Statsutskottets utlåtande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 31 mars 1933 kl. 1 e. m.

[ Utlåtandej angående regleringen för budgetåret 193311934 av utgifterna
under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande
anslagen till handelsdepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

yi:o) Departementschefen. I den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna
propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret
1933/1934 har Kungl. Majit i avseende å tionde huvudtiteln, innefattande
anslagen till handelsdepartementet, upptagit ordinarie anslaget
till departementschefen med oförändrat belopp, 24,000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr K. Kilbom m. fl. väckt motion,
nr 15, har påyrkats viss nedsättning i statsrådens avlöningar.

Beträffande detta ärende avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;
vilket härmed

anmäles.

2:o) Departementets avdelning av Kungl. Majrts kansli. Kungl. Majit
har föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid statsverkspropositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över handelsärenden den 3 januari 1933,
sid. 1—3) att med godkännande av ett av departementschefen förordat
förslag till stat för handelsdepartementet, att tillämpas från och med den
1 juli 1933, höja det ordinarie förslagsanslaget till departementet, nu
136,800 kronor, med 13,900 kronor till 150,700 kronor.

I gällande stat fördelar sig förevarande anslag, 136,800 kronor, med
126,100 kronor på departementets ordinarie avlöningsstat och 10,700 kronor
på dess övergångsstat.

Enligt det nu framlagda förslaget skulle den i ordinarie avlöningsstaten
ingående posten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., nu 21,800 kronor, å ena sidan nedsättas med 2,000 kronor och å
andra sidan ökas med 15,900 kronor genom inräknande i posten av ett
för innevarande budgetår till upprätthållande av departementets verksamhet
anvisat extra förslagsanslag å sistnämnda belopp. Anslagspostens
slutsumma skulle sålunda bliva 35,700 kronor.

Bihang lill riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 10. 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maurts
förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för handelsdepartementet,
att tillämpas från och med den 1 juli 1933:

A. A vlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag .............................. kronor 104,300

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag » 35,700

Summa kronor 140,000.

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ................. kronor 10,700;

samt

b) höja det ordinarie förslagsanslaget till departementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 136,800
kronor, med 13,900 kronor till 150,700 kronor.

Centrala verk med underlydande stater.

3:ö) Kommerskolleginm. Kommerskollegii verksamhet. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkterna 2 och 3, sid. 3—7) att

dels med godkännande av ett av departementschefen förordat förslag
till stat för kommerskollegium, att tillämpas från och med den 1 juli
1933, minska det ordinarie förslagsanslaget till kollegium, nu 537,850
kronor, med 9,950 kronor till 527,900 kronor,

dels ock till uppehållande av kommerskollegii verksamhet för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 21,800 kronor.

I förhållande till gällande stat för kommerskollegium utvisar det nu
framlagda statförslaget den ändringen, att posten till avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare m. m. minskats från 106,850 kronor med 9,950
kronor till 96,900 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle vidare
hittills utgående dyrtidstillägg å ett i nämnda post ingående arvode å

4,000 kronor till en sjöåklagare borttagas.

Vad extra anslaget till kommerskollegii verksamhet beträffar, har detta
för innevarande budgetår upptagits till 23,784 kronor.

T .. ■ • ■. -v .

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 3

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande stat för kommerskollegium,
att tillämpas från och med den 1 juli 1933:

A. A vlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ................................... kronor 402,700

Avlöningar till icke-ordinare befattningshavare
m. m., förslagsanslag » 96,900

Summa kronor 499,600.

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag................... kronor 28,300;

b) minska det ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium,
nu 537,850 kronor, med 9,950 kronor till
527,900 kronor; samt

c) till uppehållande av kommerskollegii verksamhet
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag
av 21,800 kronor.

4:o) Bergsstaten. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4, sid.
7—11) att

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid bergsstaten på

följande sätt:

Befattning Lönegrad

4 bergmästare......................................................................................... B 29

3 gruvingenjörer ............................................................................... B 22

4 kontorsbiträden ............................................................................... B 4;

dels besluta, att å övergångsstat skola uppföras följande befattningar,
nämligen:

Befattning Lönegrad

1 bergmästare ...................................................................................... B 29

1 gruvingenjör ................................................................................... B 22

1 kontorsbiträde ............................................................................... B 4;

dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag till stat för
bergsstaten, att tillämpas från och med den 1 juli 1933;

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till bergsstaten, nu 103,500
kronor, med 2,500 kronor till 101,000 kronor.

Enligt förevarande förslag skulle bergmästardistriktens antal minskas
från 5 till 4.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottet.

