Statsutskottets utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1933 kl. 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1933!1934
av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel,
innefattande anslagen till socialdepartementet.

(3:e avel.)

Departementet.

l:o) Departementschefen. I den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna
propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret
1933/1934 har Kungl. Maj:t i avseende å femte huvudtiteln, innefattande
anslagen till socialdepartementet, upptagit ordinarie anslaget till departementschefen
med oförändrat belopp, 24,000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr K. Kilbom m.fl. väckt motion, (nr 15),
har påyrkats viss nedsättning i statsrådens avlöningar.

Beträffande detta ärende avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;
vilket härmed

anmäles.

2:o) Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli. Kungl. Majit
har föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid statsverkspropositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden den 3 januari 1933, sid.
8—10) att

dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag till ordinarie
avlöningsstat för socialdepartementet, att tillämpas från och med budgetåret
1933/1934;

dels och nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning
av Kungl. Majits kansli, nu 247,800 kronor, med 10,500 kronor till
237,300 kronor.

I gällande riksstat fördelar sig förevarande anslag, 247,800 kronor, med
240,100 kronor på departementets ordinarie avlöningsstat och med 7,700
kronor på dess övergångsstat.

Enligt det nu framlagda förslaget skulle den i ordinarie avlöningsstaten
ingående posten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
nedsättas med 6,000 kronor och posten till ersättning till sakkunniga biträden

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 5. tu 83 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Vt skottet.

åt statens inspektör för fattigvård och barnavård reduceras nied 4,500 kronor
Övergångsstaten skulle bibehållas oförändrad.

Yad Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit, har utskottet funnit
sig böra tillstyrka. I fråga om det av departementschefen förordade anståndet
med prövningen av ett i särskilt betänkande framlagt förslag rörande
överflyttning från departementet till socialstyrelsen av statens fattigvårdsoch
barnavårdsinspektion ävensom av den centrala handläggningen i övrigt
av fattigvårds- och barnavårdsärenden vill utskottet framhålla önskvärdheten
av att berörda prövning, så snart ske kan, fullföljes och att förslag i ämnet
därefter förelägges riksdagen.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må

a) godkänna följande ordinarie avlöningsstat för socialdepartementet,
att tillämpas från och med budgetåret 1933/1934:

Ordinarie avlöningsstat. Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... 175,200

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag................................................................. 52,900

Ersättning till sakkunniga biträden åt statens inspektör

för fattigvård och barnavård...................................... 1,500

Summa kronor 229,600;

samt

b) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till departementets
avdelning av Kungl. Maf.ts kansli, nu 247,800 kronor, med
10,500 kronor till 237,300 kronor.

3:o) Förstärkning av arbetskrafterna å departementets avdelning av
Kungl. Maj:ts kansli. På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 2, sid. 10), hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förstärkning av arbetskrafterna å departementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra anslag av 10,020 kronor.

Sociala verk och inrättningar.

4:o) Socialstyrelsen. Socialstyrelsens verksamhet. Beträffande Kungl.
Maj:ts förslag angående anslag till socialstyrelsen och till socialstyrelsens
verksamhet (punkterna 3 och 4, sid. 11 och 12) avgiver utskottet framdeles
under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

3

5:o) Allmän levnadskostnadsundersökning. Kungl. Maj:t Ilar föreslagit
riksdagen (punkt 5, sid. 12 och 13) att till allmän levnadskostnadsundersökning
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000
kronor.

För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål anvisats ett extra
reservationsanslag å 15,000 kronor. Av nämnda anslag och det nu begärda,
tillhopa 35,000 kronor, har beräknats att utbetala omkring 30,000 kronor i
utlovad ersättning till bokförare och att använda återstoden till bearbetning
inom socialstyrelsen av inkommande material.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må till allmän levnadskostnadsundersökning för
budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av

20,000 kronor.

6:o) Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, sid. 13 och 14) och under erinran, att anslaget
för innevarande budgetår utgår med 85,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till förlikning smän för medling i arbetstvister
m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag
av 75,000 kronor.

7:o) Arbetsdomstolen. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 7, sid. 14—18) och under erinran örn vad utskottet i sitt utlåtande
nr 18 anfört angående redovisning å riksstaten av anslagen till
expenser och tryckningskostnader, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till arbetsdomstolen för budgetåret 1933/1934
anvisa ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor.

8:o) Offentliga arbetsförmedlingen i riket m. m. Bekämpande av arbetslösheten.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till offentliga
arbetsförmedlingen i riket m. m. och till bekämpande av arbetslösheten
(punkterna 8 och 9, sid. 20—22) avgiver utskottet framdeles under riksdagen
utlåtanden; vilket härmed

anmäles.

9:o) Yrkesinspektionen. Yrkesinspektionens verksamhet. På grund av
vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkterna 10 och 11, sid. 22—25) och
under erinran örn vad utskottet i sitt utlåtande nr 18 anfört i fråga örn
redovisningen å riksstaten av anslagen till expenser och tryckningskostnader,
får utskottet hemställa,

4

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för yrkesinspektionen att tillämpas
från oell med budgetåret 1933/1934:

Stat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ... 282,400
Yikariatsersättningar, förslagsanslag ........................... 2,000

Summa kronor 284,400;

b) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till yrkesinspektionen,
nu 301,500 kronor, med 17,100 kronor till 284,400 kronor;
samt

c) till yrkesinspektionens verksamhet för budgetåret 1933/1934
anvisa ett extra förslagsanslag av 186,000 kronor.

10:o) Föreningen för arbetarskydd. I överensstämmelse med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 12, sid. 25 och 26) och under erinran, att ifrågavarande
förening för innevarande budgetår åtnjuter ett statsbidrag av 5,000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till föreningen för arbetarskydd för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

Illo) Arbetsrådet. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag
(punkt. 13, sid. 26—28) och under erinran, att ifrågavarande anslag för innevarande
budgetår uppgår till 56,300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till arbetsrådet för budgetåret 1933/1934
anvisa ett extra förslagsanslag av 44,300 kronor.

12:o) Upplysningsverksamhet i emigrationsfrågor. Utskottet, som funnit
sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag under punkt 14 (sid. 28—
31), hemställer, under erinran att anslag till ifrågavarande ändamål beviljats
med 5,000 kronor för innevarande budgetår,

att riksdagen må till upplysningsverksamhet i emigrationsfrågor
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.

13:o) Bidrag till arbetsledarekurser. I två likalydande motioner, väckta,
den ena, nr 58, inom första kammaren av herr A. Nylander m. fl. och den
andra, nr 122, inom andra kammaren av herr E. Åqvist m. fl., har hemställts,
att riksdagen måtte besluta att till bidrag till arbetsledarekurser för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor att utgå efter de
grunder, som angivits i en av Sveriges Industriförbunds Arbetsledareinstitut
hos Kungl. Maj:t gjord framställning och som tillstyrkts av samtliga över
framställningen hörda myndigheter.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

0

I årets statsverksproposition (5:e huvudtiteln punkt 12) beröres en framställning
från Sveriges industriförbunds arbetsledareinstitut om fortsatt anslag
av 15,000 kronor till bidrag till arbetsledarekurser, vilket departementschefen
— »oaktat den betydelse i olika avseenden, som dessa kurser otvivelaktigt
äga, med hänsyn till nödvändigheten att för närvarande i görligaste
mån begränsa statsutgifter av förevarande slag» — finner böra tillfälligt indragas.

För vart och ett av budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 har riksdagen anvisat
ett extra anslag av 15,000 kronor såsom bidrag till dessa kurser. I statsverkspropositionen
för år 1932 begärdes endast 10,000 kronor, vilket belopp
emellertid på grund av motioner väckta, i första kammaren av herr K. A. S.
Nylander och i andra kammaren av herr Edv. Johanson, Stockholm, med hänsyn
till den allmänna betydelse dessa kurser ansågos äga, av riksdagen höjdes
till 15,000 kronor.

Granskningsnämnden har funnit sig böra föreslå, att anslaget för budgetåret
1933/1934 nedsättes till 10,000 kronor.

Såväl över den gjorda framställningen som över granskningsnämndens
förslag hava utlåtanden avgivits av kungl, skolöverstyrelsen, kungl, socialstyrelsen
och kungl, statskontoret.

Kungl, skolöverstyrelsen anser sig med nöje kunna »vitsorda att de förhoppningar,
som från början ställdes på arbetsledareinstitutets verksamhet,
till fullo infriats. Såsom av de av institutets styrelse avlämnade redogörelserna
framgår och skolöverstyrelsen vid upprepade inspektionsbesök konstaterat,
hava samtliga kurser varit väl besökta och undervisningen har bedrivits
på ett i allo tillfredsställande sätt. De allra flesta av kursdeltagarna ha
innehaft arbetsledareställning eller av vederbörande arbetsgivare varit rekommenderade
till sådan. I betraktande av det stora antal arbetsledareplatser,
som förekomma inom den industriella verksamhetens många områden,
och det uppenbara behovet av särskild utbildning för dessa platsers
innehavare, anser skolöverstyrelsen synnerligen angeläget, att den utbildningsmöjlighet,
arbetsledareinstitutet erbjuder, alltjämt upprätthålles. Betydelsen
härav synes vara så mycket större under den nuvarande industriella
krisen, som just denna tvingar till många åtgärder, vilka ställa alldeles särskilda
anspråk på arbetsledarnas insikter och förmåga av anpassning efter
omständigheternas krav.» På grund av det anförda tillstyrker skolöverstyrelsen
livligt ett statsanslag av 15,000 kronor.

Kungl, socialstyrelsen anför bl. a. att »erfarenheterna av den hittills bedrivna
verksamheten torde få anses hava varit gynnsamma; samtliga anordnade
kurser hava varit väl besökta, och undervisningen har bedrivits på ett i
allo tillfredsställande sätt». Socialstyrelsen framhåller vidare att »betydelsen
för det allmänna av att institutets verksamhet upprätthålles torde få anses
uppenbar. Även örn på sätt granskningsnämnden föreslagit anslaget nu nedsättes
med en tredjedel, torde visserligen kunna förmodas, att utvägar skola
kunna utfinnas för verksamhetens upprätthållande, men synes sannolikt, att
därav skulle föranledas viss begränsning av densamma. Enligt upprättad
inkomst- och utgiftsstat för verksamhetsåret 1933/1934 skulle det sökta statsunderstödet
förslå till täckande av endast cirka en tredjedel av utgifterna för
institutet, medan övriga utgifter äro avsedda att bestridas med anlitande av
kursavgifter och bidrag från enskilt håll, främst från Sveriges industriförbund.
Med hänsyn tagen till det sammanhang, vari ifrågavarande verksamhet
tillkommit, och till den uppenbara betydelsen ur allmän synpunkt av
densamma synes det knappast rimligt, att staten nu minskar sitt stöd och
överlåter åt de enskilda bidragsgivarna att bestrida än ytterligare andelar av
utgifterna för den allmännyttiga verksamheten.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Härtill kommer, att ifrågavarande verksamhet under nuvarande tid av depression
inom industrien lärer hava vunnit ökad aktualitet. I sakens natur
ligger nämligen, att under perioder av ringa arbetstillgång det skall ej blott
befinnas lättare för industriföretagen att kunna bereda personal i arbetsledareställning
erforderlig ledighet för deltagande i institutets kurser utan
även göra sig gällande en stegrad tendens hos sådana personer att stärka
sin kompetens. Styrelsen föreställer sig för övrigt, att en tillfällig permittering
ej behöver utgöra hinder för att en person, som eljest intager arbetsledareställning
eller befinnes lämplig härför, i förevarande sammanhang järnställes
med andra i liknande ställning omedelbart sysselsatta. Ur dessa
synpunkter framstår såsom önskvärt, att nu gällande avgifter för kursdeltagare
måtte kunna bibehållas eller något jämkas nedåt samt att möjligheter
måtte kunna beredas institutet att i minst samma utsträckning, som redan
lärer hava skett, medgiva nedsättning i eller befrielse från de föreskrivna
kursavgifterna i fall, där verkliga skäl därtill föreligga.» Socialstyrelsen avslutar
sitt utlåtande med att »livligt förorda bifall till förevarande ansökan».

Kungl, statskontoret anser sig av statsfinansiella skäl böra uttala önskvärdheten
av att granskningsnämndens förslag angående bidragets storlek vinner
beaktande.

Till en början vilja vi erinra örn att arbetsledareinstitutet tillkommit på
initiativ av den s. k. arbetsfredsdelegationen, som i en skrivelse av september
1929 uppmanade industriförbundet att taga under övervägande frågan
örn upprättandet av ett särskilt arbetsledareinstitut. Därvid framhöll delegationen
beträffande kostnaden för en sådan utbiklningsanstalt, att anslag
syntes kunna påräknas av statsmedel. Med anledning härav igångsattes
dylik utbildningsverksamhet och har därefter bedrivits på ett från olika håll
lovordat sätt.

Behovet av nu ifrågavarande utbildning kan icke under rådande förhållanden
anses hava minskats utan snarare stegrats. För en hel del äldre arbetsledare
är en lågkonjunktur som denna med betydligt minskad sysselsättning
snart sagt det enda tillfälle, då de kunna göra sig lediga från sin dagliga
sysselsättning för att komplettera sitt kunskapsförråd och informeras örn
de högst väsentligt förändrade förutsättningar och krav, som under nyindustriella
förhållanden äro förenade med arbetsledareställningen. Så snart
brådska åter inträder ha dessa i regel väsentligt minskad möjlighet att göra
sig lediga.

Beträffande yngre arbetsledare och aspiranter till dylika befattningar är
det allmänt bekant att många utav dem f. n. äro för längre eller kortare tid
permitterade, och enligt uppgift från institutets ledning använda dessa i viss
utsträckning den lediga tiden för utbildning vid arbetsledareinstitutets kurser.
Sålunda lärer vid de under innevarande budgetår hållna eller pågående kurserna
23 % av kursdeltagarna hava varit mer eller mindre tillfälligt utan anställning
men i övrigt väl meriterade. För dessa deltagare Ilar halv eller
fullständig befrielse från kursavgift tillämpats.

Att kurserna fylla ett verkligt behov har från de mest skilda håll omvittnats.
Detta bestyrkes även därav av samtliga kurser varit väl besatta,
en del t. o. m. övertecknade. Sålunda har till kurserna under innevarande
budgetår endast 89 % av de anmälda kunnat beredas plats, trots att antalet
kursdeltagare i genomsnitt per kurs uppgått till 28 mot 20 st. enligt beräkningar
vid kursplanens uppgörande. Till nu begynnande kurs äro 28 anmälda,
varav 12 f. n. sakna anställning.

Det bör vidare påpekas, att denna kursverksamhet enligt den uppgjorda
inkomst- och utgiftsstaten endast till c:a ‘/3 bekostas av allmänna medel

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

7

Resterande belopp bestridas med anlitande av kursavgifter oell bidrag från
enskilda indnstriorganisationer. Det kan knappast anses rimligt att staten
nu undandrager sitt stöd och överlåter åt de enskilda bidragsgivarna att bestrida
hela kostnaden för denna aven ur det allmännas synpunkt betydelsefulla
verksamhet. Det vore säkerligen till obotlig skada örn verksamheten
på grund härav skulle tvingas att upphöra. Statsbidraget har stor betydelse
även ur den synpunkten att arbetsledarekurserna därigenom få karaktären
av statsunderstödd och statskontrollerad verksamhet. Likaså Ilar statsbidraget
sin betydelse därutinnan att de nu tillämpade kursavgifterna ej
behöva höjas, utan fastmera nedsättning därav även i fortsättningen möjliggöres,
såsom enligt uppgift kunnat ske under innevarande budgetår.

För vartdera av budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 har riksdagen anvisat
ett extra anslag av 15,000 kronor till bidrag till arbetsledarekurser.

Såsom i förevarande motioner erinrats, har Sveriges industriförbunds arbetsledareinstitut
i skrivelse till Kungl. Majit hemställt örn enahanda anslag
för nästkommande budgetår. Sedan granskningsnämnden föreslagit en nedsättning
av anslaget för budgetåret 1933/1934 till 10,000 kronor, hava skolöverstyrelsen,
socialstyrelsen och statskontoret avgivit särskilda utlåtanden
i ärendet. Skolöverstyrelsen och socialstyrelsen hava därvid på skäl, som
i motionerna angivits, tillstyrkt bifall till institutets framställning, under
det att statskontoret uttalat önskvärdheten av att granskningsnämndens
förslag härutinnan må vinna beaktande. Kungl. Majit har emellertid med
hänsyn till det statsfinansiella läget ansett en tillfällig indragning av statsbidraget
påkallad.

Ehuru utskottet givetvis inser nödvändigheten av att statens utgifter
under nuvarande förhållanden så långt möjligt är begränsas, har utskottet
dock, med hänsyn till den stora betydelse ifrågavarande kursverksamhet ur
skilda synpunkter måste anses äga — vilket ock bekräftats av departementschefen
— funnit en indragning av statsbidraget — även örn denna indragning
betecknas såsom tillfällig — icke kunna av utskottet förordas. Behovet
av ifrågavarande kurser har från skilda håll omvittnats, och verksamheten
synes mer och mer vinna aktualitet. Såsom motionärerna framliallit,
synes det ej heller vara rimligt, att staten, sedan den börjat att understödja
kurserna, nu skulle tillfälligtvis undandraga sig att lämna bidrag till dessa
och helt överlåta kostnaderna åt de enskilda bidragsgivarna. Utskottet vill
sålunda föreslå, att staten även för nästkommande budgetår lämnar bidrag
för berörda ändamål, varvid dock utskottet i betraktande av den statsfinansiella
situationen anser sig böra förorda, att statsbidraget begränsas till

10,000 kronor eller det belopp, granskningsnämnden föreslagit. Det torde
få ankomma på Kungl. Majit att utfärda de närmare bestämmelserna och
villkoren för statsbidragets åtnjutande under nästkommande budgetår.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av herr Nylanders m. fl. och
herr Åqvists m. fl. ovanberörda motioner, 1:58 och II: 122,
till bidrag för arbetsledarelmrser för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra anslag av 10,000 kronor.

Vtskottet.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

14:o) Riksförsäkringsanstalten. Riksförsäkringsanstaltens verksamhet.

Beträffande Kungl. Majits förslag angående anslag till riksförsäkringsanstalten
och till riksförsäkringsanstaltens verksamhet (punkterna 15 och 16, sid.
32 och 33) avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande; vilket
härmed

anmäles.

15:o) Försäkringsrådet. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 17,
sid. 33 och 34), vilket i förhållande till gällande stat för försäkringsrådet
innebär den förändringen, att partsrepresentanternas arvoden nedsatts från

4,000 kronor till 3,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för försäkringsrådet att tillämpas
från och med budgetåret 1933/1934:

Stat. Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag..... 65,600

Yikariatsersättningar, förslagsanslag............................... 2,000

Arvode ä 3,500 kronor till en var av två representanter

för arbetsgivare och två representanter förarbetare .. 14,000

Summa kronor 81,600;

samt

b) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till försäkringsrådet,
nu 83,600 kronor, med 2,000 kronor till 81,600 kronor.

16:o) Försäkringsrådets verksamhet. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 18, sid. 34—38) att till försäkringsrådets verksamhet för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 68,000 kronor.

Bet extra förslagsanslaget till försäkringsrådets verksamhet är för löpande
budgetår upptaget till 62,800 kronor. Genom beslut den 22 juni 1932 har
Kungl. Majit fastställt följande stat för användningen av anslaget:

Avlöningar och vikariatsersättningar
till icke-ordinarie befattningshavare
.................... 36,200

Ersättningar till sakkunniga,
arvoden till suppleanter för
ledamöter, som representera
arbetsgivarna eller arbetarna,

m. m..................................... 17,500

Resekostnads- och traktaments ersättningar

........................... 400

Kostnad för uppvärmning, belysning
och städning, tryckningskostnader
samt kostnader
för prenumeration å tidskrifter,
för inköp av böcker,
för anskaffning och underhåll

av inventarier m. m............. 8,700

Summa kronor 62,800

Enligt Kungl. Majits nu förevarande förslag skulle å ena sidan anslagsposten
till avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie befattnings -

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

9

havare ökas med 7,700 kronor och å andra sidan anslagsposten till ersättningar
till sakkunniga m. m. nedsättas till 15,500 kronor samt anslagsposten
till kostnad för uppvärmning m. m. upptagas till 8,200 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må till för säkring srådets verksamhet för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 68,000 kronor.

17:o) Kostnader enligt 19 § i lagen om försäkring för olycksfall i arbete

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts, på riksförsäkringsanstaltens beräkningar
grundade förslag (punkt 19, sid. 38—40) hemställer utskottet,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
kostnader enligt 19 § i lagen om försäkring för olycksfall i arbete
m. m., nu 330,000 kronor, med 170,000 kronor till 500,000
kronor.

18:o) Statens bidrag till fiskares försäkring. Med tillstyrkande av bifall
till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, sid. 40—42) hemställer utskottet,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till
statens bidrag till fiskares försäkring, nu 120,000 kronor, med

20,000 kronor till 100,000 kronor.*

19:o) Sjukkasseväsendets befrämjande. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 21, sid. 42—44) att höja det ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets
befrämjande, nu 4,250,000 kronor, med 1,310,000 kronor till

5,560,000 kronor.

I enlighet med socialstyrelsens, av departementschefen godtagna uppskattning
har medelsbehovet för nästa budgetår beräknats, såvitt angår statsbidrag
enligt hittills gällande grunder, till 4,370,000 kronor och, såvitt angår statsbidrag
enligt 1931 års sjukkasselagstiftning, till 1,190,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Majits förevarande förslag,
hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets
befrämjande, nu 4,250,000 kronor, med 1,310,000
kronor till 5,560,000 kronor.

20:o) Bidrag till moderskapsförsäkring. Moderskapsunderstöd. Kungl.
Majit har föreslagit riksdagen att för budgetåret 1933/1934 anvisa dels till
bidrag till moderskapsförsäkring ett extra förslagsanslag av 315,000 kronor
(punkt 22, sid. 44 oell 45), dels ock till moderskapsunderstöd ett extra förslagsanslag
av 10,000 kronor (punkt 23, sid. 45 och 46).

10

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

För ifrågavarande ändamål äro för innevarande budgetår beviljade anslag
med respektive 220,000 kronor och 5,000 kronor. De äskade beloppen hava
bestämts i enlighet med socialstyrelsens beräkningar.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till bidrag till moderskapsförsäkring för budgetåret 1933/1934
anvisa ett extra förslagsanslag av 315,000 kronor;

samt

b) till moderslcapsunderstöd för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor.

21:o) Pensionsstyrelsens verksamhet m. m. I överensstämmelse med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, sid. 46—51) och under erinran, att anslaget
till nu ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår utgör 615,000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till pensionsstyrelsens verhsamliet m. m. för
budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 568,000
kronor.

22:o) Arvodes- och omkostnadsstat för fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden.
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 25, sid 51) att
godkänna följande arvodes- och omkostnadsstat för fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden,
att gälla tillsvidare från och med budgetåret 1933/1934:

Stat. Kronor

Arvode till de fyra fullmäktige, som icke tillhöra pensionsstyrelsen,

ä 2,000 kronor .......................................................................................... 8,000

Ersättning till fullmäktiges suppleanter, särskilt anlitade sakkunniga
personer och annat biträde, värdering i anledning av fastighetsbelåning,
förvaring av fondens värdehandlingar samt expenser,

förslagsvis .............................................................................................. 50,000

Ersättning till statsverket för pensionsstyrelsens bestyr med fondförvaltningen
.......................................................................................... 65,000

Summa kronor 123,000.

I förhållande till gällande stat utvisar den av Kungl. Majit nu föreslagna
staten den skillnaden, att posten ersättning till fullmäktiges suppleanter m. m.
höjts från 30.000 kronor till 50,000 kronor. Denna höjning har föranletts därav,
att anslaget under de senare åren måst överskridas, budgetåret 1930/1931
med 8,310 kronor och budgetåret 1931/1932 med 12,085 kronor. Överskridandet
har huvudsakligen hänfört sig till den största utgiften å posten,
nämligen avgiften till Sveriges riksbank för förvaring av fondens värdehandlingar,
vilken avgift automatiskt växt i och med fondens årligen fortskridande
ökning. Under budgetåret 1931/1932 uppgick förvaringsavgiften till
sammanlagt 40,481 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 11

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer
alltså,

att riksdagen må godkänna följande arvodes- och omkostnadsstat
för fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden, att gälla
tillsvidare från och med budgetåret 1933/1934:

Stat. Kronor

Arvode till de fyra fullmäktige, som icke tillhöra
pensionsstyrelsen, ä 2,000 kronor ................................. 8,000

Ersättning till fullmäktiges suppleanter, särskilt anlitade
sakkunniga personer och annat biträde, värdering
i anledning av fastighetsbelåning, förvaring av

fondens värdehandlingar samt expenser, förslagsvis ... 50,000

Ersättning till statsverket för pensionsstyrelsens
bestyr med fondförvaltningen.......................................... 65,000

Summa kronor 123,000.

23:o) Statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen om
allmän pensionsförsäkring. Åtgärder till förebyggande och hävande av
invaliditet. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 26, sid. 52—56) att

dels till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen
örn allmän pensionsförsäkring för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag
av 50,300,000 kronor;

dels ock medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden för
statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade, på frivilliga
avgifter grundade försäkringen.

Enligt 6 § i pensionsförsäkringslagen utgår av allmänna medel ett tillägg
till avgiftspensionen för pensionstagare, som är till arbete varaktigt oförmögen
och vilkens årsinkomst ej uppgår för man till 425 kronor och för
kvinna till 400 kronor. Pensionstillägget utgör för år räknat för man 225
kronor och för kvinna 210 kronor med visst avdrag, där pensionstagare^
årsinkomst överstiger 50 kronor. Under vissa förutsättningar utgår jämväl
pensionstillägg för barn under 15 år med högst 102 kronor för varje barn. Yad
sålunda är stadgat örn pensionstillägg gäller även örn understöd, som enligt
33 § i lagen utgår till arbetsoförmögna, vilka icke erlagt pensionsavgifter och
således ej kunna erhålla pension. Kostnaden för pensionstilläggen och
understöden gäldas enligt 10 § i lagen till tre fjärdedelar av staten och till
en fjärdedel av landstingen och kommunerna.

Förevarande anslag användes i första hand till gäldande av statens
kostnad för pensionstillägg och understöd. Därjämte bestridas från
anslaget statsbidrag till pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet
samt kostnaderna för den frivilliga pensionsförsäkringen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 40,200,000
kronor.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

TJtskottet.

Det för nästkommande budgetår äskade anslaget är beräknat med ledning
av kalkyler, som uppgjorts av pensionsstyrelsen.

Sedan åtskilliga år har riksdagen på framställning av Kungl. Majit för
varje budgetår medgivit, att av förslagsanslaget till statens kostnad för
pensionstillägg och understöd enligt lagen örn allmän pensionsförsäkring,
finge jämlikt de föreskrifter, som av Kungl. Majit meddelades, för åtgärder
till förebyggande och hävande av invaliditet av pensionsstyrelsen för respektive
budgetår disponeras ett belopp av högst 100,000 kronor. Med stöd av
nämnda medgivande har därefter Kungl. Majit varje år av sagda anslag ställt
ett belopp av 100,000 kronor till pensionsstyrelsens förfogande att användas
för angivna ändamål.

Enligt granskningsnämndens, av departementschefen nu tillstyrkta förslag
skulle statsbidraget till pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet — för
vilken kostnaderna i övrigt bestridas från överskottsmedel ur pensionsförsäkringsfonden
— för nästkommande budgetår indragas.

Kungl. Majits under förevarande punkt framlagda förslag angående dels
anvisande av anslag till statens kostnad för pensionstillägg och understöd
enligt pensionsförsäkringslagen, dels ock medgivande att från anslaget må
bestridas kostnaderna för den frivilliga pensionsförsäkringen hava icke givit
utskottet anledning till erinran.

Såsom nämnts, har Kungl. Majit föreslagit, att det statsbidrag å högst

100,000 kronor, som sedan åtskilliga år utgått till pensionsstyrelsens sjukvårdande
verksamhet från anslaget till statens kostnad för pensionstillägg
och understöd, skulle för nästkommande budgetår indragas. Enligt vad
statsrådsprotokollet utvisar, har pensionsstyrelsen funnit detta förslags genomförande
ägnat att ingiva starka betänkligheter. Utskottet vill med anledning
härav erinra örn att riksdagen vid flera tillfällen hävdat den uppfattningen,
att en proportionsvis riktigare fördelning av kostnaderna för pensionsstyrelsens
sjukvårdande verksamhet mellan staten och pensionsförsäkringsfonden
bör åvägabringas. Vid sådant förhållande har utskottet ansett sig icke
kunna tillstyrka en indragning — även örn densamma är provisorisk — av
statsbidraget till verksamheten i fråga, utan synes bidraget, i avbidan på att
förenämnda spörsmål örn fördelningen av kostnaderna vinner sin lösning,
böra även för nästa budgetår utgå såsom hittills varit fallet. Ett bifall till
utskottets förslag torde icke behöva föranleda höjning av det anslag, varom
nu är fråga.

Ubskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt
lagen om allmän pensionsförsäkring för budgetåret 1933/1934
anvisa ett extra förslagsanslag av 50,300,000 kronor;

b) medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden
för statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen
anordnade, på frivilliga avgifter grundade försäkringen;
samt

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

13

c) medgiva, att av samma förslagsanslag må för åtgärder till
förebyggande och hävande av invaliditet jämlikt de föreskrifter,
som av Kungl. Maj:t meddelas, av pensionsstyrelsen under
samma budgetår disponeras ett belopp av högst 100,000 kronor.

24:o) Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar. Postverkets
kostnader för tryckning och expediering av pensionskvitten för femårsperioden
1934—1938. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkterna 27
och 28, sid. 57—59) att för budgetåret 1933/1934 anvisa till ersättning till
postverket för pensionsutbetalningar ett extra förslagsanslag av 280,000
kronor samt till postverkets kostnader för tryckning och expediering av
pensionskvitton för femårsperioden 1934—1938 ett extra förslagsanslag av

110,000 kronor.

För förstnämnda ändamål är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört
ett anslag å 275,000 kronor. Till täckande av postverkets kostnader för
tryckning och expediering av pensionskvitton för femårsperioden 1929—1933
anvisade 1928 års riksdag 100,000 kronor. Medelsbehovet för nästa budgetår
har beträffande ifrågavarande ändamål uppskattats till ovan angivna, av
pensionsstyrelsen beräknade belopp.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) till ersättning till postverket för pensionsutbetalningar för
budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 280,000
kronor; samt

b) till postverkets kostnader för tryckning och expediering av
pensionskvitton för femårsperioden 1934—1938 för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 110,000 kronor.

25:o) Ersättning till häradsskrivarna för pensionsförteckningar. Beträffande
Kungl. Majits förslag angående anslag till ersättning till häradsskrivarna
för pensionsförteckningar (punkt 29, sid. 59 och 60) avgiver utskottet
framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

26:o) Statens tvångsarbetsanstalter. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 30, sid. 60—65) att

dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag till stat för statens
tvångsarbetsanstalter, att tillämpas från och med budgetåret 1933/1934;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,
nu 511,000 kronor, med 2,800 kronor till 513,800 kronor.

Med föranledande av uttalande av 1932 års riksdag har posten vikariatsersättningar
å avlöningsstaten för tvångsarbetsanstalten å Svartsjö sänkts i

14

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

den av departementschefen föreslagna staten från 20,000 kronor i gällande
stat till 16,000 kronor.

Förslaget till omkostnadsstat för tvångsarbetsanstalten och alkoholistanstalten
å Svartsjö är grundat på en genomsnittssiffra av 260 internerade per
dag. Enligt departementschefens beräkning utgör det belopp, som erfordras
för driften, 104,700 kronor. Därav har emellertid ett belopp av 34,000 kronor
ansetts böra belöpa å alkoholistanstalten, varför å omkostnadsstaten för
tvångsarbetsanstalten uppförts skillnaden, 70,700 kronor. Motsvarande belopp
i den för innevarande budgetår fastställda staten är 71,500 kronor.

Yad beträffar tvångsarbetsanstalten och alkoholistanstalten i Landskrona,
har departementschefen vid uppgörandet av förslag till omkostnadsstat utgått
från en genomsnittsbeläggning av 100 internerade per dag. Det för
driften erforderliga beloppet har uppskattats till 101,600 kronor, varav
emellertid 8,000 kronor ansetts böra belöpa å alkoholistanstalten. Skillnaden,
93,600 kronor, innebär sålunda en höjning av motsvarande belopp,

86,000 kronor, i tvångsarbetsanstaltens omkostnadsstat för innevarande budgetår.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
under förevarande punkt, hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens tvångsarbetsanstalter,
att tillämpas från och med budgetåret 1933/1934:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... 181,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .............................. 16,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag .............................................................. 48,000

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... 65,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................. 5,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag ............................................................... 33,300

B. Omkostnadsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag................. 70,700

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.................. 93,600

Summa kronor 513,800;

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

15

samt

b) höja det ordinäre förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalten,
nu 511,000 kronor, med 2,800 kronor till 513,800
kronor.

27:o) Utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31, sid. 66 och 67) att till utvidgning
av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra reservationsanslag av 18,000 kronor.

Av det äskade beloppet skulle 12,000 kronor användas till uppförande
av garage, avsett att rymma tre automobiler med en släpvagn och försett
med vinterbonad vind, 4,200 kronor till anläggande av åskledare och återstoden
till ritningar, kontroll, arbetsledning och administration samt oförutsedda
utgifter.

Departementschefen har framhållit, att det vid utförandet av de avsedda
arbetena torde böra stå vederbörande fritt att, örn någon besparing kan
vinnas å de för det ena arbetet beräknade medlen, taga denna besparing i
anspråk för det andra arbetet.

Utskottet, som tagit del av de i ärendet ingivna ritningarna, har funnit
sig böra biträda vad Kungl. Majit föreslagit och hemställer alltså,

att riksdagen må till utvidgning av tvångsarbetsanstalten i
Landskrona m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra
reservationsanslag av 18,000 kronor.

28:o) Frälsningsarméns räddningshem. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 32, sid 68) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till frälsningsarméns räddningshem för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor.

29:o) Statens alkoholistanstalter vid Svartsjö och i Landskrona. Under
hänvisning till punkt 26:o) här ovan och då utskottet icke haft något att erinra
mot Kungl. Maj:ts förslag under punkt 33 (sid. 68 och 69) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till statens aUcoholistanstalter vid Svartsjö och i Landskrona
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 42,000
kronor.

30:o) Statens alkoholistanstalt å Venngarn. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 34, sid. (59 och 70), vilket i förhållande till gällande stat för
alkoholistanstalten utvisar den förändringen, att den å omkostnadsstaten

Utskottet.

16

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

uppförda posten, 86,400 kronor, sänkts med 1,000 kronor till 85,400 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens alkoliolistanstalt å Venngarn,
att tillämpas från och med budgetåret 1933/1934:

A. Avlöningsstat. Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... 68,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslact.................. 85,400

Summa kronor 181,000;

samt

b) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens alkoholistanstalt
å Venngarn, nu 182,000 kronor, med 1,000 kronor till

181,000 kronor.

