skall kungöras ledig med ansökningsrätt jämväl för lärare inom
annat av överstyrelsen angivet inspektionsområde, vilka äga den särskilda
ansökningsrätt, som avses i punkt 4.
8. Anmäla sig icke minst två behöriga sökande, då tjänst jämlikt bestämmelserna
i punkt 7 ånyo förklarats ledig, må skolrådet äga att kungöra
tjänsten ledig utan begränsning av ansökningsrätten.
9. Då tjänst förklaras ledig med ansökningsrätt endast för lärare från
vissa av vederbörande folkskolinspektör uppgivna skoldistrikt inom samma
inspektionsområde, som det tjänsten tillhör, skola dessa skoldistrikt angivas
i kungörelsen. Har den begränsade ansökningsrätten genom beslut av skolöverstyrelsen
utsträckts även till lärare från annat inspektionsområde, skola
de av överstyrelsen bestämda inspektionsområdena angivas i kungörelsen.
Sökande till tjänst med begränsad ansökningsrätt i annat inspektionsområde
än det, inom vilket han är anställd, skall till ansökan utom eljest erforderliga
handlingar även foga av vederbörande folkskolinspektör utfärdat
intyg därom, att sökanden innehar sådan anställning, som medför behörighet
att söka tjänst, vilken förklarats ledig med begränsad ansökningsrätt.
Sådant intyg må icke vara utfärdat tidigare än två månader före ansökningstidens
utgång.
Kungörelse enligt bestämmelserna här ovan av ledig lärartjänst skall utom
i den tidning, i vilken officiella meddelanden offentliggöras, införas i den
eller de facktidningar, som av Kungl. Maj:t bestämmas.
För egen del har departementschefen anfört följande:
»Folkskoleväsendet har under åtskilliga år undergått en stark och snabb
Statsutskottets utlåtande Nr 68.
11
expansion. Under de senaste åren har emellertid gjort sig gällande en
kraftig tendens till minskning i nativiteten, varigenom flerstädes folk- och
småskolornas lärjungeantal starkt sjunkit. Härigenom hava påkallats åtgärder
för nedskärning av folkskoleväsendets i många avseenden alltför
breda organisatoriska grundval och vissa åtgärder med detta syftemål
hava också redan vidtagits. Genom de av mig i det föregående omnämnda,
nyligen vidtagna åtgärderna, torde visserligen åtskilliga fördelar i detta
avseende hava vunnits. Emellertid har en av de största olägenheterna vid
rationaliseringssträvandena varit lärarkårens starka bundenhet vid skoldistrikten.
Ett upphävande av denna bristande rörlighet hos lärarpersonalen
genom en utvidgning av lärarnas flyttningsskyldighet har under
diskussionen och bland annat av min företrädare i ämbetet befunnits kunna
innebära betydande möjligheter till en mera noggrann anpassning av lärarkrafternas
antal efter föreliggande behov.
De i ärendet tillkallade sakkunniga hava stannat vid att föreslå vissa
åtgärder för förflyttning på frivillighetens väg av lärare mellan skoldistrikten.
De i ärendet hörda myndigheterna hava tämligen enhälligt biträtt
denna grundläggande princip i förslaget.
Så som ärendet nu ligger till, är jag icke för närvarande beredd att taga
ståndpunkt till frågan örn tvångsföreskrifter av ena eller andra slaget
utan håller före, att det torde vara lämpligast att under nuvarande förhållanden
söka sig fram på den av de sakkunniga anvisade vägen. Nu
ifrågasatta åtgärder torde emellertid böra betraktas som provisoriska
anordningar, vilkas verkningar först synas böra avvaktas, innan ärendet
på nytt upptages.
De av de sakkunniga framlagda förslagen med de av skolöverstyrelsen
däri föreslagna ändringarna synes mig kunna i allt väsentligt godtagas.
I vissa enstaka punkter torde det bliva erforderligt vidtaga smärre modifikationer.
Bestämmelserna synas icke för det närvarande böra införlivas
med folkskolestadgan utan utfärdas såsom en fristående kungörelse. Då
bestämmelsernas slutliga avfattning ej synes behöva underställas riksdagen,
torde det ej vara på sin plats att här ingå på frågan örn föreskrifternas
närmare utformning. Jag anser det därför tillräckligt, att Kungl.
Majit inhämtar riksdagens mening, huruvida riksdagen har något att
erinra emot de grundläggande principer för ovannämnda syftemåls vinnande,
som av de sakkunniga föreslagits.»
I motionerna I: 275 och II: 45J har anförts bland annat följande:
I de större skoldistrikten finnes ett visst antal extra eller vikarierande
lärare, i de större städerna t. o. m. ett mycket stort antal sådana lärare.
Åtskilliga kommuner lia tagit hänsyn till den starka minskningen av nativiteten
och därför hållit antalet ordinarie tjänster inom en snäv ram. Detta
mäste, då under det senaste decenniet nativiteten ständigt å vissa orter visat
nedgång, betraktas som en klok förtänksamhet. Av de varje år lediga
Utskottet.
