Statsutskottets utlåtande Nr 48.

1

Nr 48.

Ankom till riksdagens kansli den 4 april 1933 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majda proposition angående
elektrifiering av banorna Göteborg—Malmö
och Ängelholm—Hälsingborg.

(4:e avd.)

I den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna propositionen, nr 1, angående
statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1933/1934 har Kungl.
Majit (punkt 19, sid. 66, av det vid propositionen under rubrik »Utgifter för
kapitalökning. Bil. 2.» fogade utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för nämnda dag) föreslagit riksdagen att i avbidan pa den
proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till elektrifiering
av banorna Göteborg—Malmö och Ängelholm — Hälsingborg för budgetåret
1933/1934 beräkna ett reservationsanslag av 11,000,000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i en till riksdagen den 10 mars 1933 avlåten
proposition, nr 190, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för sistnämnda dag föreslagit
riksdagen att till elektrifiering av banorna Göteborg—Malmö och
Ängelholm—Hälsingborg för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag,
att utgå av lånemedel, av 11,000,000 kronor.

Enligt den av järnvägsstyrelsen uppgjorda arbetsplanen skulle under
olika år för skilda slag av till elektrifieringen hörande arbeten och anskaffningar
erfordras följande medelsbelopp:

B

u d g e t å r

e t

Summa

1933/1934

1934/1935

1935/1936

K r

o n o r

Överföringsanläggningen...

Ändringsarbeten ...............

Elektriska lokomotiv.........

Elektrisk värmeledning

4.000. 000

4.000. 000

3.000. 000

3.400.000

1.630.000

3.620.000
600,000

4,400,000

2,000,000

500.000

11,800.000

5.630.000

8.620.000
1,100.000

Summa kronor

11,000,000

9,250,000

6,900,000

27,150,000

varvid styrelsen ifrågasätter följande anslagsfördelning:

Anslag för kapitalökning .
Arbetslöshetsanslag ........

9.500.000

1.500.000

7.750.000

1.500.000

5,900,000

1,000,000

23,150,000

''4,000,000

1 Av departementschefen förutsattes, att jämväl ifrågavarande belopp, 4,000,000 kronor,
skall bestridas från anslag till kapitalökning.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 48—49.

697 33

2

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

Härtill kommer för den nya godstågsförbindelsen mellan Västkustbanan
och Sävenäs rangerbangård följande belopp av förnyelsefondsmedel:

Kronor

För kalenderåret 1933 ................................. 500,000

8 » 1034 ...................... 1,200|()Q0

Summa kronor 1,700,000

För utredning örn skillnaden i driftkostnader vid elektrisk drift och ångdrift
har av järnvägsstyrelsen beräknats vilka tåg en tågplan sannolikt skulle
innehålla ar 193b, under förutsättning att ångdrift bibehölles. Därefter hava
med hjälp av erfarenhetssiffror från i drift varande anläggningar uträknats
besparingar och tillkommande kostnader genom elektrifieringen dels vid 1931
års tågrörelse bibehållen, dels vid den ökade tågrörelse, som kan beräknas
förefinnas år 1936 även vid bibehållen ångdrift. Resultatet av de gjorda beräkningarna
beträffande förräntningsmöjligheterna för det erforderliga kapitalet
— vid dessa beräkningar har styrelsen liksom beträffande Ångelinjerna
i första hand räknat med en räntefot av 4.6 procent, under det att verkställda
parallellkalkyler efter 4 procents räntefot betraktats som supplementära —
framgår av här följande översikt.

Tågkilometer.........................................................

Häremot svarande lokkilometer, inkl. växling......

Besparingar.

Minskat personalbehov 206 respektive 219 man ä

3,400 kr................................................................

Stenkol,

30,500 respektive 34,500 ton utländska stenkol
ä 20 kr., ökat med kostnad för transport och

ränta för ett års lagring 2.18 kr...................

17,700 respektive 19,300 ton svenska stenkol ä
cirka 13.40 kr., ökat med kostnad för transport
och ränta för ett års lagring 3.4 8 kr....

Minskad kostnad för lokunderhåll...........................

Minskad kostnad för kol- och vattenstationer, lokstallar
m. m.....................................................

Minskad kostnad för belysningsström ..................

Minskad kostnad för underhåll av svagströmsledningar.
..................................................................

Tågrörelse
år 1931

Beräknad
tågrörelse
år 1936

2.6 milj.

3.6 5 »

3.0 milj.

3.9 5 »

kr.

kr.

700,000

745,000

677,000

765,000

299.000

326.000

326.000

360.000

106,000

40,000

117.000

40.000

35,000

35,000

Summa kronor 2,183,000 2,388,000

Nya utgifter.

