Statsutskottets utlåtande Nr 117.
1
Nr 117.
Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1933 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar
om anslag till vägbyggnader och vägunderhåll
jämte i dessa ämnen väckta motioner.
(4:e avd.)
l:o) Byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar. Uti den till riksdagen
den 3 januari 1933 avlåtna propositionen (nr 1) angående statsverkets
tillstånd oell behov under budgetåret 1933/1934 har Kungl. Majit i avseende
å sjätte huvudtiteln (punkt 12, sid. 17—19, av det vid propositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda
dag) föreslagit riksdagen att till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,250,000
kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.
Till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar stodo för vartdera av
budgetåren 1926—1928 till förfogande anslag å tillhopa 4,000,000 kronor. För
vartdera av budgetåren 1928—1930 bestämdes anslagsbeloppet för detta ändamål
till 4,500,000 kronor. För budgetåret 1930/1931 höjde riksdagen anslaget
till 5,000,000 kronor. Samtidigt vidtogs sådan ändring i de för anslagets
användning stadgade grunderna, att statsbidrag till de med detsamma avsedda
vägföretagen finge utgå med högst tre fjärdedelar i stället för, såsom
dittills gällt, två tredjedelar av den beräknade kostnaden för vederbörande
företag. För budgetåret 1931/1932 höjde riksdagen anslagsbeloppet ytterligare
till 5,250,000 kronor. För innevarande budgetår har anslaget — som
tidigare bestritts av vanliga skattemedel — anvisats att med oförändrat
belopp, 5,250,000 kronor, utgå direkt av automobilskattemedel.
Vid beviljande av sistnämnda belopp anförde 1932 års riksdag (skr. nr 283)
bland annat följande:
Här avsedda anslag till landsvägsbyggnader har tidigare alltid utgått av
vanliga statsinkomster men skulle nu enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag bestridas
av automobilskattemedel. Riksdagen har ej kunnat undgå att hysa
starka betänkligheter mot förslaget. Erinras må, att detta anslag hittills alltid
betraktats som ett statens bidrag för vårt allmänna vägväsens utveckling av
beskaffenhet att böra bestridas som en vanlig statsutgift. På grund av rådande,
budgetärt svåra läge har riksdagen dock ej velat motsätta sig att, vad
nästa budgetår beträffar, automobilskattemedlen tagas i anspråk för att bereda
anslagstäckning för ifrågavarande anslag till vägbyggnader. Av liknande
Bihang till riksdagens protokoll 1033. 6* sami. Nr 117. 1090 ss 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 117.
Utskottet.
skäl har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majis förslag, att
bela det statliga vägunderhållsanslaget må utgå av automobilskattemedel.
Riksdagen förutsätter emellertid härvid, att i samband med nu pågående utredningar
örn vårt vägväsen och de lämpliga formerna för dess allmänna utveckling
jämväl beaktas skäligheten av att från allmänna budgeten alltjämt
i erforderlig utsträckning lämnas bidrag för finansieringen av utgifterna för
de allmänna vägarna.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu hemställt att till byggande
av landsvägar och vanliga bygdevägar för budgetåret 1933/1934 måtte anvisas
ett extra reservationsanslag av 5,500,000 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.
Vidare har Landstingens norrlandskommitté hemställt, att Kungl. Maji vid
äskande av anslag till nu ifrågavarande ändamål för budgetåret 1933/1934
måtte föreslå så stort belopp, att därav till Västerbottens och Norrbottens
län må kunna utgå 2,100,000 kronor.
Departementschefen har yttrat, att en höjning av ifrågavarande anslag
syntes i nuvarande läge icke möjlig. Härtill komme, att man för ett mera
ingående bedömande av denna liksom de flesta andra frågor örn väganslag
borde äga tillgång till resultatet av pågående utredning örn det årliga medelsbehov
för vägändamål, vilket beräknades böra tillgodoses under den närmaste
tioårsperioden. I detta sammanhang har departementschefen även
erinrat örn de högst avsevärda belopp, som vore avsedda att genom åtgärder
till arbetslöshetens bekämpande tillgodokomma vägväsendet.
Örn såväl ifrågavarande anslagsbelopp till landsvägar och vanliga bygdevägar
som övriga i det följande omhandlade väganslag gäller att de i och
för sig ej kunna anses alltför högt tillmätta. Vid frågans bedömande måste
emellertid tagas i betraktande de högst avsevärda medelstillgångar, som för
nästkommande budgetår torde komma att från arbetslöshetsanslag stå till
förfogande för vägbyggnadsändamål av skilda slag.
Av liknande skäl, som av nästföregående års riksdag i detta avseende
anfördes, har utskottet ej velat motsätta sig att anslaget, såsom för innevarande
budgetår ägt rum, anvisas att utgå av automobilskattemedel.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till byggande av landsvägar och vanliga
bygdevägar för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag
av 5,250,000 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.
2:o) Byggande av enkla bygdevägar. Kungl. Majit har (punkt 13) föreslagit
riksdagen att till byggande av enkla bygdevägar för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,350,000 kronor, att direkt
utgå av automilskattemedel.
I sammanhang med Kungl. Majda förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft följande motioner, nämligen
Statsutskottets utlåtande Nr 117.
3
dels en inom första kammaren av kerr A. Nylander väckt motion, nr 62,
däri bland annat hemställts, att riksdagen med avslag på föreliggande förslag
i Kungl. Maj:ts proposition under sjätte huvudtiteln, punkterna 10, 11
och 13, måtte besluta, att anslagen till
enkla bygdevägar ................................................................... kronor 1,350,000
ödebygdsvägar ......................................................................... » 1,200,000
tillfartsvägar till inlandsbanan .............................................. » 500,000
eller tillsammans kronor 3,050,000
skola täckas av allmänna skattemedel;
dels en inom första kammaren av samme motionär väckt motion, nr 322,
däri hemställts, att riksdagen med avslag på föreliggande förslag i Kungl.