12 Statsutskottets utlåtande Nr 68.
tjänsterna lia därför blott vissa ledigförklarats, varigenom möjligheten till
befordran ständigt hållits öppen för de inom skoldistriktet arbetande obefordrade
lärarna. Genom vad som föreslagits komma nu dessa skoldistrikt
att nödgas mottaga lärarkrafter från distrikt, som mindre framsynt ordnat
sina skolförhållanden, varjämte de obefordrade lärarna, som i åratal, emellanåt
6 å 7 år eller mera, arbetat inom distriktet, på vissa håll uppgående
till 10-tal och 100-tal, berövas för obestämd framtid sina befordringsutsikter
inom det distrikt, vars skolväsen de lärt känna och anpassat sig efter.
Detta måste betraktas som orättvist gentemot skoldistriktet och i allra högsta
grad obilligt gentemot de obefordrade lärarna. Lärare från andra skoldistrikt,
ofta mycket mindre meriterade, kanske yngre, komma att föredragas,
utan att de inom skoldistriktet tjänstgörande kunna konkurrera vid
platsernas besättande. De i löne- och pensionsavseenden förmånligaste lärartjänsterna
inom svensk folkskola skulle komma att besättas utan någon
vidare konkurrens. Denna för svenskt befordringsväsen högst besynnerliga
princip skulle komma att knäsättas, om de föreslagna bestämmelserna obeskurna
komme att antagas.
I ett par yttranden över förslaget, däribland från städernas folkskolinspektörsförbund,
har framhållits, att det förhållandet, att inom ett skoldistrikt
under längre tid tjänstgjort välmeriterade extra ordinarie lärare, borde kunna
betraktas som giltigt skäl för skolöverstyrelsen att jämlikt förslagets punkt
5 c) medgiva fri ansökningsrätt vid uppkommande ledighet. Fråga är, örn
det ej vöre lämpligare att uti punkt 4 generellt medgiva extra ordinarie
eller vikarierande lärare, som under minst två läsår eller fyra terminer
såsom sådana tjänstgjort inom skoldistriktet, rätt att söka inom distriktet
ledigförklarad tjänst.
Såsom känt är, har skatteutjämningsberedningen för kort tid sedan framlagt
ett förslag, vilket, örn det genomfördes, skulle innebära, att folkskoleväsendet
i mycket stor utsträckning bleve förstatligat. Bland annat skulle
lärarpersonalen bliva helt statsavlönad och i samband härmed flyttningsskyldighet
åläggas lärarna i samma omfattning, som gäller för övrig statsanställd
lärarpersonal. Förslaget är för närvarande hänskjutet till olika
myndigheter för yttrande. Det synes väsentligen vara detta förhållande,
som föranlett, att något förslag nu icke ansetts böra föreläggas riksdagen
i fråga om skyldighet för lärarna vid folkskoleväsendet att underkasta sig
förflyttning till andra skoldistrikt, ehuru den i det föregående omnämnda
riksdagsskrivelsen nr 132/1932 åsyftade utredning och förslag örn åtgärder
i sådan riktning. Man har ansett, att ett ståndpunktstagande till frågan
om flyttningsskyldighet bör ske först i samband med behandlingen av skatteutjämningsberedningens
förslag. I avbidan härå har såsom ett provisorium
utarbetats det nu föreliggande förslaget, vilket helt håller sig inom gränserna
för den frivilliga förflyttningen men genom ledigblivande tjänsters
förbehållande i första hand för lärare från skoldistrikt med överflödiga lärarbefattningar
förmenats skola innesluta ökade möjligheter till en folkskoleväsendets
rationalisering i ekonomiskt-organisatoriskt hänseende.
I betraktande av vad sålunda anförts rörande det av skatteutjämnings -
Statsutskottets utlåtande Nr 68.
13
beredningen framlagda förslaget synes det även utskottet vara lämpligt att
för närvarande låta anstå med åtgärder för införande av flyttnings skyldighet
och att i stället nu nöja sig med sådana provisoriska anordningar, som utan
rubbning av gällande principer i fråga örn lärarnas rättsliga ställning kunna
visa sig ägnade att under den närmaste framtiden, till dess frågan om flyttningsskyldighet
kan tagas upp i förut angivet sammanhang, medverka till
ett avvecklande av de lärartjänster, som vid verkställd undersökning befinnas
vara obehövliga.
På nu anförda grunder finner sig utskottet icke kunna biträda det i motionerna
I: 278 och II: 454 framställda yrkandet.
Kungl. Maj:ts förslag synes utskottet i huvudsak kunna godtagas såsom
det provisorium, statsmakterna enligt utskottets mening för närvarande böra
stanna vid. Det är givetvis svårt att nu bedöma, huruvida de föreslagna
bestämmelserna komma att visa sig tillräckligt verksamma. Skulle de befinnas
ej fylla sin uppgift, lärer Kungl. Majit, som med uppmärksamhet
torde komma att iakttaga effekten av de ifrågasatta ändringarna, ej underlåta
att härom göra riksdagen underkunnig och framställa förslag örn de
ytterligare provisoriska åtgärder, som för ändamalet kunna anses behövliga.