31 :o) Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35, sid. 70—74) att till främjande av
nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa ett
extra reservationsanslag av 63,000 kronor.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört i riksstaten med

92.000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle till understöd till nykterhetsnämnderna
jämlikt kungörelsen den 27 maj 1932 (nr 216) beräknas

30.000 kronor. Motsvarande belopp utgör för innevarande budgetår 45,000
kronor. För konferenser och kurser m. m. har beräknats 7,000 kronor mot
nu anvisade 15,000 kronor. Vidare har medelsbehovet för understöd åt
sammanslutningar av nykterlietsnämnder beräknats till 15,000 kronor, innebärande
en minskning med 5,000 kronor i förhållande till det belopp, som
för innevarande budgetår ställts till förfogande för ändamålet. Statsbidraget
till »Tidskrift för nykterhetsnämnderna» har föreslagits att sänkas med 1,000
kronor eller från 4,000 kronor till 3,000 kronor, varemot beloppet till avlöning
till en tjänsteman hos socialstyrelsen bibehållits oförändrat.

Anslaget har avsetts att täckas av avkastningen av rusdrycksmedelsfonden.

I samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling förehaft
två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 54, inom första kammaren
av herr Oscar Olsson m. 11. och den andra, nr 159, inom andra kammaren
av herr A. Olsson i Gävle m. 11., vari hemställts, att riksdagen med ändring
av Kungl. Majlis förslag måtte bevilja till direkta understöd åt nykterhets -

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

17

nämnderna enligt kungörelsen den 27 maj 1932 45,000 kronor oell till sammanslutningar
av nykterlietsnämnder 20,000 kronor.

Till stöd för sina förslag hava motionärerna anfört följande.

Kungl. Majit föreslår i statsverkspropositionen, femte huvudtiteln, sid.
70—74, att anslaget till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m.
nedsättes från 92,000 kronor till 63,000 kronor med fördelning på följande
poster:

30.000 kronor till direkta understöd av statsmedel till de kommunala
nykterhetsnämndernas verksamhet i enlighet med kungörelsen den 27 maj
1932 (mot 45,000 kronor under nuvarande budgetår),

7.000 kronor till konferenser och kurser för nykterlietsnämndsledamöter
samt reseersättningar för bevistande av sådana kurser (15,000 kronor),

15.000 kronor till understöd åt sammanslutningar av nykterlietsnämnder
(20,000 kronor),

3.000 kronor till understöd för utgivande av Tidskrift för nykterhetsnämnderna
(4,000 kronor), samt

8.000 kronor till avlöning till en tjänsteman i socialstyrelsen för nykterlietsnämndsärenden
(8,000 kronor).

Anslaget skulle liksom hittills täckas av avkastningen av rusdrycksmedelsfonden.

Nödvändigheten för statsverket att i nuvarande situation inskränka sina
utgifter är uppenbar. Då det ändock kan göras gällande, att ovanberörda
besparing icke är lycklig, sammanhänger detta därmed att Kungl. Maj:ts
förslag i själva verket innebär, att staten övervältrar på kommunerna att
bära utgifter, som den hjälpt dem att bära under de senaste åren. En sådan
åtgärd är icke skälig, ty staten har trots allt större möjligheter att bära
dessa utgifter än de ofta små och starkt skattetyngda kommuner, om vilka
här är fråga. Med avseende å behovet av den statliga insatsen ifråga örn
de direkta understöden till de kommunala nykterketsnämnderna må anföras
följande ur ett föredrag vid nykterhetsnämndskonferensen sistlidne maj i
Stockholm:

»80 % av nykterhetsnämnderna — inkl. fattigvårdsstyrelsen som utgöra
sådana nämnder — hava icke något som helst kommunalt anslag; förhållandena
växla kraftigt i olika delar av landet, sämst äro de i Götaland, där
procenttalet är 87, bättre i Svealand med 71 och bäst i Norrland med 44
---. Omkring 450 nämnder i landet hava kommunala anslag, vilka tillhopa
uppgå till omkring 175,000 kronor (örn man icke räknar med storstäderna
Stockholm och Göteborg). Av dessa hava c:a 25 ett anslag av mer
än 1,000 kronor medan 425 hava anslag understigande 1,000 å tillhopa omkring
60,000 kronor. Örn man räknar med att staten bestrider :V4 av kommunens
ifrågavarande kostnader, dock högst 1,000 kronor — d. v. s. de av
årets riksdag antagna bestämmelserna — skulle härför erfordras % av 60,000
+ 25 X 1,000 eller tillhopa omkring 70,000 kronor. Därest staten ansloge
detta belopp årligen till direkta understöd åt nykterhetsnämnderna, skulle
bl. a. den stora fördelen vinnas, att kommunerna kunde med visshet räkna
på att få statsanslag till denna verksamhet, vilket de hittills icke kunnat i
anseende till anslagets knapphet. Betydelsen härav för kommunernas benägenhet
att anvisa nämnderna kommunalt anslag är uppenbar.»

De hittillsvarande anslagsbeloppen för de direkta understöden till nykterhetsnämnderna
— innevarande budgetår 45,000 kronor — lia sålunda i själva
verket varit otillräckliga för att möjliggöra en rimlig tillämpning av ovanberörda
kungörelse. Önskvärt vore därför, att denna anslagspost kunde höjas,

B i hang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 5.

474 33

O

18

Statsutskottets utlåtande Nr ö.

Utskottet.

för att bereda kommunerna den lindring, som man avsett genom bestämmelserna
i ämnet. Örn det av naturliga skäl för närvarande icke göres anspråk
på en sådan höjning, bör det dock icke komma ifråga att sänka denna
anslagspost under det otillräckliga belopp, som nu utgår.

Det vore önskligt att bibehålla även anslagsposten till konferenser
och kurser vid det nuvarande beloppet, 15,000 kronor. Då yrkande härpå
icke framställes i detta sammanhang, är det för att giva uttryck åt en vilja
att visa den största möjliga återhållsamhet ifråga örn anspråken på statens
utgifter.

Beträffande anslagsposten understöd åt sammanslutningar av nykterhetsnämnder
må endast hänvisas till socialstyrelsens yttrande (återgivet å sid.
73 i propositionen), varav i själva verket framgår, att det icke kan vara rådligt
att minska denna anslagspost. Beloppet bör därför även för följande
budgetår bibehållas vid 20,000 kronor.

Vid prövning av förevarande anslagsfråga har utskottet, vad först beträffar
spörsmålet örn understöd åt nykterhetsnämnderna, uppmärksammat, att socialstyrelsen
i skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 september 1932 anfört, bland
annat, att under budgetåret 1931/1932 i understöd till nykterhetsnämnderna
för år 1931 utbetalats ett belopp av sammanlagt 35,540 kronor, vilket belopp
med omkring 20,000 kronor understigit vad nämnderna i berörda hänseende
begärt, samt att den höjning av maximibeloppet, som genom senaste författningsändring
ägt rum, komme att föranleda stegrade anspråk på understöd
av ifrågavarande slag. Dylika anspråk komme ock att bliva en följd
av de ökade arbetsuppgifter och kostnader, som tillämpningen av den nya
alkoholistlagen i vissa hänseenden komme att medföra för nykterhetsnämnderna.
Erfarenheten de senaste åren gåve vidare vid handen, att flera
nykterhetsnämnder börjat utnyttja möjligheten till erhållande av statsbidrag.
Socialstyrelsen skulle för den skull under normala förhållanden ansett lämpligt
att för nästa budgetår föreslå en icke obetydlig höjning av det belopp
å 45,000 kronor, vilket för innevarande budgetår beräknats till direkta understöd
åt nykterhetsnämnderna. Styrelsen har emellertid på grund av den
nuvarande ekonomiska situationen ansett sig böra såsom en nödfallsutväg
förorda en nedsättning av sistnämnda belopp med förslagsvis en tredjedel.
Till denna ståndpunkt har departementschefen anslutit sig.

Ehuru utskottet till fullo inser nödvändigheten av att under nuvarande
situation begränsa statsutgifterna i så stor utsträckning som möjligt, har
utskottet dock — med hänsyn till det avbräck i nämndernas verksamhet,
som en reducering av statsbidraget skulle hava till följd och då nedsättningen
i fråga i realiteten skulle innebära ett övervältrande på kommunerna
av utgifter, vilkas bestridande åvilat staten under de senare åren — ansett
sig icke kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag i berörda avseende. Utskottet
vill förorda motionärernas yrkande i denna del.

I övrigt har utskottet funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majis förslag och
avstyrker således motionerna i vad de avse understöd åt sammanslutningar
av nykterhetsnämnder.

Den vid bifall till utskottets förslag föranledda ökningen å 15,000 kronor

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

19

av det av Kungl. Majit nu äskade anslaget utövar intet inflytande på riksstatens
utgiftssumma utan påverkar endast den avsättning till statsverkets
fond av rusdrycksmedel, varom Kungl. Majit under utgifter för kapitalökning,
III. statsverkets fond av rusdrycksmedel gör framställning. Beträffande sistnämnda
förslag avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag samt herr Oscar Olssons m. fl. och herr Olssons i
Gävle m. fl. motioner, I: 54 och II: 159, till främjande av nykterlietsnämndernas
verksamhet m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra reservationsanslag av 78,000 kronor.

32:o) Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 36, sid. 75—77) att

dels till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
m. ra. för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av

370.000 kronor,

dels ock medgiva, att till erkända alkoholistanstalten Hagbyhemmet må
för budgetåret 1933/1934 utgå bidrag till driftkostnaderna med ej mindre 1
krona för dag och vårdplats än även högst tre kronor 25 öre för dag och
vårdad person.

Kör innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål beviljats ett
anslag å 300,000 kronor.

Till nästkommande budgetår har genom utvidgning av vissa erkända alkoholistanstalter
planerats en ökning av vårdkapaciteten med ett 50-tal nya
platser. Hela antalet vårddagar vid de erkända anstalterna har därför under
budgetåret 1933/1934 uppskattats till 72,000, medan för de enskilda anstalterna
ansetts kunna räknas med samma siffra som för löpande budgetår eller

24.000 vårddagar. Vid oförändrat driftkostnadsbidrag samt under förutsättning
av en i förhållande till platstillgången oförändrad beläggningsfrekvens
å anstalterna hava utgifterna å anslaget beräknats automatiskt stiga till ett
belopp av något över 400,000 kronor under budgetåret 1933/1934. Därvid har
frånräknats det belopp, som skolat åtgå till garantibidrag för Hemmet
Gunnarskog, vilket enligt meddelande från anstaltens styrelse komme att
den 1 juli 1933 upphöra med sin verksamhet, varemot fortsatt garantibidrag
beräknats till Hagbyhemmet.

Det sålunda erhållna beloppet, 400,000 kronor, har minskats med 30,000
kronor, utgörande den besparing, som erhålles genom sänkning av driftkostnadsbidraget
med 25 öre per vårddag för samtliga anstalter och med
ytterligare belopp för sådana anstalter, där driften — pa grund av antalet
platser och beläggningen eller av annan orsak — ställer sig mer ekonomisk
jin för andra.

20

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottet.

Utskottet.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majlis förslag om nedsättning
av statsbidraget till de alkoliolistanstalter, varom fråga är, Ilar ej heller i
övrigt haft något att erinra mot vad under förevarande punkt föreslagits. Anslaget
torde såsom hittills böra täckas av avkastningen av rusdrycksmedelsfonden.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra
förslagsanslag av 370,000 kronor; samt

b) medgiva, att till erkända alkoholistanstalten Hagbyhemmet
må för budgetåret 1933/1934 utgå bidrag till driftkostnaderna
med ej mindre 1 krona för dag och vårdplats än även högst
tre kronor 25 öre för dag och vårdad person.

33:o) Tillfälligt omhändertagande av alkoholister m. m. I överensstämmelse
med Kungl. Majits förslag (punkt 37, sid. 77 och 78) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till tillfälligt omhändertagande av alkoholister m. m.
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av

5,000 kronor.

34:o) Bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter. Kungl.
Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 38, sid. 78—81) att, därest erkända
alkoholistanstalten Hemmet Gunnarskog nedlägges, föreningen Hemmet
Gunnarskog och de personer, som på grund av avgivna förbindelser äro
skyldiga att återbära de av föreningen jämlikt Kungl. Majits beslut den 31
december 1917, den 31 december 1918 och den 29 april 1921 uppburna statsbidragen
å tillhopa 15,000 kronor, må befrias från nämnda skyldighet.

Genom nämnda beslut har Kungl. Majit beviljat ifrågavarande förening
statsbidrag dels till vissa byggnads-, reparations- och förbättringsarbeten vid
erkända alkoholistanstalten Hemmet Gunnarskog med tillhopa 9,000 kronor,
dels ock för anskaffande av vissa inventarier vid samma anstalt med inalles

6,000 kronor.

Anstaltsstyrelsen har för avsikt att nedlägga verksamheten från och med
den 1 juli 1933.

Med hänsyn till de skäl, de i förevarande ärende hörda myndigheterna
till stöd för förevarande förslag anfört, har utskottet ansett sig icke böra
motsätta sig detsamma och får alltså hemställa,

att riksdagen må medgiva, att, därest erkända alkoholistanstalten
Hemmet Gunnarskog nedlägges, föreningen Hemmet
Gunnarskog och de personer, som på grund av avgivna för -

Statsutskottets utlåtande Nr o.

21

bindelser äro skyldiga att återbära de av föreningen jämlikt
Kungl. Maj:ts beslut den 31 december 1917, den 31 december
1918 och den 29 april 1921 uppburna statsbidragen å tillhopa

15,000 kronor, må befrias från nämnda skyldighet.

35:o) Resor vid tvångsinternering av alkoholister. Interneringskostnader
i vissa fall. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 39 och 40,
sid. 81 och 82) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,

a) till resor viel tvångsinternering av alkoholister för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor; samt

b) till interneringskostnader i vissa fall för budgetåret 1933/1934
anvisa ett extra förslagsanslag av 2,000 kronor.

36:o) Statsinspektion av fattigvård och barnavård. I överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, sid. 82 och 83) och under erinran, att
för innevarande budgetår beviljats ett anslag å 80,000 kronor för ifrågavarande
ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till statsinspektion av fattigvård och barnavård
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag
av 75,000 kronor.

37:o) Fattigvård i allmänhet. Barnavård i allmänhet. Kungl. Majd har
föreslagit riksdagen (punkterna 42 och 43, sid. 83 och 84) att höja dels det
ordinarie förslagsanslaget till fattigvård i allmänhet, nu 1,400,000 kronor, med

150,000 kronor till 1,550,000 kronor, dels ock det ordinarie förslagsanslaget
till barnavård i allmänhet, nu 150,000 kronor, med 40,000 kronor till 190,000
kronor.

De föreslagna höjningarna äro föranledda av storleken för budgetåret
1931/1932 av de utgifter, vilka bestridas från förevarande anslag och vilka
icke förväntas undergå någon minskning under nästa budgetår.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj ds förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) höja det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård i allmänhet,
nu 1,400,000 kronor, med 150,000 kronor till 1,550,000
kronor; samt

b) höja det ordinarie förslagsanslaget till barnavård i allmänhet,
nu 150,000 kronor, med 40,000 kronor till 190,000
kronor.

38:o) Fattigvård och barnavård enligt den nordiska fattigvårdskonventionen
m. m. Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 44, sid. 85 och

22

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottet.

86) att höja det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård och barnavård enligt
den nordiska fattigvårdskonventionen m. m., nu 300,000 kronor, med 450,000
kronor till 750,000 kronor.

Det äskade beloppet har beräknats med ledning av hittillsvarande belastning
av anslaget.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
fattigvård och barnavård enligt den nordiska fa ftig i;åräcka 11 ven -timen m. m., nu 300,000 kronor, med 450,000 kronor till 750,000
kronor.

39:o) Ersättning till Stockholms stad för viss fattigvård m. m. åt
gammalsvenskbybor. Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 45, sid.
86 och 87) att, i avbidan på den proposition, som kunde komma att avlåtas
i ämnet, till ersättning till Stockholms stad för viss fattigvård m. m. åt
gammalsvenskbybor för budgetåret 1933/1934 beräkna ett extra förslagsanslag
av 18,500 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 27 januari 1933 dagtecknad proposition,
nr 70, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
socialärenden samma dag, föreslagit riksdagen att till ersättning till Stockholms
stad för viss fattigvård m. m. åt gammalsvenskbybor för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 18,500 kronor.

Med hänsyn till de skäl, som till stöd för förevarande förslag anförts och
då beräkningen av anslaget icke givit utskottet anledning till erinran, får
utskottet hemställa,

att riksdagen må till ersättning till Stockholms stad för viss
fattigvård m. m. åt gammalsvenskbybor för budgetåret 1933/1934
anvisa ett extra förslagsanslag av 18,500 kronor.

40:o) Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet I överensstämmelse
med Kungl. Majits förslag (punkt 46, sid. 89—91) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet för
budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor.

41:o) Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem. Kungl. Majit bär föreslagit
riksdagen (punkt 47, sid. 91—95) att till bidrag, till driftkostnaderna
vid arbetshem för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av

110,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 23

Departementschefen Ilar meddelat, att uppburna statsbidrag enligt från
arbetshemmen meddelade uppgifter för andra lialvaret 1931 och första halv
året 1932 belöpt sig till sammanlagt 111,918 kronor. Med stöd därav har
en höjning av anslaget till 110,000 kronor ansetts motiverad.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen må till bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag
av 110,(XX) kronor.

42:o) Skyddsuppfostran. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 48,
sid. 95—97) att höja det ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran, nu

530,000 kronor, med 30,000 kronor till 560,000 kronor.

