Statsutskottets utlåtande Nr 122.

1

Nr 122.

Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1933 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1933!
1931 jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1933/1934 har
Kungl. Majit, under åberopande av det vid propositionen under rubrik
»Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor; 8. Dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.» fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
dels godkänna de av departementschefen föreslagna bestämmelserna
angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.,
dels ock besluta,

att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket
och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag
eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid
bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen, stuteriväsendet ävensom
patent- och registreringsverket, försäkringsinspektionen, flottans
pensionskassa och statens pensionsanstalt skola utgå av de medel, av vilka
verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, så ock att
dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vägorganisationen i länen skola
utgå av statens automobilskattemedelsfond,
samt att, där arbetslönerna vid försvarsväsendets verkstäder och fabriker
m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg,
kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhålls-
och anskaffningsanslag.

I enlighet med grunderna för kamrarnas remiss av statsverkspropositionen
behandlar utskottet denna framställning med undantag av de delar,
som beröra befattningshavare under jordbruksdepartementet samt
pensions- och indragningsstaterna.

Vidare har Kungl. Majit i förutnämnda till riksdagen den 3 januari
1933 avlåtna proposition (nr 1) under de huvudtitlar, vilka äro föremål
för statsutskottets behandling, föreslagit riksdagen att till bestridande

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 122.

1

2 Statsutskottets utlåtande Nr 122.

av kostnader för dyrtidstillägg för budgetåret 1933/1934 såsom extra förslagsanslag
anvisa

under andra huvudtiteln............................................................ kronor 1,050,000

» tredje » » 160,000

» fjärde » »

departementet................................ kronor 27,000

lantförsvaret ................................ » 2,900,000

sjöförsvaret.................................... » 1,200,000

flygvapnet ...................................•_» _______100,000 » 4,227,000

» femte huvudtiteln............................................................ » 3,300,000

» sjätte » » 115,000

» sjunde » » 1,800,000

» åttonde » » 5,500,000

» tionde » » 570,000

Slutligen har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 61, sid. 91
och 92, av det vid statsverkspropositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen
godkänna en av departementschefen föreslagen ändring i bestämmelserna
angående dyrtidstillägg åt fast anställt manskap vid armén och marinen
m. fl.

I anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda
förslag hava inom riksdagen väckts följande motioner, nämligen
dels en inom första kammaren av herr J. Johansson i Friggeråker m. fl.
väckt motion, nr 174, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
dyrtidstilläggen för statliga befattningshavare under budgetåret 1933/
1934 skola utgå efter ett fast indextal av 136;

dels en inom andra kammaren av herr O. Carlström m. fl. väckt motion,
nr 16, i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring
av vad i statsverkspropositionen under Utgifterna. För flera huvudtitlar
gemensamma frågor, punkt 8. Dyrtidstillägg till befattningshavare
i statens tjänst m. fl. föreslagits, att dyrtidstilläggen under budgetåret
1933/1934 skola utgå efter ett indextal av 146;

dels en inom andra kammaren av herr N. V. Sandström väckt motion,
nr 132, däri hemställts, att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag
i vad avser grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst m. fl. ville, med bibehållande av de av 1932 års riksdag beslutade
maximeringsbestämmelserna, besluta, att dyrtidstilläggen åt statens befattningshavare
m. fl. under budgetåret 1933/1934 skola utgå efter de allmänna
grunder, som gällde före den 1 juli 1931;

dels en inom andra, kammaren av herr G. Persson i Falla m. fl. väckt
motion, nr 138, i vilken hemställts, att dyrtidstillägg till befattningsha -

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

3

vare i statens tjänst bestämmes utgå efter ett indextal av 146 oell i övrigt
enligt nu gällande bestämmelser;

dels en inom andra kammaren av herr E. Bengtsson i Kullen väckt motion,
nr 148, däri hemställts, bland annat, att riksdagen måtte besluta örn
sådan ändring i de av Kungl. Majit föreslagna grunderna för dyrtidstillläggens
utgående, att å s. k. nyreglerad avlöning dyrtidstilläggen helt
slopas; att å s. k. oreglerad avlöning dyrtidstillägget sänkes från föreslagna
28 till 18 procent, dock med den begränsningen, att det maximibelopp,
å vilket dyrtidstillägg må utgå, fastställes till 400 kronor per månad;

dels en inom andra kammaren av herr O. Olsson i Kullenbergstorp m. fl.
väckt motion, nr 150, vari framställts samma yrkande som i motionen
1:174;

dels ock en inom andra kammaren av herr E. Andersson i Stockholm
m. fl. väckt motion, nr 326, i vilken föreslagits, att riksdagen måtte besluta
sådan ändring i grunderna för beräknande av dyrtidstillägg, att till
befattningshavare i statens tjänst, vilkas lön ej överstiger det för 16:e
löneklassen i avlöningsreglemente för kommunikationsverken angivna beloppet,
skall utgå dyrtidstillägg beräknat efter ett levnadskostnadsindex
av lägst 160, och att, örn levnadskostnadsindex överstiger 160, dyrtidstilllägget
skall beräknas efter det högre index, som levnadskostnadsberäkningarna
utvisa; att dyrtidstillägget i övrigt utgår efter de grunder, som
fastställdes av 1932 års riksdag, dock att befattningshavare, vilken åtnjuter
lön enligt 17: de löneklassen i avlöningsreglemente för lönereglerade
verk, skall erhålla dyrtidstillägg med 11 procent. Den som har lön enligt
18: de löneklassen med 9 procent. Den som har lön enligt 19: de löneklassen
med 6 procent. Den som har lön enligt 20: de löneklassen med 3 procent
samt att den, som åtnjuter lön enligt högre löneklass än 20: de, icke
skall uppbära något dyrtidstillägg. För befattningshavare, som nu åtnjuter
s. k. oreglerat dyrtidstillägg och har lön, som är högre än den i
17: de löneklassen angivna, utgår dyrtidstillägget med 28 procent och minskas
därefter med 2 procent för varje helt 100-tal kronor, med vilket grundlönen
överstiger den grundlön, som är angiven i 17:de löneklassen i löneplanen
lör lönereglerade verk.