På några punkter har utskottet emellertid ansett sig böra förorda ändringar
i Kungl. Majits förslag.
Enligt berörda förslag skulle den begränsade ansökningsrätten i första
hand avse lärare från skoldistrikt inom det inspektionsområde, där den
lediga tjänsten finnes. Först i andra hand, örn tillsättningsåtgärderna undei
angivna betingelse ej ledde till resultat, skulle nämnda rätt enligt skolöverstyrelsens
bestämmande kunna utsträckas till annat inspektionsområde. I
sista hand skulle, örn föregående tillsättningsåtgärder bleve fruktlösa, begränsningen
av ansökningsrätten helt bortfalla.
Utskottet anser lämpligt, att redan från början ansökningsrätten får avse
ett större område än ett inspektionsområde och att, om det första ledigförklarandet
visar sig resultatlöst, tjänsten därefter ledigförklaras utan begränsning.
Härigenom vinner anordningen i effektivitet och snabbhet och blir
dessutom billigare. Man kan exempelvis tänka sig, att tre eller fyra inspektionsområden
få utgöra den enhet, till vilken begränsningen hänföres. I
sådant fall torde måhända de åligganden, som enligt förslaget skulle påvila
vederbörande folkskolinspektör, kunna påläggas den i tjänsten äldste av
folkskolinspektörerna i vederbörande område. Även andra sätt att ordna
saken kunna emellertid givetvis ifrågakomma. Huvudsaken är, att redan
från begynnelsen ansökningsrätten kommer att omfatta en större layon
och att proceduren förenklas på angivet sätt. Det torde få ankomma pa
Kungl. Majit att bestämma de grunder, efter vilka riket med hänsyn till nu
ifrågavarande tillsättningsåtgärder lämpligen bör indelas, ävensom de närmare
detaljerna vid anordningens genomförande.
På grund av vad utskottet nu föreslagit torde skäl ej föreligga att, på
14
Statsutskottets utlåtande Nr 68.
sätt i motionerna 1:275 och 11:453 påyrkats, medgiva en särställning för
de städer, som i sistnämnda motioner avses.
I fråga om tjänsternas annonsering vill utskottet, i syfte att kostnaderna
härför må nedbringas, förorda den anordningen, att därest uppräkning av
vederbörande skoldistrikt befinnes oundgänglig, sådan uppräkning endast
må behöva förekomma i den tidning, i vilken officiella meddelanden offentliggöras,
och att i facktidningsannonsen allenast införes en hänvisning härutinnan
till annonsen i förstberörda tidning. I samma syfte torde den inskränkningen
med avseende å annonserandet böra ske, att endast cn facktidning
enligt Kungl. Maurts närmare bestämmande behöver anlitas.
I motionerna 1: 262 och II: 447 samt 1: 275 och II: 453 har i olika hänseenden
föreslagits utvidgning av kretsen av ansökningsberättigade. De i dessa
motioner föreslagna åtgärderna äro uppenbarligen ägnade att göra de nya
bestämmelserna mindre verksamma och kunna därför väcka betänkligheter.
Det i motionerna 1: 262 och II: 447 framställda yrkandet, att bestämmelserna
skola så avfattas, att ordinarie och tills vidare anställda lärare icke i något
fall avstängas från ansökningsrätt till ledigannonserade tjänster inom det
skoldistrikt, dit de själva höra, kan utskottet för sin del icke finna äga tillräckligt
fog för sig. Utskottet avstyrker därför berörda yrkande. Däremot
synas starka billighetsskäl tala för att, på sätt i motionerna 1: 275 och II: 453
avses, hänsyn tages till extra ordinarie och vikarierande lärare, som kunna
åberopa en längre tids tjänstgöring inom det skoldistrikt, det gäller. Utskottet
anser sig dock icke kunna förorda, att en så relativt kort tjänstgöringstid som
den i sistnämnda motioner föreslagna eller fyra terminer får grundlägga
ansökningsrätt. Enligt utskottets mening bör den fordran uppställas, att
tjänstgöringstiden skall hava omfattat minst tio terminer och att med avseende
å den effektiva tjänstgöringen under dessa tio terminer de villkor
äro uppfyllda, som enligt gällande avlöningsförfattningar äro bestämda beträffande
rätt till ålderstillägg för ordinarie och andra härutinnan likställda
lärare.
I övrigt har utskottet icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts
förslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herrar Sjödahls och Anderssons i Falkenberg ovannämnda
motioner (1:275 och 11:453) samt med avslag å herrar
Norlings och Svenssons i Landskrona samt herrar Ernfors’
m. fl. och Aronsons m. fl. ovannämnda motioner (1:262
och 11:447 samt 1:278 och 11:454), förklara sig icke hava
något att erinra emot att för beredande av ökade möjligheter
att indraga lärartjänster vid folkskoleväsendet föreskrifter
utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse med vad
Statsutskottets utlåtande Nr 68. 15
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 24 februari
1933 angivits, dock med iakttagande av de ändringar
härutinnan, som utskottet ovan förordat.
Stockholm den 28 april 1933.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 63.
av herr Ernfors.
Reservation: