Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1

Nr 6.

Ankoru till riksdagens kansli den 25 april 1933 kl. 1 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1933S1934
av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande
anslaqen till kommunikationsdepartementet.

(4:e avd.)

Departementet.

l:o) Departementschefen. Uti den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna
propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1933/1934 har Kungl. Majit i avseende å sjätte huvudtiteln, innefattande
anslagen till kommunikationsdepartementet, upptagit ordinarie anslaget
till departementschefen med oförändrat belopp, 24,000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr K. Kilbom m. fl. väckt motion, nr 15,
har påyrkats viss nedsättning i statsrådens avlöningar.

Beträffande detta ärende avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;
vilket härmed

anmäles.

2:o) Departementets avdelning av Kungl. Maj :ts kansli. Kungl. Majit har
(punkt 2 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1933, sid. 1—3) föreslagit
riksdagen dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag till ordinarie
avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att tillämpas från
och med den 1 juli 1933; dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till
departementets avdelning av Kungl. Majits kansli, nu 177,000 kronor, med

l, 700 kronor till 175,300 kronor.

Förevarande förslag innebär, att den i den ordinarie avlöningsstaten ingående
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., för närvarande å 23,700 kronor, skulle nedsättas med 1,700 kronor
till 22,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande ordinarie avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas från och med den 1 juli 1933:
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 6. 6oi S3 1

Utskottet.

2

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
.................................................................. 135,400 kronor

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag...................................... 22,000 »

Förslagsanslag 157,400 kronor;

samt

b) minska det ordinarie förslagsanslaget till departementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 177,000 kronor, med 1.700
kronor till 175,300 kronor.

3:o) Extra byråchef för tekniska ärenden. Ökad föredragning i regeringsrätten.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 2 och 3, sid. 3)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1933/1934 anvisa

a) till extra byråchef för tekniska ärenden ett extra anslag av

12,000 kronor;

b) till ökad föredragning i regeringsrätten ett extra anslag
av 13,500 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
verksamhet. Kungl. Majit har (punkterna 4 och 5, sid. 6—8) föreslagit
riksdagen att dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag
till stat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att tillämpas från och
med den 1 juli 1933; dels minska det ordinarie förslagsanslaget till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, nu 167,500 kronor, med 2,700 kronor till 164,800
kronor; dels ock till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra anslag av 63,000 kronor.

Departementschefen har förordat en sänkning av den i staten för styrelsen
ingående anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., för närvarande å 29,700 kronor, med 2,700 kronor. Vidare
föreslås, att i det extra anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet,
som för innevarande budgetår bestämts till 45,000 kronor, inräknas
kostnaderna för styrelsens hamnavdelning. Till detta ändamål har årligen
under anslaget till statens fiskehamnar beräknats ett belopp av 18,000 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle under sistnämnda anslagsrubrik för
budgetåret 1933/1934 icke erfordras medel utöver omförmälda, för hamnavdelningen
behövliga belopp.

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

3

Utskottet tillstyrker elen föreslagna nedsättningen i det ordinarie anslaget
till viig- och vattenbyggnadsstyrelsen och har likaledes ansett sig böra biträda
förslaget om utgifternas för styrelsens hamnavdelning överflyttande å
det extra anslaget till styrelsens verksamhet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas från och med den 1 juli 1933:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ... 134,300

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................. 3,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. 27,000

Summa kronor 164,800;

b) minska det ordinarie förslagsanslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
nu 167,500 kronor, med 2,700 kronor till
164,800 kronor; samt

c) till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra anslag av 63,000 kronor.

5:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens inspektionsverksamhet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, sid. 8 och 9), som innefattar en
sänkning av förevarande anslag med 1,100 kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens inspektionsverksamhet
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag
av 45,400 kronor.

6:o) Expenser och resekostnader i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, sid. 9—11)
och under hänvisning till vad riksdagen anfört i sin skrivelse nr 78 angående
redovisning å riksstaten av anslagen till expenser och tryckningskostnader
får utskottet hemställa,

att riksdagen må till expenser och resekostnader i väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra
anslag av 62,500 kronor.

7:o) Stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, sid. 11) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie reservationsanslaget
till stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren
utan angivet belopp.

Utskottet.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

8:o) Vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter.
Kungl. Maj:t Ilar (punkt 9, sid. 11—15) föreslagit riksdagen att till
vägingenjörer, biträdande vägingenjörer oell vägingenjörsassistenter för
budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 310,000 kronor, att
direkt utgå av automobilskattemedel.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle den i den fastställda staten för användningen
av ifrågavarande anslag ingående anslagsposten till avlöning åt
tillfälliga vägingenjörsassistenter böjas nied 5,000 kronor till 35,000 kronor,
varigenom skulle möjliggöras att avlöna ytterligare två vägingenjörsassistenter
under åtta månader.

Med utgående härifrån samt efter omräkning av posterna till dyrtidstilllägg
efter enahanda grunder som de allmänna dyrtidstilläggsanslagen har
departementschefen beräknat utgifterna å anslaget för nästa budgetår på
följande sätt:

Vägingenjörer: Kronor

Arvoden åt 23 vägingenjörer i löneklass B 30 .................... 230,715

Yikariatsersättningar och särskilda förmåner åt vägingen jörerna,

förslagsvis .............................................................. 15,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis....................................................... 19,385

Förslagsvis

Kronor

265,100

Biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter:

Avlöning jämte särskilda förmåner till 10 biträdande vägingenjörer
ävensom vikariatsersättningar, förslagsvis ...... 59,000

Avlöning jämte särskilda förmåner till 10 vägingenjörsassistenter.
.................................................................................. 37,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis........................................................ 9,600

Förslagsvis 105,600

Tillfälliga vägingenjörsassistenter:

Avlöning .................................................................................. 35,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis......................................................... 3,500

Förslagsvis 38,500
Summa kronor 409,200

Från berörda belopp av 409,200 kronor bör emellertid dragas ett belopp,
motsvarande de inkomster, som kunna beräknas inflyta till statsverket såsom
ersättning för av vägingenjörerna och deras biträden utförda förrättningar.
Dessa inkomster hava för budgetåret 1931/1932 belöpt sig till 84,126 kronor
75 öre och fördelat sig på länen sålunda:

Statsutskottets utlåtande JYr 6.

o

Stockholms

län .......

Kronor

957:34

Göteborgs och Bohus län

Kronor

... 4,005:47

Uppsala

» .......

986:50

Älvsborgs

»

... 2,178:11

Södermanlands

» .......

... 4,533:61

Skaraborgs

»

... 11,243:45

Östergötlands

» .......

.... 2,344:55

Värmlands

»

... 11,797:38

Jönköpings

» .......

.... 1,960:50

Örebro

»

... 3,356:84

Kronobergs

» .......

.... 8,264:60

Västmanlands

»

—

Kalmar

» .......

15: —

Kopparbergs

»

226: 55

Gotlands

» .......

650: —

Gävleborgs

»

... 5,677:85

Blekinge

3> .......

..... —

Västernorrlands

»

452:84

Kristianstads

» .......

..... —

Jämtlands

»

... 2,089:07

Malmöhus

» .......

.... 2,336:69

Västerbottens

»

... 1,548:20

Hallands

» .......

—

Norrbottens

»

... 19,502:20

Departementschefen,

som antagit,

att uppbördsmedlen

å an

slaget skulle

något stegras,

har härvidlag för nästa budgetår räknat med omkring 100,000

kronor eller, för att ernå avjämning av anslagssumman, 99,200 kronor, i följd
varav anslaget borde bestämmas till 310,000 kronor.

Den av departementschefen gjorda anslagsberäkningen innefattar vissa
poster till dyrtidstillägg. Den omständigheten, att riksdagen ännu icke fattat
beslut i fråga örn dyrtidstillägg för nästkommande budgetår åt befattningshavare
i statens tjänst, har emellertid utskottet, särskilt med hänsyn till
förevarande dyrtidstilläggs jämförelsevis begränsade storlek, funnit icke böra
föranleda uppskov med anvisande av medel till desamma. Utskottet förutsätter
emellertid, att dyrtidstilläggsersättningen till hithörande personal
kommer att utgå efter samma grunder, som må bliva bestämda vid avgörande
av frågan om dyrtidstillägg åt statens befattningshavare i övrigt.