Räntor efter 4.6 procent å 26,550,000 respektive

27,150,000 kr.......................................................... 1,195,000 1,222,000

Strömkostnad .......... 566,000 618,000

Underhåll och avskrivning för överföringsanlägg ningen.

......................................... ........... 382,000_382.000

Summa kronor 2,143,000 2,222,000

Vinst vid införande av elektrisk drift..................... 40,000 166,000

Statsutskottets utlåtande Nr 4S.

3

Järnvägsstyrelsen har bland annat anfört, att, ehuru nuvarande tidpunkt
från statsbaneföretagets egna synpunkter måhända icke vore den gynnsammaste
för ifrågavarande arbetes igångsättande, styrelsen ansåge sig kunna
som sin mening uttala, att elektrifieringsföretaget dock med hänsyn till
dess förväntade inverkan å konjunkturläget och särskilt arbetsmarknaden
borde kunna få omedelbart komma till utförande. Styrelsen hemställer, att
det i statsverkspropositionen beräknade anslaget av 11,000,000 kronor nu äskas
av riksdagen, men med den fördelning å anslag av olika art, som Kungl.
Majit efter prövning av vad styrelsen anfört beträffande önskvärdheten av
något inskränkt förräntningsplikt kan finna lämplig.

Efter att hava utvecklat de av det aktuella läget betingade förhållanden,
som göra det till ett framträdande önskemal att Västkustbanans elektrifiering
nu företages, anför departementschefen bland annat följande:

Aven järnvägsstyrelsen har givit uttryck åt denna uppfattning, ehuru
styrelsen ur ren företagarsynpunkt ifrågasatt, huruvida icke en senare tidpunkt
varit att föredraga. Styrelsen syftar särskilt därpå att tidpunkten,
när besparingen genom onödiggjord ersättningsanskaffning av ånglokomotiv
komme att inträffa, då hade legat något mindre avlägsen, samt att en sådan
förskjutning hade varit fördelaktig för avvecklingen av det genom elektrifieringen
uppkommande personalöverskottet. Vad styrelsen därutinnan anfört
synes mig emellertid ur skilda synpunkter icke innebära tillräckliga
skäl för ett uppskov med arbetets igångsättande och ej heller för att, såsom
styrelsen ifrågasatt, till någon del bestrida kostnaderna för arbetsföretaget
med anlitande av medel, vilkas investering ej behövde medföra en ökning
av statens järnvägars förräntningsplikt. De faktorer, med vilka järnvägsstyrelsen
därvidlag räknat, torde nämligen icke vara av den storleksordning,
att de — sedda vid sidan av de övriga omständigheter, som här äro att
beakta — böra föranleda sådant uppskov eller att särskilda finansieringsåtgärder
i den av järnvägsstyrelsen avsedda riktningen på grund därav skulle
behöva vidtagas.

Under ärendets utredning har järnvägsstyrelsen samarbetat med vattenfallsstyrelsen,
telegrafstyrelsen och chefen för generalstaben. Från deras sida
har någon erinran mot järnvägsstyrelsens förslag icke framställts. Vattenfallsstyrelsen
har betonat fördelen för statens vatteufallsverk av den ytterligare
kraftavsättning, som genom denna elektrifiering herodes.

Beträffande de åtgärder och kostnader, som för telegrafverkets del föranledas
av den föreslagna elektrifieringen, har i det föregående lämnats en
redogörelse. Av denna framgår, att förutom undanfly Wande av vissa kortare
blanka riks- och landsledningar samt flyttningar i telefonnäten, för vilka
arbeten kostnaderna med 1,319,000 kronor preliminärt inräknats i järnvägsstyrelsens
kalkyl, skulle förekomma bortflyttning från järnvägslinjernas närhet
av sådana ledningar, som äro avsedda att i sinom tid ersättas med kabel.
Betta senare arbete har funnits kunna nu utföras endera som enkel utflyttning
till betryggande avstånd från banan med bibehållande av blankledningar
(alternativ I) för en kostnad av 1,900,000 kronor — denna kostnad har telegrafstyrelsen
ansett böra helt belöpa på statens järnvägar eller medelst
anordnande i förtid av rikskabel Göteborg—Malmö med grenledning till
Hälsingborg (alternativ TI), vilket skulle draga en kostnad av 8,650,000
kronor. Då en sådan kabelanläggning enligt telegrafstyrelsens arbetsplan
skolat utföras först omkring fem år senare och för närvarande icke vore för
telegrafverkets ändamål behövlig, har styrelsen ansett, att av nämnda kost

4

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

nåd ett belopp å 1.900,000 kronor, huvudsakligen motsvarande ränta å anläggningskapitalet
under nämnda tid, borde på liknande sätt som vid det förra
alternativet ställas till telegrafstyrelsens förfogande och alltså bestridas av
statens järnvägar.