Maj:ts proposition under sjätte huvudtiteln, punkterna 10, 11 och 13, måtte
besluta att för budgetåret 1933/1934 höja anslagen för
enkla bygdevägar från föreslagna.................... 1,350,000 till kronor 2,700,000
ödebygdsvägar » » ..................... 1,200,000 » » 1,480,000
tillfartsvägar till inlandsbanan från föreslagna 500,000 » » 730,000
och att det härför erforderliga beloppet................................ kronor 4,910,000
skall för samma budgetår täckas av de särskilda medel, som med anledning
av Kungl. Maj:ts propositioner nr 211—212 kunna komma att av riksdagen
beviljas;
dels en inom andra kammaren av herr A. Heiding m. fl. väckt motion,
nr 174, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att av Kungl. Majit
äskade anslag å 1,350,000 kronor till byggande av enkla bygdevägar, 1,200,000
kronor till byggande av ödebygdsvägar och 500,000 kronor till byggande av
tillfartsvägar till inlandsbanan skola utgå av vanliga statsmedel såsom extra
reservationsanslag;
dels ock en inom andra kammaren av herrar E. Hansson i Vännäsby och
O. E. Sandberg väckt motion, nr 321, däri hemställts att riksdagen måtte
besluta att till byggande av enkla bygdevägar för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra reservationsanslag av 1,800,000 kronor.
Anslag för anläggning av enkla bygdevägar hava anvisats från och med
år 1914, till en början avsedda för de nordligare länen men från och med
år 1922 för hela landet. Anslagsbeloppet har bestämts, för var och en av
budgetperioderna 1924 — 1927 till 600,000 kronor, för vartdera av budgetåren
1927—1929 till 700,000 kronor, för budgetåret 1929/1930 till 850,000
kronor och för budgetåret 1930/1931 till 1,200,000 kronor. I samband med
beslut örn höjning av procentsatsen för bidrag från anslaget till normalt
tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden för vederbörande företag ökades
anslagsbeloppet för budgetåret 1931/1932 till 1,350,000 kronor, med vilket
belopp anslaget utgår jämväl för nu löpande budgetår.
Väg- och vattenbyggnadsstyrélscn har hemställt, att till byggande av enkla
bygdevägar måtte för budgetåret 1933/1934 anvisas ett extra reservationsanslag
av 1,800,000 kronor.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 117.
Utskottet.
Landstingens norrlandsicommitté har hemställt, att Kungl. Majit vid äskande
av anslag till nu ifrågavarande ändamål för budgetåret 1933/1934 måtte föreslå
så stort belopp, att därav till Västerbottens och Norrbottens län må
kunna utgå 2,300,000 kronor.
Dessutom har länsstyrelsen i Norrbottens län framhållit såväl behovet av
vägar som angelägenheten av att bereda ökade arbetstillfällen samt hemställt,
att Kungl. Majit vid anslagsberäkningen för nästa budgetår ville i möjligaste
mån behjärta behovet för Norrbottens län av ökade nybyggnadsanslag, särskilt
till enkla bygdevägar och ödebygdsvägar.
Departementschefen har, under hänvisning till vad lian anfört beträffande
anslaget till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar, förordat, att
förevarande anslag bestämmes till oförändrat belopp, 1,350,000 kronor, vilket
skulle utgå av automobilskattemedel.
Med avstyrkande av de väckta motionerna örn höjning av anslaget till
enkla bygdevägar tillstyrker utskottet, att sagda anslag, på sätt Kungl. Majit
föreslagit, bestämmes till 1,350,000 kronor eller samma belopp, som anvisats
för innevarande budgetår.
Däremot kan utskottet ej biträda Kungl. Maj :ts förslag, att förevarande
anslag till enkla bygdevägar liksom de i de följande upptagna anslagen till
ödebygdsvägar och tillfartsvägar till inlandsbanan skulle täckas av automobilskattemedel.
En sådan åtgärd skulle enligt utskottets mening innebära
ett ytterligare inkräktande på dessa medel, desto mindre tillrådligt som
de redan för närvarande visat sig knappa för finansieringen av de båda
ursprungliga automobilskattemedelanslagen, nämligen anslagen till förbättring
och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator och vägar i städerna,
respektive på landsbygden. Också måste, såsom riksdagen redan tidigare framhållit,
beaktas skäligheten av att från allmänna budgeten alltjämt i erforderlig
utsträckning lämnas bidrag för finansieringen av utgifterna för de
allmänna vägarna.
Enligt utskottets mening bör alltså anslaget till enkla bygdevägar, liksom
ock de i det följande upptagna anslagen till ödebygdsvägar och tillfartsvägar
till inlandsbanan ej utgå av automobilskattemedel utan bestridas av
andra statsinkomster. Detta innebär en överflyttning från automobilskattemedlen
till allmänna budgeten av sammanlagt 3,050,000 kronor. Utskottet
förutsätter emellertid att vid genomförandet av ifrågavarande förslag en
motsvarande sänkning vidtages i de belopp, som Kungl. Majit äskat till bekämpande
eller motverkande av arbetslöshet. På detta sätt skulle alltså en
ökad budgetbelastning kunna undvikas.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Majits förslag och med
bifall till herrar Nylanders och Heiding^ m. fl. motioner I: 62
och lii 174, i vad de avse förevarande anslag, samt med avslag
såväl å herr Nylanders motion 1:322, såvitt den rör samma
Statsutskottets utlåtande Nr 117.
5
anslag, som å herrar Hanssons i Vännäsby och Sandbergs
motion II: 321, i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,
må till byggande av enida bygdevägar för budgetåret 1933/1934
anvisa ett extra reservationsanslag av 1,350,000 kronor.
Beträffande sättet för täckning av förevarande anslag kommer utskottet
att framdeles avgiva yttrande.
3:o) Byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands
och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län.
Kungl. Majit har (punkt 14, sid. 20—23) föreslagit riksdagen att till byggande
av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands
samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,200,000 kronor, att direkt
utgå av automobilskattemedel.
I sammanhang med Kungl. Majis förevarande förslag har utskottet förehaft
följande motioner, nämligen
dels en inom första kammaren av herr A. Nylander väckt motion, nr 62,
däri hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen med avslag på föreliggande
förslag i Kungl. Majis proposition under sjätte huvudtiteln, punkt 11, måtte
besluta, att anslaget till ödebygdsvägar, 1,200,000 kronor, skall täckas av
allmänna skattemedel;
dels en inom första kammaren av samme motionär väckt motion, nr 322,
däri hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen med avslag på föreliggande
förslag i Kungl. Majis proposition under sjätte huvudtiteln, punkt 11, måtte
besluta att för budgetåret 1933/1934 höja anslaget för ödebygdsvägar från
föreslagna 1,200,000 till 1,480,000 kronor och att det härför erforderliga beloppet
skall för samma budgetår täckas av de särskilda medel, som med
anledning av Kungl. Majis propositioner nr 211—212 kunna komma att
av riksdagen beviljas;
dels en inom andra kammaren av herr Ii. Norling väckt motion, nr 95,
vari föreslagits, att anslaget till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs
och Värmlands län fördelas så, att till påbörjande av sådana vägar i
Värmlands län för budgetåret 1933/1934 anvisas 25,000 kronor;
dels och en inom andra kammaren av herr A. Heiding m. fl. väckt motion,
nr 174, vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta, att
av Kungl. Maji äskat anslag å 1,200,000 kronor till byggande av ödebygdsvägar
skall utgå av vanliga statsmedel såsom extra reservationsanslag.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att de av vederbörande länsstyrelser
beräknade medelsbeloppen för nästkommande budgetår uppgå till
1,480,000 kronor med följande fördelning:
Norrbottens flin ... 500,000 kronor Västernorrlands län... 200,000 kronor
Västerbottens » ... 400,000 » Kopparbergs » ... 80,000 »
Jämtlands » • 300,000 »
6
Statsutskottets utlåtande Nr 117.
Utskottet.
För budgetåret 1933/1934 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom
erforderligt beräknat ett belopp av 1,200,000 kronor. Detta har styrelsen
tänkt sig skola fördelas på sätt framgår av följande sammanställning, däri till
jämförelse upptagits jämväl de belopp, som av innevarande budgetårs anslag
jämlikt Kungl. 7”
Län
Norrbottens .....
Västerbottens ..
Jämtlands ........
Västernorrlands
Kopparbergs.....
Summa kronor 815,000 385,000 1,200,000 1,000,000
Länsstyrelsen i Värmlands län har gjort framställning örn utvidgning av
förevarande anslags användning jämväl till de nordligare delarna av nämnda
län. Denna framställning har tillstyrkts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
som emellertid uttalat, att några anslagsmedel för Värmlands län ej för
nästkommande budgetar behövde ifrågasättas, enär några definitiva förslag
till ödebygdsvägar inom länet knappast hunne föreligga i tillräckligt god tid.
Landstingens norrlandslcommitté har hemställt, att Kungl. Majit vid äskande
av anslag till nu ifrågavarande ändamål för budgetåret 1933/1934 måtte föreslå
sa stort belopp, att därav till Västerbottens och Norrbottens län må
kunna utgå 900,000 kronor.
På sätt under nästföregående punkt meddelats har länsstyrelsen i Norrbottens
län framhållit behovet för nämnda läns vidkommande av ökat anslag
till ödebygdsvägar.
Departementschefen har anfört bland annat följande:
Det av länsstyrelsen i Värmlands län framställda, av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
tillstyrkta förslaget örn utsträckande av ifrågavarande
anslags användning till att omfatta även de nordligare delarna av nämnda
län finner jag mig böra biträda. Härav föranledes ändring i anslagets
rubrik.
Aven här möta visserligen svårigheter att kunna bereda ökade medel.
Med hänsyn till den ur skilda och icke minst sociala synpunkter stora betydelsen
av de ändamål, som med ifrågavarande anslag avses, har jag emellertid
tid icke velat ställa mig avvisande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag örn höjning av anslaget med 200,000 kronor till 1,200,000 kronor.
Departementschefen har därjämte förordat, att anslaget utgår av automobilskattemedel.
Under hänvisning till vad utskottet under punkt l:o) anfört avstyrker
utskottet de motionsvis framställda förslagen örn höjning av det av Kungl.
Majit äskade anslagsbeloppet.
Med avseende å herr Norlings i ämnet väckta motion vill utskottet endast
anföra, att frågan örn och i vad mån Värmlands län skall redan under näst
-
Majits beslut tilldelats de skilda länen.
Budgetåret 193 3/1 934
Till fullföljande Till påbörjande Summa
kronor kronor
225.000 145,000
280.000 90,000
160.000 95,000
120.000 40,000
30,000 15,000
kronor
370,000
370.000
255.000
160.000
45,000
Budgetåret
1932/1933
kronor
300.000
280.000
225.000
150.000
45,000
Statsutskottets utlåtande Nr 117.