Vad den föreslagna staten beträffar, skulle ur anslagsposten: till expenser
m. m., nu 7,500 kronor, utbrytas ett belopp av 2,000 kronor, motsvarande
beräknade kostnader för lokalhyror, vilka hyror framgent avsetts
att täckas från ett under sjätte huvudtiteln uppfört gemensamt anslag
till bestridande av dylika kostnader för statsförvaltningen i allmänhet.
I den efter denna utbrytning uteslutande för expenser avsedda posten har
vidare av besparingsskäl föreslagits en nedsättning med förslagsvis 500
kronor. Postens slutsumma skulle alltså utgöra (7,500 — 2,000 — 500 =) 5,000
kronor.

Utskottet har funnit sig i princip böra biträda vad departementschefen
anfört i fråga örn bergsstatens organisation å fyra distrikt.

Enligt det föreliggande förslaget skulle från och med den 1 juli 1933
å övergångsstat uppföras en bergmästare-, en gruvingenjörs- och en kontorshiträdesbefattning.
Av statsrådsprotokollet framgår emellertid, att
den äldste bergmästaren blir pensionsmässig först den 5 augusti 1937 och
att den äldste gruvingenjören ej uppnår pensionsåldern förrän den 28
juli 1939. Då frågan örn uppförande av de föreslagna befattningarna å
övergångsstat sålunda icke kräver omedelbart avgörande, har utskottet
ansett, att, innan beslut härom fattas, riksdagen bör beredas tillfälle att
taga del av blivande förslag till ändrad indelning av bergmästardistrikten.
Utskottet vill alltså föreslå, att antalet ordinarie befattningar vid
bergsstaten för nästa budgetår, liksom för närvarande är fallet, bestänimes
till fem bergmästare, fyra gruvingenjörer och fem kontorsbiträden. Vid
bifall till vad utskottet sålunda föreslagit, skulle ur Kungl. Maj:ts förslag
till stat för bergsstaten utgå det å övergångsstaten uppförda beloppet

20,000 kronor och posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän å avlöningsstaten
ökas med samma belopp.

På grund av vad sålunda anförts och under erinran örn vad riksdagen
i sin skrivelse nr 78 anfört angående redovisning å riksstaten av anslagen
till expenser och tryckningskostnader, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

a) avslå Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser antalet
ordinarie befattningshavare vid bergsstaten samt överförande
å övergångsstat av vissa befattningshavare;
samt

b) med bifall till Kungl. Majlis härutinnan framställda
förslag minska den i staten för bergsstaten
upptagna posten för expenser från 7,500 kronor med
2,500 kronor till 5,000 kronor;

c) minska det ordinarie förslagsanslaget till bergsstaten,
nu 103,500 kronor, med 2,500 kronor till 101,000
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

5

5:o) Sprängämnesinspektionens verksamhet. I överensstämmelse med
Kungl. Majits förslag (punkt 5, sid. 11 och 12) och under erinran att för
innevarande budgetår är för ändamålet anvisat ett extra anslag å 9,300
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må, till uppehållande av sprängämnesinspektionens
verksamhet för budgetåret 1933/1934
anvisa ett extra förslagsanslag av 8,800 kronor.

6:o) Statens elektriska inspektions verksamhet. På grund av vad
Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 7, sid. 13 och 14) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till uppehållande av statens elektriska
inspektions verksamhet för budgetåret 1933/1934
anvisa ett extra förslagsanslag av 26,600 kronor.

7:o) Fartygsinspektionens verksamhet. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 8, sid. 14—16) och under erinran örn dels vad riksdagen i
sin skrivelse nr 78 anfört angående redovisning å riksstaten av anslagen
till expenser och tryckningskostnader, dels ock att för innevarande budgetår
är för nu ifrågavarande ändamål anvisat ett extra anslag å 96,950
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till uppehållande av fartygsinspektionens
verksamhet för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra anslag av 62,300 kronor.

8:o) Navigationsskolorna. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 9,
sid. 17—23) att med godkännande av ett av departementschefen förordat
förslag till stat för navigationsskolorna, att tillämpas från och med den
1 juli 1933, minska det ordinarie anslaget till navigationsskolorna, nu

199,000 kronor, med 19,000 kronor till 180,000 kronor.

Av det för innevarande budgetår beviljade anslaget äro enligt den av
1931 års riksdag för navigationsskolorna godkända staten 135,900 kronor
avsedda till löner åt rektorer och ordinarie lärare, 35,225 kronor till
arvoden åt extra lärare, 5,100 kronor till bestridande av kostnader för
laborationer i maskinlära och elektroteknik, 9,850 kronor till böckers,
undervisningsmateriels och andra inventariers underhåll och förökande
samt till utgifter för bränsle, lyshållning m. m., 1,500 kronor till arvode
åt en examensledare å maskintekniska linjen, 10,000 kronor till extra
lärarkrafter vid behov, vikariatsarvoden m. m., varjämte till Kungl. Majits
disposition ställts ett belopp av 1,425 kronor.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Lnligt Kungl. Marits nu föreliggande förslag skulle av de nuvarande
navigationsskolorna, som äro belägna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand
och Kalmar, navigationsskolan i sistnämnda stad indragas. Till
ersättande av sjökaptensklassen vid nämnda skola skulle emellertid en ny
sådan klass inrättas vid navigationsskolan i Stockholm. Den härigenom
uppkomna besparingen har beräknats till 9,240 kronor.