Då förevarande förslag i övrigt ej givit utskottet anledning till erinran,
får utskottet hemställa,

att riksdagen må till vägingenjörer, biträdande vägingenjörer
och vägingenjörsassistenter för budgetåret 1933/1934 anvisa ett
extra förslagsanslag av 310,000 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.

9:o) Diverse kostnader för vägorganisationen i länen. Kungl. Majit
har (punkt 10, sid. 15—17) föreslagit riksdagen att till diverse kostnader för
vägorganisationen i länen för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra, förslagsanslag
av 204,500 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.

Ifrågavarande anslag, som för innevarande budgetår är upptaget till

208,000 kronor, Ilar för nästkommande budgetår beräknats på följande sätt:

Kronor.

Rit- och skrivbiträden åt vägingenjörerna............................................. 85,000

Kamerala biträden ................................................................................... 28,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis ....................................................................... 11,500

Årliga kontorskostnader för vägingenjörerna, förslagsvis.................... 80,000

Förslagsvis 204,500

Utskottet.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet -

Under åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt anfört i
fråga om dyrtidstillägg, får utskottet, som ej haft något att erinra mot nu
förevarande förslag, hemställa,

att riksdagen må till diverse kostnader för vägorganisationen
i länen för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag
av 204,500 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.

10:o) Resekostnader för vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och
vägingenjörsassistenter. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 11, sid. 17) hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, må till resekostnader för vägingenjörer, biträdande vägingenjörer
och vägingenjörsassistenter för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra förslagsanslag av 125,000 kronor, att direkt utgå av
automobilskattemedel.

H:o) Vägbyggnader och vägunderhåll. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna 12—20, sid. 17—41) angående vägbyggnader och vägunderhåll
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härigenom

anmäles,

12:o) Hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 21, sid. 41 och 42) hemställer utskottet,

att riksdagen må till hamn- och farledsundersökningar för
budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av

8,000 kronor.

13:o) Statsunderstödda fiskehamnar. Kungl. Maj:t har (punkt 22, sid.
43—45) föreslagit riksdagen att till statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

Till statsunderstödda fiskehamnar har riksdagen för tiden från och med
år 1920 till och med budgetåret 1932/1933 anvisat tillhopa 2,505,000 kronor,
därav för de båda senaste budgetåren respektive 325,000 och 140,000 kronor.
Sistnämnda belopp innebar en minskning i det av Kungl. Maj:t äskade anslaget
med 60,000 kronor, vilken beskärning av riksdagen motiverades med
de betydande belopp, som från anslag till beredskapsarbeten ställts till förfogande
för hamnföretag av här angiven art, samt med önskemålet att kunna
bereda medel jämväl till viss farledsupprensning. Nyssnämnda anvisningar
från anslag till beredskapsarbeten uppgingo till sammanlagt 418,200 kronor.

Granskningsnämnden har för budgetåret 1933/1934 förordat ett anslagsbelopp
av 100,000 kronor.

Väg- och vattenbi/ggnadsstyrélsen bär, därest även 1933 års riksdag anvisade
medel till beredskapsarbeten, förklarat sig hava intet att erinra mot att an -

Statsutskottets utlåtande Ar 6‘.

<

slaget nedsattes till 100,000 kronor. I motsatt fall Ilar styrelsen funnit
nödvändigt, att anslaget böjdes till 300,000 kronor.

Departementschefen bär med hänsyn till de betydande belopp, som vid
sidan av bär ifrågavarande anslag under de två senaste åren utgått och som
på samma sätt syntes komma att ytterligare utgå till statsunderstödda fiskehamnar,
ansett anslaget för budgetåret 1933/1934 kunna begränsas till det
av granskningsnämnden förordade beloppet, 100,000 kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag bar utskottet till
behandling föreliaft en inom första kammaren av herr J. Nilsson i Malmö
väckt motion, nr 37, däri hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Majit måtte anhålla örn skyndsam utredning rörande anläggning av skyddade
landnings- och lagringsplatser för fiskerinäringen i enlighet med vad i motionen
anförts samt inkomma med de förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Kungl. Majlis förslag örn anslag till statsunderstödda fiskehamnar med

100,000 kronor tillstyrkes av utskottet. Vid bedömande av anslagssummans
storlek har utskottet tagit hänsyn till de ökade möjligheter att åstadkomma
förbättrade hamnanordningar av olika slag, som redan berette och alltjämt
torde komma att öppnas genom anvisade anslag till motverkande av arbetslöshet.

I den av herr Nilsson i Malmö i ämnet väckta motionen hava framförts
en del önskemål om anläggning av »skyddade landnings- och lagringsplatser»
vid vässa fiskelägen och andra platser utmed skånska kusten (Kämpinge,
Skåre, Trälleberg, Dalköpinge, Gislöv, Östra Torp, Bedinge, Hörte, Abbekås,
Svarte och Västerholmen). De framförda uppslagen — i huvudsak avseende
smärre fiskehamnsanläggningar eller hamnförbättringar — kunna tvivelsutan
i åtskilliga fall förtjäna beaktande och närmare utredning; detta bestjjkes
av upplysningar, inhämtade från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilken
emellertid samtidigt framhållit, att de i motionen angivna kostnadssummorna
i stort sett voro för låga, främst beroende pa att tillräcklig liänsj n ej tagits
till den vid Skånekusten förekommande starka sanddriften.

Att riksdagen nu skulle framställa begäran örn särskild utredning rörande
de i motionen omnämnda anläggningarna, kan utskottet dock ej tillstyrka.
Därest fiskarbefolkningen å de i motionen angivna platserna hyser intresse
för och tilltro till möjligheterna av ifrågavarande hamnförbättringars åstadkommande,
står det vederbörande intressenter öppet att genom ansökan till
länsstyrelsen taga initiativ till en närmare undersökning av förslagen och
till deras förverkligande jämnsides med liknande från fiskarbefolkningen
inom andra delar av landet framkomna önskemål.

Under åberopande av vad utskottet salunda anfört, far utskottet hemställa,

a) att riksdagen må till statsunderstödda fiskehamnar för
budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av

100,000 kronor;

b) att den av herr Nilsson i Malmö väckta motionen I: 37
ej må av riksdagen bifallas.

Utskottet.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

14:o). Handelshamnar och farleder. Kungl. Majit har (punkt 23, sid.
45—48) föreslagit riksdagen att till handelshamnar och farleder för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor.

Medelsbehovet för handelshamnar och farleder under nästkommande
budgetår har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats på följande sätt:

Företag

Lysekil .............

.Hudiksvall ........

Ronneby ..........

Karlskrona .......

Figeholm ..........

Köpmannehamn

Borgholm..........

Färjestaden.......

Strömstad...........

Varberg..............

Medelsbehov

Att fördelas

Bidrag för

på antal år

1933/1934

Kronor

Kronor

........................ 22,000 (slutanslag) 1

22,000

......................... 35,000 (

) 1

35,000

......................... 206,600

3

70,000

......................... 312,400

3

104,000

.......................... 61,300

1

61,300

........................ 134,000

0

67,000

......................... 57,100

1

57,100

.......................... 12,000

1

12,000

......................... 93,000

1

93,000

......................... 450,000

4

110,000

Summa kronor 1,383,400

631,400

I anslutning härtill har styrelsen hemställt, att till handelshamnar och
farleder måtte för budgetåret 1933/1934 anvisas ett anslag av 631,000 kronor.
Därutöver har styrelsen tillstyrkt bidrag till utförande av en första etapp
av kajarbeten för Söderhamns stad vid Stugsund med 329,000 kronor, varav

160,000 kronor för budgetåret'' 1933/1934.

I ärendet har jämväl uppkommit fråga örn upphävande av gällande bestämmelser
örn meddelande av tillstånd till påbörjande av hamnoch
farledsföretag.

I kungörelsen den 10 augusti 1928 (nr 328) angående statsbidrag till
byggande, förbättring och underhåll av allmänna hamnar och farleder är
stadgat, att bidrag ej må utgå till arbete, som påbörjats innan statsbidrag
därtill beviljats eller särskilt tillstånd till brådskande arbetes utförande
blivit av Kungl. Majit meddelat. På grund av detta stadgande bär Kungl.
Majit i ett flertal fall lämnat särskilt tillstånd till arbetets utförande.

Granskningsnämnden har — under framhållande att tillstånd av omförmäld
art syntes sålunda i själva verket få anses binda statsverket för avsevärda
framtida utgifter, innan ännu medel funnes för ändamålet anvisade — ifrågasatt
sadan ändring av omförmälda bestämmelser eller i deras tillämpning, att
denna olägenhet undanröjdes.

Yttranden i ämnet hava avgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt
statskontoret.

Departementschefen har anfört, att det syntes förhålla sig så, att — trots
det otvetydiga uttryck, som i beslut örn dylikt tillstånd gåves däråt, att
beslutet ej innebure ståndpunktstagande i statsbidragsfrågan — vederbörande
sökande likväl utginge från att sådant bidrag sedermera skulle beviljas.
Departementschefen har därefter anfört följande:

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

9

Med hänsyn till de konsekvenser, som visat sig följa härav, särskilt sedan
numera ansökningar örn sådant tillstånd blivit jämförelsevis talrika, synas
åtgärder för tillrättaläggande av dessa förhållanden böra övervägas. I anslutning
till vad statskontoret uttalat vill jag för min del föreslå, att bestämmelsen
örn särskilt tillstånd till brådskande arbetes utförande uteslutes ur
1928 års kungörelse och att i stället införes stadgande därom, att Kungl.
Maj:t, då särskilda omständigheter därtill föranleda, kan bevilja statsbidrag
trots att arbetet redan påbörjats. Såsom förutsättning för att bidrag skall
på detta sätt kunna utgå bör emellertid uppställas, att företaget skall hava
utförts i enlighet med av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen granskad och
godkänd plan ävensom under den ledning och kontroll samt de villkor i övrigt,
som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen må hava föreskrivit. Därest riksdagen
ej uttalar erinran häremot, torde förut nämnda kungörelse den 10 augusti
1928 få ändras i nu angiven riktning.

I fråga örn anslagsbeloppet för nästa budgetår har departementschefen,
då någon förhöjning under nuvarande förhållanden icke vore möjlig, funnit
sig nödsakad föreslå, att det bibehålies vid oförändrat belopp 300,000 kronor,
ävensom tillika framhållit, att där omständigheterna därtill gåve anledning,
företag av nu ifrågavarande art kunde komma till utförande även i samband
med åtgärder till arbetslöshetens motverkande.

Under förevarande punkt har departementschefen till behandling upptagit
frågan örn det hittills tillämpade förfaringssättet med dispenser från
det uppställda allmänna villkoret att statsbidrag till hamn- och farledsföretag
ej må utgå till arbete som påbörjats.

I § 4 av gällande kungörelse (1928: 328) angående statsbidrag till allmänna
hamnar och farleder — vilken kungörelse är gemensam för såväl liandelshamnar
och farleder som fiskehamnar — stadgas sålunda bland annat:

»Bidrag må ej utgå till arbete, som påbörjats innan statsbidrag därtill
beviljats eller särskilt tillstånd till brådskande arbetes utförande blivit av
Kungl. Maj:t meddelat.»

Departementschefen har nu framhållit, att ifrågavarande dispensförfarande
visat sig medföra rätt vidsträckta konsekvenser för statsverket; ansökningarna
örn förhandstillstånd hava nämligen blivit allt talrikare, och vederbörande
sökande utginge härvid ifrån att statsbidrag framdeles bomme att beviljas
trots det otvetydiga uttryck som i besluten gåves däråt, att besluten ej innehölle
ståndpunkttagande till bidragsfrågan. Departementschefen har därför
föreslagit, att bestämmelsen om särskilt tillstånd till brådskande arbetes utförande
uteslötes ur 1928 års kungörelse och att i stället infördes ett stadgande,
att Kungl. Maj:t, då särskilda omständigheter ansåges därtill föranleda, kunde
bevilja statsbidrag trots att arbetet redan påbörjats; som förutsättning för
att bidrag sålunda efteråt beviljades skulle dock uppställas, att företaget utförts
efter plan, som granskats och godkänts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
samt under styrelsens ledning och kontroll och på villkor i övrigt
som styrelsen må hava föreskrivit.

De sålunda uppställda villkoren avse företagets rent tekniska utförande.
En sak, som dessutom måste vinna beaktande, synes dock utskottet vara

Utskottet.

10

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

företagets allmänna ekonomiska förutsättningar, i all synnerhet som statsbidragen
till handelshamnar och farleder pläga uppgå till en så väsentlig
del som inemot 2/3 av byggnadskostnaden. — Vid fiskehamnsbyggnaderna
är statens anpart än högre; emellertid hava inga förhandsmedgivanden till
dylika företags igångsättning plägat lämnas redan på den grund att de utföras
genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg, varvid förutsättes
att hela finansieringsfrågan avgjorts innan arbetet påbörjas.

Utskottet vill erinra, att 1932 års riksdag — på förekommen anledning
och närmast i samband med frågan örn anslag till statsunderstödda fiskehamnar
— framhållit vikten av att förslag till hamnbyggnads- och hamnförbättringsföretag
ej framlades och beslut härom ej fattades utan att dessförinnan
erforderliga utredningar förebragts och nödig klarhet vunnits ej
endast örn företagets lämpliga tekniska utförande utan ock örn det verkliga
behovet härav; beaktas borde särskilt, att det erforderliga kapitalutlägget
stöde i rimligt förhållande till den framtida praktiska nystan av företaget.

Det symes tämligen självfallet, att de sålunda av riksdagen anförda
synpunkterna böra hava avseende ej endast på fiskehamnsbyggnaderna utan
även, och i än högre grad, på de i regel än mera ekonomiskt vittutseende
handelshamnsföretagen liksom överhuvud på statsunderstödda hamn- och
farledsbyggnader i allmänhet.

Örn utskottet alltså ej vill motsätta sig den av departementschefen påyrkade
författningsändringen i fråga om bidrags beviljande till redan igångsatta
företag, sker detta under den uttryckliga förutsättningen, att då bidragsfrågan
avgöres, trygghet föreligger, ej endast för att företaget utföres på
ett tekniskt tillfredsställande sätt, utan ock för att detsamma har ett mot
byggnadskostnaderna rimligen svarande praktiskt och ekonomiskt berättigande.

I övrigt har vad departementschefen under förevarande punkt anfört ej
givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till handelshamnar och farleder för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000
kronor.

15:o) Underhåll av fiskehamnar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
punkt 24, sid. 49 och 50) hemställer utskottet,

att riksdagen må till underhåll av fiskehamnar för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000
kronor.

16:o) Uthamn för Haparanda och Tornedalen. Med tillstyrkan av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, sid. 50), enligt vilket återstoden av det
för ifrågavarande hamnbyggnadsföretag erforderliga anslagsbeloppet nu skulle
beviljas, hemställer utskottet,

att riksdagen må till uthamn för Haparanda och Tornedalen
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag
av 144,500 kronor.

11

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

17:o) Marklösen för inomskärsfarled Ramsvikskilen—Ålstenshamn. Kungl.
Majit Ilar (punkt 26, sid. 50—53] föreslagit riksdagen att till marklösen för
inomskärsfarled Ramsvikskilen—Ålstenshamn för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

I anslutning till beslut av 1931 års riksdag har Kungl. Majit genom
beslut den 16 april 1931 uppdragit åt statens arbetslöshetskommission
att — sedan under medverkan av länsstyrelsen i länet överenskommelse
med vederbörande markägare träffats därom, att för farledens framdragande
samt för nödiga upplagsplatser m. m. behövlig mark finge, i avvaktan på
erforderlig marks förvärvande för statens räkning, av kommissionen tagas
i anspråk — såsom reservarbete utföra dels för inrättande av inomskärsfarled
å sträckan Ramsvikskilen—Ålstenshamn erforderliga arbeten, dels ock
upprensningsarbeten vid Hus- och Grindholmarna, allt i huvudsaklig överensstämmelse
med ett den 29 april 1929 upprättat förslag, med iakttagande
likväl att minsta farledsdjupet i enlighet med vad av riksdagen förutsatts
skulle utgöra 4.5 meter under medel vattenytan samt att i övrigt i förslaget
finge, i den mån så prövades lämpligt, vidtagas vissa jämkningar beträffande
sättet för arbetets utförande.

Förslagets genomförande hade ursprungligen beräknats draga en kostnad
av 2,180,000 kronor. I anledning av en från statens arbetslöshetskommission
uttalad förmodan att nämnda belopp ej skulle visa sig tillräckligt för arbetets
genomförande, anbefallde Kungl. Majit — i samband med beslut den 16 april
1931 örn arbetets igångsättning — väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och
arbetslöslietskommissionen att inkomma med förnyade kostnadsberäkningar
»så snart omständigheterna det medgåve».

Med skrivelse den 5 oktober 1932 har nu väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
efter samråd med statens arbetslöshetskommission, överlämnat
nya, efter noggranna undersökningar av kanalsträckan upprättade plan-,
sektions- och konstruktionsritningar för ifrågavarande företag jämte därå
grundad kostnadsberäkning. Enligt denna beräkning skulle kostnaden för
företaget i dess helhet uppgå till 3,750,000 kronor. I denna summa ingår
marklösen med ett beräknat kostnadsbelopp av 30,000 kronor, för vars
bestridande styrelsen ansett särskilt anslag böra äskas.

Sedermera har Kungl. Majit den 28 oktober 1932 godkänt den av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen framlagda nya planen för utförande av inomskärsfarleden
Ramsvikskilen—Ålstenshamn samt för upprensningsarbeten
vid Hus- och Grindholmarna.

Departementschefen har ansett det anmärkningsvärt, att en i så betydande
mån missvisande kostnadsberäkning som den vid farledsfrågans prövning
tillgängliga kunnat uppgöras, och med anledning härav upprepat redan
tidigare framställda erinringar örn angelägenheten av att undersökningar,
vilka liro avsedda att tjäna som underlag för bedömande av kostnaderna
för arbetsföretag, utföras med nödig grundlighet.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Under åberopande av vad departemenschefen i ärendet anfört, får utskottet
hemställa,

att riksdagen må till marklösen för inomskärsfarled Ramsvikskilen—Alstenshamn
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett estra
reservationsanslag av 30,000 kronor.

V ägtrafikväsendet.

18:o) Bidrag till skjutsentreprenader. Kungl. Majit har (punkt 27, sid.
54) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition, som kunde komma
att avlatas i ämnet, beräkna en minskning av det ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till skjutsentreprenader, nu 30,000 kronor, med 10,000 kronor
till 20,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen den 10 februari 1933
avlåten proposition, nr 98, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda dag föreslagit
riksdagen dels att — med uteslutande ur rikstaten av det ordinarie förslagsanslaget
till »Bidrag till skjutsentreprenader» — i riksstaten under sjätte
huvudtiteln upptaga ett ordinarie förslagsanslag till bidrag till skjutsentrenader
m. m. med 16,000 kronor; dels ock bemyndiga Kungl. Majit att medgiva
utbetalande från nämnda anslag av statsbidrag till anordningar för
beredande av skjuts och härbärge åt resande i enlighet med de i det vid
Kungl. Majit® proposition nr 97 fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 10 februari 1933 angivna huvudgrunder.

I sistnämnda statsrådsprotokoll har departementschefen anfört följande.

I proposition denna dag har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att antaga
förslag till förordning örn upphävande av stadgan örn skjutsväsendet den
22 juni 1911 (nr 63). Enligt detta förslag skall skjutsstadgan upphöra att
gälla med utgången av år 1933, dock att beträffande skjutsanstalt, för vilken
enligt stadgan slutet entreprenadavtal först därefter utgår, bestämmelserna
i stadgan skola tillämpas intill entreprenadtidens utgång. Vid avlåtandet
av nämnda proposition har förutsatts, att i vissa fall skall till anordningar för
beredande i fortsättningen av skjuts och härbärge åt resande utgå statsbidrag
i enlighet med vissa huvudgrunder, beträffande vilkas innehåll jag
tillåter mig hänvisa till mitt anförande till det vid nämnda proposition
fogade statsrådsprotokollet. Det ordinarie förslagsanslaget »Bidrag till
skjutsentreprenader» har avsetts skola utgå ur riksstaten och ersättas av
ett ordinarie förslagsanslag »Bidrag till skjutsentreprenader m. m.», vilket
skulle för budgetåret 1933/1934 bestämmas till 16,000 kronor eller alltså

4,000 kronor mindre än i statsverkspropositionen beräknats. Från detta anslag
skulle bestridas kostnaderna för statsbidrag dels under övergångstiden
till nuvarande skjutsanstalter i den mån de bibehållas, dels ock till de anordningar,
som på sätt nyss nämnts kunna efter skjutsstadgans upphävande
bliva erforderliga. Till sistnämnda användning av anslaget bör riksdagens
bemyndigande inhämtas.

I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet förehaft
en inom andra kammaren av herr N. E. Nilsson i Antnäs m. fl. väckt

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

13

motion, nr 425, däri hemställts, att riksdagen måtte avslå vad Kungl. Majit
föreslår i sin proposition (nr 98) angående bidrag till skjutsentreprenader.

Riksdagen Ilar numera, i enlighet med jordbruksutskottets i utlåtande
nr 39 gjorda tillstyrkan, bifallit Kungl. Majlis proposition nr 97 med förslag
till förordning örn upphävande av stadgan om skjutsväsendet den 22 juni
1911 (nr 63).

Under hänvisning härtill får utskottet, med avstyrkande av motionen
II: 425, tillstyrka bifall till propositionen nr 98.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med avslag å herr Nilssons i Antnäs m. fl.
motion II: 425,

a) —• med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget
»Bidrag till skjutsentreprenader» — i riksstaten
under sjätte huvudtiteln upptaga ett ordinarie förslagsanslag
till bidrag till slcjutsentreprenader m. m. med 16,000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Majit att medgiva utbetalande från
nämnda anslag av statsbidrag till anordningar för beredande
av skjuts och härbärge åt resande i enlighet med de i det vid
Kungl. Maj:ts proposition nr 97 fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 10 februari
1933 angivna huvudgrunder.

19:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 28, sid. 54 och 55) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till registrering av motorfordon för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.

20:o) Besiktning av motorfordon. Kungl. Majit har (punkt 29, sid. 55—57)
föreslagit riksdagen att till besiktning av motorfordon förbudgetåret 1933/1934
anvisa ett extra förslagsanslag av 1,000,000 kronor.

För nu löpande budgetår har i riksstaten anslag för detta ändamål upptagits
med 1,050,000 kronor. Anslaget är avsett till bestridande av besiktningsmännen
tillkommande ersättningar. I riksstaten finnes därjämte upptagen
en inkomsttitel »Avgifter för besiktning av motorfordon». Såväl inflytande
förrättningsavgifter som utgifterna för besiktningsväsendet upptagas
och redovisas således å riksstaten och hava avvägts med beräkning att utgifterna
å anslaget skulle stanna inom ramen av uppbörden å inkomsttiteln.

I årets statsverksproposition har föreslagits, att ifrågavarande inkomsttitel
skulle i riksstaten för nästa budgetår upptagas med ett till 1,000,000
kronor nedsatt belopp.

I anslutning härtill har departementschefen ansett sig böra vidtaga åt -

Utskottet.

14

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Utskottet.

gärder för åvägabringande av en minskning av förevarande anslag. Därvid
föreslås, att det för s. k. flygande besiktning bestämda årsarvodet, som för
närvarande är 500 kronor, skulle sättas till 300 kronor, varigenom de årliga
utgifterna härför vid nuvarande antal besiktningsmän, 86, skulle nedbringas
med 17,200 kronor.

Vidare skulle den under anslaget kalkylerade utgiftsposten å 100,000
kronor till arvode samt resekostnads- och traktamentsersättning för fordonsinspektion
och körskoletillsyn kunna begränsas förslagsvis till 75,000 kronor
för år. Med dessa utgångspunkter skulle anslaget till besiktning av motorfordon
kunna bestämmas till 1,000,000 kronor.

Kungl. Majits förevarande förslag har ej givit utskottet anledning till
erinran.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till besiktning av motorfordon för budget^
året 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,000,000
kronor.

Luftfartsväsendet.

21:o) Understöd av regelbunden luftfart. Kungl. Majit har (punkt 30,
sid. 58 och 59) föreslagit riksdagen att till understöd av regelbunden luftfart
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 640,000
kronor.

Enligt av 1931 års riksdag lämnat bemyndigande har mellan Kungl.
Majit och kronan samt aktiebolaget Aerotransport den 10 juli 1931 avslutats
avtal, varigenom bolaget berättigats att, under senare halvåret 1931 enligt
Kungl. Majits bestämmande och under vart och ett av åren 1932—1936 med

650,000 kronor, erhålla understöd för upprätthållande av regelbunden luftfart
å linjen Malmö—Amsterdam under hela året och å linjen Stockholm
—Helsingfors under minst 8 månader. Till följd av avdrag å understödet
till bolaget för år 1932 — i anledning av inskränkning av trafiken å Finlandslinjen
— kommer å det av riksdagen för nu löpande budgetår beviljade
anslaget till understöd av regelbunden luftfart å 650,000 kronor att uppstå
en behållning av 10,000 kronor. För möjliggörande av utbetalning till aktiebolaget
Aerotransport av kontraktsenligt understöd med 650,000 kronor behöver
alltså för nästa budgetår icke anvisas mer än 640,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till understöd av regelbunden luftfart för
budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av

640,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 15

22:o) Radiotjänst för luftfarten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 31, sid. 59 och 60) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till radiotjänst för luftfarten för budgetåret 1933/
1934 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor.

23:o) Väderlekstjänst för luftfarten. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 33, sid. 60), som innebär en såsom ofrånkomlig ansedd ökning
å 2,500 kronor av förevarande anslag i förhållande till det för innevarande
budgetår beviljade beloppet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra anslag av 47,500 kronor.

24:o) Telegramkostnader för väderlekstjänst för luftfarten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, sid. 61) hemställer utskottet,

att riksdagen må till telegramkostnader för väderlekstjänst för
luftfarten för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag
av 10,000 kronor.

25:o) Expeditionsplattform å Bulltofta flygplats. Kungl. Majit har (punkt
34, sid. 61 och 62) föreslagit riksdagen att till expeditionsplattform å Bulltofta
flygplats för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor.

I samband med att av 1931 års riksdag äskades anslag till belysningsanordningar
å Bulltofta flygplats (sjätte huvudtiteln, punkt 36) föreslog Kungl.
Majit riksdagen medgiva, att besparingar, som kunde uppstå å anslaget,
finge användas till expeditionsplattform å nämnda flygplats. Vad Kungl.
Majit sålunda föreslagit biföll riksdagen.

Frågan örn expeditionsplattform har emellertid fått anstå.

I en den 31 augusti 1932 dagtecknad skrivelse har aktiebolaget Aerotransport
ånyo upptagit nämnda fråga samt därvid anhållit, att för ändamålet
måtte anvisas 20,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

Den nu tilltänkta plattformen är ungefär dubbelt så stor som den, vilken
omnämndes i statsverkspropositionen till 1931 års riksdag. Den ökade
storleken har betingats av att trafiken på Bulltofta flygplats vuxit så, att
de trafikerande flygplanen icke alltid skulle få plats på plattformen, därest
den utfördes enligt det ursprungliga förslaget. Därtill kommer att detta
förslag numera i och för sig icke anses tillfredsställande. Man hade nämligen
tänkt sig att plattformen skulle bestå allenast av ett antal uppställningsplatser,
förenade med förbindelsebanor; de mellanliggande partierna
skulle alltså bibehållas i sitt nuvarande skick. Enligt vad som meddelats,
har emellertid erfarenheten visat, att med så begränsade anordningar
det åsyftade skyddet för motorerna mot skada av grus och sand, som virvlas
upp av propellervinden, endast i ringa mån vinnes.

16

iStatsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet

Vad nu och tidigare i ärendet förekommit synes ådagalägga behovet av att
ifrågavarande plattform kommer till utförande. Likaledes vill det synas
klarlagt, att den lämpligen bör anordnas enligt det nu föreliggande förslaget.
Mot det beräknade kostnadsbeloppet har jag icke funnit anledning till erinran.
Enär plattformen blir en integrerande del av flygplatsen, vilken är
statens egendom, torde den böra bekostas av staten.

Med hänsyn till vad departementschefen anfört, har utskottet ansett sig
böra tillstyrka, att erforderliga medel nu anvisas till ifrågavarande ändamål.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till expeditionsplattform å Bulltofta flygplats
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor.

26:o) Luftfartsleder Stockholm—Malmö och Malmö—Göteborg—norska
gränsen. Departementschefen har (sid. 63—72) anmält frågan örn luftfartsleder
Stockholm—Malmö och Malmö—Göteborg—norska gränsen. I Kungl.
Majis proposition, nr 212, angående anslag till vissa arbeten under kommunikationsdepartementet
för motverkande av arbetslösheten, vilken remitterats
till särskilda utskottet, har ett belopp av 2,2 miljoner kronor beräknats för
schaktnings- och planeringsarbeten m. m., avsedda i första hand för landningsfält
i nyssnämnda luftfartsleder.

Till omförmälda spörsmål har riksdagen alltså tillfälle att taga ställning
i samband med propositionen nr 212; vilket härmed

omförmäles.

27:o) Flyttning av elektriska ledningar för anordnande av landningsfalt
för flygplan. Biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart.
Extra besiktningar av luftfartyg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna 35—37, sid. 72 och 73) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till flyttning av elektriska ledningar för anordnande av landnings
fält för flygplan för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra
reservationsanslag av 10,000 kronor;

b) , i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra anslag av 11,600 kronor;

c) , i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
extra besiktningar av luftfartyg för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra anslag av 1,000 kronor.

.Statsutskottets utlåtande Nr 6.

17

Byggnadsväsende^

28:o) Byggnadsstyrelsen. Byggnadsstyrelsens verksamhet. Kungl. Majit
har (punkterna 38 och 39, sid. 74—76) föreslagit riksdagen dels godkänna
ett av departementschefen förordat förslag till stat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas från och med den 1 juli 1933; dels minska det ordinarie förslagsanslaget
till byggnadsstyrelsen, nu 256,300 kronor, med 6,300 kronor
till 250,000 kronor; dels och till byggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 115,000 kronor.

Beträffande det ordinarie anslaget innebär förslaget, att den i detsamma
ingående posten till icke-ordinarie befattningshavare minskas med 6,300
kronor till 60,700 kronor. Den i det extra anslaget ingående posten till
avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare och tillfälliga arbetsbiträden
m. m., nu å 98,600 kronor, skulle bestämmas till 90,000 kronor samt posten
till rese- och traktamentskostnader för byggnadsstyrelsens tjänstemän, nu
å 35,400 kronor, till 25,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för byggnadsstyrelsen, att tilllämpas
från och med den 1 juli 1933:

Stat. Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ... 184,800

Yikariatsersättningar, förslagsanslag ........................... 4,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. 60,700

Summa kronor 250,000;

b) minska det ordinarie förslagsanslaget till byggnadsstyrelsen,
nu 256,300 kronor, med 6,300 kronor till 250,000 kronor; samt

c) till byggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret 1933/1934
anvisa ett extra förslagsanslag av 115,000 kronor.

29:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. Länsarkitekter.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkterna 40 och 41, sid. 76
—78) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m.
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag
av 5,000 kronor;

b) , i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
länsarkitekter för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag
av 80,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 6. sim 83 2

Utskottet.

18

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

30:o) Byggnader och reparationer. Förstärkning av reservationsanslaget
till byggnader och reparationer. I förslaget till riksstat för budgetåret
1933/1934 har Kungl. Majit upptagit det ordinarie reservationsanslaget till
byggnader och reparationer med oförändrat belopp 525,000 kronor. Därjämte
har Kungl. Majit (punkt 42) föreslagit riksdagen att till förstärkning
av reservationsanslaget till byggnader och reparationer för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra anslag av 375,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 78—81 av statsrådsprotokollet.

Departementschefen har tillstyrkt ett av granskningsnämnden i ämnet
framlagt förslag, som biträtts av byggnadsstyrelsen. Detta innebär — frånsett
vad som plägat utgå till restaureringsarbetena å Kalmar och Läckö
slott — en beskärning av de enligt byggnadsstyrelsens beräkningar vid normala
förhållanden för nästa budgetår erforderliga beloppen med i runt tal

400,000 kronor. I förhållande till de för nu löpande budgetår utgående anslagen
innebär det en minskning av 125,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förevarande förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1932/1933 upptaga det ordinarie reservationsanslaget
till byggnader och reparationer med oförändrat
belopp 525,000 kronor; samt

b) till förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och
reparationer för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag
av 375,000 kronor.

31:o) Nybyggnad för Kungl. Majits kansli. Med tillstyrkande av Kungl.
Majits förslag (punkt 43, sid. 81—83) örn fortsatt anslag till det nya kanslihusbygget
— vilket förslag, vad budgetåret 1933/1934 beträffar, avser gamla
kanslihusbyggnadens rivning och grundläggningsarbeten för den nya byggnaden
— hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att till nybyggnad för Kungl.
Majits kansli må av fonden för anordnande av lokaler för statens
ämbetsverk i huvudstaden användas ett belopp av 685,000
kronor.

32:o) Grundförstärkningsarbeten å kammarrättens hus i Stockholm. Beträffande
Kungl. Majits förslag (punkt 44, sid. 83) angående grundförstärkningsarbeten
å kammarrättens hus i Stockholm har riksdagen redan fattat
beslut; varom härigenom

erinras.

33:o) Ny värmeledning i fastigheten nr 6 i kvarteret Rosenbad i Stockholm.
Kungl. Majit har (punkt 45, sid. 83—85) föreslagit riksdagen att

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

19

till ny värmeledning i fastigheten nr 6 i kvarteret Rosenbad i Stockholm
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 45,000 kronor.

Kostnaderna för ifrågavarande anläggning, som beräknats till 101,000
kronor, har departementschefen ansett böra fördelas på tre budgetår, därav
för nästkommande budgetår det nu äskade beloppet 45,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till ny värmeledning i fastigheten nr 6 i
kvarteret Rosenbad i Stockholm för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra reservationsanslag av 45,000 kronor.

34:o) Ökade lokaler för länsstyrelsen i Kronobergs län. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46, sid. 85 och 86), som avser beredande
av de för länsstyrelsen erforderliga utrymmena genom utnyttjande av den
nyuppförda lantmäterikontorsbyggnadens vind, hemställer utskottet,

att riksdagen må till ökade lokaler för länsstyrelsen i Kronobergs
län för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag
av 30,000 kronor.

35:o) Förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Gotlands län. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, sid. 86 och 87), enligt vilket
landsstatshusets i Visby vindsvåning skulle inredas till tjänstelokaler och
byggnadens yttertak omläggas, hemställer utskottet,

att riksdagen må till förbättrade lokaler för länsstyrelsen i
Gotlands län för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag
av 44,000 kronor.

36:o) Ökade lokaler för länsstyrelsen i Hallands län. Kungl. Maj:t bär
(punkt 48, sid. 88) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i
ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till ökade lokaler för länsstyrelsen
i Hallands län för budgetåret 1933/1934 beräkna ett extra reservationsanslag
av 35,000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 10 februari 1933 avlåten
proposition, nr 95, (punkt 1, sid. 1—5, av det vid propositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda
dag) föreslagit riksdagen att till ökade lokaler för länsstyrelsen i Hallands
län för budgetåret 1933/1934 under sjätte huvudtiteln anvisa ett extra
reservationsanslag av 30,000 kronor.

Förevarande förslag innebär i huvudsak, att genom vissa ombyggnadsarbeten
inom norra längan av Halmstads slott utrymmen skulle beredas för
vägingenjörsexpeditionen, för vilken lokaler för närvarande måste förhyras

Utskottet.

20

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Utskottet.

på annat håll; länsstyrelsens automobilavdelning skulle därjämte erhålla en
erforderlig förbättrad förläggning.

Erinringar hava av länsstyrelsen framförts mot ifrågavarande ombyggnadsförslag
med hänsyn till att en av de tre, av en gårdskarl och två expeditionsvakter
disponerade bostadslägenheterna måste tagas i anspråk för
de avsedda nya tjänstelokalerna. Med hänsyn till den i ärendet lämnade
utredningen här utskottet dock ej velat motsätta sig ombyggnadsföretagets
genomförande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till ökade lokaler för länsstyrelsen i Hallands
län för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag
av 30,000 kronor.

37:o) Konserveringsarbeten å Bohus fåstningsruin. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, sid. 88 och 89), som innebär en nedsättning
av ifrågavarande anslag med 5,000 kronor i förhållande till det för ändamålet
under nu löpande budgetår utgående beloppet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till konserveringsarbeten å Bohus fästningsruin
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag
av 15,000 kronor.

38:o) Smärre ombyggnadsarbeten för länsstyrelserna i Älvsborgs, Väst
manlands och Kopparbergs län. Kungl. Majit har (punkt 89, sid. 89—93)
föreslagit riksdagen att till smärre ombyggnadsarbeten för länsstyrelsen i
Älvsborgs län m. fl. för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag
av 23,300 kronor.

Enligt förevarande förslag skulle landskontoret i Älvsborgs län erhålla
ökat utrymme medelst inredande av disponibelt vindsutrymme i landsstatshuset
i Vänersborg. För detta ändamål beräknas ett belopp av 9,300
kronor.

Vidare föreslås, att landskontoret i Västmanlands län skulle få sitt behov
av ökat utrymme tillgodosett genom inredning av lilla sessionssalen i Västerås
slott i tre eller fyra rum för landskansliet, som då skulle kunna avstå tre
rum till landskontoret. För nästkomnande budgetår begäres anvisande av
det härför erforderliga beloppet 4,000 kronor.

Vad länsstyrelsen i Kopparbergs län beträffar, föreslås, att i landsstatshuset
i Falun skulle till tjänstelokaler inredas en del av vindsvåningen, som nu
är oinredd. Härigenom skulle utrymme kunna beredas för länsarkitekten
och landskontorets taxeringsavdelning erhålla något ökade lokaler. Kostnaderna
härför hava beräknats till 10,000 kronor.

De föreslagna ombyggnadsarbetena å landsstatshusen i Vänersborg och
Falun samt inom Västerås slott har utskottet ansett böra i enlighet med
föreliggande förslag komma till utförande under nästkommande budgetår.

Stutsutskottet3 utlåtande Nr 6.

21

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Majits förevarande förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må till smärre ombyggnadsarbeten för länsstyrelserna
i Älvsborgs, Västmanlands och Kopparbergs län för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 23,300
kronor.