7
kommande budgetår kunna komma i åtnjutande av något bidrag från anslaget
till ödebygdsvägar synes närmast bliva beroende på örn bidragsfrågan kan
binna i tillräckligt god tid beredas och prövas, något som väg- oell vattenbyggnadsstyrelsen
funnit tvivelaktigt.
Med åberopande av vad utskottet under punkt 2:o) anfört, tillstyrker
utskottet, att förevarande anslag till ödebygdsvägar må utgå, ej av automobilskattemedel
utan av andra statsinkomster.
Utskottet hemställer alltså,
a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med
bifall till herrar Nylanders och Heidings m. fl. motioner I: 62 och
II: 174, i vad de avse förevarande anslag, samt med avslag å
herr Nylanders motion 1:322, såvitt den rör samma anslag,
må till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs
och Värmlands län för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra
reservationsanslag av 1,200,000 kronor;
b) att herr Norlings motion II: 95 må anses besvarad med
vad utskottet ovan anfört.
Beträffande sättet för täckning av förevarande anslag kommer utskottet
att framdeles avgiva yttrande.
4:o) Byggande av enskilda utfartsvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 15,
sid. 23—25) föreslagit riksdagen att till byggande av enskilda utfartsvägar
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet förehaft
två inom andra kammaren väckta motioner, nämligen
dels en av herr O. E. Sandberg m. fl. väckt motion, nr 44, däri hemställts,
att riksdagen måtte besluta att till byggande av enskilda utfartsvägar för
budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000,000 kronor;
dels och en av herr E. Lindmark m. fl. väckt motion nr 322, vari föreslagits
riksdagen besluta, att det i statsverkspropositionen, sjätte huvudtiteln, punkt
15, till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1933/1934 föreslagna
reservationsanslaget å 500,000 kronor måtte höjas med 1,000,000 kronor till
1.500.000 kronor och att anslaget till arbetslöshetens lindrande må nedräknas
med motsvarande belopp.
Under budgetåren 1930—1932 utgick ifrågavarande anslag med respektive
450.000 och 500,000 kronor; med sistnämnda belopp är det upptaget även
för nu löpande budgetår.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att det med ledning av
yttranden från länsstyrelserna beräkneliga anslagsbehovet för ifrågavarande
ändamål under nästkommande budgetår uppginge till 1,113,000 kronor, varav
177.000 kronor för de sydligare länen. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
Utskottet.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 117.
bär emellertid funnit sig böra begränsa sitt anslagsäskande till 725,000
kronor. Genom en sådan höjning av anslaget skulle i första hand de norrländska
länen erhålla möjlighet till ökad byggnadsverksamhet, vilket syntes
styrelsen synnerligen angeläget.
Styrelsens plan för fördelning mellan länen av sistnämnda belopp ävensom
av Kungl. Maj:t genom beslut den 27 maj 1932 verkställd fördelning av
anslaget för nu löpande budgetår jämte vissa, till 75,740 kronor uppgående,
odisponerade behållningar från tidigare anslag framgår av följande sammanställning:
-
Norrbottens län
Västerbottens » .
Jämtlands »
Västernorrlands » .
Gävleborgs » .
Kopparbergs » .
Värmlands » .
Orebro » .
övriga län tillhopa .
1933/1934 |
1932/1933 |
|
............. kronor |
225,000 |
175,000 |
............ » |
225,000 |
175,000 |
............ » |
60,000 |
50,000 |
............ * |
65,000 |
55,000 |
25,000 |
20,000 |
|
» |
15,000 |
15,000 |
............ » |
25,000 |
20,000 |
........... » |
5,000 |
5,000 |
............ » |
80,000 |
60,740 |
Summa kronor 725,000 |
575,740 |
Landstingens norrlandskommitté har hemställt, att Kungl. Majit vid äskande
av anslag till nu ifrågavarande ändamål för budgetåret 1933/1934 måtte föreslå
så stort belojrp, att därav till Västerbottens och Norrbottens län må
kunna utgå 1,000,000 kronor.
Departementschefen har yttrat följande:
Anslaget till enskilda utfartsvägar fyller förvisso ett synnerligen beaktansvärt
ändamål. Hur önskvärt det än må synas vara att ytterligare något
höja anslagsbeloppet, vilket är avsett att fortfarande upptagas på den allmänna
skattebudgeten, låter detta sig i nuvarande läge icke göra. Jag förordar
alitsa, att anslaget bibehålies vid oförändrat belopp.
Under hänvisning till vad utskottet under punkt l:o) anfört tillstyrker
utskottet, att förevarande anslag, på sätt Kungl. Majit föreslagit, bestämmes
till oförändrat belopp av 500,000 kronor. Med avstyrkande alltså av de i
ämnet väckta motionerna om ökning av anslaget hemställer utskottet,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förslag och med
avslag a herrar Sandbergs m. fl. och Lindmarks m. fl. motioner
11:44 och 322, i vad de skilja sig från Kungl. Majits förslag,
må till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1933/1934
anvisa ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor.
5:o) Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan. Kungl. Majit kar
(punkt 16, sid. 25 och 26) föreslagit riksdagen att till byggande av tillfartsvägar
till inlandsbanan för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag
av 500,000 kronor att direkt utgå av automobilskattemedel.
Statsutskottets utlåtande Nr 117.