Från detta anslag, som från och med budgetåret 1925/1926 varit uppfört
i riksstaten, bestridas dels statsbidrag till barnavårdsnämnder och skyddshem
jämlikt kungörelsen den 8 maj 1925 (nr 131), dels de hyresbelopp
m. m., den fyllnad av statsmedel samt de ersättningar för icke belagda
platser, vilka enligt av riksdagen godkända avtal med vissa enskilda institutioner
örn anordnande av skyddshem skola utgå av statsmedel, dels
bidrag — till belopp av 41,100 kronor — till avlöningar åt vissa befattningshavare
vid ett av dessa skyddshem, nämligen åkerbrukskolonien Hall,
dels ock arvode till skyddshemsinspektören.

I fråga örn de olika belopp, som ingå i beräkningen för det för nästkommande
budgetår äskade anslaget må nämnas, att i statsbidrag till barnavårdsnämnderna
upptagits 160,000 kronor och i statsbidrag till skyddshemmen omkring 254,000
kronor, motsvarande en beläggning av i genomsnitt 81.5 % av de skyddshemsplatser,
som under budgetåret beräknas vara tillgängliga. Därjämte hava
medel beräknats till ersättning för icke belagda platser å vissa skyddshem.
Med hänsyn till att antalet obelagda platser å Hall kan antagas skola reduceras
i förhållande till antalet icke belagda platser under budgetåret
1931/1932, då ersättning utgått med 21,498 kronor, har ett belopp av 15,000
kronor ansetts tillfyllest.

Under erinran om 1930 års riksdags i skrivelse nr 319 gjorda uttalande
angående överflyttning till åkerbrukskolonien Hall fran uppfostringsanstalten
å Salbohed av vissa där intagna elever får utskottet hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
skyddsuppfostran, nu 530,000 kronor, med 30,0(X) kronor till

560,000 kronor.

Utskottet.

43:o) Inspektions- och upplysningsarbete med avseende å spädbarnsoch
förlossningshem. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 49, sid.

24

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

TJtslcottet.

97) att till inspektions- oell upplysningsarbete med avseende å spädbarnsoeli
förlossningshem för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 3,000
kronor.

Från och med budgetåret 1931/1932 hava från förevarande anslag, som i
riksstaten för nämnda och följande budgetår uppförts med samma belo])])
som det nu äskade eller 3,000 kronor, bestritts kostnaderna för en fortlöpande
statlig kontroll över de enskilda spädbarns- och förlossningshemmen
förenad med upplysningsverksamhet. Enligt stadgan den 29 maj 1931 (nr
172) angående enskilda sjukhem och förlossningshem skall tillsyn å förlossningshem
i annat än medicinskt-hygieniskt hänseende utövas under inseende
av statens inspektör för fattigvård och barnavård, utav statens fattigvårdsoch
barnavårdskonsulenter samt barnavårdsnämnderna ävensom, där så finnes
erforderligt, av särskilt tillkallade personer.

Under budgetåret 1931/1932 hava för verksamhetens bedrivande varit anlitade
två sociala experter, en kvinnlig och en manlig. Enligt avgivna
rapporter har den kvinnliga experten under budgetåret inspekterat 51 spädbarnshem
och den manlige 7 förlossningshem.

Utskottet, som icke velat motsätta sig anvisandet av det av Kungl. Majit
för budgetåret 1933/1934 äskade anslagsbeloppet, vill framhålla angelägenheten
av att undersökning vidtages rörande möjligheten av att den verksamhet,
varom nu är fråga, må kunna upphöra.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till inspektions- och upplysningsarbete med
avseende å spädbarns- och förlossningshem för budgetåret 1933/1934
anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

44:o) Medicinalstyrelsen. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt
50, sid. 98 och 99) att

dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag till ordinarie
avlöningsstat för medicinalstyrelsen, att tillämpas från och med budgetåret
1933/1934;

dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu
399,500 kronor, med 15,000 kronor till 384,500 kronor.

Genom brev den 9 maj 1930 är fastställd en övergångsstat å 18,100 kronor.
Anslagsbeloppet motsvarar de båda staternas sammanlagda slutsummor.

Det av departementschefen förordade förslaget till ordinarie avlöningsstat
för medicinalstyrelsen utvisar i förhållande till gällande stat den förändringen,
att följande poster sänkts, nämligen posten till avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare, vetenskapliga rådet m. m. från 98,650 kronor

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 2i>

till 91,650 kronor och posten till reseersättningar från 30,050 kronor till
22,050 kronor.

Utskottet, som ansluter sig till förevarande förslag, hemställer,
att riksdagen må

a) godkänna följande ordinarie avlöningsstat för medicinalstyrelsen,
att tillämpas från och med budgetåret 1933/1934:

Ordinarie avlöningsstat. Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ... 251,700

Arvode till generaldirektörens ställföreträdare ............ 1,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga
rådet m. m., förslagsanslag ........................ 91,650

Reseersättningar, förslagsanslag ............ 22,050

Summa kronor 366,400;

samt

b) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen,
nu 399,500 kronor, med 15,000 kronor till 384,500 kronor.

45:o) Sinnessjuknämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt 51, sid. 99 och 100) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till sinnessjuknämnden för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra förslagsanslag av 13,200 kronor.

46:o) Statens bakteriologiska laboratorium. Utskottet, som ansett sig
böra ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, sid. 100—104), hemställer,
under framhållande av att det å gällande omkostnadsstat uppförda
beloppet sänkts med 23,000 kronor eller från 51,200 kronor till 28,200 kronor,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens bakteriologiska laboratorium,
att tillämpas från och med budgetåret 1933/1934:

Stat.

A- Avlöningsstat. Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ■■ 40,600

Yikariatsersättningar, förslagsanslag .............................. 1,200

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. 72,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.................. 28,200

Summa kronor 142,000;

saint

26

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

b) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens bakteriologiska
laboratorium, nu 165,000 kronor, med 23,000 kronor till

142,000 kronor.

47:o) Statens rättskemiska laboratorium. I överensstämmelse med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 53, sid. 104—107) oell under framhållande av att den
å gällande stat uppförda posten »övriga kostnader för driften» sänkts från
5,750 kronor till 4,500 kronor samt upptagits såsom förslagsanslag, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens rättskemiska laboratorium,
att tillämpas från och med budgetåret 1933/1934:

Stat.

A. Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ..

Yikariatsersättningar, förslagsanslag ..............................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

Kronor

14,800

400

5,300

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.................. 4,500

Summa kronor 25,000;

samt

b) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens rättskemiska
laboratorium, nu 26,250 kronor, med 1,250 kronor till

25,000 kronor.

48:o) Statens farmaceutiska laboratorium. På grund av Kungl. Maj:ts
därom gjorda framställning (punkt 54, sid. 107) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetär
ägt rum, till statens farmaceutiska laboratorium för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra anslag av 24,500 kronor.

49:o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 55, sid. 107—110) oell under framhållande av att den
å gällande stat uppförda posten till expeditionslokal, skrivbiträde och övriga
expenser för förste provinsialläkare sänkts från 53,300 kronor till 43,100
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för förste provinsialläkare och
provinsialläkare, att tillämpas från och med budgetåret 1933/1934:

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 2 <

Stat. Kronor

Avlöningar till förste provinsialläkare ock provinsialläkare,
förslagsanslag ................................................ 2,820,600

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .......................... 200,000

Arvoden till biträdande förste provinsialläkare......... 11,600

Expeditionslokal, skrivbiträde oell övriga expenser

för förste provinsialläkare ............. 43,100

Summa kronor 3,075,300;

samt

b) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare
och provinsialläkare, nu 3,085,500 kronor, med 10,200
kronor till 3,075,300 kronor.

50:o Reseersättningar vid provinsialläkarstaten. I enlighet med Kungl.
Marits förslag (punkt 56, sid. 110) hemställer utskottet,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till
reseersättningar vid provinsialläkarstaten, nu 140,000 kronor,
med 15,000 kronor till 125,000 kronor.

51:o) Tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare. Med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Marits förslag (punkt 57, sid. 110 och lil) och under
erinran, att förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3,600
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 3,360
kronor.

52:o) Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden.
I två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 55, inom första
kammaren av herrar G. Eriksson och H. Andersson och den andra, nr 15 <,
inom andra kammaren av herrar C. J. Högström och E. Hultman, har hemställts,
att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1933/1934 under femte
huvudtiteln till bidrag för uppförande av provinsialläkarbostäder på landsbygden
anvisa ett anslag av 144,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda skälen
får utskottet hänvisa till motionen I: 55.

Vid anmälan av frågan om anslag till ifrågavarande ändamål för nästkommande
budgetår har departementschefen anfört följande:

De förhållanden, vilka föranlett anvisande av anslag till bidrag för anskaffande
av bostäder åt provinsialläkare, torde hava under senare år i åtskilliga
avseenden förändrats. Sålunda synas svårigheterna att anskaffa
lämpliga bostäder åt nämnda läkare numera i allmänhet vara mindre än förr.
Med nuvarande tillgång på läkare ar det vidare knappast att befara, att
något provinsialläkardistrikt skulle komma att bliva obesatt på grund av
bristen på tillfredsställande läkarbostad. Under sådana omständigheter kan
det ifrågasättas, örn överhuvud statsmakterna i fortsättningen böra anvisa

Utskottet.

28 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

medel för bidrag av förevarande slag. Medicinalstyrelsen Ilar ock hemställt
om anslag under förutsättning att statsbidrag för detta ändamål fortfarande
ansåges böra utgå. Till antydda spörsmål är jag icke beredd att taga ställnmg
men enligt min mening föreligga icke tillräckliga skäl, i betraktande
jarn val av nuvarande statsfinansiella situation, att nya medel för ändamålet
nu ställas till förfogande.

Utskottet delar den av departementschefen sålunda uttalade meningen,
att de förhållanden, som föranlett beviljandet av anslag till nu berörda ändamål,
under senare år i skilda avseenden förändrats. Emellertid vill utskottet
såsom sin åsikt framhålla, att, även örn med hänsyn till den nuvarande
statsfinansiella situationen anslag för ändamålet jämväl enligt utskottets
mening icke kan beviljas för nästkommande budgetår, skäl synas föreligga
för att de provinsialläkardistrikt, som redan uppfört eller påbörjat uppförande
av läkarbostäder, må, så snart ske kan, komma i åtnjutande av statsbidrag.
I detta sammanhang vill ock utskottet påpeka angelägenheten av att, då
fråga är örn byggnadsbidrag av denna eller liknande art, vederbörande sökande
i samband med prövningen av ritningar m. m. såvitt möjligt erhåller upplysning
om och när statsbidrag är att påräkna.

På grund av vad sålunda anförts, hemställer alltså utskottet,

att herrar C. Erikssons och H. Anderssons samt Högströms
och Hultmans förevarande motioner, I: 55 och II: 157, icke
må vinna riksdagens bifall.

53:o) Dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare. På grund av Kungl.
Maj.ts därom gjorda framställning (punkt 58, sid. 113) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare för
budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 500
kronor.

54.o) Statens sinnessjukhus. Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt
59, sid. 114—128) att

dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid statens sinnessjukhus på
sätt i statsrådsprotokollet angivits;

dels godkänna följande stat för statens sinnessjukhus, att tillämpas från

och med budgetåret 1933/1934:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag ............ 8,850,000

Yikariatsersättningar, förslagsanslag .................................................. 850,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 2,700,000

B. Omkostnadsstat.

Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i Lund, förslagsanslag
................................................................................................ 150,000

Övriga kostnader för sinnessjukhusens underhåll, förslagsanslag 10,100,000

Summa kronor 22,650,000;

Statsutskottets utlåtande Nr o.

29

dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till statens sinnessjukhus, nu

10,300,000 kronor, med 300,000 kronor till 10,600,000 kronor.

Ändringar i antalet ordinarie befattningar. Yid bestämmandet av antalet
ordinarie befattningshavare vid sinnessjukhusen under nästkommande budgetår
har räknats med att Byhovs sjukhus i Jönköping skulle kunna tagas
i bruk för sitt ändamål omkring den 1 oktober 1933 och Umedalens sjukhus
omkring ett år senare.

Vidare skulle vid Furunäsets sjukhus vid Piteå en överskötarbefattning
utbytas mot en befattning såsom Översköterska, vid Psykiatriska sjukhuset
i Stockholm en skötarbefattning ändras till en sköterskebefattning samt vid
Restads sjukhus vid Vänersborg tre skötarbefattningar utbytas mot tre
sköterskebefattningar och en befattning såsom uppsyningsman av l:a klass
ändras till en förestånderskebefattning av l:a klass. Slutligen skulle vid
S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg inrättas en ordinarie befattning såsom
hantverksföreståndare av 2:a klass och en magasinsföreståndarbefattning vid
Birgittas sjukhus i Vadstena överflyttas till Byhovs sjukhus.

I förhållande till det för innevarande budgetår bestämda antalet ordinarie
befattningar innebär nu berörda förhållanden en ökning med

1 överläkare av l:a klass,

1 förste läkare,

2 överläkare av 3:e klass,

3 andre läkare,

1 syssloman av 2:a klass,

1 bokhållare,

1 kassör,

1 kameralbiträde,

1 kanslibiträde,

4 förestånderskor av l:a klass,

6 Överskötare,

3 förestånderskor av 2:a klass,

62 skötare,

28 översköterskor,

102 sköterskor,

1 maskinmästare av l:a klass,

2 hantverksföreståndare av l:a klass,

1 maskinist av l:a klass,

1 trädgårdsmästare,

7 hantverksföreståndare av 2:a klass,

2 maskinister av 2:a klass,

1 köksförestånderska av l:a klass,

1 arbetsförestånderska,

6 hantverkare,

1 post- och stadsbud,

1 tvättförestånderska av l:a klass,

5 eldare av 2:a klass,

1 närmaste biträde till köksförestånderska,

1 yttre nattvakt,

1 närmaste biträde till tvättförestånderska,

2 sömmerskor och väverskor.

Inrättande av en icke-ordinarie befattning vid Ulleråkers sjukhus. Vad angår
denna fråga, har departementschefen framhållit, att, därest icke riksdagen
framställer erinran om inrättande av en extra-ordinarie befattning i lönegraden
B 15, vars innehavare skulle vid Ulleråkers sjukhus förestå snickeriverkstaden
och därjämte utöva direkt arbetsledning vid byggnadsarbetens
utförande å anstalten m. m., lian hade för avsikt att i sinom tid hos Kungl.
Maj:t framlägga förslag härom.

30

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Beräkning av anslagsbehovet. Departementschefen Ilar uppskattat utgifterna
för statens sinnessjukhus till 22,650,000 kronor och inkomsterna till 12,050,000
kronor. Det för nästa budgetår behövliga anslaget skulle sålunda utgöra

10,600,000 kronor. I förhållande till den för innevarande budgetår fastställda
staten för sinnessjukhusen utvisar den av departementschefen föreslagna
höjning av följande poster, nämligen posten avlöningar till ordinarie
befattningshavare från 8,740,000 kronor med 110,000 kronor till 8,850,000
kronor, posten vikariatsersättningar från 820,000 kronor med 30,000 kronor
till 850,000 kronor, posten avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. från 2,600,000 kronor med 100,000 kronor till 2,700,000 kronor och
posten övriga kostnader för sinnessjukhusens underhåll från 9,900,000 kronor
med 200,000 kronor till 10,100,000 kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling föreliaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 57, inom
första kammaren av herrar K. A. Johanson och O. G. Karlsson och den andra,
nr 167, inom andra kammaren av herr J. H. Blomquist, i vilka hemställts, att
riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag örn inrättande av en extra-orclinarie
befattning vid Ulleråkers sjukhus, med placering i lönegrad B 15, och
i stället förklara, att den vid sjukhuset vakanta snickeriförmansbefattningen,
lönegraden B 10, bör i vanlig ordning återbesättas.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

I Kungl. Maj:ts proposition nr 1, femte huvudtiteln, punkt 59, under
rubriken »Sinnessjukvårdsanstalterna» föreslås i enlighet med medicinalstyrelsens
förslag inrättande av en ny befattning vid Ulleråkers sjukhus, visserligen
tillsvidare som extra-ordinarie, med placering i lönegrad B 15.

Denna befattningshavare är avsedd att ersätta den sedan några år, på
grund av förutvarande innehavarens avgång med döden, vakanta snickeriförmansbefattningen,
och skulle utöver de med denna befattning förenade
åliggandena ha att utöva arbetsledning inom byggnadsfacket, med andra ord
bli en sorts verkmästare för byggnadsarbeten.

Vid statens sinnessjukhus sorterar de olika hantverksföreståndarna direkt
under vederbörande syssloman, med undantag för reparatörer vid maskinavdelningen
som närmast sorterar under maskinmästaren, och det är denne
som, inom ramen för de upprättade besiktningsinstrumenten och i anledning
härav beviljade anslag, har att tillse att vederbörande reparationer bli utförda.
Genom nu föreslagen anordning är det tydligen avsikten att på denna
nya befattningshavare överflytta en del av dessa uppgifter.

Medicinalstyrelsen, som naturligtvis grundar sitt förslag på framställning
från vederbörande sjukhusdirektion, hade först begärt att få tillerkänna
snickeriföreståndaren ett årligt tillägg utöver de för befattningen bestämda
löneförmånerna, lönegrad B 10, av 600 kronor.

Yttrande över detta förslag avgavs av civilförvaltningens lönenämnd och
statskontoret.