De allmänna grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst återfinnas i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265) med däri genom
kungörelserna den 18 juni 1926 (nr 270), den 14 juni 1928. (nr 210), den 20
juni 1930 (nr 234), den 26 juni 1931 (nr 274) och den 30 juni 1932 (nr 352)
gjorda ändringar. Beträffande dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer äro bestämmelser meddelade i kungörelse
den 18 juni 1925 (nr 275), vilken i viss del ändrats genom kungörelser
den 18 juni 1926 (nr 271) och den 18 juni 1927 (nr 252). Vad angår dyrtidstillägg
åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst m. fl. gäller härom en den 15 juni 1923 utfärdad kungörelse

4

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

(nr 267) med ändringar genom kungörelserna den 18 juni 1926 (nr 272), den
18 juni 1927 (nr 253) ock den 22 juni 1932 (nr 303).

Förutom till de statens befattningshavare och pensionärer, vilka inbegripas
under de nu nämnda kungörelserna, utgå dyrtidstillägg även till
åtskilliga andra personalgrupper, bland vilka må nämnas lärare vid vissa
statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter (kungörelser den 22 juni
1923, nr 305—307, med däri vidtagna ändringar, och den 22 juni 1928, nr
231) samt föreståndare och lärare vid lantmanna-, lanthushålls- och lantbruksskolor
(kungörelse den 29 juni 1921, nr 476, med senare företagna
ändringar).

Enligt nu berörda bestämmelser äro dyrtidstilläggen ställda i visst förhållande
till socialstyrelsens levnadskostnadsindex, vilken avser att giva
ett uttryck för den efter ingången av augusti 1914 inträdda ökningen i levnadskostnaderna.

Enligt huvudförfattningen i ämnet, den förut nämnda kungörelsen den
15 juni 1923 (nr 265), utgå dyrtidstilläggen med vissa procent å månadslönen.
Beträffande befattningshavare med oreglerad avlöning är procenttalet
för dyrtidstillägget lika med hälften av talet för levnadskostnadsökningen
enligt socialstyrelsens index, därvid procenttalet i förekommande
fall avjämnas till närmast lägre hela tal. För befattningshavare med
nyreglerad avlöning utgår dyrtidstillägget efter ett 18 enheter lägre procenttal.
Förhöjning av dyrtidstillägget på grund av försörjningsplikt
gent emot barn under 16 års ålder tillkommer befattningshavare vid
oreglerade verk med 5 kronor och vid reglerade verk med 4 kronor för
månad och barn. För befattningshavare under 25 år och utan försörjningsplikt,
som nu nämnts, nedsättes dyrtidstillägget med en tiondel.
Vid levnadskostnadsindex av 161 eller 160 blir procenttalet för dyrtidstillägget
enligt dessa regler 30 vid oreglerade verk och (30 — 18=) 12 vid
nyreglerade verk. En levnadskostnadsindex av 159 eller 158 ger procenttalet
29 respektive 11, en levnadskostnadsindex av 157 eller 156 procenttalet
28 respektive 10 o. s. v.

Dyrtidstillägg åt fast anställt manskap vid armén och marinen m. fl.
utgår enligt i ämnet gällande bestämmelser (S. F. S. 1923:200, 1924:191)
å viss del av den för månad uppburna avlöningen efter ett procenttal,
motsvarande hälften av det fastställda talet för levnadskostnadsökningen
minskat med 24. I fråga örn befattningshavare som nu sagts, vilken vid
början av det kalenderkvartal, som omfattar den månad dyrtidstilläggen
avse, på grund av försörjningsplikt underhållit barn under 16 års ålder,
ökas dyrtidstillägget med ett belopp räknat efter 4 kronor för varje månad
och varje sålunda underhållet harn, dock högst med det belopp vartill
det procentuella dyrtidstillägget för motsvarande tid uppgår.

På grund av den sänkning av levnadskostnadsindex, som inträtt, sedan
1923 års dyrtidstilläggsgrunder fastställdes, hava de procenttal, efter vilka

Statsutskottets utlåtande Nr 122. 5

dyrtidstilläggen beräknats, likaledes nedgått. Följande sammanställning
utvisar de procenttal, efter vilka dyrtidstillägg utgått å nyreglerad av -

löning under budgetåren 1923/1924—1930/1931:

lista 2:dra

3:dje

lide

.Budgetär

kvartalet

kvartalet

kvartalet

kvartalet

1923/1924 .........

....... 19

20

20

18

1924/1925 ..........

....... 17

19

21

20

1925/1926 ..........

....... 20

19

19

18

1926/1927 ..........

....... 18

17

17

17

1927/1928 .........

....... 16

18

17

17

1928/1929 .........

....... 18

18

17

17

1929/1930 .........

....... 16

17

15

14

1930/1931 .........

....... 14

13

12

12

Under sistförflutna och innevarande budgetår hava vissa avvikelser varit
gällande från de nu i korthet antydda allmänna grunderna för dyrtidstilläggens
utgående. Sålunda beslöt 1931 års riksdag beträffande dyrtidstillägg
under budgetåret 1931/1932, att, örn gällande levnadskostnadsindex
under sagda budgetår nedginge under siffran 160, dyrtidstillägg likväl
skulle beräknas efter sistnämnda siffra. Ehuru levnadskostnadsindex
sjönk, så att indextalet utgjorde 158 den 1 juli och den 1 oktober 1931 samt
157 den 1 januari och den 1 april 1932, utgick likväl på grund av nämnda
beslut dyrtidstillägget under hela budgetåret 1931/1932 med 30 procent å
oreglerad avlöning och med 12 procent å nyreglerad avlöning. Därest icke
den av riksdagen beslutade spärren förelegat utan 1923 års allmänna grunder
i denna del varit oförändrat gällande, hade dyrtidstillägg i stället utgått
efter 29 procent å oreglerade och 11 procent å nyreglerade löner under
budgetårets förra hälft samt efter respektive 28 och 10 procent under den
senare hälften av budgetåret, d. v. s. under första halvåret 1932.

För innevarande budgetår gäller på grund av 1932 års riksdags beslut,
att dyrtidstilläggen utgå efter ett fast indextal av 156. Därjämte har en
avvikelse stadgats beträffande de maximibelopp för månad, å vilka enligt
1923 års grunder dyrtidstillägg må utgå; ifrågavarande maximibelopp
hava fastställts för nyreglerad avlöning till 700 kronor i månaden
(i stället för 800 kronor) och för oreglerad avlöning till 600 kronor i månaden
(i stället för 650 kronor).

De av riksdagens beslut betingade författningsbestämmelserna hava
meddelats i två kungörelser i ämnet den 30 juni 1932 (nr 353 och 354).