9
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet förebåd
följande motioner, nämligen
dels en inom första kammaren av herr A. Nylander väckt motion, nr 62,
däri hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen med avslag på föreliggande
förslag i Kungl. Maj:ts proposition under sjätte huvudtiteln, punkt 13, matte
besluta, att anslaget till tillfartsvägar till inlandsbanan, 500,000 kronor, skall
täckas av allmänna skattemedel;
dels en inom första kammaren av samme motionär väckt motion, nr 322,
däri hemställts, såvitt nu är ifråga, att riksdagen med avslag på föreliggande
förslag i Kungl. Majis proposition under sjätte Iravudtiteln, punkt 13, måtte
besluta att för budgetåret 1933/1934 höja anslaget för tillfartsvägar till inlandsbanan
från föreslagna 500,000 till 730,000 kronor och att det härför
erforderliga beloppet skall för samma budgetår täckas av de särskilda medel,
som med anledning av Kungl. Majis propositioner nr 211—212 kunna
komma att av riksdagen beviljas;
dels ock en inom andra kammaren av herr A. Heiding m. fl. väckt motion,
nr 174, vari hemställts, såvitt nu är ifråga, att riksdagen måtte besluta, att
av Kungl. Maji äskat anslag å 500,000 kronor till byggande av tillfartsvägar
till inlandsbanan skall utgå av vanliga statsmedel såsom extra reservationsanslag.
Riksdagen har till anläggning av tillfartsvägar västerifrån till inlandsbanan
anvisat för budgetåren 1926—1930 respektive 150,000, 100,000, 250,000 och
300.000 kronor samt för vart och ett av budgetåren 1930—1933 500,000
kronor eller sammanlagt 2,300,000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att för budgetåret 1933/1934
måtte till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan anvisas ett anslag av
500.000 kronor.
Landstingens norrl andskommitté har hemställt, att Kungl. Maji vid äskande
av anslag till nu ifrågavarande ändamål för budgetåret 1933/1934 måtte föreslå
så stort belopp, att därav till Västerbottens och Norrbottens län må
kunna utgå 800,000 kronor.
Departementschefen har uttalat, att anslaget till ifrågavarande tillfartsvägar
torde böra beräknas i överensstämmelse med den i anslutning till riksdagens
beslut upprättade planen, vilket innebär, att anslagsbeloppet för nästa
budgetår skulle bliva oförändrat, samt har förordat, att även detta anslag
upptages att direkt utgå av automobilskattemedel.
Under hänvisning till vad utskottet under punkt l:o) anfört, avstyrker
utskottet de motionsvis framställda förslagen örn höjning av det av Kungl.
Maji äskade anslagsbeloppet.
Med åberopande vidare av utskottets under punkt 2:o) gjorda uttalande
tillstyrker utskottet, att förevarande anslag till tillfartsvägar till inlandsbanan
må utgå, ej av automobilskattemedel utan av andra statsinkomster.
Utskottet.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 117.
Utskottet hemställer,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Majis förslag och med
bifall till herrar Nylanders och Heidings m. fl. motioner I: 62
och II: 174, i vad de avse förevarande anslag, samt med avslag
å herr Nylanders motion (I: 322), såvitt den rör samma anslag,
må till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 500,000
kronor.
Beträffande sättet för täckning av anslaget kommer utskottet att framdeles
avgiva yttrande.
6:o) Anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara över Huuki till
Kicksisvaara i Norrbottens län. I enlighet med Kungl. Majis förslag (punkt
18, sid. 26 och 27), som innebär, att av det för ifrågavarande vägföretags
färdigställande erforderliga beloppet 142,800 kronor hälften skulle anvisas
för nästkommande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till anläggning av enlcel bygdeväg från Areavaara
över Huuki till Kicksisvaara i Norrbottens län för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 70,000
kronor.
7:o) Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator
och vägar i städerna samt av dylika vägar å landsbygden. Bidrag till
vägunderhållet på landet m. m. Kungl. Maji har (punkt 18, sid. 27—40)
föreslagit riksdagen att dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken
viktiga gator och vägar i städerna för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra förslagsanslag av 9,582,100 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;
dels ock antaga följande
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 16 maj 1930 (nr 161) örn fördelning
av automobilskattemedel.
Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 16 maj 1930 örn fördelning
av automobilskattemedel skall i nedan angiven del hava följande ändrade
lydelse:
1 §•
De under---statens automobilskattemedelsfond.
Från nämnda fond skola i första hand bestridas dels de enligt gällande
lagar angående väghållningsbesvärets utgörande på landet samt örn öde
-
Statsutskottets utlåtande Nr 117.
11
bygdsvägar utgående statsbidragen till vägunderhåll oell vinterväghållning,
dels vad av automobilskattemedel skall utgå till bestridande av kostnaderna
för vägorganisationen i länen, dels vad i enlighet med å riksstaten anvisade
anslag skall av automobilskattemedel utgå som bidrag till byggande av landsvägar
och vanliga bygdevägar, enkla bygdevägar, ödebygdsvägar samt tillfartsvägar
till inlandsbanan, dels ock vad som jämlikt i sådant avseende
meddelade bestämmelser skall av dylika medel ställas till lantbruksstyrelsen
förfogande att användas till fiskerinäringens befrämjande.
Till understödjande--- 120,000 kronor.
Av återstående — — — och broar.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1933, dock att hittills gällande
bestämmelser skola äga tillämpning vid fördelningen av de under budgetåret
1932/1933 influtna automobilskattemedlen.
Vidare har Kungl. Majit (punkt 19, sid. 41) föreslagit riksdagen dels till
förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar å landsbygden
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 38,328,400
kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel; dels och medgiva, att av
landsbygdens andel för budgetåret 1933/1934 av automobilskattemedlen må
disponeras ett sammanlagt belopp av högst 1,800,000 kronor för tilldelning
av ett tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera betungade vägliållningsdistrikt
för 1933 års kostnader för vägunderhåll och vinterväghållning, att utgå vid
sidan av det enligt 3 § 1 mom. förordningen örn fördelning av automobilskattemedel
utgående bidraget av 45 procent och i huvudsaklig överensstämmelse
med de under punkt 18 av statsrådsprotokollet angivna grunderna.