Lönenämnden ville inte förorda ett system med särskilda tillägg vid sidan
av lönestaten, nämnden ansåg det då vara bättre att inrätta en extra-ordinarie
befattning med placering i sådan lönegrad att det ungefär motsvarade
vad man velat åstadkomma med det särskilda tillägget. En av nämndens
ledamöter hade varit av skiljaktig mening och för sin del ansett att sjuk -

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 31

husets intressen bäst tillgodosågs med att den vakanta befattningen i vanlig
ordning återbesattes.

Statskontoret uttalade betänkligheter mot inrättande av en ny befattning,
enär det kunde befaras medföra att framställningar av liknande art komme
att göras från andra sjukhus av liknande slag.

Emot dessa av statskontoret anförda betänkligheter genmäles att Ulleråkers
sjukhus i förevarande hänseende icke är jämförbart med övriga sinnessjukhus
av liknande storlek, eller S:t Lars, Ityhovs och S:ta Maria sjukhus,
och detta därför att de båda sistnämnda äro nya och S:t Lars under den
senaste tiden genomgått en genomgripande restauration, medan däremot
Ulleråkers sjukhus är gammalt och på grund härav kräver omfattande underhållsarbeten.

Örn de anförda skälen skulle ha någon betydelse så kan det knappast
vara annat än att tidpunkten, då de av statskontoret befarade konsekvenserna
komma att göra sig gällande, måhända kan framflyttas något; att fog
finnes för desamma torde vara obestridligt.

Man kan för övrigt inte underlåta att fästa sig vid att medicinalstyrelsen
då den i skrivelse den 7 juni 1932 överlämnade framställningen till Kungl.
Maj:t anför, »att styrelsen icke motsatte sig en försöksanordning i föreslagen
riktning för vinnande av erfarenhet», man torde härav kunna draga den
slutsatsen att styrelsen för egen del inte var övertygad örn nödvändigheten
av den föreslagna åtgärden.

Då vi för vår del motsätta oss inrättande av denna nya befattning är det
inte endast därför att vi anse densamma onödig utan också därför att vi
äro övertygade örn att de konsekvenser, som statskontoret befarat, inom kort
komma att göra sig gällande, och vem vet, måhända det inte dröjer så länge
förrän också andra konsekvenser kunna bli en följd av den föreslagna anordningen.
Det kan måhända visa sig bli så att att denna nya verkmästare,
eller vad han nu skall kallas, på grund av sina åligganden att utöva arbetsledning
inom byggnadsfacket inte anses kunna i erforderlig utsträckning
direkt leda arbetet å snickeriverkstaden, varför det kan tänkas att framställning
kommer örn att få anställa en särskild förman för detta.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i vad detsamma avser beräkningen avantalet
ordinarie befattningar vid statens sinnessjukhus samt anslagsbehovet
för nu ifrågavarande ändamål, har icke givit utskottet anledning till erinran.

Yad däremot angår det ifrågasatta inrättandet av en extraordinarie befattning
vid Ulleråkers sjukhus med placering i lönegraden B 15, har utskottet
med hänsyn till de konsekvenser, som skulle bliva en följd av bifall
till detta förslag, funnit sig böra avstyrka detsamma. Utskottet delar alltså
de av statskontoret uttalade betänkligheterna härutinnan och förordar de
i ämnet väckta motionerna. Den vid sjukhuset i fråga vakanta hantverksföreståndarebefattningen
torde därför böra i vanlig ordning återbesättas.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,

I:o) att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningar vid statens sinnessjukhus
på följande sätt:

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

I. Läkarpersonat.

Befattning

Lönegrad

15 överläkare av 1 :a klass...................................

.............. B

29

16 förste läkare....................................................

............. B

28

4 överläkare av 2:a klass...................................

.............. B

28

16 överläkare av 3:e klass...................................

............. B

27

34 andre läkare...................................................

.............. B

26

1 läkare vid S:t Olofs sjukhus i Visby...........

.............. B

26

II. Kontorspersonal.

4 syssloman av l:a klass..................................

............. B

24

10 sysslomän av 2:a klass...................................

............. B

22

7 sysslomän av 3:e klass...................................

.............. B

21

16 bokhållare .......................................................

............. B

15

21 kassörer ..........................................................

............. B

11

11 kameralbiträden..............................................

............. B

8

15 kanslibiträden.................................................

............. B

rr

4

2 kontorsbiträden...............................................

............. B

4

lil. Sjukvårdspersonal.

17 uppsyningsman av l:a klass..........................

............. B

14

30 förestånderskor av Ira klass.........................

............. B

12

18 uppsyningsman av 2:a klass..........................

............. B

10

147 Överskötare ....................................................

............. B

8

34 förestånderskor av 2:a klass..........................

............. B

7

929 skötare ...........................................................

............. B

6

298 översköterskor ............................................

............. B

6

1,129 sköterskor.......................................................

............ B

3

IV. Ekonomipersonal.

13 maskinmästare av l:a klass ........................

............ B

14

7 maskinmästare av 2:a klass .........................

............. B

12

8 befallningsmän ...............................................

............. B

10

33 hantverksföreståndare av l:a klass ..............

............. B

10

18 maskinister av lia klass ................................

............ B

10

18 trädgårdsmästare ............................................

............. B

10

106 hantverksföreståndare av 2:a klass ..............

............. B

8

23 maskinister av 2:a klass ..............................

............. B

8

14 köksförestånderskor av l:a klass .................

............. B

7

10 magasinsföreståndare.....................................

............ B

7

19 arbetsförestånderskor ....................................

............. B

6

12 bageriförestånderskor ...................................

............. B

6

10 chaufförer ......................................................

............ B

6

15 eldare av lia klass .........................................

............. B

6

6 förmän i trädgård och jordbruk ..................

............. B

6

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 33

Befattning Lönegrad

92 hantverkare.................................................................. B 6

6 köksförestånderskor av 2:a klass............................. B 6

21 post- och stadsbud..................................................... B 6

17 tvättförestånderskor av lia klass .............................. B 6

86 eldare av 2:a klass.................................................... B 5

28 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ............ B 5

16 närmaste biträden till köksförestånderska.............. B 5

23 yttre nattvakter......................................................... B 5

9 närmaste biträden till bageriförestånderska............ B 3

3 tvättförestånderskor av 2:a klass............................. B 3

16 närmaste biträden till tvättförestånderska............... B 3

37 sömmerskor eller väverskor...................................... B 3;

b) godkänna följande stat för statens sinnessjukhus, att
tillämpas från och med budgetåret 1933/1934.

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag
...................................................................... 8,850,000

Yikariatsersättningar, förslagsanslag........................... 850,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag .......................................................... 2,700,000

B. Omkostnadsstat.

Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i

Lund, förslagsanslag .............................................. 150,000

Övriga kostnader för sinnessjukhusens underhåll,

förslagsanslag................................ 10,100,000

Summa kronor 22,650,000;

c) höja det ordinarie förslagsanslaget till statens sinnessjulchus,
nu 10,300,000 kronor, med 300,000 kronor till 10,600,000
kronor;
samt

II:o) att herrar K. A. Johansons och O. G. Karlssons samt
herr Blomquists ovanberörda motioner, I: 57 och II: 167, må
anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört.

55:o) Inlösen av vårdplatser vid sinnessjukhusen m. m. Beträffande
Kungl. Maj:ts förslag angående inlösen av vårdplatser vid sinnessjukhusen
m. m. (punkt 60, sid. 128) avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande;
vilket härmed

anmiiles.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6‘ sami. Nr 5.

474 83 a

34

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

56:o) Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen (punkt 61, sid. 129 och 130) att lioja
det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till sinnessjukvården i Stockholm,
Göteborg och Malmö, nu 1,300,000 kronor, med 1,300,000 kronor till 2,600,000
kronor.

Anslagsbehovet för nästa budgetår har beräknats på följande sätt:

Statsbidrag till Stockholm ........................ driftbidrag kr. 1,117,604

platsbidrag » 524,334 1,641,938

» » Göteborg.......................... driftbidrag » 508,004

platsbidrag » 238,541 746 545

» » Malmö ............................. driftbidrag » 164,149

platsbidrag » 71,703 235,852

Summa statsbidrag kr. 2,624,335

Den sålunda erhållna slutsumman har ansetts kunna avrundas till

2.600.000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag,
hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö, nu

1,300,000 kronor, med 1,300,000 kronor till 2,600,000 kronor.

57:o) Anstalter för obildbara sinnesslöa. Anstalter för bildbara sinnesslöa,
som icke äro fallandesjuka. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkterna 62 och 63, sid. 130—137) att

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till anstalter för obildbara sinnesslöa,
nu 880,000 kronor, med 20,000 kronor till 900,000 kronor;

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till anstalter för bildbara sinnesslöa,
som icke äro fallandesjuka, nu 865,000 kronor, med 15,000 kronor till

880.000 kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen förordade ändringarna i grunderna
för anslagens användning.

Till anstalt för obildbara sinnesslöa utgår statsbidrag halvårsvis med högst
180 kronor för envar av det antal obildbara sinnesslöa, som i medeltal för
dag under nästföregående halvår vårdats å anstalten.

Statsbidrag till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka,
utgår med följande belopp, nämligen

till uppfostringsanstalt, därest anstalten anordnats och understödes av landsting
eller stadsfullmäktige i stad, som ej deltager i landsting, samt står
under inseende av en utav landsting eller stadsfullmäktige utsedd styrelse,
med 180 kronor för vart och ett av det antal sinnesslöa barn, som i medel -

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

35

tal för dag lander nästföregående lästermin å anstalten eller på dess bekostnad
åtnjutit underhåll (interna elever), och nied 90 kronor för vart och ett av
det antal andra i anstalten intagna barn, som i medeltal för dag under nästföregående
lästermin deltagit i undervisningen (externa elever), samt, därest
anstalten är enskild, med högst nyssnämnda belopp;

till arbetshem, därest arbetshemmet anordnats och understödes av landsting
eller stadsfullmäktige i stad, som ej deltager i landsting, med 135 kronor
för var och en av det antal sinnesslöa, som i medeltal för dag under
nästföregående halvår varit intaget å arbetshemmet, och, därest detsamma
är enskilt, med högst nyssnämnda belopp; samt

till arbetshem, som anordnar kontrollerad familjevård för sinnesslöa, med
belopp motsvarande arbetshemmets kostnad för sålunda under nästföregående
halvår utackorderade sinnesslöa, dock högst 90 kronor för var och en
av det antal sinnesslöa, som i medeltal för dag under nämnda halvår utackorderats
från arbetshemmet.

Statsbidragen till förevarande anstalter beviljas av medicinalstyrelsen. De
nu utgående bidragsbeloppen fastställdes år 1924.

Till nedbringande av statsverkets avsevärda utgifter för här förevarande
ändamål har departementschefen föreslagit vissa åtgärder rörande de enskilda
anstalterna, av betydelse företrädesvis beträffande anstalterna för obildbara
sinnesslöa.

Till en början framhåller departementschefen, att det kunde ifrågasättas,
huruvida den ökning i antalet vårdplatser, som under senare tid ägt rum
och alltjämt fortsatte, vore påkallad av ett oundgängligt behov.

Att märka vore, att en statlig anstalt för svårskötta sinnesslöa för närvarande
anordnades i Lund, nämligen Vipeholms sjukhus, och att denna
anstalt, som beräknades bliva färdig i början av år 1935, vore avsedd för 600
sinnesslöa. Att genom inrättandet härav en väsentlig minskning i behovet av
platser för andra sinnesslöa skulle inträda har synts departementschefen
tydligt. På grund härav och då ökningen av antalet vårdplatser under senare
år i huvudsak folie å enskilda anstalter, syntes för framtiden beviljande av
statsbidrag till ny enskild anstalt böra föregås av en prövning, till synes
lämpligen av medicinalstyrelsen, huruvida behovet av platser vore sådant, att
anstalten borde komma i åtnjutande av statsbidrag. Yisserligen syntes behovet
av en dylik prövning särskilt göra sig gällande i fråga örn anstalter
för obildbara sinnesslöa, men tillräckliga skid syntes icke föreligga att
begränsa prövningen till dessa.

Vidare syntes i anslutning till vad som anförts i motioner vid fjolårets
riksdag statsbidrag böra vid enskilda anstalter utgå allenast för sinnesslöa,
för vilka vårdavgiften icke överstege visst belopp. Tillräckligt tillförlitligt
material för bestämmande av detta maximibelopp förelåge emellertid icke för
närvarande. För övrigt syntes det ock kunna ifrågasättas, huruvida för
samtliga dessa anstalter ett och samma maximibelopp borde fastställas. De
omständigheter, som härutinnan vore av betydelse, skiftade nämligen avsevärt.
Anstalterna vore sålunda av mycket olika storleksordning och belägna å

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

36

platser med skiljaktiga levnadskostnader. Vidare vore deli vård, som meddelades
å de olika anstalterna, växlande till sin beskaffenhet, i främsta
rummet beroende på huru svårskötta de intagna vore. I stället för att bestämma
ett för alla anstalter lika stort maximibelopp av vårdavgiften borde
försöksvis en prövning för varje särskild anstalt äga rum, vilken vårdavgift
högst kunde utgå för att statsbidrag skulle få åtnjutas. Denna prövning
syntes lämpligen böra omliänderhavas av medicinalstyrelsen. Statsbidragen
till de enskilda anstalterna utginge med högst ovan angivna belopp, och
det ankomme å medicinalstyrelsen att bestämma, huru stora statsbidragen
i de särskilda fallen skulle vara. Det förefölle då naturligt, att medicinalstyrelsen
i samband därmed jämväl fastställde beloppet av den högsta vårdavgiften.
Styrelsen skulle för här ifrågavarande ändamål först hava att söka
komma till en uppfattning örn driftkostnadernas verkliga storlek och därefter
avväga förhållandet mellan statsbidraget och vårdavgiften. Den relation,
som därvid borde tillämpas, syntes icke nu behöva bestämt fixeras,
men den av styrelsen föreslagna normen för statsbidragets storlek, en tredjedel
av driftkostnaderna, syntes böra vara vägledande. Naturligen borde prövningen
av vårdavgifternas och statsbidragens belopp ske med så stort beaktande
som möjligt av de särskilda förhållanden, som kunde föreligga i de
enskilda fallen. Vad anginge övergången till den sålunda ifrågasatta nya
ordningen syntes detta kunna ske redan i början av nästa budgetår. Då
statsbidragen första gången efter den 1 juli 1933 beviljades, skulle prövning
ske av statsbidragens storlek samt av de vårdavgifter, som borde utgå för
tiden från och med sistnämnda dag. Ändring i de belopp, som då komme
att bestämmas, borde tydligen sedermera ej ske, med mindre särskilda omständigheter
därtill föranledde.

För att bereda medicinalstyrelsen möjlighet att säkrare bedöma driftkostnadernas
verkliga storlek och till främjande i möjligaste mån av enhetlighet
vid bestämmandet av den högsta vårdavgift, som finge utkrävas, och av statsbidragens
belopp, syntes det nödvändigt, att de enskilda anstalternas bokföring
skedde på ett likartat sätt. I mån av behov syntes styrelsen därför
böra äga föreskriva skyldighet för enskild anstalt, som ville åtnjuta statsbidrag,
att ordna sin bokföring i enlighet med de bestämmelser styrelsen funne
lämpliga. Att härvid för dessa anstalter, vilka ofta vore jämförelsevis små,
en så enkel och praktisk bokföring som möjligt borde eftersträvas vore tydligt.
Medicinalstyrelsen borde naturligen också hava befogenhet att vid inspektion
eller eljest taga del av de böcker, som fördes vid anstalterna.
Enligt vad departementschefen inhämtat, hade medicinalstyrelsen redan vidtagit
vissa åtgärder i syfte att främja en lämplig och enhetlig bokföring
vid anstalterna.

Yad angår medelsbehovet för nästa budgetår, har detta med ledning av
det nuvarande antalet belagda vårdplatser beräknats till 990,000 kronor ifråga
örn anstalter för obildbara sinnesslöa och till 900,000 kronor ifråga örn anstalter
för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka. Med hänsyn till

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

37

dea minskning av medelsbehovet, som vore att emotse viel tillämpning av
cle av departementschefen förordade reglerna, hava nyssnämnda belopp minskats
till 900,000 kronor respektive 880,000 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag till ändringar
i grunderna för nu nämnda anslags användning. Då storleken av
de äskade beloppen ej heller givit utskottet anledning till erinran, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) höja det ordinarie förslagsanslaget till anstalter för obildbara
sinnesslöa., nu 880,000 kronor, med 20,000 kronor till

900,000 kronor;

b) höja det ordinarie förslagsanslaget till anstalter för bildbara
sinnesslöa, som icke äro fallandes julea, nu 865,000 kronor,
med 15,000 kronor till 880,000 kronor; samt

c) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 3 januari 1933 förordade ändringarna
i grunderna för anslagens användning.

58:o) Epileptikeranstalter. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
64, sid. 137-139) att

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till epileptikeranstalter, nu 205,000
kronor, med 15,000 kronor till 220,000 kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen förordade ändringarna i grunderna
för anslagets användning.

Statsbidrag till anstalter för fallandesjuka utgår för närvarande till uppfostringsanstalt
med 225 kronor för vart och ett av det antal barn, som i
medeltal per dag under nästföregående lästermin varit intaget å anstalten,
och till arbetshem med likaledes 225 kronor för vart och ett av det antal
fallandesjuka, som i medeltal för dag under nästföregående halvår varit intaget
å arbetshemmet. Bidraget beviljas av medicinalstyrelsen. Bidragsbeloppet
fastställdes år 1924.

Departementschefen har beträffande grunderna för anslagets ani ändning
föreslagit samma'' anordningar, som i föregående punkt angivits beträffande
sinnesslöansfalter. Samtliga epileptikeranstalter ägas för närvarande av enskilda.