För innevarande budgetår utgå i enlighet med dessa bestämmelser dyrtidstilläggen
— frånsett barntilläggen — å nyreglerad avlöning med 10
procent å månadslönen och å oreglerad avlöning med 28 procent å månadslönen.

Chefen för finansdepartementet bär i ärendet anfört följande:

1 samband med anmälan av finansplanen har jag meddelat, att jag icke
ansåge mig böra föreslå någon ändring i de för löpande budgetår gällande
grunderna för dyrtidstilläggen. I enlighet härmed förordar jag, att

Utskottet.

” Statsutskottets utlåtande Nr 122.

dyrtidstilläggen bestämmas att jämväl för budgetåret 1933/1934 utgå på
grundval av ett indextal av 156 samt att de för innevarande budgetår
gällande maximeringsföreskrifterna vinna fortsatt tillämpning under
nästa budgetår.

Verkställda beräkningar rörande kostnaderna för dyrtidstillägg enligt
de sålunda föreslagna grunderna utvisa, att dessa kostnader belöpa sig
till 17.6 miljoner kronor för befattningshavare och pensionärer vid affärsverken
samt till 45.4 miljoner kronor för övriga till dyrtidstillägg berättigade.
De sålunda beräknade kostnaderna fördela sig på följande sätt:

Milj. kr.

Dyrtidstillägg vid affärsverken ..................................................................... 17 6

Dyrtidstillägg i övrigt:

Milj. kr.

1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst å huvudtitlarna II —X........................................................ J7.6

2. Statsunderstödda undervisningsanstalter ........................................ 19.2

3. Övriga dj^rtidstillägg å huvudtitlarna II — X ................................ O.r

4. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl................ 7.0

5. Pensionerade båtsmän m. fl............................... i n

Summa 63.0.

Chefen för försvarsdepartementet bar förordat att bestämmelserna
rörande det fast anställda manskapets dyrtidstillägg ändras sålunda, att
såsom maximum för barntillägget sättes det belopp, som efter ett procenttal,
vilket med 18 enheter understiger kalva talet för levnadskostnadsökningen,
skulle utgå i procentuellt dyrtidstillägg på de avlöningsförmåner,
varå det fast anställda manskapet för närvarande äger åtnjuta
sådant dyrtidstillägg.

Utskottet har under hand från socialstyrelsen införskaffat vissa uppgifter
rörande beräkningen av levnadskostnadsindex samt beträffande de
synpunkter, som inom styrelsen gjorde sig gällande, vid bedömandet av
utvecklingen på det ekonomiska området under det kommande budgetåret
och ett fixerande på grund härav av en genomsnittlig levnadskostnadsindex
föi nämnda budgetår. Ifrågavarande uppgifter hava i sammandrag
såsom bilagor fogats vid detta utlåtande. (Bil. A och B.)

Av de införskaffade uppgifterna framgår, att numera rådande förhållanden
på det ekonomiska området göra det synnerligen svårt att i förväg
med någorlunda säkerhet bedöma utvecklingen under nästkommande
budgetåret. Framför allt på grund härav har utskottet ej ansett sig
kunna förorda, att dyrtidstilläggen för befattningshavare i statens tjänst
för nämnda budgetår bestämmas att utgå efter en för budgetåret i dess
helhet i förväg fastställd levnadskostnadsindex. För närvarande utgå
dyrtidstilläggen efter en levnadskostnadsindex av 156, ehuru densamma
i själva verket är 153. Då utskottet nu anser sig böra tillstyrka en återgång
till förut gällande grunder för dyrtidstilläggens fastställande utan

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

i förväg bestämda gränser vare sig nedåt eller uppåt, innebär detta ett
avstyrkande såväl av Kungl. Märets förslag som av motionerna 1:174
av herr Johansson i Friggeråker m. fl., II: 16 av herr Carlström m. fl.,
II: 138 av herr Persson i Falla m. fl., II: 148 av herr Bengtsson i Kullen,
II: 150 av herr Olsson i Kullenbergstorp m. fl. samt II: 326 av herr Andersson
i Stockholm m. fl., i vad de avse fixerande av visst indextal för
dyrtidstillåggen under nästkommande budgetår. Utskottet ansluter sig
alltså till det yrkande, som uti ifrågavarande hänseende framförts i den
av herr Sandström väckta motionen II: 132.

Vad därefter beträffar frågan örn det maximibelopp, å vilket dyrtidstillägg
skall utgå, är utskottet i likhet med sistnämnda motionär av den
uppfattningen, att nu gällande maximibelopp, som utgör 700 kronor i
månaden för nyreglerad avlöning och 600 kronor i månaden för oreglerad
avlöning, böra bibehållas för det kommande budgetåret. Denna
ståndpunkt omfattas jämväl av departementschefen. Vidkommande åter
övriga i motionerna väckta förslag har utskottet icke funnit dem böra
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Då utskottet alltså ansett sig böra förorda, att dyrtidstillåggen under
budgetåret 1933/1934 skola utgå efter en kvartalsvis rörlig index och i
huvudsak efter de vid 1923 års riksdag fastställda grunderna, har utskottet
funnit sig böra vid beräkningen av anslag till dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst utgå från en medelindex under budgetåret
av 152. I anslutning härtill synas de av Kungl. Maj:t föreslagna
anslagsbeloppen kunna något sänkas, och föreslår utskottet, att anslagen
för budgetåret 1933/1934 under de särskilda huvudtitlarna upptagas med

följande belopp:
under andra huvudtiteln

» tredje »

» fjärde »

» » »

» » »

» » »

» femte »

» sjätte »

» sjunde »

» åttonde »
» tionde »

försvarsdepartementet

lantförsvaret...............

sjöförsvaret ................

flygvapnet....................

....... kronor

»

»

»

»

950.000

120.000

25.000

2.500.000
900,000

80.000

3.100.000
95,000

1.450.000

5.100.000
470,000.

Den av utskottet sålunda beräknade besparingen i förhållande till
Kungl. Maj:ts förslag uppgår, med inräknande av dyrtidstillägg för befattningshavare
vid affärsverken, till 7 å 8 miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt föranleder icke till någon erinran från

utskottets sida.