Slutligen har Kungl. Majit (punkt 20, sid. 41) föreslagit riksdagen att
minska det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på landet
m. m., att direkt utgå av automobilskattemedel, nu 15,600,000 kronor, med
450,000 kronor till 15,150,000 kronor.
I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft följande motioner, nämligen
dels en inom första kammaren av herr A. Nylander väckt motion, nr 62,
däri hemställts, bland annat, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit
anhålla örn åtgärder i syfte att så begränsa kostnaderna för vägarnas underhåll,
att ett beräknat belopp av 50,500,000 kronor icke överskrides;
dels en inom andra kammaren av herr E. Lindmark m. fl. väckt motion,
nr 158, däri hemställes, att riksdagen måtte besluta under punkt 19, sjätte
huvudtiteln, att av landsbygdens andel för budgetåret 1933/1934 av automobilskattemedel
må disponeras ett sammanlagt belopp av 2,650,000 kronor
för tilldelning av ett tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera betungade väghållningsdistrikt
för 1933 års kostnader för vägunderhåll och vinterväghållning
att utgå vid sidan av det enligt 3 § 1 mom. förordningen örn fördel
-
12
Statsutskottets utlåtande Nr 117.
ning av automobilskattemedel utgående bidraget av 45 % och i huvudsaklig
överensstämmelse med de i motionen föreslagna grunderna;
dels en inom andra kammaren av herr J. Nilsson i Hörby m. fl. väckt
motion, nr 328, vari hemställts, att riksdagen ville besluta att med ändring
av Kungl. Maj:ts förslag beträffande disposition av automobilskattemedlen
för budgetåret 1933/1934, sedan bidrag till vägunderhåll m. m. först undantagits,
av de återstående medlen 15 % måtte tilldelas städerna och 85 %
landsbygden;
dels ock en inom andra kammaren av friherre .4. De Geer m. fl. väckt
motion, nr 373, däri hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit
anhålla örn utfärdandet av direktiv till kungl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och länsstyrelserna, att vid väg- och brobyggnaders igångsättande
utbyggandet av s. k. skenfria korsningar tills vidare må förekomma endast,
då trafiksäkerheten detta oundgängligen påkallar, och att i stället framför
allt sådana vägföretag igångsättas, som kunna anses verka stimulerande
för produktionen och underlätta avsättningen av skogsprodukter eller andra
näringslivets alster.
Gällande bestämmelser beträffande automobilskattemedlens fördelning återfinnas
i förordningen om fördelning av automobilskattemedel den 16 maj 1930
(nr 161) med däri genom förordningar den 21 maj 1931 (nr 226) och den 17
juni 1932 (nr 234) gjorda ändringar.
Enligt dessa bestämmelser skola de under visst budgetår jämlikt förordningarna
örn autombilskatt, örn särskild skatt å automobilgummiringar och
om särskild skatt å bensin och motorsprit eller jämlikt de särskilda bestämmelser,
Kungl. Majit enligt 18 § i automobilskatteförordningen må hava meddelat,
influtna skattemedlen (automobilskattemedel) i räkenskaperna från vederbörande
anslag under sjätte huvudtiteln omföras till en särskild, av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen förvaltad fond, benämnd statens automobilskattemedelsfond.
Från nämnda fond skola (1 §) i första hand bestridas
dels de enligt gällande lagar angående väghållningsbesvärets utgörande
på landet samt örn ödebygdsvägar utgående statsbidragen till vägunderhåll
och vinterväghållning,
dels vad av automobilskattemedel skall utgå till bestridande av kostnaderna
för vägorganisationen i länen,
dels vad i enlighet med å riksstaten anvisade anslag skall av automobilskattemedel
utgå som bidrag till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar,
dels vad som jämlikt i sådant avseende meddelade bestämmelser skall av
dylika medel ställas till lantbruksstyrelsens förfogande att användas till
fiskerinäringens befrämjande,
dels ock det belopp av högst 120,000 kronor, som enligt Kungl. Majits
bestämmande må utgå till understödjande av forsknings- och undersökningsarbeten,
vilka i synnerlig grad befrämja ett ändamålsenligt användande av
automobilskattemedlen.
Av återstående skattemedel skola 20 procent tillfalla rikets städer för att
användas till dessas gatu- och väghållning samt 80 procent landsbygden för
att användas företrädesvis till förbättring och underhåll av för den allmänna
samfärdseln särskilt betydelsefulla vägar och broar (1 §). Inom vardera av
dessa grupper avsättes viss del — av städernas andel 20 procent samt av
Statsutskottets utlåtande Nr 117.
13
landsbygdens andel 15 procent — att i utjämningssyfte fördelas påosätt
Kungl. Majit förordnar (städernas oell landsbygdens utjämningsandelar). Återstoden
(80 %) av städernas totala andel fördelas mellan de särskilda städerna
i förhållande till de belopp, som från dem influtit i automobilskatt (2 §).