Såsom riksgäldsfullmäktige antytt, anses från telegrafstyrelsens sida alternativ
I vara att föredraga. Lika med riksgäldsfullmäktige har jag, efter att
från telegrafstyrelsen hava inhämtat ytterligare upplysningar, funnit mig
böra tillstyrka, att nämnda alternativ väljes. Jag har därvid särskilt beaktat,
såväl att med hänsyn till inträdd stagnation i rikssamtalstrafiken behovet
ur telegrafverkets synpunkt av kabelanläggningens utförande kan komma att
aktualiseras först vid en senare tidpunkt än i styrelsens arbetsprogram
förutsatts som även önskemålet att vid kabelunläggningens utförande kunna
utnyttja de tekniska förbättringar, som för närvarande äro under utexperimenterande.

Kostnaderna för nyssnämnda arbeten, 1,9< ''0,000 kronor, torde lika med
förut omförmälda summa av 1,319,000 kronor böra preliminärt påföras elektrifieringsföretaget;
i vad mån statens järnvägars eller telegrafverkets kapitalkonto
skall slutligt påföras dessa belopp torde, på sätt förutsatts i motsvarande
fall vid Malmö- och Ångelinjernas elektrifiering, få upptagas till
särskild prövning i ett senare sammanhang.

Ben omständigheten, att sålunda en viss ytterligare räntebelastning kan
komma att åvila elektrifieringsföretaget, har jag med de utgångspunkter, från
vilka elektrifieringsföretagets ekonomiska förutsättningar här av mig bedömts,
funnit icke vara av beskaffenhet att rubba den uppfattning örn elektrifieringens
räntabilitet, till vilken jag på förut angivet sätt kommit.

betraktande av sålunda på frågan inverkande omständigheter finner jag
mig alltså böra tillstyrka, att Västkustbanan elektrifieras samt att detta
arbetsföretag redan nu igångsättes och alltså kommer till utförande samtidigt
med Angelinjernas elektrifiering. I anslutning till vad i det föregående
anförts vill jag förorda, att erforderliga medel till företagets finansiering
helt beredas på vanligt sätt genom anslag av lånemedel.

Det av järnvägsstyrelsen framlagda, detaljerade förslaget till elektrifieringsföretagets
genomförande jämte därtill hörande kostnadsberäkning, slutande
å 27,150,000 kronor, synes ej giva anledning till erinran. Till nämnda
belopp bör emellertid läggas förut omförmälda belopp av 1,900,000 kronor
för bortflyttning av vissa telegrafverket tillhöriga ledningar. Kostnadssumman
skulle alltså komma att sluta på 29,050,000 kronor, vari ingå till telegrafverket
hänförliga kostnader med sammanlagt 3,219,000 kronor. 1 anslutning
till arbetsplanen har järnvägsstyrelsen uppställt en tablå över anslagsbehovet
under skilda budgetår. Den jämkning i tablån, som föranledes av
nyssnämnda tillägg i kostnadsberäkningen, torde kunna begränsas att avse
de för budgetåren 1934—1936 avsedda beloppen. För nästkommande budgetår
lärer — även örn av berörda belopp å 1,900,000 kronor viss del kan
behöva vara tillgänglig under sagda budgetår — den i riksstatsförslaget för
elektrifieringsföretaget beräknade summan, 11.000.000 kronor, bliva tillräcklig.

I. samband med elektrifieringsförslaget har järnvägsstyrelsen efter utförlig
motivering tillika gjort framställning örn ianspråktagande av förnyelsefondsmedel
för anordnande samtidigt med elektrifieringen av en ny förbindelse
för godståg mellan Västkustbanan och Sävenäs rangerbangård. Kostnaderna
härför hava beräknats till 1,700,000 kronor och avsetts skola utgå under åren
1933 och 1934 med respektive 500,000 och 1,200,000 kronor. Järnvägsstyrelsens
sålunda framställda förslag är jag beredd tillstyrka, och torde kostnaderna
alltså, därest från riksdagens sida ej uttalas erinran, få bestridas
av statens järnvägars förnyelsefond.

Statsutskottets utlåtande Nr 4S.

5

Den ifrågasatta elektrifieringen . av Västkustbanan anses visserligen med
avseende å det direkt kalkylbara ekonomiska resultatet ej ställa sig så gynnsam
som tidigare genomförda eller under utförande varande elektrifieringar
av andra statsban elin jer (Västra stambanan samt Malmö- och Ångelinjerna).
Enligt järnvägsstyrelsens på omfattande ekonomiska utredningar grundade
omdöme kan arbetet dock, såväl företagsekonomiskt som samhällsekonomiskt
sett, betraktas som väl försvarbart.