39:o) Förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län. Kungl. Majit
har (punkt 51, sid. 93—95) föreslagit riksdagen att till förbättrade lokaler för
länsstyrelsen i Värmlands län för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag
av 19,200 kronor.

Enligt Kungl. Majlis förevarande förslag skulle inom landskontorets lokaler
upptagas en korridor genom länsassessorns rum samt därintill belägna
arkivlokaler, vilka senare lokaler skulle förändras till tjänsterum. Till korridoren
skulle upptagas dörrar från de av länsbokhållarna och landskontoristerna
disponerade rummen. Kostnaderna för genomförande av detta förslag
hava beräknats till 19,200 kronor.

Beträffande uppkommen fråga örn nybyggnad för lantmäterikontoret och
i omedelbart samband därmed stående omändringar i landsstatshuset, vilka
arbeten ansetts böra komma till utförande under nästa budgetår, har Kungl.
Majit gjort framställning i samband med äskande av anslag under rubriken
»Fonden för förlag till statsverket». Detta ärende har remitterats till särskilda
utskottet.

Kungl. Majits förevarande förslag har ej givit anledning till erinran från
utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till förbättrade lokaler för länsstyrelsen i
Värmlands län för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag
av 19,200 kronor.

40:o) Förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Örebro län. Kungl. Majit
har (punkt 52, sid. 95) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition
i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till förbättrade lokaler för
länsstyrelsen i Örebro län för budgetåret 1933/1934 beräkna ett extra reservationslag
av 40,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen den 10 februari 1933 avlåten
proposition, nr 95, (punkt 2, sid. 5—11, av det vid propositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda
dag) föreslagit riksdagen att till förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Örebro
län för budgetåret 1933/1934 under sjätte huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag
av 48,500 kronor.

Kungl. Majits förevarande förslag avser att tillfredsställa det för länsstyrelsen,
som är inrymd i Örebro slott, aktuella lokalbehovet, vilket i huvud -

Utskottet.

22

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Utskottet.

sak hänför sig till landskansliets arkiv och till önskemålet att i anslutning
till länsstyrelsens lokaler bereda utrymme för vägingenjörsexpeditionen.

För landskansliets arkiv, som för närvarande är förlagt till fjärde våningen,
skulle tagas i anspråk sydöstra tornets bottenvåning jämte ett därintill beläget,
nu av en expeditionsvakt disponerat rum. Landskontorets arkiv, jämväl
beläget i fjärde våningen, skulle bibehållas i den nuvarande lokalen,
som dock skulle förses med branddörrar och brandsäkra fönsterluckor. Slutligen
skulle en i fjärde våningen belägen torkvind inredas för vägingenjörsexpeditionen.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten hava beräknats till 48,500 kronor
och föreslås skola bestridas genom anslag å riksstaten för nästkommande
budgetår.

De ifrågasatta omändringsarbetena inom Örebro slott synas på ett lämpligt
sätt tillgodose länsstyrelsens behov av förbättrade arkivlokaler, varjämte
vägingenjörens expedition skulle kunna inrymmas inom slottet. Den framlagda
byggnadsplan^! har ej givit utskottet anledning till erinran. Densamma
bör dock allenast betraktas som preliminär, vadan alltså möjlighet bör stå
öppen att i densamma vidtaga de jämkningar, som kunna befinnas påkallade
och som kunna genomföras inom det anvisade anslagets ram. Utskottet
hemställer,

att riksdagen må till förbättrade lokaler för länsstyrelsen i
Orebro län för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag
av 48,500 kronor.

41 :o) Ökade lokaler för lantmäterikontoret i Gävleborgs län m. m.

Kungl. Majit har (punkt 53, sid. 95 — 97) föreslagit riksdagen att till ökade
lokaler för lantmäterikontoret i Gävleborgs län m. m. för budgetåret 1933/1934
anvisa ett extra reservationsanslag av 43,000 kronor.

Departementschefen har förordat ett förslag till ombyggnadsarbeten inom
östra och västra flyglarna till Gävle slott, varigenom huvudsakligen skulle
beredas ökade lokaler för lantmäterikontoret i länet och arkivutrymme för
länsstyrelsen. Förslagets genomförande har beräknats kosta 43,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majda förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till ökade lokaler för lantmäterikontoret i
Gävleborgs län m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra
reservationsanslag av 43,000 kronor.

42:o) Hyreskostnader. Kungl. Majit har (punkt 54, sid. 97) föreslagit
riksdagen att i riksstaten under sjätte huvudtiteln uppföra ett ordinarie
förslagsanslag till hyreskostnader med 253,000 kronor.

Chefen för finansdepartementet har i det vid statsverkspropositionen under
rubrik »Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor. 3. Anslagen
till expens- och tryckningskostnader.» fogade utdraget av statsrådsprotokollet

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

23

över finansärenden för den 3 januari 1933 (sid. 19) anfört beträffande kostnader
för lokalhyror följande:

Yad angår redovisningen av kostnader för lokalhyror, har för bestridande
av dylika utgifter i riksstatsförslaget uppförts ett särskilt förslagsanslag
under sjätte huvudtiteln. Till detta anslag skulle överföras hyreskostnader
såväl från de allmänna expensanslagen — vilka förutsättas icke vidare få
anlitas för liyresutgifter för ämbetslokaler — som från anslag till särskilda
myndigheter. Av olika skäl har det dock icke ansetts lämpligt att i nu
förevarande sammanhang vidtaga ett överflyttande till sjätte huvudtiteln av
samtliga hyreskostnader för hela statsförvaltningen. I avvaktan på en närmare
detaljundersökning i samband med utredning örn en allmän omläggning
av riksstatsuppställningen har överflyttningen befunnits tills vidare
böra begränsas till att — förutom sådana hyreskostnader, vilka nu utgå
från de gemensamma expensanslagen — väsentligen avse ämbetslokaler för
centrala verk och därmed i anslagshänseende jämställda institutioner. I
några fall har det dock befunnits lämpligt att till sjätte huvudtiteln överflytta
även hyreskostnader för lokalförvaltningar. Närmare uppgift angående
de liyresutgifter, som ansetts böra överföras till det ifrågasatta nya hyresanslaget,
torde senare i dag komma att lämnas av chefen för kommunikationsdepartementet.
Det nya anslaget bör få anlitas endast efter bestämmande
av Kungl. Majit. Tillfälliga smärre hyresbehov — t. ex. för sammanträdeslokal
och dylikt — böra fortfarande tillgodoses från expensanslag.

Under förevarande punkt av sjätte huvudtiteln meddelar chefen för kommunikationsdepartementet,
att med utgående från vad chefen för finansdepartementet
anfört rörande de ändamål, som borde tillgodoses från ifrågavarande
anslag, för anslagsberäkningen erforderliga uppgifter infordrats från
respektive departement. Uppgifterna utvisade, att anslaget under nästkommande
budgetår skulle belastas med följande utgifter:

Kronor Kronor

Andra huvudtiteln. Nionde huvudtiteln.

Justitiekanslersämbetet ........ 6,000

Vattendomstolarna.................. 16,500

Summa kronor 22,500
Femte huvudtiteln.

Socialstyrelsen ....................... 3,700

Yrkesinspektionen .................. 14,050

Arbetsdomstolen .................... 4,000

Överståthållarämbetet ............ 15,600

Länsstyrelserna........................ 5,000

Summa kronor 42,350
Sjunde huvudtiteln.

Statistiska centralbyrån ......... 16,500

Åttonde huvudtiteln.

Statens egnahemsstyrelse ...... 4,800

Lantmäteristyrelsen ............. 12,000

Lantmäterikontoren i länen ... 85,075

Lantbruksstyrelsen tuberku losavdelning

........................ 3,000

Summa kronor 104,875

Tionde huvudtiteln.

Bergsstaten .............................. 2,000

Fartygsinspektionen ............... 22,380

Kontorshyror inom lotsdistrikten.
...................................... 13,200

Summa kronor 37,580

Livrustkammaren..................... 1,100

Ostasiatiska arkeologiska samlingen
.................................... 18,000

Statens biografbyrå ............... 9,500

Summa kronor 28,600

24

Statsutskottets utlåtande Nr G.