Av den del (85 %) utav landsbygdens totala andel, som ej aysättes såsom
utjämningsandel, utgår till vägdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till
underhåll medelst vägkassan, bidrag med 45 procent av distriktets verkliga
kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående kalenderår.
dock allenast därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan
(vägdistriktens direkta underhållsbidrag), varvid i nämnda kostnad jämväl
inbegripes all förvaltningskostnad, som icke uppenbarligen avser byggande
av väg. Yad av omförmälda 85 procent återstår — med undantag enligt
särskilt beslut av riksdagen, varom i det följande förmäles — tillgodokommer
de särskilda länen i förhållande till de belopp, som influtit i automobilskatt
från respektive läns landsbygd (länens ordinarie andelar; 3 § 1 morn.). Aven
den i utjämningssyfte avsatta delen av landsbygdens totala andel tillgodokommer
de särskilda länen, med fördelning dem emellan enligt Kungl. Marits
förordnande. Av de skattemedel, vilka såsom ordinarie andelar och utjämningsandelar
tillgodokomma de särskilda länen, äger Kungl. Majit eller, efter
Kungl. Majits bestämmande, underordnad myndighet årligen bevilja bidrag
till förbättring av för automobil trafiken särskilt viktiga vägar och broar inom
länet. Vidare äger Kungl. Majit av dessa skattemedel bevilja årliga bidrag
till underhåll av sådana av vederbörande vägkassa underhållna vägar och
broar, vilkas underhåll på grund av automobiltrafik i synnerlig grad försvåras,
ävensom till sådan vinterväghållning, som är till särskilt gagn för
automobiltrafiken (det s. k. extra underhållsbidraget; 4 §).
Med avseende å budgetåren 1931—1933 har riksdagen beslutat, att av
landsbygdens andel för nämnda budgetår av automobilskattemedlen må
disponeras ett belopp av högst 1,275,000 respektive 1,800,000 kronor för tilldelning
av ett tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera betungade väghållmngsdistrikt
för respektive 1931 och 1932 års kostnader för vägunderhåll och
vinterväghållning, att enligt vissa huvudgrunder utgå vid sidan av nyssnämnda
direkta underhållsbidrag av 45 procent (riksdagens skrivelser nr 201
år 1931 och 283 år 1932).
Storleken av de totala kostnaderna för vägunderhåll och vinterväghållning
på landsbygden under kalenderåren 1926—1931 framgår av följande
sammanställning i runda tal:
1926 .......................kronor 30,800,000 1929....................... kronor 44,400,000
1927 ........................ » 34,500,000 1930....................... » 46,500,000
1928 ........................ » 38,000,000 1931....................... » 52,500,000
De särskilt starka stegringarna under åren 1929 och 1931 hava uppgivits
till icke oväsentlig del bero på exceptionella klimatiska förhållanden i landet.
Väg- och vattenhjiggnadsstyrelsen har räknat med en vägunderhållskostnad
för år 1932 av 50,500,000 kronor eller 2,000,000 kronor mindre än för år
1931. Med avseende å motsvarande kostnad förar 1933 har väg-och vattenbyggnadsstyrelsen
kommit till ett belopp av 54,000,000 kronor, vilket belopp
av departementschefen godtagits.
Med avseende å fördelningen av 1933/1934 års automobilskattemedel, beräknade
till 72,000,000 kronor, är att märka, att av dem skola i första hand ut
14
Statsutskottets utlåtande Nr 117.
Utskottet.
gå anslagen till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. (30 % av 1932 års
underhållskostnad), anslagen till vägorganisationen i länen (310,000 + 204,500 +
125,000) 639,500 kronor samt anslagen till byggande av landsvägar och vanliga
bygdevägar, enkla bygdevägar, ödebygdsvägar och tillfartsvägar till inlandsbanan
(5,250,000 + 1,350,000 + 1,200,000 + 500,000) 8,300,000 kronor. Med
utgångspunkt härifrån och från uppskattade underhållskostnader för åren
1932 och 1933 av 50.5 respektive 54 miljoner kronor samt med reserverande
av 1,800,000 kronor för nyssnämnda tillfälliga extra tilläggsbidrag erkålles
följande kalkyl över fördelningen av 1933/1934 års automobilskattemedel:
1933/1934 års automobilskattemedel (enligt Kungl. Maj:ts förslag).
72,000,000 kr.
Till vägunderhåll m. m. enligt Vägorganisationen Särskilda vägbygg- Återstod att fördelas mellan
väglagen (30 % å verklig resp. i länen nadsanslag städer och landsbygd
uppskattad kostnad för år 639,500 kr. 8,300,000 kr. 47 910 500 kr
1932) 15,150,000 kr._ ’ ''
Städernas totala andel (20 %) Landsbygdens totala andel (80 %)
9,582,100 kr. _ 38,328,400 kr,
Utjaniniagsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)
_5,749,260 kr._32,579,140 kr.
Vägdistriktens direkta underhålls- Tillfälligt extra tilläggs- Länens ordinarie andelar
bidrag (45 % å verklig kostnad bidrag för år 1933 6,479,140 kr.
för år 1933) 1,800,000 kr.
24,300,000 kr.
Enligt denna kalkyl skulle totala underhållsbidraget, inberäknat tilläggsbidraget,
uppgå till sammanlagt 41,250,000 kronor och länsfonderna till
12,228,400 kronor.
Utskottet delar de motionsvis anförda betänkligheterna mot den starka
begränsning av städernas, respektive landsbygdens andelar av automobilskattemedlen,
som vissa väganslags överförande till automobilskattemedel
skulle medföra. Pa sätt utskottet under punkt 2:o) tillstyrkt, synes ifrågavarande
anslag anslagen till enkla bygdevägar, ödebygdsvägar samt
tillfartsvägar till inlandsbanan — alltjämt böra täckas å den vanliga budgeten,
varigenom en höjning av städernas respektive landsbygdens andelar
skulle åstadkommas med sammanlagt 3,050,000 kronor, i förhållande till
Kungl. Maj:ts förslag. Härav falla 610,000 kronor eller 20 % på städerna
och 2,440,000 kronor eller 80 % på landsbygden.