Det för nästa budgetår erforderliga anslagsbeloppet har vid oförändrade
bidragsgrunder uppskattats till 250,000 kronor. Med hänsyn till de åtgärder,
som föreslagits till nedbringande av utgifterna, har en jämkning till

220,000 kronor vidtagits.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) höja det ordinarie förslagsanslaget till epileptikeranstalter,
nu 205,000 kronor, med 15,000 kronor till 220,000 kronor; samt

Utskottet.

38

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

b) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 3 januari 1933 förordade ändringarna
i grunderna för anslagets användning.

o9:o) Avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar. Bidrag till driftkostnader i övrigt vid
statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna 65 och 66, sid. 139—142) och under erinran, att
anslag till ifrågavarande ändamål beviljats för innevarande budgetår med
respektive 22,000 kronor och 28,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till avlöningar och vikariatsersättningar m. rn. vid statens
uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar för budgetåret 1933/1934
anvisa ett extra anslag av 21,200 kronor; samt

b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra förslagsanslag av 22,700 kronor.

60:o) Visst dräneringsarbete vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa
gossar. 1 tskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl.
Majis förslag (punkt 67, sid. 142 och 143), hemställer,

att riksdagen må till visst dräneringsarbete vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar för budgetåret 1933/1934
anvisa ett extra reservationsanslag av 1,550 kronor.

61:o) Avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor. På grund av Kungl. Majis därom gjorda
framställning (punkt 68, sid. 143—144) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid
statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra anslag av 13,900 kronor.

62.o) Bidrag till driftkostnader i övrigt vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
69, sid. 144 och 145) och under erinran, att anslag för det ändamål, varom
nu är fråga, för innevarande budgetår anvisats med 7,000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till bidrag till driftkostnader i övrigt vid
statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor för budgetåret
19331934 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,900 kronor.

63:o) Understöd åt spetälskesjukas familjer m. m. Med tillstyrkande av
bifall till Kungl. Majis förslag beträffande anslag till förevarande ändamål

<Statsutskottets utlåtande Nr 5.

39

(punkt 70, sid. 145), för vilket medel för innevarande budgetår anvisats med
2,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till understöd åt sp elais leés ju kas familjer
m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 2,000
kronor.

64:o) Bidrag till uppförande och inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter.
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 71, sid. 146—161) att

I. dels till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av

600.000 kronor;

II. dels medgiva, att från nämnda anslag må av Kungl. Majit beviljas

till stiftelsen Solhem — utöver det byggnadsbidrag, som tidigare jämlikt

riksdagens medgivande tillerkänts stiftelsen för uppförande av en anstalt för
vård av barn med kirurgisk tuberkulos — ett ytterligare byggnadsbidrag av

40.000 kronor,

till föreningen för kustvård åt skrofulösa barn

a) såsom ersättning för föreningens kostnader för av föreningen utförda
elektriska installationsarbeten vid kustsanatoriet Apelviken ett bidrag av
35,308 kronor 92 öre;

b) för påbörjande av ny paviljong I vid nämnda sanatorium i enlighet
med av departementschefen förordat förslag ett byggnadsbidrag av högst
120,800 kronor;

c) för den tid av budgetåret 1933/1934, varunder till statligt driftkostnadsbidrag
berättigade vårdplatser inom nämnda paviljong på grund av utförandet
av under b) avsedda arbeten icke kunnat vara belagda, ett evakueringsbidrag
till belopp av 2 kronor 75 öre för varje dylik obelagd vardplats
och dag;

till Västernorrlands läns landsting ej mindre — utöver det byggnadsbidrag,
som jämlikt gällande bestämmelser beträffande statsbidrag till uppförande
eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter tillerkänts eller må
komma att tillerkännas landstinget för uppförandet av en vid länssanatoriet
i Sundsvall anordnad barnpaviljong med 72 vårdplatser — ett extra byggnadsbidrag
av 1,000 kronor för varje vårdplats, än även utan hinder av
nyssnämnda bestämmelser — statsbidrag till anordnande av 40 nya vårdplatser
vid den nuvarande tuberkulossjukvårdsavdelningen vid länslasarettet
i Örnsköldsvik i samband med en planerad omändring av nämnda avdelning
till ett självständigt sanatorium med ett belopp av 3,000 kronor för varje
vårdplats, isoleringsplatser ej inräknade;

III. dels medgiva, att det till beviljande åt föreningen för kustvård åt
skrofulösa barn föreslagna byggnadsbidraget av högst 120,800 kronor må
utbetalas successivt i mån av arbetenas utförande;

IY. dels föreskriva, att i övrigt här omförmälda statsbidrag skola i till -lämpliga delar utgå, byggnadsbidragen i huvudsaklig överensstämmelse med

40

Statsutskottets utlåtande Nr o.

de rörande anslag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
stadgade grunderna och evakueringsbidraget i huvudsaklig enlighet
nied de beträffande anslag till bidrag till driftkostnaderna för dylika anstalter
gällande grunderna samt såväl byggnadsbidragen som evakueringsbidraget
på de närmare villkor i övrigt, som må av Kungl. Majit bestämmas;

Y. dels ock medgiva, att Norrbottens läns landsting må — utan kinder
därav, att 23 vårdplatser vid tuberkulossjukhuset i Sandträsk blivit nedlagda
— berättigas att oavkortat uppbära det statsbidrag av 1,000,000 kronor, som
tillerkänts landstinget för uppförande av centralsanatoriet i Sandträsk.

De allmänna bestämmelserna angående bidrag till uppförande eller inrättande
av tuberkulossjukvårdsanstalter äro innefattade i kungörelsen den
27 juni 1914 (nr 292). Statsbidraget utgår enligt dessa allmänna bestämmelser
med högst hälften av den verkliga byggnadskostnaden, dock högst

2,000 kronor per vårdplats, samt får uppbäras först sedan anstalten blivit
färdig och efter avsyning godkänts av medicinalstyrelsen.

I vissa fall har emellertid medgivits avvikelse från de sålunda fastställda
reglerna.

Stiftelsen Solhem. I överensstämmelse med beslut vid 1930 års riksdag
har Kungl. Majit den 23 maj 1930 beviljat stiftelsen statsbidrag för uppförande,
i huvudsaklig överensstämmelse med företedda ritningar, av ett
sjukhus för barn, som lede av kirurgisk tuberkulos, med 2,000 kronor för var
och en av högst 60 vårdplatser, isoleringsplatser ej medräknade, dock högst
till belopp motsvarande hälften av den verkliga byggnadskostnaden, däri ej
inräknad utgift för anskaffande av byggnadstomt.

På grund av ändrad byggnadsplan har sjukhuset uppförts så, att antalet
vårdplatser nu uppgår till 80. Kostnaderna för sjukhusets uppförande belöpa
sig till 354,257 kronor 70 öre, sedan icke rena byggnadskostnad^'' avdragits.

Departementschefen framhåller, att billighetsskäl torde tala för att stiftelsen
tillerkännes statsbidrag för jämväl de 20 platser som tillkommit genom
ändrad byggnadsplan, att utgå med 40,000 kronor.

Föreningen för kustvård åt skrofulösa harn. År 1930 godkände statsmakterna
i sina huvuddrag en av föreningen framlagd plan till fullständig
modernisering av kustsanatoriet Apelviken. Vid framläggande av denna plan
förutsattes, att kostnaderna för planens genomförande skulle i sin helhet
gäldas av statsmedel samt att större delen av de i planen ingående arbetena
skulle komma till utförande under budgetåren 1930/1931—1933/1934.

Enligt den framlagda moderniseringsplanen skulle vid sanatoriet anläggas
en ny transformatorstation, vilken skulle förses med ny ångturbingenerator
och därtill hörande instrumentering. I samband med pågående byggnadsarbeten
har föreningen låtit utföra samtliga i planen ingående elektriska
installationer. Genom att arbetena kunnat inrymmas i en och samma entre -

»Statsutskottets utlåtande Nr 5.

41

prenad hava desamma blivit billigare än som eljest skulle hava varit fallet.
Installationskostnaderna, som uppgått till 35,308 kronor 92 öre emot i planen
beräknade 37,500 kronor, hava av föreningen bestritts av medel, som eljest
skolat användas till underhållsarbeten, vilka emellertid måst uppskjutas.

Departementschefen föreslår nu, att kostnaderna för berörda installationsarbeten,
35,308 kronor 92 öre, skola stanna å statsverket.

Enligt moderniseringsplanen skulle vidare en paviljong vid sanatoriet,
paviljong I, nybyggas för en beräknad kostnad av 157,500 kronor. Därvid
hade man utgått från att paviljongen blott skulle erhålla en bredd av 12
meter. Då emellertid en paviljong II, vars bredd jämväl från början beräknats
till 12 meter, sedermera enligt beslut av statsmakterna erhållit en bredd
av 13 meter, har föreningen förutsatt, att även paviljongen I borde erhålla
samma bredd. Under denna förutsättning måste kostnaderna för sistnämnda
paviljong enligt verkställda beräkningar uppskattas till 181,200 kronor. Av
detta belopp skulle enligt föreningens, av departementschefen förordade
förslag 120,800 kronor erfordras under nästa budgetår och återstoden under
budgetåret 1934/1935.

Under den tid vårdplatserna inom paviljong II på grund av moderniseringsarbetena
stått obelagda, har föreningen tillerkänts evakueringsbidrag
med 2 kronor 75 öre för varje dylik obelagd vårdplats och dag. Då den
nuvarande paviljongen I har 48 vårdplatser och den nya sjukavdelningen
icke kunde beräknas bliva tagen i bruk förrän tidigast ett år efter det den
gamla rivits, har departementschefen med tillstyrkande av att evakueringsbidrag
utbetalas till föreningen beräknat bidraget till 48,180 kronor.

Västernorrlands läns landstings förvaltningsutskott har hos Kungl. Majit
hemställt, att landstinget måtte — utöver eljest utgående byggnadsbidrag av

2.000 kronor per vårdplats — tillerkännas ett särskilt byggnadsbidrag av

3.000 kronor per vårdplats dels för högst 72 vårdplatser vid en invid länssanatoriet
i Sundsvall uppförd och under år 1931 öppnad barnpaviljong,
dels ock för planerade 40 vårdplatser vid utbyggnad av tuberkulossjukvårdsavdelningen
vid länslasarettet i Örnsköldsvik till självständigt sanatorium.
Beträffande barnpaviljongen vid länssanatoriet i Sundsvall har Kungl. Majit
jämlikt gällande bestämmelser beviljat statsbidrag för 67 vårdplatser, varjämte
medicinalstyrelsen tillstyrkt bidrag för ytterligare 5 platser.

Departementschefen har funnit, att förhöjt byggnadsbidrag bör utgå dels
för den redan uppförda barnpaviljongen i Sundsvall örn 72 vårdplatser, dels
ock för de 40 nya vårdplatser, vilka planeras vid tuberkulosanstalten i Örnsköldsvik.
Vad angår storleken av det förhöjda bidraget anser departementschefen,
att detsamma bör fixeras till 1,000 kronor.

Norrbottens läns landsting har av 1925 års riksdag beviljats bidrag med
1,000,000 kronor till uppförande av en för liinet avsedd tuberkulossjukvårdsanstalt
(centralsanatorium) med minst 200 vårdplatser, isoleringsplatser ej
inräknade. I överensstämmelse med beslut av 1927 års riksdag har Kungl.

42

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottet

Maj:t den 9 juni 1927 meddelat närmare föreskrifter angående de villkor och
bestämmelser, som skulle gälla beträffande ifrågavarande bidrag.

Enligt dessa föreskrifter skulle statsbidraget utgå med 1,000,000 kronor,
oavsett storleken av de verkliga kostnaderna för anstaltens uppförande.
Från detta belopp skulle emellertid, därest i samband med anstaltens
tagande i bruk eller dessförinnan vården av tuberkulossjuka å tuberkulossjukhuset
i Sandträsk helt eller delvis upphörde, avdrag göras med ett belopp,
motsvarande 1,000 kronor för var och en av nedlagda sjukplatser i
nyssnämnda tuberkulossjukhus.

Jämte det 1928 års landsting beslutat viss utvidgning av centralsanatoriet,
varigenom detta skulle erhålla 288 vårdplatser, har landstinget bestämt, att
antalet vårdplatser i tuberkulossjukhuset i Sandträsk skulle bliva 57 i stället
för 80. Detta innebar beträffande tuberkulossjukhuset en minskning av antalet
vårdplatser med 23, vilket i sin tur medfört minskning av statsbidraget
i enlighet med ovan angivna föreskrifter.

Med hänsyn till att centralsanatoriet i sitt numera fullbordade skick inrymmer
ett avsevärt större antal vårdplatser än som kan anses hava förutsatts
vid bestämmande av det landstinget tillerkända byggnadsbidraget, har det
synts departementschefen billigt, att landstinget tillerkännes det beviljade
statsbidraget oavkortat.

Vad angår anslagsbehovet för nästa budgetår har detta efter avdrag av
disponibelt belopp beräknats till 600,000 kronor.

Vid den prövning, utskottet ägnat förevarande framställningar, har utskottet,
vad först beträffar frågan örn ytterligare byggnadsbolag till stiftelsen
Solhem, funnit sig böra tillstyrka det härutinnan framställda förslaget.
Likaså har utskottet, vad angår framställningarna örn ersättning till föreningen
för kustvård åt skrofulösa barn för av föreningen utförda elektriska
installationsarbeten vid kustsanatoriet Apelviken samt byggnads- och evakueringsbidrag
till nämnda förening i anledning av nybyggnad av paviljong
I vid sanatoriet, ansett sig kunna biträda vad härutinnan föreslagits. De
av Kungl. Majit ifrågasatta föreskrifterna beträffande berörda statsbidrag
hava ej heller givit utskottet anledning till erinran.

Att Norrbottens läns landsting må — utan hinder därav, att 23 vårdplatser
vid tuberkulossjukhuset i Sandträsk blivit nedlagda — oavkortat uppbära
det statsbidrag, som tillerkänts landstinget för uppförande av centralsanatoriet
i Sandträsk, har utskottet ock funnit sig kunna tillstyrka.

Vad däremot angår frågan örn bidrag till Västernorrlands läns landsting, Ilar
utskottet väl funnit, att landstinget nedlagt betydande utgifter för tuberkulossjukvården
och att landstingets ekonomi är hårt ansträngd. Utskottet hyser
emellertid allvarliga betänkligheter mot att medel anvisas till förhöjning av
bidrag, som jämlikt gällande bestämmelser beviljats eller må komma att
beviljas för redan uppförd anstalt. Med hänsyn härtill finner sig utskottet
böra avstyrka bifall till Kungl. Majlis förslag, i vad det avser förhöjt bygg -

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

4a

nadsbidrag till den redan uppförda barnpaviljongen om 72 vårdplatser vid
länssanatoriet i Sundsvall. — Mot Kungl. Maj:ts förslag om statsbidrag med

3,000 kronor för varje vårdplats för anordnande av 40 nya vårdplatser vid
sjukvårdsavdelningen vid länslasarettet i Örnsköldsvik Ilar utskottet icke
något att erinra.

Då storleken av det äskade anslaget icke givit utskottet anledning till
annan erinran än att detsamma, med anledning av vad ovan föreslagits, bör
minskas med 72,000 kronor, får utskottet alltså hemställa,

A) att Kungl. Maj:ts förslag örn extra byggnadsbidrag för
en vid länssanatoriet i Sundsvall uppförd barnpaviljong icke
må vinna riksdagens bifall.

B) att riksdagen må

I. i anledning av Kungl Maj:ts förslag och vid bifall till
vad under A) hemställts, till bidrag till uppförande eller inrättande
av tuberlculossjulcvårdsanstalter för budgetåret 1933/1934
anvisa ett extra reservationsanslag av 528,000 kronor;

II. medgiva, att från nämnda anslag må av Kungl. Majit
beviljas

till stiftelsen Solhem — utöver det byggn adsbidrag, som tidigare
jämlikt riksdagens medgivande tillerkänts stiftelsen för
uppförande av en anstalt för vård av barn med kirurgisk
tuberkulos — ett ytterligare byggnadsbolag av 40,000 kronor,

till föreningen för Tcustvård åt slcrofulösa barn

a) såsom ersättning för föreningens kostnader för av föreningen
utförda elektriska installationsarbeten vid kustsanatoriet Apelviken
ett bidrag av 35,308 kronor 92 öre;

b) för påbörjande av ny paviljong I vid nämnda sanatorium

1 enlighet med av departementschefen förordat förslag ett byggnadsbolag
av högst 120,800 kronor;

c) för den tid av budgetåret 1933/1934, varunder till statligt
driftkostnadsbidrag berättigade vårdplatser inom nämnda
paviljong på grund av utförandet av linder b) avsedda arbeten
icke kunnat vara belagda, ett evakueringsbidrag till belopp av

2 kronor 75 öre för varje dylik obelagd vårdplats och dag;

till Västernorrlands läns landsting — utan hinder av gällande
bestämmelser i ämnet — statsbidrag till anordnande av
40 nya vårdplatser vid den nuvarande tuberkulossjukvårdsavdelningen
vid länslasarettet i Örnsköldsvik i samband med
en planerad omändring av nämnda avdelning till ett självständigt
sanatorium med ett belopp av 3,000 kronor för varje
vårdplats, isoleringsplatser ej inräknade;

III. medgiva, att det till beviljande åt föreningen för kustvård
åt skrofulösa barn föreslagna byggnadsbidraget av högst
120,800 kronor må utbetalas successivt i mån av arbetenas utförande; -

44

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

IV. föreskriva, att i övrigt här omförmälda statsbidrag skola
i tillämpliga delar utgå, byggnadsbidragen i huvudsaklig överensstämmelse
med de rörande anslag till uppförande eller
inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter stadgade grunderna
och evakueringsbidraget i huvudsaklig enlighet med de beträffande
anslag till bidrag till driftkostnaderna för dylika
anstalter gällande grunderna samt såväl byggnadsbidragen som
evakueringsbidraget på de närmare villkor i övrigt, som må av
Kungl. Majit bestämmas; samt

Y. medgiva, att Norrbottens läns landsting må — utan hinder
därav, att 23 vårdplatser vid tuberkulossjukhuset i Sandträsk
blivit nedlagda — berättigas att oavkortat uppbära det statsbidrag
av 1,000,000 kronor, som tillerkänts landstinget för uppförande
av centralsanatoriet i Sandträsk.