° Statsutskottets utlåtande Nr 122.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) beträffande befattningshavare, hörande under
andra—åttonde samt tionde huvudtitlarna (respektive
motsvarande departement),

1) med bifall till motionen 11:132 av herr N. Sandström,
i vad denna motion rör indextalet för dyrtidstilläggen
åt befattningshavare i statens tjänst, samt
med avslag å såväl Kungl. Maurts förslag som motionerna
1:174 av herr Johansson i Friggeråker m. fl.
och II: 150 av herr Olsson i Kullenbergstorp m. fl., II:
16 av herr Carlström m. fl., II: 138 av herr Persson i
Falla m. fl., II: 148 av herr Bengtsson i Kullen samt
II: 326 av herr Andersson i Stockholm m. fl., i vad
Kungl. Maj:ts förslag och sistnämnda fyra motioner
avse fixerande av visst indextal för dyrtidstilläggen
åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret
1933/1934, besluta, att dyrtidstilläggen under nämnda
budgetår skola utgå, i vad avser nämnda tal, efter de
av 1923 års riksdag fastställda grunderna;

2) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och förenämnda
motioner II: 16, II: 132 och II: 138 ävensom
med avslag å motionerna II: 148 och II: 326, i vad
Kungl. Maj:ts förslag och här nämnda motioner avse
bestämmande av viss maximigräns för dyrtidstilläggen,
besluta, att de grunder, som härutinnan fastställts
av 1932 års riksdag, skola oförändrade tillämpas under
budgetåret 1933/1934;

3) besluta, att de av chefen för finansdepartementet
i övrigt förordade bestämmelserna angående dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst skola gälla
under budgetåret 1933/1934;

b) för budgetåret 1933/1934 såsom extra förslagsanslag
anvisa till dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst:

under andra huvudtiteln........................ kronor 950,000

» tredje » ........................ » 120,000

» fjärde » försvarsdepartementet
.... » 25,000

* 8 * lantför svaret.. » 2,500,000

8 » » sjöförsvaret.... » 900,000

* 8 » flygvapnet .... » 80,000

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

9

under femte huvudtiteln........................ kronor 3,100,000

» sjätte » ........................ » 95,000

» sjunde » ........................ » 1,450,000

» åttonde » ........................ » 5,100,000

» tionde » ........................ » 470,000;

c) besluta,

ej mindre att dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens
vattenfallsverk eller vid av nämnda verk övertagna
företag eller inrättningar samt dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid bank- och fondinspektionen,
sparbanksinspektionen, patent- och registreringsverket
och försäkringsinspektionen, skola utgå av de medel,
av vilka verkets eller institutionens omkostnader
i övrigt bestridas, så ock att dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid vägorganisationen i länen skola utgå
av statens automobilskattemedelsfond,
än även att, där arbetslönerna vid försvarsväsendets
verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade
i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna
för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande
underhålls- eller anskaffningsanslag;

d) godkänna den av chefen för försvarsdepartementet
i statsrådsprotokollet den 3 januari 1933 förordade
ändringen i bestämmelserna angående dyrtidstillägg
åt fast anställt manskap vid armén och marinen m. fl.

Stockholm den 8 juni 1933.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Widell, Olof Olsson, Nilsson i Malmö,
Nilsson i'' Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Johansson i Fredrikslund, Carlsson i Gävle,
Walles, Ernfors, Petrén och Björck; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Strindlund, Persson i Fritorp,

Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna,
Ward, Norsell, Lindskog och Hullman.

10

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

Reservationer:

l:o) av herrar Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Johansson
i Fredrikslund, Ernfors, Strindlund, Persson i Fritorp, Persson i Falla
och Hultman, vilka ansett, att efter sista stycket i utskottets motivering
(»Kungl. Maj:ts förslag ----sida») bort införas ett uttalande av föl jande

lydelse:

»I detta sammanhang har utskottet emellertid i anledning av de uppgifter,
som utskottet inhämtat från socialstyrelsen rörande beräkningen
av levnadskostnadsindex, velat föreslå, att en fullständig utredning verkställes
rörande grunderna för fastställandet av detta indextal. Utskottet
är nämligen av den uppfattningen, att erinringar kunna göras mot nuvarande
beräkningssätt, särskilt medtagandet av vissa poster vid indexberäkningen,
exempelvis vissa skatteposter oell åtskilliga under rubriken
''övriga utgifter’ upptagna ändamål. (Jfr Bil. A tab. II.) Utskottet har
därför ansett, att riksdagen bör i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn
verkställande av en dylik undersökning, vars resultat synes böra framläggas
för nästkommande års riksdag.»

samt att i anslutning härtill i utskottets hemställan bort införas ett
mom. e) av följande lydelse:

e) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Majit ville låta verkställa utredning rörande grunderna
för beräkningen av levnadskostnadsindex såsom
underlag för dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst samt för nästkommande riksdag framlägga
resultatet därav.»;

2:o) av herr Anderson i Råstock, som ansett budgetära skäl motivera
en anslagsberäkning efter ett indextal av 154.

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

11

Bilaga A.

P. M.

angående socialstyrelsens levnadskostnadsindex.

Socialstyrelsens indexberäkningar grunda sig på två faktorer:

a) priseilla å de i ett normalhushålls budget ingående förnödenheter och
b) ifrågavarande budget. Sammansättningen av denna budget, vilken
härrör sig från 1923 års levnadskostnadsundersökning och är den för normalfamilj
(man, hustru och två barn) inom arbetare- resp. lägre tjänstemannaklassen
typiska, framgår av bifogade tab. 1. (Jfr Soc. Medd. 1932,
nr 4, sid. 318.) Av dessa faktorer är det givetvis priserna, som genom sina
växlingar framför allt inverka på levnadskostnadsindex.

Det befinnes, att skatterna ingå i budgeten med 6.i procent och posten
»övriga utgifter» med 24.i procent. Fråga har nu uppstått, vilken verkan
på indexsiffran en strykning av skatterna och mera avsevärd beskärning av
övriga utgifter skulle utöva. Resultatet kan utläsas ur bifogade tab. 2.