Vidare har föreslagits minskning av följande anslagsposter, nämligen
posten till böckers, undervisningsmateriels och andra inventariers underhåll
och förökande med 8,550 kronor samt posten till extra lärarkrafter
vid behov, vikariatsarvoden m. m. med 1,200 kronor. För utjämning av
anslagets slutsumma har den till Kungl. Maj:ts disposition ställda anslagsposten
nedsatts med 10 kronor.

Medelsbehovet för nästkommande budgetår har sålunda uppskattats till

180,000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling
förehaft två i huvudsak likalydande motioner, väckta, den ena inom
första kammaren, nr 29, av herr R. Wagnsson m. fl. och den andra inom
andra kammaren, nr 60, av herr K. Magnusson i Kalmar m. fl., vari
hemställts, att riksdagen måtte, med godkännande av det av departementschefen
förordade förslaget till stat för navigationsskolorna — att tillämpas
från och med den 1 juli 1933 — med den ändring, som föranledes därav,
att navigationsskolan i Kalmar bibehålies samt att någon ny sjökaptensklass
ej inrättas vid navigationsskolan i Stockholm, minska det ordinarie
anslaget till navigationsskolorna, nu 199,000 kronor, med 9,760 kronor till
189,240 kronor.

I motionen I: 29, som endast beträffande några smärre detaljer avviker
från motionen 11:60, har anförts:

. 1 fråga örn det ordinarie anslaget till navigationsskolorna (tionde huvudtiteln,
punkten B 10, årets statsverksproposition) har Kungl. Majit föreslagit
viss minskning från och med den 1 juli 1933. Denna minskning
skulle delvis möjliggöras genom indragning av navigationsskolan i Kalmar.

Av föredragande departementschefens anförande i ärendet framgår, att
indragningen är föranledd uteslutande av önskvärdheten att nedbringa statsutgifterna.

Den tämligen obetydliga minskning i statsutgifterna, som — sannolikt
endast för en kortare tidrymd — skulle vinnas genom den sålunda föreslagna
indragningen, synes oss dock böra vägas mot de olägenheter, som
måste antagas bliva en följd av indragningen.

Navigationsskolan i Kalmar inrättades år 1842 och kan alltså nu bygga
på en mer än 90-årig tradition. Den rekryteras i huvudsak från befolkningen
i landets sydöstra del. Sedan gamla tider har dessa trakters befolkning
av naturliga skäl i rätt betydande omfattning haft håg till sjön och
ofta visat sig lämna ett kärnfullt tillskott till sjömannens hårda yrke.
Bland dem, som fått sin utbildning i skolan, må särskilt framhållas sjökaptenen
och skeppsredaren Wilhelm R. Lundgren, skaparen av Sveriges
transoceana sjöfart och ett av den svenska sjöfartens mest lysande namn.

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

7

Flertalet av dem, som söka sig till skolan i Kalmar, äro — liksom ej
sällan bland sjöfolket — mindre bemedlade personer, vilka ofta måste
upplåna medel helt eller åtminstone till en del för bekostande av sina
ifrågavarande studier.

Behovet av en navigationsskola i Kalmar torde belysas av det förhållandet,
att Kalmar län enligt senaste skeppslista har ett större antal registrerade
fartyg än något annat län på hela Sveriges ostkust (Stockholms stad
endast undantagen).

Någon tvekan torde därför ej kunna anses föreligga därom, att för de
betydande kusttrakterna i landets förenämnda delar med deras många utpräglade
sjömansbygder linnes ett bestämt behov av att navigationsskolan
i Kalmar bibehålies. Framhållas må, att för tillgodoseende av angivna
behov under en följd av år före en år 1911 genomförd omorganisation av
navigationsskolorna jämväl funnos navigationsskolor i Västervik, Visby
och Karlshamn. Sedan dessa 1911 indragits, kan skolan i Kalmar anses
ensam kvarstå för tillgodoseende av dessa trakters utbildningsbehov på
ifrågavarande område.

Samtliga landets nuvarande navigationsskolor lära för närvarande vara
fulltaligt besatta. Vid skolan i Kalmar blevo vid senaste elevantagningen
fem godkända sökande till sjökaptensklassen och fyra till styrmansklassen
avvisade på grund av bristande plats. Man kan på grund härav med stor
sannolikhet antaga, att en indragning av skolan i Kalmar och ersättande
av endast dess sjökaptensklass — såsom Kungl. Majit föreslagit med
en ny sådan klass vid navigationsskolan i Stockholm inom kort skulle
framtvinga inrättande jämväl av en ny styrmansklass vid någon av de
kvarvarande skolorna.