65:o) Bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 72, sid. 162—171) att

I. nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna
för tuberkulossjukvårdsanstalter, nu 4,525,000 kronor, med 75,000 kronor, till

4,450,000 kronor;

II. medgiva, att Kungl. Majit må — med upphävande av vad tidigare blivit
i ämnet bestämt — för en tid av tre år, räknat från och med den 5 december
1931, bevilja Norrbottens läns landsting statsbidrag till driftkostnaderna för
högst 288 vårdplatser vid centralsanatoriet i Sandträsk med ett belopp, som
med 1 krona överstiger det till tuberkulossjukhus i allmänhet utgående statsbidraget; III.

medgiva, att Kungl. Majit må ej mindre — utan hinder av gällande
bestämmelser angående statsbidrag till driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter
— för en tid av ett år, räknat från och med den 1 juli 1933,
bevilja Jämtlands läns landsting statsbidrag till driftkostnaderna vid centralsanatoriet
Solliden med ett belopp för dag och patient, som med 50 öre överstiger
det till tuberkulossjukhus i allmänhet utgående statsbidraget, dock med
den inskränkning att sammanlagda statsbidraget icke för ifrågavarande tid må
överstiga hälften av sanatoriets enligt vederbörligen granskade räkenskaper
funna verkliga driftkostnader, än även förklara att nämnda statsbidrag må utbetalas
halvårsvis efter utgången av juni och december månader, dock att, därest
det till Jämtlands läns landsting eller direktionen för ifrågavarande sanatorium
utbetalade sammanlagda statsbidraget skulle komma att för någon tid överstiga
hälften av sanatoriets enligt vederbörligen granskade räkenskaper funna
verkliga driftkostnader, det skall åligga landstinget eller direktionen att till
statsverket återbära det överskjutande beloppet;

IY. föreskriva, att för åtnjutande av de under II och III angivna bidragen
i övrigt i tillämpliga delar skola gälla de allmänna bestämmelserna beträffande
statsbidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter ävensom de
särskilda föreskrifter, som må av Kungl. Majit meddelas.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

45

Enligt gällande författningsbestämmelser utgår statsbidrag till driftkostnaderna
för tuberkulossjukvårdsanstalter med 1 krona 75 öre vid tuberkulossjukhus,
1 krona 25 öre vid tuberkulossjukstugor och lasarettsavdelningar och
1 krona 35 öre vid kustsanatorier, allt för dag och patient. Statsbidragen utbetalas
beträffande kustsanatorierna kvartalsvis i efterskott och i övrigt halvårsvis
i efterskott.

I samband med beviljande av särskilda statsbidrag till uppförande av vissa
anstalter i Norrbottens, Jämtlands och Västerbottens län har riksdagen medgivit,
att driftkostnadsbidrag till dessa anstalter finge under bestämd kortare
tid utgå enligt vissa förmånligare grunder än de eljest gällande.

Vad angår Norrbottens län har Kungl. Maj:t genom det under föregående
punkt omförmälda beslutet den 9 juni 1927 medgivit, att statsbidrag till
driftkostnaderna vid centralsanatoriet i Sandträsk finge, för en tid av tre
år efter det sanatoriet blivit genom medicinalstyrelsens försorg avsynat
och av styrelsen godkänt, utgå med ett belopp för dag och patient,
som med en krona överstege det till tuberkulossjukhus i allmänhet utgående
statsbidraget, dock att statsbidraget icke finge överstiga hälften av sanatoriets
enligt vederbörligen granskade räkenskaper funna verkliga driftkostnader samt
att, därest tuberkulossjukhuset i Sandträsk före utgången av nyssnämnda treårsperiod
helt eller delvis nedlades, det antal sjukplatser i den nya anstalten,
för vilket statsbidrag finge åtnjutas med belopp, överstigande det tuberkulossjukhus
författningsenligt tillkommande bidraget, skulle reduceras i samma
mån, som antalet sjukplatser i tuberkulossjukhuset i Sandträsk minskades.

Med anledning av framställning från Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott
har departementschefen uttalat sig för att tidpunkten, från vilken
förhöjt statsbidrag till driftkostnaderna skulle utgå, måtte bestämmas till den
5 december 1931, att det förhöjda statsbidraget finge utgå för samtliga 288
vårdplatser å centralsanatoriet samt att föreskriften, att statsbidraget icke finge
överstiga hälften av anstaltens verkliga driftkostnader måtte upphävas.

Beträffande Jämtlands län har Kungl. Majit den 23 maj 1930, med stöd
av vid nämnda års riksdag i ämnet fattat beslut, medgivit, att statsbidrag
till driftkostnaderna vid ett centralsanatorium i Jämtlands län — benämnt
Solliden — finge för en tid av tre år efter det sanatoriet blivit genom
styrelsens försorg avsynat och av styrelsen godkänt, räknat tidigast från och
med den 1 juli 1930, utgå med ett belopp för dag och patient, som med en krona
överstege det till tuberkulossjukhus i allmänhet utgående statsbidraget, dock
med den inskränkning, att sammanlagda statsbidraget icke för någon tid finge
överstiga hälften av sanatoriets enligt vederbörligen granskade räkenskaper
funna verkliga driftkostnader.

Den 13 mars 1931 medgav därefter Kungl. Maj:t, att ifrågavarande statsbidrag
finge utan hinder av beslutet den 23 maj 1930 utbetalas halvårsvis efter
utgången av juni och december månader, dock att, därest det till landstinget
utbetalade sammanlagda statsbidraget skulle komma att för någon tid överstiga

46

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

hälften av sanatoriets enligt vederbörligen granskade räkenskaper funna verkliga
driftkostnader, det skulle åligga landstinget att till statsverket återbära det
överskjutande beloppet.

På grund av dessa bestämmelser har förhöjt statsbidrag till driftkostnaderna
vid sanatoriet Solliden utgått alltsedan den 1 juli 1930, och kan sådant bidrag
jämväl i fortsättningen utgå för tiden till och med den 30 juni 1933.

Departementschefen har, sedan förvaltningsutskottet i Jämtlands läns landsting
inkommit till Kungl. Majit med framställning i ämnet, tillstyrkt förhöjt
bidrag för driften vid sanatoriet även för tid efter sistnämnda dag, dock med
begränsning till ett år. Det extra bidragsbeloppet har synts böra bestämmas
till 50 öre per dag och patient, varjämte för dess åtnjutande ansetts böra gälla
samma villkor och bestämmelser, som föreskrivits med avseende å det för närvarande
utgående bidraget.

För nästkommande budgetår har departementschefen beräknat medelsbehovet
till i runt tal 4,450,000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förevarande förslag får utskottet
hemställa,

att riksdagen må

I. nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna
för tuberkulossjukvårdsanstalter, nu 4,525,000 kronor,
med 75,000 kronor, till 4,450,000 kronor;

II. medgiva, att Kungl. Majit må — med upphävande av vad
tidigare blivit i ämnet bestämt — för en tid av tre år, räknat
fran och med den 5 december 1931, bevilja Norrbottens läns
landsting statsbidrag till driftkostnaderna för högst 288 vårdplatser
vid centralsanatoriet i Sandträsk med ett belopp, som med
1 krona överstiger det till tuberkulossjukhus i allmänhet utgående
statsbidraget;

III. medgiva, att Kungl. Majit må ej mindre — utan hinder
av gällande bestämmelser angående statsbidrag till driftkostnaderna
vid tuberkulossjukvårdsanstalter — för en tid av ett år,
räknat från och med den 1 juli 1933, bevilja Jämtlands läns
landsting statsbidrag till driftkostnaderna vid centralsanatoriet
Solliden med ett belopp för dag och patient, som med 50 öre
överstiger det till tuberkulossjukhus i allmänhet utgående statsbidraget,
dock med den inskränkning att sammanlagda statsbidraget
icke för ifrågavarande tid må överstiga hälften av sanatoriets
enligt vederbörligen granskade räkenskaper funna verkliga
driftkostnader, än även förklara att nämnda statsbidrag må
utbetalas halvårsvis efter utgången av juni och december månader,
dock att, därest det till Jämtlands läns landsting eller direktionen
för ifrågavarande sanatorium utbetalade sammanlagda statsbidraget
skulle komma att för någon tid överstiga hälften av sanatoriets

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

47

enligt vederbörligen granskade räkenskaper funna verkliga driftkostnader,
det skall åligga landstinget eller direktionen att till
statsverket återbära det överskjutande beloppet;

IY. föreskriva, att för åtnjutande av de under II. och III. angivna
bidragen i övrigt i tillämpliga delar skola gälla de allmänna
bestämmelserna beträffande statsbidrag till driftkostnaderna
för tuberkulossjukvårdsanstalter ävensom de särskilda föreskrifter,
som må av Kungl. Majit meddelas.

66:o) Bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 73, sid. 171—175) hemställer utskottet,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till
bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna, nu 65,000
kronor, med 5,000 kronor till 60,000 kronor.

67:o) Folksanatorierna. I överensstämmelse med Kungl. Majlis förslag
(punkt 74, sid. 175—178) och under erinran, att för ifrågavarande ändamål
å riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett anslag å 100,000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till folksanatorierna för budgetåret 1933/1934
anvisa ett extra anslag av 50,000 kronor.

68:o) Understödjande av dispensärverksamhet. På grund av vad Kungl.
Majit föreslagit riksdagen (punkt 75, sid. 178 och 179) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understödjande av dispensärverksamhet för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 480,000 kronor.

69:o) Bidrag till resor för patienter vid vissa anstalter för radiumbehandling.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 76, sid. 180) och
linder framhållande av att den föreslagna höjningen av förevarande anslag
är föranledd av belastningen å anslaget för budgetåret 1931/1932, hemställer
utskottet,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
bidrag till resor för patienter vid vissa anstalter för radiumbehandling,
nu 100,000 kronor, med 10,000 kronor till 110,000
kronor.

70:o) Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus.
Bidrag till driften av epidemisjukhus. Med tillstyrkande av bifall till
Kungl. Majits förslag (punkterna 77 och 78, sid. 180—182) och under erinran,
att anslag för ifrågavarande ändamål beviljats för innevarande budgetår med
respektive 700,000 kronor och 800,000 kronor, hemställer utskottet,

TI t skott et.

48 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

att riksdagen må

a) till bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag
av 220,000 kronor; samt

b) till bidrag till driften av epidemisjukhus för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 700,000 kronor.

71:o) Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka. I en

inom första kammaren av herr A. Hjalmarsson väckt motion, nr 56, har
hemställts, att riksdagen måtte, i enlighet med gällande författning bevilja
Malmö stad ett efter 57 sjukplatser beräknat anslag av 85,500 kronor till
bidrag för uppförandet av stadens sjukhem för kroniskt sjuka.

Vidare har i en inom andra kammaren av herr K. Magnusson i Kalmar
m. fl. väckt motion, nr 61, hemställts, att riksdagen måtte bevilja Kalmar
stad ett efter 22 platser beräknat anslag av 33,000 kronor för uppförande
av ett hem för kroniskt sjuka i Kalmar.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får
utskottet hänvisa till motionerna.

Vid anmälan av frågan örn anslag för bidrag till uppförande m. m. av
hem för kroniskt sjuka har departementschefen, under framhållande av att
medicinalstyrelsen icke velat motsätta sig ett av granskningsnämnden framlagt
förslag örn ujDpskov med medels anvisande för ändamålet under nästkommande
budgetår, ansett sig kunna utgå från, att allvarligare betänkligheter
ej borde möta mot ett dylikt uppskov under någon kortare tid. Vid
sådant förhållande och med hänsyn till det statsfinansiella läget har något
anslag för budgetåret 1933/1934 icke äskats.

Ej heller utskottet finner sig nu kunna tillstyrka medels anvisande för
ändamålet under nästkommande budgetår. Utskottet vill emellertid — under
erinran att 1932 års riksdag såsom sin mening framhållit, att ett avstannande
av statens stödjande verksamhet på detta område syntes ur sjukvårdssynpunkt
beklagligt — framhålla önskvärdheten av att staten icke allt för länge undandrager
sig att lämna bidrag till verksamheten ifråga.

Under hänvisning i övrigt till vad utskottet under punkt 52 anfört får
utskottet alltså hemställa,

I:o) att herr Hjalmarssons ovanberörda motion, I: 56, icke
må vinna riksdagens bifall; samt

II:o) att herr Magnussons i Kalmar m. fl. motion, II: 61,
ej heller må av riksdagen bifallas.

72:o) Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka. Kungl. Majit
har föreslagit riksdagen (punkt 79, sid. 183 och 184) att till bidrag till driften

Statsutskottets utlåtande Nr 5 49

av hem för kroniskt sjuka för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag
av 885,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört
ett extra förslagsanslag av 615,000 kronor.

Det nu äskade anslagsbeloppet har beräknats med utgångspunkt från att
driftbidraget skulle, såsom för närvarande, utgå med 90 öre för dag och
patient.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majrts förevarande
förslag, hemställer,

att riksdagen må till bidrag till driften av hem för kroniskt
sjuka för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag
av 885,000 kronor.

73:o) Bidrag till nybyggnad för Stockholms vanföreanstalt m. m. På

grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 80, sid. 186 och 187)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, av det föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm
till bidrag till nybyggnad för Stockholms vanföreanstalt m. m.
av 1931 års riksdag beviljade anslaget å högst 2,554,550 kronor
för budgetåret 1933/1934 såsom extra reservationsanslag anvisa
ett belopp av 500,000 kronor.

74:o) Kuratorsverksamhet vid vanföreanstalterna. Eugeniahemmet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 81 och 82, sid. 187—189)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,

a) till kuratorsverksamhet vid vanföreanstalterna för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra anslag av 12,000 kronor; samt

b) till Eugeniahemmet för budgetåret 1933/1934 anvisa ett
extra anslag av 5,000 kronor.

75:o) Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar. Beträffande Kungl.
Maj:ts förslag angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar (punkt
83, sid. 189 och 190) avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande;
vilket härmed

anmäles.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 3 sand. Nr !t.

474 3S 4

50

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

76:o) Kostnader i övrigt för allmän hälso- och sjukvård. I överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, sid. 190 och 191) hemställer
utskottet,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till
kostnader i övrigt för allmän hälso- och sjukvård, nu 15,000
kronor, med 6,000 kronor till 9,000 kronor.

77:o) Lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85,
sid. 191 och 192) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats
ett anslag å 70,000 kronor för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till lindring i mindre bemedlade patienters
å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.

78:o) Bidrag för anställning av distriktssköterskor. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 86, sid. 192 och 193) att till bidrag för anställning
av distriktssköterskor för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag
av 235,000 kronor.

Det för innevarande budgetår anvisade anslaget för ifrågavarande ändamål
utgör 220,000 kronor.

Yid beräknandet av anslagsbehovet för nästa budgetår har antagits, att
antalet av de med kompetenta befattningshavare tillsatta distriktsskötersketjänsterna
skulle vid utgången av budgetåret 1932/1933 komma att uppgå
till 493. För envar av dessa tjänster utgår statsbidrag med 500 kronor för
år, vilket sammanlagt gör 246,500 kronor. Enär befattningarna tidvis uppehållas
av vikarier utan sådan kompetens, att statsbidrag kan utgå, har beloppet
avrundats nedåt till 235,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majis förslag, hemställer,

att riksdagen må till bidrag för anställning av distriktssköterskor
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag
av 235,000 kronor.

79:o) Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor. På grund av vad Kungl. Majit
föreslagit riksdagen (punkt 87, sid. 193) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till dyrtidshjälp åt distriktssköterskor för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 500 kronor.

80:o) Bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor.
Dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl. I enlighet med
Kungl. Majis förslag (punkterna 88 och 89, sid. 194 och 195) och under er -

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

51

inran, att för de ändamål, varom nu är fråga, för innevarande budgetår anvisats
anslag å respektive 690,000 kronor och 70,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag
av 680,000 kronor; samt

b) till dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl. för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 55,000 kronor.

81 :o) Skyddskoppympningen. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt
90, sid. 195) att höja det ordinarie förslagsanslaget till skyddskoppympningen,
nu 110,000 kronor, med 15,000 kronor till 125,000 kronor.

Genomsnittskostnaden under sist förflutna 5-arsperiod utgör omkring

143,000 kronor. Med hänsyn till väntad minskning av resekostnaderna samt
i betraktande av att belastningssiffran för budgetåret 1931/1932 varit ovanligt
hög, beroende närmast å smittkoppsepidemin i södra Sverige, har höjningen
ansetts kunna begränsas till 15,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
skyddskoppympningen nu 110,000 kronor, med 15,000 kronor till

125,000 kronor.

82:o) Karantänsanstalten på Känsö. I enlighet med Kungl. Majlis förslag
(punkt 91, sid. 195 och 196) hemställer utskottet,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie anslaget till karantänsanstalten
på Känsö, nu 14,500 kronor, med 12,100 kronor
till 2,400 kronor.

83:o) Resestipendier åt vissa läkare. Med tillstyrkande av bifall till
Kungl. Majits förslag (punkt 92, sid. 197) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppföra
det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier åt vissa
läkare utan angivet belopp.