Det framgår av nämnda tabell, att indexsiffran vid ett dylikt ingrepp på
den hittills tillämpade budgeten skulle falla med 8 enheter, därav omkring
3 enheter äro att tillskriva borttagandet av skatterna och 5 enheter
reduceringen av posten »övriga utgifter». Denna betydande sänkning av
indexsiffran heror givetvis på att skatter och flertalet »övriga utgifter»
för närvarande utvisa en relativt hög kostnadsstegring. Det må emellertid
å andra sidan erinras, att under de första 6 å 7 åren efter 1914 ett motsatt
förhållande var rådande och att ett borttagande av ifrågavarande levnadskostnadsfaktorer
då skulle lia verkat väsentligt höjande på indexsiffran.
Örn man t. ex. 1919 medtagit enbart livsmedel, skulle index i stället för 262
ha varit 320 — och i verkligheten ännu mycket högre, enär man räknade
med maximipriser. Förutom de på grund av hyresregleringen låga hyrespriserna
var det just skatter och övriga utgifter, som vid denna tid höllö
indexsiffran nere. För övrigt framgår den roll de olika levnadsförnödenheterna
spelat under respektive år av bifogade tab. 3. I själva verket har
index för övriga utgifter först under de tre sista åren legat något mera
avsevärt över generalindex.

I budgeten ingå som ovan nämnts, övriga utgifter med 24.i procent. Detta
gäller för arbetare- och lägre tjänstemannahushåll i städer och stadsliknande
samhällen med en genomsnittlig inkomst år 1931 av cirka 3,500 kronor.
I samma mån inkomsten stiger, ökas ifrågavarande procentsiffra och
minskas livsmedelsprocenten. En reducering av posten »övriga utgifter»
måste därför verka i ännu högre grad förryckande på indexsiffran för hushåll
med högre inkomster samt mer och mer avlägsna den från verkliga
förhållandet. Som exempel kan anföras, att i en tjänstemannabudget, som
slutar på omkring 8,000 kronor, upptogo livsmedel enligt 1923 års undersökning
cirka 23 procent och »övriga utgifter» 36 procent, medan av de i indexbudgeten
kvarstående utgiftsbeloppen enligt talj. 2 livsmedel upptogo 46
procent och »övriga utgifter» 12 procent.

I samband härmed torde få erinras, att den genom socialstyrelsens levnadskostnadsindex
funna ökningen av levnadskostnaderna, som t. ex. den

12

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

1 april 1932 uppgick till 57 procent i förhållande till juli 1914, motsvarande
indextalet 157, endast i så måtto legat till grund för dyrtidstilläggen, att
ökningstalet, avrundat till 56, minskats till hälften. För verk med oreglerade
löner, där grundlönen är den samma som år 1914, utgår alltså dyrtidstillägget
med 28 procent av grundlönen, motsvarande indextalet 128.
För verk med nyreglerade löner har som bekant grundlönens höjning ansetts
motsvara 18 indexenheter, vilka således för sådana verk avdragas
från talet 28, varefter återstå 10 procent, som utgjort dyrtidstillägget till
befattningshavarna i sistnämnda verk under budgetåret 1932/1933.

Tabell 1. K. Socialstyrelsens levnadskostnadsindex.

1931 års budget.

A) Livsmedel, bränsle och lyse samt bostad.

Varuslag

Kvantiteter

Kostnad

1931

Kostnad 1931
i % av

3,500

Livsmedel.

Mjölk: oskummad, okontrollerad morgon »

» afton-.....

separerad ...................................

Smör: bords- (mejeri-).............................

mat- (lands-).................................

Ost: helfet, småpipig, okryddad ..............

halvfet » » ..............

Margarin, växt- (ej smörblandat)...............

Ägg, svenska, färska................................

Potatis, gammal......................................

färsk, svensk ..........................................

Gula ärter, svenska.............................................

Bruna bönor, holländska ....................................

Mjöl: vete-, kärn-, svensk förmälning.....................

råg, sammalet eller toppat, svenskt...............

rågsikt-, svenskt, märket 000.......................

Gryn: havre- (ångpreparerade) ....................... ......

ris-, Burma- eller svenska, prima ...............

Råshröd- hårt /Srovt spisbröd!

Kagbiod. hart ^knäckebröd j ...........................

sötlimpa eller siktbröd ........................

grovbröd (grov hålkaka, ankarstock) ......

Vetebröd: skorpor, ordinära.................................

mjukt matbröd, billi- /bakåt med vatten!

gaste sort
mjukt kaffebröd,
Nötkött, färskt: stek \
soppkött /

Kalvkött, stek: gödkalv 1

spädkalv /............

Fårkött, färskt, stek.....................

Malet nötkött (köttfärs) ..............

Fläsk, färskt (sidfläsk)

salt, svenskt »

» amerikanskt »

! » » mjölk /

billigaste sort...............

,000 liter

210.oo

6.oo

60 »

4.80

0.14

36 kg

90.3 6

2.58

12 »

22.68

0.65

5 »

7.05

0.2 0

28 »

37.52

1.07

30 tjog

60.90

1.74

112 5 liter

49.2 8

1.41

— 5 Uter

_

__

6 kg

1.98

0.06

2 »

0.86

0.02

176 »

68.64

1.96

20 »

4.8 0

0.14

53 »

18.55

0.53

22 »

7.70

0.22

8 »

3.84

0.11

34 »

25.84

0.74

53 »

32.33

0.92

34 »

15.64

0.45

6 »

8.52

0.24

ii »

9.13

0.26

27 »

27.81

0.7 9

29 kg

48.7 2

1.39

22 »

40.7 0

1.16

5 »

11.05

0.32

13 »

24.31

0.69

37 »

56.24

1.61

11 »

17.49

0.60

—

—

—

Statsutskottets utlåtande Nr 122,

13

V aruslag

i

Kvantiteter

Kostnad

1931

kostnad 1931
i % av
3,500

Fisk, färsk: abborre)

7 kg

10.71

0.31

gädda J

sill...................................................

9 »

6.12

0.17

strömming .......................................

15 »

10.05

0.29

torsk...............................................

15 »

14.70

0.4 2

rödspotta (spätta) ..............................i

—

—

—

kolja...............................................

—

10.80

—

Salt sill, prima Islands-.......................................

18 »

0.31

Kabeljo av långa med fenor och stjärt..................

4 »

3.52

O.io

Kaffe, rostat. Santosblandning ..............................i

20 »

53.20

1.52

Socker, bit- ......................................................!

109 »

45.78

1.31

Salt, matsalt ....................................................

—

—

—

Äpplen, ät-.........................................................

20 »

22.00

0.63

Apelsiner, medelstorlek .......................................

7 dussin

9.17

0.26

Bananer, prima...................................................

7 kg

9.94

0.28

Katrinplommon, amerikansk storlek 40/50 ............

5 »

5.oo

0.14

Vitkål, svensk .................. ...............................

