8
Statsutskottets utlåtande Nr 25.
Nr 25.
Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1933 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
upprivning av bispåret Lövlid—Holmselehamn
vid statens järnvägar m. m.
(4:e avd.)
I en till riksdagen den 3 februari 1933 avlåten proposition, nr 88, har
Kungl. Majit under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommimikationsärenden för samma dag föreslagit riksdagen
medgiva, att bispåret Lövlid—Holmselehamn må vid lämplig tidpunkt upprivas
och därvid tillvaratagna effekter försäljas.
Då statsmakterna år 1916 beslöto fortsättande av inlandsbanan norr om
\ olgsjön till Gällivare, ingick som ett led i detta företag anläggande av
bispår från lämplig punkt å sträckan Yolgsjön—Stensele till Malgomajsjön,
vars sjöområde till följd av de omkringliggande trakternas bördighet ansetts
kunna bliva en viktig trafikled i kombination med inlandsbanan.
Nämnda bispår, som anlades från Lövlid å inlandsbanan till Holmselehamn
vid Malgomajsjön, har en längd av 7 kilometer och öppnades för
allmän trafik i juni 1924.
I skrivelse den 21 oktober 1932 har järnvägsstyrelsen gjort framställning
örn tillstånd att nedlägga trafiken å spåret i fråga samt vid lämplig tidpunkt
uppriva detsamma. Av i ärendet verkställd utredning framginge, bland annat,
att genom spårets upprivning och försäljning av tillvaratagna effekter statens
järnvägar skulle tillföras ett engångsbelopp av omkring 40,000 kronor, att
inlevereras till statsverket, varjämte en årlig besparing i underhållet av omkring
7,000 kronor skulle vinnas. Dessa siffror, jämförda med de obetydliga
fraktinkomsterna — i medeltal per år 720 kronor, varav på bispårets andel
60 kronor — gåve vid handen, att ett fortsatt bibehållande av bispårstrafiken
icke vore ekonomiskt försvarbart.
Departementschefen har tillstyrkt järnvägsstyrelsens ifrågavarande förslag.
Departementschefen har därjämte biträtt riksräkenskapsverkets uppfattning,
att de vid nedläggandet av järnvägslinjen inflytande försäljningsmedlen böra
utnyttjas för återbetalning å de för anläggningen anvisade anslagen, samt
att den del av det till bispåret hänförliga lånemedelskapitalet, som icke
härigenom erhåller täckning, inräknas i det statens järnvägars lånemedelskapital,
som på grund av den beslutade och delvis genomförda nedskrivningen
av statens järnvägars lånekapital ersatts med annat kapital än lånemedelskapital.
Det mot angivna, i samband med järnvägsanläggningens slopande
Statsutskottets utlåtande Nr 25. 9
icke återbetalade kapitalet bör därefter genom avskrivning avföras ur statens
järnvägars räkenskaper.
Med anledning av att under ärendets utredning jämväl uppkommit fråga
örn betydelsen av bispårets upprivning för av S. Holmgren bedriven kalktillverkning
å Storholmen vid Malgomajsjön vill utskottet erinra örn att
Kungl. Majit i proposition nr 86 föreslagit nedskrivning av ett Holmgren
beviljat låneunderstöd för anordnande av berörda tillverkning. Beträffande
detta ärende har jordbruksutskottet i utlåtande nr 28 avgivit yttrande.
Med tillstyrkande av Kungl. Majits förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att bispåret Lövlid—Holmselehamn
må vid lämplig tidpunkt upprivas och därvid tillvaratagna
effekter försäljas.
Stockholm den 8 mars 1933.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Olof Olsson,
Nilsson i Malmö, Carlsson i Gävle, Asplund, Ernfors, friherre Lagerfelt, Nilsson i
Fredriksfält, Nylander och Sandén; samt
från andra kammaren: herrar Holmgren, Jansson i Falun, Strindlund, Persson
i Fritorp, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Prästbol, Ward, Lindskog,
Högström och Isacson.
Bihang till riksdagens protokoll 193,3. (3 sami. Nr 22—26.
-191 33 2
TJtskottet.