Utskottet.

Det redovisade anslagsbehovet uppginge alltså till sammanlagt 252,405
kronor. För anslagssummans avjämning borde anslaget bestämmas till 253,000
kronor.

Såsom riksdagen redan tidigare i sin skrivelse nr 78 anfört, synas statens
hyreskostnader utan olägenhet kunna sammanföras under ett särskilt anslag
å sjätte huvudtiteln.

Under åberopande härav och då Kungl. Maj:ts förevarande förslag ej
givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten under sjätte huvudtiteln uppföra
ett ordinarie förslagsanslag till hyreskostnader med 253,000
kronor.

Diverse.

43:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 55, sid. 98) hemställer utskottet,

att riksdagen må till ersättning åt statens järnvägar för av
Kungl. Maj.t medgivna lindringar i liffor äring savgifterna för
vissa resor för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag
av 8,000 kronor.

44:o) Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser. Kungl. Majit
har (punkt 56, sid. 98—104) föreslagit riksdagen att minska det ordinarie
förslagsanslaget till postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser, nu
4,700,000 kronor, med 250,000 kronor till 4,450,000 kronor.

Med anledning av vad i 1932 års statsverksproposition uttalats angående
åtgärder för nedbringande av statsverkets kostnader för ifrågavarande ändamål
anförde riksdagen i skrivelse den 16 mars 1932, nr 6 A, under punkten 44
bland annat följande:

Riksdagen anslöte sig till departementschefens uttalade uppfattning, att
en revision av den nuvarande tjänstebrevsrätten vore påkallad såväl av besparingsskäl
som med hänsyn till skedda missbruk av densamma. Uppmärksammas
borde visserligen de bestämmelser, som Kungl. Majit den
4 december 1930 utfärdat till förekommande av dels att postledes i tjänsteväg
befordrades alltför tunga och stora försändelser, för vilka annat befordringssätt
vore lämpligare, dels ock att assurans m. m. av tjänsteförsändelser
onödigtvis påkallades. Det syntes riksdagen dock angeläget, att dessa föreskrifter
fullständigades samt att i övrigt erforderlig kontroll utövades över att
tjänstebrevsrätten ej missbrukades, allt i syfte att nedbringa de för närvarande
synnerligen dryga omkostnaderna härför.

tStatsutskottets utlåtande Nr 6.

25

I anslutning till vad riksdagen i berörda skrivelse uttalat har Kungl.
Majit den 30 juni 1932 utfärdat cirkulär i ämnet (Svensk förf.-saml. nr 360)
till samtliga tjänstebrevsberättigade. Kungl. Majit har därvid förklarat, att
Kungl. Majit, som funne åtgärder erforderliga för begränsning av statsverkets
kostnader för tjänstebrev och dylika försändelser, emellertid ville
med hänsyn till förekomna omständigheter tills vidare begränsa dessa åtgärder
att avse utrönande, huruvida och i vad mån -— utan ifrågasatt
indragning för närvarande av vissa institutioner m. fl. nu tillkommande
tjänstebrevsrätt — bland annat genom medverkan från de tjänstebrevsberättigades
sida önskvärd kostnadsminskning i förevarande avseende kunde
vinnas. I enlighet härmed har Kungl. Majit förständigat samtliga tjänstebrevsberättigade
att, en var inom sitt verksamhetsområde, söka åstadkomma
största möjliga begränsning av tjänstepostens omfattning, därvid vederbörande
särskilt hade att noggrant beakta bestämmelserna i förut omförmälda kungörelse
den 4 december 1930 (nr 408) samt jämväl angelägenheten av att
största varsamhet iakttoges vid tjänstebrevsrättens utnyttjande för massförsändelser,
i all synnerhet för distribution av tryck, som avsåge propaganda
för tjänstebrevsberättigade, icke statliga institutioner, sådana institutioners
ekonomiska verksamhet eller dylikt.

Departementschefen Ilar anfört följande.

Huruvida och i vilken omfattning de åtgärder till begränsning av statsverkets
kostnader för tjänsteförsändelser, som blivit av Kungl. Majit vidtagna,
medfört någon minskning i dessa kostnader, lärer svårligen kunna
bedömas utan en mera ingående utredning. Generalpoststyrelsen har också
meddelat, att för erhållande av tillförlitlig upplysning, huruvida ifrågavarande
åtgärder kunde motivera ändring i det för närvarande fastställda procenttalet
för beräkning av postverkets ersättning för tjänsteförsändelser, skulle
en sådan undersökning som den förut omförmälda, åren 1927 och 1928
verkställda behöva företagas. Med hänsyn till den stora kostnad, en sådan
undersökning medförde, ävensom det därmed förenade besväret för såväl de
tjänstebrevsberättigade som postverket syntes dylik undersökning böra företagas
allenast på grund av trängande skäl. Styrelsen ville för sin del icke
ifrågasätta en sådan undersökning.

Det måste alltjämt anses vara av vikt att statsverkets kostnader för tjänsteförsändelser
nedbringas. I betraktande av vad nyss anförts samt i avvaktan
å verkningarna av redan vidtagna och eventuellt ytterligare åtgärder i reglerande
syfte synes dock en förnyad undersökning rörande tjänsteförsändelserna
ännu icke lämpligen kunna vidtagas. Vid sådant förhållande har man
att enligt de för närvarande gällande grunderna bedöma anslagsbehovet
under budgetåret 1933/1934 för gäldande av postavgifter för tjänstebrev och
dylika försändelser. Då frankoteckensuppbörden under nämnda budgetår
lärer bliva lägre än den, med vilken i förevarande hänseende räknats för
innevarande budgetår, synes anslaget — med beaktande jämväl av från detsamma
utgående ersättning för kronouppbörd på landsbygden — kunna för
budgetåret 1933/1934 bestämmas till 4,450,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran emot förevarande förslag,
hemställer,

Vt slottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 6.

804 33 3

26

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till
postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser, nu 4,700,000
kronor, med 250,000 kronor till 4,450,000 kronor.

45: o) Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 57, sid. 104 och 105) och under erinran örn vad riksdagen
i sin skrivelse nr 78 anfört angående redovisning å riksstaten av anslagen
till expenser och tryckningskostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till
skrivmaterialier och expenser, ved tn. m., nu 85,000 kronor, med
9,000 kronor till 76,000 kronor.

46:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58, sid. 105) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 80,000
kronor, med 10,000 kronor till 70,000 kronor.

47:o) Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst.
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Beträffande Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna 59 och 60, sid. 106) angående provisoriskt dyrortstillägg
åt vissa befattningshavare i statens tjänst och dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst avgiver utskottet senare under riksdagen
yttrande; vilket härigenom

anmäles.

Övriga ordinarie anslag.

48:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år äro uppförda under sjätte huvudtiteln, har någon ändring icke föreslagits.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under sjätte huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten
för budgetåret 1933/1934 upptagas med oförändrade belopp;
dock att i förslagsanslaget till tryckningskostnader må göras
den jämkning, som må bliva erforderlig för jämnande av huvudtitelns
slutsumma.

Stockholm den 25 april 1933.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KV ARN ZELIU S.

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

27

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Olof Olsson, Bergqvist,
Nilsson i Malmö, Asplund, Walles, Nilsson i Fredriksfält, Thelin, Nylander och
Andersson i Djursholm; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Törnkvist i
Karlskrona, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör, Andersson i Prästbol,
Olsson i Blädinge, Nilsson i Hörby, Högström, Andersson i Ovanmyra och
Skoglund.

Reservationer:

vid punkt 18 (Statsunderstödda fiskehamnar) av herr Nilsson i Malmö.

vid punkt 14 (Handelshamnar och farleder) av herrar Törnkvist i Karlskrona
och Jeppsson.

vid punkt 29 (Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m.
Länsarkitekter) av herrar Nylander och Skoglund beträffande anslaget till
länsarkitekter.