25 »

7.25

0.21

Pilsner, klass II (utan glas) .................................

75 Vs 1

16.50

0.4 7

Svagdricka .........................................................

45 liter

7.20

0.21

Tobak ...............................................................

30. oo

0.86

Summa

1 168.68

33.89

Med komplettering av 10.81 %

l,295.oo

37.00

Bränsle och lyse.

Elektrisk ström..................................................

100 kWh

36.oo

1.03

Fotogen, Water White.........................................

15 liter

3.90

0.11

100 kbm

17.oo

0.49

Ved: björk-, osågad, hemkörd ..............................

2.8 »

32.7 6

0.94

barr-, » » ..............................

3.4 »

30.26

0.86

Kol: antracit-, (»valnöt»), hemkörd........................

1.5 hl

9.86

0.28

hushålls- (fyrkol), prima, hemkörd ...............

2.0 »

6.02

0.17

Koks, hemkörd: c:a 20—40 mm............................

100 kg

4.70

0.13

c:a 40—60 eller 60—80 mm. .........

100 »

4.50

0.18 1

Summa

145.00

4.14 !

Summa livsmedel, bränsle och lyse

l,440.oo

41.14

Bostad...............................................................1

B) Beklädnadsartiklar.

51O.00

14.57

Kvantitet

Kostnad

1931

Kostnad 1931

Y aruslag

enligt budget
1931

i % av samtl.
ntg. (3,500)

Ylletyg...............................................................

8 m.

24.80

0.71

Bomullstyg........................................................

25 »

23.00

0.66

Ullgarn...............................................................

1 kg

8.75

0.2 5

Kostym, beställd ................................................

*/8\ 1 st

105.7 6

3.02

» konfektion.............................................

V»)

Överrock, konfektion ..........................................

1 st.

82.22

2.36

Hatt.................................................................

2 »

20.90

0.60

Skjorta...............................................................

2 »

11.02

0.31

Kalsonger ........................................................

2 pär

6.70

0.19

Strumpor, mans-, ylle.........................................

4 »

8.36

0.24

14

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

1

V aruslag

Kvantitet
enligt budget
1931

Kostnad

1931

Kostnad 1931
i % av samtl.
utg. (3,500)

Strumpor, dam-, konstsilke .................................

2 pär

8.30

0.2 4

* barn-, bomull ....................................

5 »

6.7 0

0.19

Arbetsblus .........................................................

1 st..

3.91

O.n

Summa

310.41

8.8 7

Komplettering (16.46 %)

51.09

Summa

361-eo

10.33

Smorläderskängor.............................................

*/2 pär

6.88

0.19

Boxkalvskängor, mans- .......................................

1 »

18.12

0.52

barn- .......................................

4 »

45.4 0

1.80

Lågskor, dam- ..........................................

1 »

15.60

0.45

Galoscher..............................................

2 »

8.28

0.24

Halvsulning och kläckning....................................

6 ggr

39.42

Lis

Summa

133.60

3.31

Summa beklädnad

495.00

14.14

C) Skatter.

Statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, landstings-

skatt och kommunalskatt .................................

Beräknad på

inkomstbe-

lopp = bud-

getens kron-

summa in-

komståret

21300

6.08

D) Övriga utgifter.

/. Inventarier ....................................................

140. oo

4.oo

a) Möbler: matbord, stolar av ek, pinnstolar av björk, turist-

-

-

b) Mattor och sängkläder m. m.: matta av jutebouclé, linoleum-

matta, trådgardiner, vaddmadrass, sängfilt.....

25.oo

0.71

c) Hushallslinne och kökssaker: handdukar, lakansväv, tall-

rikar, kaffekoppar med fat, dricksglas, mjölkfat, hink ...

35.00

1.00

d) Redskap och verktyg: elektr. strykjärn, tvättbräde, tråd-

_

spik, hammare, vedsag, symaskin, glödlampa

25.00

0.71

2. Rengöringsmedel och tvätt ...............................

45 o o

1.29

a) Tvål och såpa: handtvål, tvättvål, såpa...........

35.00

1.00

b) Tvätt: tvätt och strykning av stärkkragar, hushållstvätt utan

mangling ......................................

|

tvätt och strykning av skjorta, hushållstvätt med

i lO.oo

0.29

mangling ....................................

1

3. Hälso- och sjukvård.........................................

80. oo

2.29

a) Hälsovård: karbad, rakning (rakblad), hårklippning, tand-

oo

b) Sjukvård: medicin, läkararvode ...................

55.00

1.57

4. Intellektuella ändamål.....................................

90 oo

2.57

a) Skolböcker..................................................

15.oo

0.43

b) Skolavgifter ...............................................

20. oo

0.5 7

c) Tidningar och litteratur: tidningar, årsprenumeration och 1

losnummer, böcker, veckotidning, illustr......

.............1

55.oo

1.57

5. Förenings- och Försäkringsavgifter ....................

170.oo

4.86

a) Fackföreningar .........................................

45.0 0

1.29

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

15

Kostnad

1931

Kostnad 1931
i % av samtl.
utg. (3,500)

10.00

0.29

35.0 0

1.00

80. oo

2.28

60.oo

1.71

lö.oo

0.43

7.oo

0.2 0

8.oo

0.2 3

5.oo

0.14

5.oo

0.14

5.oo

0.14

15.00

0.43

70. oo

2.00

20. oo

0.57

50. oo

1.43

lO.oo

0.29

25.oo

0-71

14.oo

0.4 0

7.oo

0.2 0

4.oo

0.11

30. oo

0.86

122.00

3.49

842.00

24.06

b) Övriga föreningar..............

c) Sjukkassor......................

d) Liv- och kapitalförsäkring

6. Nöjen och förströelser ..........

a) Biograf .........................

b) Teater.............................

c) Idrottstävling....................

d) Radiolicens.......................

e) Leksaker..........................

f) Grammofonskiva .............

g) Velociped .......................

7.

Resor ...........................................................................

a) Lokala: Spårvägsresor, omnibusresor ...........................

b) Andra resor: Järnvägsresor, omnibusresor: enkel.........

tur o. retur

Ränta å lån ..................................................................

Telefon, post och skriomaterial ■

a) Telefon och telegram......

b) Postporto .........................

c) Skrivmaterial ..................

Arbetshjälp i hemmet (tillfällig hjälp med kost) ..................

Övriga, ej spec. utgifter ...................................................