Med nu angivet undantag tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag i fråga
örn dispositionen av automobilskattemedlen, som alltså för nästkommande
budgetar skulle komma att fördela sig på följande sätt:
Statsutskottets utlåtande Nr 117.
15
1933/1934 års au törnö bilskatten ledel (enligt utskottets förslag).
72,000,000 kr.
Till vägunderhåll m. m. enligt Yägorganisationen Särskilda vägbygg- Återstod att fördelas mellan
väglagen (30 % å verklig resp. i länen nadsanslag städer och landsbygd
uppskattad kostnad för år 639,500 kr. 5,250,000 kr. 50,960,500 kr.
1932) 15,150,000 kr.
Städernas totala andel (20 %) Landsbygdens totala andel (80 %)
10,192,100 kr. _40,768,400 kr.
Utjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)
6,115,260 kr. 34,653,140 kr.
Vägdistriktens direkta underhålls- Tillfälligt extra tilläggs- Länens ordinarie andelar
bidrag (45 % å verklig kostnad bidrag för år 1933 8,553,140 kr.
för år 1933) 1,800,000 kr.
24,300,000 kr.
Yid bifall till vad utskottet i denna del tillstyrkt, erfordras icke den i
statsverkspropositionen föreslagna författningsändringen.
Yad därefter beträffar den av herr Nylander påvisade starka stegringen
i underhållskostnaderna, vill utskottet erinra, att detta förhållande just nu
är föremål för myndigheternas uppmärksamhet och undersökning. Enligt
vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen upplyst, har styrelsen sålunda för
avsikt att beträffande sådana väghållningsdistrikt, inom vilka kostnadsökningen
under år 1932 företer en från vad som kan anses som normalt avvikande
utveckling, verkställa ingående undersökningar angående orsakerna
härtill samt möjligheterna till rättelse av eventuellt förekommande missförhållanden.
Någon särskild åtgärd från riksdagens sida i och för underhållskostnadernas
begränsning synes fördenskull icke för närvarande erforderlig.
De av friherre De Geer m. fl. motionsvis framförda synpunkterna i fråga
örn önskvärdheten av en viss återhållsamhet vid anläggningen av de ofta
rätt kapitalkrävande skenfria vägkorsningarna synas utskottet förtjäna beaktande.
I varje fall bör det kunna förväntas att för närvarande, då arbetslöslietsmedel
i stor utsträckning stå till förfogande för dylika företag, automobilskattemedlen
ej i någon mera betydande grad skola behöva tagas i
anspråk härför. Motionärernas förslag angående framställning till Kungl.
Majit om särskilda direktiv till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och länsstyrelserna
i frågan kan utskottet dock ej biträda.
Med hänsyn till nu pågående vägutredningar avstyrker utskottet likaledes
de motionsvis framkomna yrkandena örn dels ett ökat extra tilläggsbidrag
åt mera betungade väghållningsdistrikt, dels ock en höjning av landsbygdens
andel från 80 till 85 % samtidigt med en minskning av städernas andel från
20 till 15 %.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) 1) att Kungl. Majits förslag till förordning örn ändrad lydelse
av 1 § förordningen den IG maj 1930 (nr 161) örn fördelning
av automobilskattemedel ej må av riksdagen bifallas;
16
Statsutskottets utlåtande Nr 117.
2) att herr Nilssons i Hörby m. fl. motion II: 328 ej må av
riksdagen bifallas;
B) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, må
till förbättring och underhäll av för automobiltrafiken viktiga gator
och vägar i städerna för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra
förslagsanslag av 10,192,100 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;
C)
att riksdagen, i anledning av Kungl. Majis förslag, må
till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar
å landsbygden för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag
av 40,768,400 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;
D)
att riksdagen, med bifall till Kungl. Majis förslag och
med avslag å herr Lindmarks m. fl. motion II: 158, må med
giva, att av landsbygdens andel för budgetåret 1933/1934 av
automobilskattemedlen må disponeras ett sammanlagt belopp
av högst 1,800,000 kronor för tilldelning av ett tillfälligt extra
tilläggsbidrag åt mera betungade väghållningsdistrikt för 1933
års kostnader för vägunderhåll och vinterväghållning, att utgå
vid sidan av det enligt 3 § 1 mom. förordningen örn fördelning
av automobilskattemedel utgående bidraget av 45 procent och
i huvudsaklig överensstämmelse med de under punkt 18 av
statsrådsprotokollet angivna grunderna;
E) att riksdagen, med bifall till Kungl. Majis förslag, må
minska det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet
på landet m. m., att direkt utgå av automobilskattemedel,
nu 15,600,000 kronor, med 450,000 kronor till 15,150,000 kronor;
E) att herr Nylanders motion I: 62, i vad den avser kostnaderna
för vägarnas underhåll, ävensom den av friherre De Geer
m. fl. väckta motionen II: 373 ej må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 30 maj 1933.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Statsutskottets utlåtande Nr 117.
17
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Bergqvist, Nilsson i Malmö,
Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Asplund, Walles, Ernfors, Bergström,
Nylander och Andersson i Djursholm, samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Törnkvist i Karlskrona,
Persson i Fritorp, Erikssom i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson i
Falla, Svensson i Grönvik, Olsson i Blädinge, Högström, Norling och Andersson i
Ovanmyra.
Reservation
vid punkt 7:o) (automobilskattemedel) av herrar Nilsson i Gränebo, Svensson
i Grönvik och Andersson i Ovanmyra, vilka ansett, att utskottet bort
tillstyrka den av herr Nilsson i Hörby m. 11. väckta motionen II: 328.
Bihang till riksdagens protokoll 1933.
6 sami.
Nr lil.
1030 33 2