84:o) Internationella hälsovårdsbyrån i Paris. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 93, sid. 197) att höja det ordinarie förslagsanslaget till internationella
hälsovårdsbyrån i Paris, nu 6,750 kronor, med 2,625 kronor
till 9,375 kronor.

Den föreslagna höjningen av detta anslag är föranledd av kronans depreciering.

52

Statsutskottets utlåtande Nr Ö.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
internationella hälsovårdsbyrån i Paris, nu 6,750 kronor, med
2,625 kronor till 9,375 kronor.

bö:o) Förbättrad sjukvård moni rikets ödemarksområden. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94, sid. 197—200) och under erinran, att
för ifrågavarande ändamål anvisats ett extra reservationsanslag å 100,000
kronor för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag
av 87,000 kronor.

86:o) Sjuktransporter med flygplan. I överensstämmelse med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 95, sid. 200—202), och under erinran, att för innevarande
budgetår anvisats ett extra reservationsanslag å 90,000 kronor för
ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till sjuktransporter med flygplan för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 40,000
kronor.

87:o) Understöd åt J. Henriksson för odling av medicinalväxter m. m.

På grund av vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 96, sid. 204) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt J. Henriksson för odling av medicinalväxter
m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag
av 500 kronor.

Överståthållarämbetet och landsstaten.

88:o) Överståthållarämbetet. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt
97, sid. 205 och 206) att

dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag till stat för överståthållarämbetets
kansli, att tillämpas från och med budgetåret 1933/1934;

dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till Överståthållarämbetet,
nu 131,800 kronor, med 12,600 kronor till 119,200 kronor.

De av departementschefen föreslagna förändringarna beträffande ifrågavarande
anslag hava föranletts av vad chefen för finansdepartementet under
rubriken »För flera huvudtitlar gemensamma frågor» anfört med avseende å
avlönings- och hyreskostnader. Sålunda har posten för tillfällig förstärkning

Statsutskottets utlåtande Nr 0.

53

av cle icke-ordinarie arbetskrafterna — å gällande stat för överståthållarämbetets
kansli, 4,378 kronor — höjts med 3,000 kronor, vilket sistnämnda
belopp för löpande budgetår ställts till ämbetets förfogande från det under
femte huvudtiteln uppförda anslaget till skrivmaterialier och expenser, ved
m. m. att användas till bestridande av kansliets utgifter för renskrivning
och tillfälliga arbetsbiträden. Vidare har den från anslaget hittills utgående
hyresersättningen för överståtliållarämbetets kanslis ämbetslokal, 15,600
kronor, överförts till ett nytt under sjätte huvudtiteln uppfört hyresanslag.

Under hänvisning till vad utskottet i sitt utlåtande nr 18 anfört angående
redovisning å riksstaten av anslagen till expenser och tryckningskostnader
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för överståtliållarämbetets kansli,
att tillämpas från och med budgetåret 1933/1934:

Stat. Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ... 64,400

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................. 2,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. 5,600

Tillfällig förstärkning av de icke-ordinarie arbetskrafterna
.............................................. 7,378

Summa kronor 79,378;

samt

b) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till Överståthållarämbetet,
nu 131,800 kronor, med 12,600 kronor till 119,200
kronor.

89:o) Befattningshavare vid länsstyrelserna. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 98, sid. 206—-208) att

dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag till ordinarie
avlöningsstat för befattningshavare vid länsstyrelserna, att tillämpas från och
med budgetåret 1933/1934;

dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid länsstyrelserna,
nu 4,196,800 kronor, med 138,500 kronor till 4,335,300 kronor.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget motsvarar ett belopp
av 4,193,000 kronor slutsumman av den för befattningshavare vid länsstyrelserna
från och med budgetåret 1932/1933 gällande ordinarie avlöningsstaten,
medan återstoden eller 3,800 kronor motsvarar summan av den från och
med samma budgetår gällande övergångsstaten för befattningshavare vid
länsstyrelserna.

Kungl. Maj:ts förslag innebär ingen annan ändring av vad för innevarande
budgetår gäller, än att posten för vikariatsersättningar å ordi -

54

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

narie avlöningsstaten, nu 150,000 kronor, höjts med 150,000 kronor till

300,000 kronor samt att posten personligt lönetillägg till landssekreterare
och landskamrerare, nu 23,000 kronor, nedsatts till 11,500 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Majds förslag,
hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande ordinarie avlöningsstat för befattningshavare
vid länsstyrelserna, att tillämpas från och med budgetåret
1933/1934:

Ordinarie avlöningsstat. Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .. 2,660,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag............................ 300,000

Avlöningsförstärkning till landssekreterare och landskamrerare,
förslagsanslag.......................................... 124,000

Personligt lönetillägg till landssekreterare och landskamrerare,
förslagsanslag........................................... 11,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag .............................................................. 1,211,000

Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m............. 15,000

Sakkunniga inventeringsbiträden åt landsfogdarna m. fl.,

förslagsanslag.............................................................. 10,000

Summa kronor 4,331,500;

samt

b) höja det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare
vid länsstyrelserna, nu 4,196,800 kronor, med 138,500 kronor
till 4,335,300 kronor.

90:o) Expenser och tryckningskostnader vid länsstyrelserna. Med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 99, sid. 208 och 209)
och under erinran örn vad utskottet i sitt utlåtande nr 18 anfört angående
redovisning å riksstaten av anslagen till expenser och tryckningskostnader
hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att under avdelningen Överståthållarämbetet
och landsstaten med rubriken expenser och tryckningskostnader
vid länsstyrelserna uppföres ett ordinarie förslagsanslag
av 915,000 kronor.

91:o) Vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100, sid. 210 och 211) hemställer utskottet,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till
vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna, nu 290,000 kronor,
med 20,000 kronor till 270,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

55

92:o) Ersättning åt lappfogdar m. m. I överensstämmelse med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 101, sid. 211 och 212) och under erinran örn att för
ifrågavarande ändamål anvisats ett anslag å 145,000 kronor för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till ersättning åt lappfogdar m. m. för
budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 124,000
kronor.

Polisväsendet.

93:o) Polisväsendet i riket. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt
102, sid. 213—223) att till polisväsendet i riket för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra förslagsanslag av 4,000,000 kronor.

För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål anvisats ett anslag
å 3,650,000 kronor.

Kungl. Maj:ts beräkning av anslagsbehovet för nästa budgetår ter sig på
sätt, som framgår av följande tablå:

Kronor

Den lokala polisorganisationen å landsbygden..................

Retroaktiva pensionsavgifter för polismän och fjärdingsman å

landsbygden ............................................

Utgifter för extra eller biträdande landsfiskaler m. fl...........

Statspolisorganisationen ....................................

Reservpolisorganisationen ..................-...............

Landstingens polisväsen ....................................

Statspolisintendenten ......................................

Polisskolan i Stockholm ....................................

Polisskolan i Göteborg......................................

Tidningen »Polisunderrättelser» ..............................

Centralbyrån för fingeravtryck ..............................

Polishyrån ................................................

Gränskontroll ............................................

Bidrag för grövre brotts upptäckande m. m.....................

Summa kronor

1,600,000

42.000

320.000
1,544,500

215.000

5.000
14,500

70.000

7.000

66.000

36.000
62,700

45.000

10.000
4,037,700.

Den sålunda erhållna slutsumman har avrundats till 4,000,000 kronor.

I jämförelse med vad för innevarande budgetår gäller, utvisar den nu
gjorda beräkningen följande skiljaktigheter:

Under rubriken statspolisorganisationen hava sammanförts utgifter för de
ändamål, som för innevarande budgetår beräknats för nämnda organisation
och kriminalpolisorganisationen, tillhopa 1,140,000 kronor, varemot ett i sistnämnda
post ingående belopp å 10,000 kronor utbrutits och uppförts under
rubriken bidrag för grövre brotts upptäckande m. m. Posten statspolisor -

56

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottet.

ganisationen utvisar sålunda i förhållande till motsvarande poster för innevarande
budgetår en höjning från 1,130,000 kronor med 414,500 kronor till

I, 544,500 kronor. Följande poster hava höjts, nämligen posten »utgifter för
extra eller biträdande landsfiskaler m. 6.» från 300,000 kronor med 20,000
kronor till 320,000 kronor, posten »statspolisintendenten» från 11,000 kronor
med 3,500 kronor till 14,500 kronor, posten »polisskolan i Stockholm» från

66.000 kronor med 4,000 kronor till 70,000 kronor, posten »centralbyrån för
fingeravtryck» från 27,000 kronor med 9,000 kronor till 36,000 kronor och
posten »polisbyrån» från 52,000 kronor med 10,700 kronor till 62,700 kronor. Av
återstående poster hava följande minskats, nämligen posten »reservpolisorganisationen»
från 260,000 kronor med 45,000 kronor till 215,000 kronor och
posten »landstingens polisväsen» från 30,000 kronor med 25,000 kronor till

5.000 kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft en inom andra kammaren av herrar H. Hagberg och

J. H. Brädefors väckt motion, nr 129, vari föreslagits, att riksdagen måtte
besluta »stryka anslaget i femte huvudtiteln till polisväsendet».

Utskottet har funnit sig böra biträda vad Kungl. Maj:t i skilda hänseenden
föreslagit under förevarande punkt. Härav följer, att utskottet avstyrker
motionärernas yrkande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herrar Hagbergs och Brädefors’ ovanberörda
motion, II: 129, till polisväsendet i riket för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 4,000,000 kronor.

94:o) Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet.
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 103, sid. 223—226)
att till vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,230,000
kronor.

För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål anvisats ett anslag
å 1,000,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till vissa ersättningar åt befattningshavare
vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra förslagsanslag av 1,230,000 kronor.

95:o) Särskild polisverksamhet för uppdagande av olovlig införsel av
spritdrycker, lönnbränning m. m. På grund av vad Kungl. Majit föreslagit
riksdagen (punkt 104, sid. 226 och 227) hemställer utskottet,

<Statsutskottets utlåtande Nr ■>. 57

att riksdageu må, i likhet med vad för innevarande budgetär
ägt rum, till särskild polisverksamhet för uppdagande av olovlig
införsel av spritdrycker, lönnbränning m. m. för budgetåret
1933,1934 anvisa ett extra anslag av 200,000 kronor.

Diverse.

96:o) Tillfälliga åtgärder för lindrande av nöd m. m. bland befolkningen
i Norrbottens län. I två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 00,
inom första kammaren av herr P. Sandström och den andra, nr 142, inom
andra kammaren av herr O. W. Lövgren m. fl., har hemställts, att riksdagen
ville ställa ett belopp av 100,000 kronor till länsstyrelsens i Norrbottens
län förfogande till lindrande av nöd och till meddelande av hjälp
till självhjälp för medborgare, som på grund av omständigheterna äro i
trängande behov av hjälp.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras yrkande anförda -skillén
får utskottet hänvisa till förstnämnda motion.

Såsom av statsrådsprotokollet (sid. 229) framgår, har länsstyrelsen i Norrbottens
län hos Kungl. Majit gjort framställning örn anslag å förslagsvis

100,000 kronor att användas för tillfälliga hjälpåtgärder för lindrande av
nöd m. m. bland befolkningen i Norrbottens län.

Vid anmälan av detta anslagsäskande har departementschefen anfört,
bland annat, att det icke kunde förnekas, att befolkningen i Norrbottens
län i stor utsträckning hade att kämpa med betydande ekonomiska svårigheter
och att behovet av hjälpåtgärder från det allmännas sida vore framträdande.
Enligt departementschefens mening syntes emellertid detta behov,
i den mån så kunde ske, böra tillgodoses på annat sätt än det av länsstyrelsen
avsedda, varvid särskilt åtgärder, som åsyftade att befrämja upprätthållandet
av produktionen, borde komma under övervägande.

Då utskottet delar departementschefens mening härutinnan, får utskottet
alltså hemställa,

att herrar Sandströms samt Lövgrens m. tl. förevarande
motioner, I: 60 och II: 142, icke må vinna riksdagens bifall.

97:o) Vissa avstycknings- och mantalssättningsförrättningar. På grund
av vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 105, sid. 229) hemställer
utskottet,

att riksdageu må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till vissa avstycknings- och mantalssättningsförrättningar
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000
kronor.

lii han// till riksdagens protokoll 1933. 6'' sami. Nr f). 4T4 ss 5

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr «5.

58

98:o) Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 106, sid. 230 och 231) och under erinran om vad utskottet
i sitt utlåtande nr 18 anfört angående redovisning å riksstaten av
anslagen till expenser och tryckningskostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till
skrivmaterialier och expenser, ved rn. m., nu 1,000,000 kronor, med

825,000 kronor till 175,000 kronor.

99:o) Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila stats
förvaltningen. Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i
statens tjänst. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Beträffande
Kungl. Maj:ts förslag angående ifrågavarande anslag (punkterna
107—109, sid. 231 och 232) avgiver utskottet framdeles under riksdagen
utlåtanden; vilket härmed

anmäles.

100:o) Tryckningskostnader. Under hänvisning till vad utskottet i sitt
utlåtande nr 18 anfört angående redovisning å riksstaten av anslagen till
expenser och tryckningskostnader får utskottet, med tillstyrkande av bifall
till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110, sid. 232 och 233), hemställa,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till
tryckningskostnader, nu 229,976 kronor, med 109,985 kronor till
119,991 kronor; dock att i anslaget må få göras den jämkning,
som erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.

Övriga ordinarie anslag.

101:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under femte huvudtiteln, har någon ändring icke
ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under femte huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten
för budgetåret 1933/1934 uppföras med oförändrade belopp.
Stockholm den 7 mars 1933.

På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.

Statsutskottets utlåtande Nr ö.

59

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Olod Olsson,
Bergqvist, Nilsson i Malmö, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Oscar
Olsson, Johansson i Fredrikslund, Carlsson i Gävle och Asplund samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Jansson i
Falun, Strindlund, Törnkvist i Karlskrona, Persson i Fritorp, Jeppsson, Andersson i
Höör, Norsell, Isacson, Skoglund och Hultman med undantag därav att i behandlingen
av

punkt 13 deltagit herr Nylander i st. f. herr Widell,

punkterna 32—101 deltagit herr Bergström i st. f. herr Oscar Olsson,

punkterna 54—100 deltagit herr I. Holmgren i st. f. herr Carlsson i Gävle.

Reservationer:

viel punkt 27 (utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m.)
av herr Stridlund.

vid punkt 31 (främjande av nykterlietsnämnclernas verksamhet m. m.) av
herrar Lindblad, Widell, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla,
Johansson i Fredrikslund, B. Holmgren, Strindlund, Persson i Fritorp,
Skoglund och Hultman, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort
hava följande lydelse:

»Utskottet har funnit sig böra tillstyrka vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen.
Med allt beaktande av den gagneliga verksamhet, som genom statsunderstöd
till nykterlietsnämnderna och sammanslutningar av nykterhetsnämnder
befrämjas, har utskottet med hänsyn till det statsfinansiella läget
alltså ansett sig icke kunna biträda motionärernas yrkande.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herr Oscar Olssons m. fl. och herr
Olssons i Gävle m. fl. motioner, 1:54 och II: 159, i vad desamma
skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, till främjande av
nykterhet snämnder nas verksamhet ni. m. för budgetåret 1933/1934
anvisa ett extra reservationsanslag av 63,000 kronor.»

vid punkt 39 (ersättning ät Stockholms stad för viss fattigvård m. m. åt
gammalsvenskbybor) av herr Strindlund.

vid punkt 64 (bidrag till uppförande och inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter)
av herr Strindlund, som ansett, att utskottet bort tillstyrka Kungl.
Maj:ts förslag oförändrat och förty hemställa,

60

Statsutskottets utlåtande Nr

att riksdagen må

I. till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra
reservationsanslag av 600,000 kronor;

II. medgiva, att från nämnda anslag må av Kungl. Maji
beviljas

till stiftelsen Solhem---40,(XX) kronor,

till föreningen för kustvård åt skrofulösa barn

a) såsom ersättning--- 35,308 kronor 92 öre;

b) för påbörjande —--högst 120,800 kronor;

c) för den--— och dag;

till Västernorrlands läns landsting ej mindre — utöver det
byggnadsbidrag, som jämlikt gällande bestämmelser beträffande
statsbidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
tillerkänts eller må komma att tillerkännas landstiuget
för uppförandet av en vid länssanatoriet i Sundsvall
anordnad barnpaviljong med 72 vårdplatser — ett extra byggnadsbidrag
av 1,000 kronor för varje vårdplats, än även — utan
hinder av nyssnämnda bestämmelser — statsbidrag till anordnande
av 40 nya vårdplatser vid den nuvarande tuberkulossjukvårdsavdelningen
vid länslasarettet i Örnsköldsvik i samband
med en planerad omändring av nämnda avdelning till ett
självständigt sanatorium med ett belopp av 3,000 kronor för
varje vårdplats, isoleringsplatser ej inräknade;

lil. medgiva, att — — — arbetenas utförande;

IV. föreskriva, att i — — — Kungl. Majit bestämmas;

V. medgiva, att---i Sandträsk.

vid punkt 101 (övriga ordinarie anslag) av herr Svensson i Kompersmåla,
Johansson i Fredrikslund, Persson i Fritorp och Skoglund, som beträffande
ordinarie förslagsanslaget till Sveriges deltagande i den internationella arbetsorganisationens
konferens m. m., vilket anslag av Kungl. Majit i förslaget till
riksstat för budgetåret 1933/1934 upptagits med oförändrade belopp 25,000
kronor, ansett att utskottet bort i anslutning till granskningsnämndens förslag
hemställa om minskning av anslaget med 6,500 kronor till 18,500 kronor.

Stockholm 1933. K. L. Beckmans Boktr.