Summa övriga utgifter

Tabell 2. Levnadskostnadsindex,

örn posten »skatter» ej medtages och ur posten »övriga utgifter» uteslutas grupperna »intellektuella
ändamål», »förenings- och försäkringsavgifter», »nöjen och förströelser», »resor»
samt »övriga ej specificerade utgifter».

1

2

3

4

5

6

Kostnadsbelopp enligt

Indextal

Medeltal av

Indextal

nya budgeten

(1931 = 100)

indextalen

(juli 1914 =

1 april 1933

Basperiod

J/4 1933

(kol. 3 i %
av kol. 2)

(juli 1914 =

100) */i, 1/t,

100) (kol. 4 X
kol. 5: 100)

1931

''/< 1933

Vv.Vio 1931

74 1933

Livsmedel .....................

1,295

1,192.66

92.10

129.2 5

119

Bostad ........................

510

499.80

98.00

205.7 6

202

Bränsle och Ivse ............

145

131.69

90.7 5

153.25

139

Beklädnad.....................

495

464.58

93.8 5

173.75

163

Återstoden av »Övriga ut-gifter» ........................

330

321.21

97.84

163.00

159

Tillhopa

2775

2,609.84

94.05

154.26

146

16

Statsutskottets utlåtande Nr 122.
Tabell 3. Levnadskostnadsindex.

Arsmedeltal.

Å r

Livs-

medel

Bostad

Bränsle
och lyse

Bekläd-

nad

Skatter

Övriga

utg.

Summa

utg.

1914 ..................

100

100

100

100

100

100

100

1916 ..................

152

108

168

160

109

125

139

1917 ..................

177

110

215

190

109

140

159

1918 ..................

246

112

287

289

113

194

214

1919 ..................

320

123

342

328

149

216

262

1920 ..................

295

136

353

374

258

233

269

1921 .................

248

157

298

293

352

231

247

1922 .................

186

163

194

220

291

200

198

1923 ..................

163

167

186

198

222

188

178

1924 ..................

160

178

182

192

179

185

174

1925 ..................

169

186

177

191

166

182

177

1926 .................

158

188

169

187

180

180

173

1927 ..................

152

196

178

181

184

179

171

1928 ..................

154

199

165

184

184

179

172

1929 ..................

150

200

161

185

185

178

170

1930 ..................

140

204

159

18J

178

178

165

1931 ..................

129

206

153

174

174

176

159

1932 ..................

125

206

147

168

172

177

157

Bilaga. B.

P. M.

angående utvecklingen av socialstyrelsens levnadskostnadsindex under
budgetåret 1933/1934 (beräkningstillfällena 1 juli 1933—1 april
1934), avgiven av sekreteraren Hugo Heyman.

Vid tidigare tillfällen, då fråga varit om att söka göra några antaganden
om den ställning de av socialstyrelsen uträknade indextalen för levnadskostnaderna
skulle komma att intaga vid påföljande beräkningstillfällen
— ett eller annat år framåt i tiden — har alltid såsom förutsättning för
möjligheten av några antaganden överhuvud angivits, att våra valutavårdande
myndigheter icke komme att eftersträva en förskjutning av kronans
värde i förhållande till guldet. Under föreliggande omständigheter är
det givetvis av alldeles särskild betydelse att undvika alla kalkyler örn
levnadskostnadernas sannolika förändringar utan att beakta möjligheten av
valutapolitiska åtgärder och deras inverkan.

Det måste emellertid starkt betonas, att det, örn man skulle inlåta sig
på det valutapolitiska området, kan vara synnerligen vanskligt att bedöma
effekten på den inhemska prisnivån av hithörande åtgärder. När Sverige
i september 1931 efter England lämnade guldpariteten, förutsågs allmänt

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

17

en prisstegring rael såväl parti- som detaljpriser beträffar. Eftersom Sverige
för sin deprecierade valuta måste köpa en mängd varor i guldländerna,
komme högre priser att betingas i första hand för dessa förnödenheter,
men efter hand måste dessa komma att utöva inflytande på vår inhemska
löne- och varumarknad, varför en prisstegring måste förutses. Man
torde erinra sig, att vissa affärsföretag omedelbart gjorde sig beredda att
utnyttja den högre prisnivån.

Missräkningen torde generellt sett kunna sägas lia legat däri att det
under konjunkturernas tryck icke blev länderna med försämrad valuta,
som måste anpassa sina priser efter guldvalutorna utan tvärtom guldländerna,
som för att i möjligaste mån bevara sin kundkrets tvungos till
starka prisreduktioner. I den förra gruppen av länder, de s. k. sterlingländerna,
dit ju även Sverige hör, har valutans inhemska köpkraft trots den
yttre deprecieringen blivit oförändrad eller t. o. m. stigit något vad såväl
partipriser som levnadskostnader angår.

Att vid nuvarande labila valutaläge i många länder förutsäga effekten
av den ena eller andra åtgärden på hithörande område från svensk sida.
torde vara minst lika vanskligt som för två år sedan. Vad särskilt gäller
levnadskostnaderna torde beaktas att världslagren på åtskilliga av livsmedelsartiklarna
under senaste tid ingalunda tenderat att sjunka, varför
man på detta betydelsefulla område har att räkna med kraftiga motvikter
mot valutadepreeierande åtgärder.

Vid sidan av valutafrågorna torde man för närvarande vara nödsakad
att erinra örn de ingrepp i den inhemska prisbildningen, som skett och
alltjämt planeras såväl här i landet som annorstädes. Att härigenom betydande
men till sin storlek oftast svårberäkneliga inflytanden på levnadskostnaderna
äro möjliga, torde vara uppenbart. Aven i detta avseende
är sålunda en reservation på sin plats.

Såväl valutapolitiska som andra här antydda statsåtgärder måste påtagligen
inverka såväl på partipriser som på levnadskostnaderna. Det är
emellertid naturligt och av utvecklingen väl bestyrkt, att partiprisnivån
påverkas mycket snabbare och kraftigare än levnadskostnaderna. I nuvarande
tidsläge har man särskild anledning förmoda att en eventuellt
inom den närmaste framtiden begynnande prisstegring i alldeles särskild
grad skall finna den genomsnittliga levnadskostnadsnivån svårrörlig.
Några siffror torde motivera denna uppfattning.