Skäl kunna visserligen anföras för ett anstånd med Västkustbanans örn
läggning till elektrisk drift i avvaktan på att Ångeelektrifieringen hinner
genomföras. Härigenom skulle bland annat underlättas avvecklingen av det
personalöverskott (150—200 man), som beräknas uppkomma genom elektrifieringsföretaget,
liksom ock avvecklingen av själva den för pågående elektrifieringsarbeten
anlitade tjänstemanna- och arbetarpersonalen.

Även örn, på sätt nu avses, Angelinjerna och Västkustbanan samtidigt omläggas
till elektrisk drift, äro dock dessa arbeten tillsammantagna ej av större
omfång än den snart fullbordade elektrifieringen av Malmölinjerna. Någon
utökning av den för elektrifieringarna redan nu befintliga tjänstemanna-,
arbetar- och materialorganisationen påkallas alltså icke.

Överhuvud synas de farhågor, som yppats för olägenheter ur avvecklingssynpunkt
vid elektrifieringsarbetenas samtidiga utsträckning till både Ångeoch
Västkustbanelinjerna, ej få undanskymma de vida viktigare och en
mängd områden berörande fördelar, som ett beslut redan nu örn jämväl
Västkustbanans elektrifiering ur andra synpunkter medför.

Härvid bör särskilt beaktas, att såväl den för elektrifieringen erforderliga
överföringsanläggningen som den rullande materielen just nu, enligt vad
järnvägsstyrelsen vitsordat, skulle erhållas till ovanligt låga priser, samtidigt
med att vissa svenska verkstadsföretag under en tid av stor orderknapphet
kunna erhålla ytterligare beställningar, som säkerställa vidsträckta
arbetsmöjligheter. Erinras må, att för anläggningsarbetena — vilka äro avsedda
att pågå till slutet av år 1936 eller cirka 3/« år längre än arbetena på
Ångelinjerna — åtgå omkring 1,600 ton ledningar, avsedda att tillverkas av
svensk koppar; den nu ensamt för Västkustbanan erforderliga lokomotivutrustningen
beräknas uppgå till cirka 45 elektriska lokomotiv med en anskaffningskostnad
av 8—9 miljoner kronor. Kontaktledningsarbetet utefter
linjen förutsätter därutöver omkring 200,000 dagsverken eller en arbetsstyrka,
uppgående vissa tider till 450—500 man. Som en fördel ur synpunkten av
arbetenas lämpliga organisation bör beaktas att arbetslag, som syssla med
jordarbeten och kabelläggning, kunna under vintermånaderna, då svårigheter
föreligga för dylika arbetens bedrivande utmed Ångelinjen, överflyttas
till Västkustbanan, där de klimatiska betingelserna äro gynnsammare.

Av vattenfallsstyrelsen har betonats fördelen av den ytterligare kraftavsättning,
som genom Västkustbanans elektrifiering beredes. Den beräknade
energileveransen — från statens vattenfall sverk och Sydsvenska kraftaktiebolaget
— utgör omkring 35 miljoner kilowattimmar för år. Detta kraftbelopp
representerar ett värde, som uppskattat efter det preliminärt avtalade

Utskottet.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

priset av 1.8 öre per kilowattimme uppgår till cirka 600,000 kronor för år,
motsvarande ungefärligen inbesparad kostnad för utländskt kolbränsle.

Sammanfattningsvis vill utskottet alltså framhålla, att, alldeles bortsett
från de fördelar ur allmän samfärdselsynpunkt och rent nationalekonomiskt
den föreslagna elektrifieringen av Västkustbanan kan medföra, nämnda elektrifiering
rent företagsekonomiskt synes försvarbar. Då härtill kommer företagets
stora betydelse som ett led i de vidsträckta övriga åtgärder mot arbetslöshet,
som framtvingats av tidsförhållandena, har utskottet ansett sig
böra tillstyrka företaget till genomförande.

Det av departementschefen framlagda förslaget örn förnyelsefondsmedels
anlitande för anordnande samtidigt med elektrifieringen av en ny godstågsförbindelse
mellan Västkustbanan och Sävenäs rangerbangård har ej
givit utskottet anledning till erinran.

Beträffande sättet för finansieringen i övrigt av elektrifieringsföretaget
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva yttrande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till elektrifiering av banorna Göteborg—Malmö
och Ängelholm—-Hälsingborg för budgetåret 1933/1934 anvisa ett
reservationsanslag av 11,000,000 kronor.

Stockholm den 4 april 1933.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Olof Olsson,
Bergqvist, Nilsson i Malmö, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Oscar
Olsson, Carlsson i Gävle, Walles och Nylander; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Strindlund, Törnkvist
i Karlskrona, Persson i Fritorp, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i
Höör, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol och Andersson i
Ovanmyra.