Från tiden före krigsutbrottet 1914 till hösten 1929, när det senaste stora
prisfallet inbröt, hade enligt kommerskollegii indexberäkningar partiprisnivån
i Sverige stigit med 40 procent (indextal respektive 100 och 140). Socialstyrelsen
redovisade samtidigt en uppgång av levnadskostnaderna med
70 procent (indextal respektive 100 och 170). Utan att närmare ingå på en
diskussion av frågan, vill jag endast såsom min uppfattning framhålla, att
biigge indextalen 140 och 170 mycket viii kunna innebära ett inträtt nytt
jämviktsläge mellan partipris- och levnadskostnadsnivå. I varje fall kan
man icke antaga som självfallet, att ett nytt jämviktsläge kräver återgång
till proportionerna från 1914.

Från hösten 1929 till nuvarande tid har emellertid partiprisindexen sjunkit
till 105, d. v. s. nied 05 enheter eller 25 procent, under det att levnadskostnadsindexen
allenast reducerats från 170 till 153, sålunda nied 17 enheter
eller endast 10 procent. Förskjutningen av förhållandet mellan de
biigge prisnivåerna har sålunda linder den korta tiden av knappt fyra år
varit synnerligen stark, och det synes föreligga alla skid förutsätta, att en
viss utjämning måste komma till stånd för att krisens verkningar skola

Bihang till riksdagens protokoll 1933. (i sami. 1Sr 122. ‘2

18

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

kunna övervinnas. Det är nämligen som bekant icke så, att över hela linjen
marginalen mellan parti- och detaljpriser likformigt vidgats, utan den
ökade spännvidden mellan de hägge indexserierna förklaras huvudsakligen
därigenom, att vissa poster av stor betydelse för levnadskostnadsberäkningarna
kunnat bibehålla sin nivå praktiskt sett oförändrad.

För ett betydande antal av de förnödenheter och tjänstbarheter, där
prisbildningen under de senare åren varit mest svårrörlig, har dock under
vårmånaderna tendenser yppat sig till bättre anpassning.

En genomgång av de olika huvudposter av utgifter, som ingå i socialstyrelsens
indexberäkningar, skall söka giva en närmare bild av de salunda
antydda förhållandena, samtidigt som utsikterna för det instundande
budgetårets indexförändringar med ovan angivna reservationer ytterligare
något belysas.

Livsmedelsposten, som under lång tid befunnit sig i nedåtgående, har
under våren visat tendens till stabilisering, delvis under intryck av de
statliga regleringsåtgärderna. Så bundna, som priserna på åtskilliga av
de viktigaste förnödenheterna numera äro, synes ett eventuellt ytterligare
prisfall å livsmedel sannolikt bliva i huvudsak begränsat till vissa förnödenheter,
i främsta rummet bagarbröd, för vilka prisnivån hittills varit
relativt hög. A andra sidan synes det givet, att de för närvarande aktuella
regleringsfrågorna särskilt beträffande vissa animaliska livsmedel,
örn de genomföras, skulle kunna komma att medföra en ej oväsentlig prisuppgång.
Överhuvud taget verkar för närvarande en tendens till något
stegrade livsmedelpriser betydligt mera sannolik än motsatsen.

Bostadshyrorna började som bekant falla på åtskilliga orter från och
med ingången av innevarande hyresår. Sänkningen, som i genomsnitt ej
kunnat förändra den särskilda hyresindexen med mer än 4 enheter eller
cirka 2 procent, har av socialstyrelsen införts i indexberäkningarna från
och med sistlidne 1 april. För följande hyresår emotses väl allmänt ett betydligt
kraftigare och mera utbrett hyresfall, men med beaktande av nödvändig
tid för materialets bearbetande kommer detta sålunda att endast
under ett kvartal påverka levnadskostnadsindexen under nästa budgetår.

Bränsle- och lyseposten är så obetydlig, att den föga påverkar levnadskostnadsindexen
vid så begränsade prisfluktuationer, som synas tänkbara
under den närmaste framtiden.

Beklädnadspriserna ha vad skodon beträffar länge befunnit sig i sjunkande,
varemot kläder i övrigt endast varit föremål för relativt små jämkningar.
Det sistnämnda gäller även den inom mindre bemedlade hushåll
betydande posten skoreparationer. I samband med under de senaste månaderna
genomförda sänkningar av avtalade löner inom vissa branscher,
t. ex. beställningsskrädderiet, synes dock ett kraftigare prisfall vara på
väg att inträda. Allmänhetens minskade köpkraft synes även i övrigt ha
medfört åtskilliga prisreduktioner. Det förhållandet, att i socialstyrelsens
prisstatistik ingå noteringar icke blott från de större städerna, där konjunkturväxlingarna
på varumarknaderna i allmänhet snabbare följas,
utan även från ett antal typiska smärre orter, har emellertid bidragit att
göra inverkan på indexen av berörda allmänna nedgång långsammare än
den eljest skulle blivit.

Skatteposten steg avsevärt den 1 april i år, då de i år utgående kommunalskatterna
inräknades. I höst skola enligt gällande direktiv de på
grundval av 1932 års inkomster utgående stats- och landstingsskatterna
medräknas och nästa vår de för samma års inkomster debiterade kommunalskatterna.
Ehuru man för 1932 måste grunda beräkningarna på en

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

19

lägre inkomstnivå än för 1931, torde det dock vara övervägande skäl förutsätta,
att höjda skattesatser likväl skola medföra någon höjning av
skatteindexen.

Diversegruppen övriga utgifter synes med avseende på vissa i densamma
ingående utgiftsposter komma att förete nedgång under den närmaste
framtiden. För flertalet poster torde dock stillastående vara mest sannolikt.
Någon jämkning nedåt av indextalet för hela gruppen bör dock kunna
förutses. Liksom gruppen under prisstegringsperioden 1914—1920 hörde
till dem, som långsammast inställde sig efter den höjda prisnivån och sålunda
då bidrog att hålla levnadskostnadsindexens stegring tillbaka, har
den sedermera endast relativt sakta följt nedgången och står därför för
närvarande tämligen högt.

Summeras alla de sex ovannämnda huvudposterna, torde den största
sannolikheten tala för att under inledningsvis angivna förutsättningar
såväl prisstegringar som prisfall under nästkommande budgetår skola
komma att påverka levnadskostnadsindexen tämligen obetydligt, men att
det synes något sannolikare — med hänsyn särskilt till livsmedelspostens
relativt stora betydelse — med en viss uppgång under årets lopp än med
motsatsen.