Skolan i Kalmar är synnerligen väl belägen och har framför våra andra
navigationsskolor ett från undervisningssynpunkt utmärkt läge därigenom
att skolan har fri sjöhorisont. På grund därav kunna verkliga astronomiska
observationer göras under i huvudsak likartade förhållanden med de
till sjöss förekommande.

Skolan har goda undervisningslokaler, som tillhandahållas av Kalmar
stad, vilken senast under år 1932 bekostat begärda ändringsarbeten.

En ur elevsynpunkt synnerligen viktig omständighet utgöra levnadskostnaderna
i Kalmar, som äro bland de billigaste i landet. Härutinnan har
kalmarskolan ett högst betydande företräde framför övriga navigationsskolor.
Skulle de unga sjömännen från Kalmar län tvingas att förlägga
sina examina till Stockholm eller någon annan av navigationsskolorna,
skulle deras utbildning följaktligen väsentligt fördyras. I många fall skulle
en dylik utbildning helt omintetgöras. Särskilt gäller detta eleverna i nuvarande
skepparklassen, sorn oftast utgått från hem i ringa omständigheter.
Den ganska livliga sjöfart, som bedrives med mindre, å orter i närheten
av Kalmar hemmahörande fartyg, varå för befäl endast erfordras skepparbrev
av lia kass, medför, att i Kalmar en skepparklass är av ortsbehovet
väl betingad.

Frågan örn indragningsåtgärder vid navigationsskolorna har under de
senaste åren varit föremål för upprepad och ingående prövning av skilda
sakkunniga, myndigheter och organ och bland annat vid trenne olika tillfällen,
nämligen åren 1926, 1930 och 1931 förelagts riksdagen. Resultatet
härav blev den nu gällande organisationen, (se Kungl. Majtts prop. 124/1931)
som ännu icke ens hunnit i alla delar realiseras.

Den utredning, som föregick statsmakternas beslut rörande förenämnda

Utskottet.

8 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

organisation, innefattade såväl beträffande elevfrekvensen och dennas inverkan
på frågan om antal skolor och klasser som ock i fråga örn behovet
av befäl för den svenska handelsflottan och härå grundat behov av undervisningstillfällen
den mest ingående och omsorgsfulla undersökning på detta
område, som hittills torde hava förekommit. Då sedan dess, såvitt vi hava
oss bekant, intet inträffat, som kan föranleda till antagande, att organisatio1}6?
blivit mer omfattande än normala förhållanden påkalla, synes det
önskhgt, att det äntligen med så mycken möda åstadkomna resultatet linge
förbliva bestående åtminstone så lång tid framåt, att erfarenhet hunnit
vinnas örn lämpligheten av organisationen. Kommerskollegium har också
föi sin del bestämt avstyrkt det från granskningsnämnden utgångna förslaget
om kalmarskolans indragning.

Den genom indragningen av skolan i Kalmar beräknade besparingen för
staten uppgår till 9,240 kronor. Då emellertid den nuvarande sjökaptensklassen
vid skolan skulle komma att ersättas av en nyinrättad sådan klass
a dyrorten Stockholm, ökas kostnaderna för en för denna klass erforderlig
adjunktstjänst på sätt under punkten Elli propositionen närmare angivits
- med 500 kronor till provisorisk avlöningsförbättring åt befattningshavaren
i fråga. Nettobesparingen stannar följaktligen vid 8,740 kronor.

Denna tämligen obetydliga besparing skulle emellertid, såsom av det förut
anförda framgår, ofta med mycket kännbara uppoffringar få betalas av dem,
som tvingas att i stället för skolan i Kalmar besöka annan navigationsskola
exempelvis de i Stockholm eller Malmö — där levnadskostnaderna
äro väsentligt större.

Mot skolans indragning må slutligen framhållas de svårigheter, vilka
måste uppstå för ett litet, av kristiden redan hårt drabbat samhälle som
Kalmar, då det berövas en inkomstkälla.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, såsom nämnts, bland annat,
att den till Kalmar förlagda navigationsskolan skulle från och med nästkommande
budgetårs ingång indragas samt att till ersättande av sjökaptensklassen
vid skolan en ny sådan klass skulle inrättas vid navigationsskolan
i Stockholm.

Enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, har kommerskollegium bestämt
avrått från att överhuvudtaget nu vidtaga åtgärder, sorn vöre ägnade att
rubba den efter omfattande utredningar nyligen beslutade organisationen
av navigationsskolorna. Med tanke på att denna organisation genomfördes
så sent som vid 1931 års riksdag, har utskottet ock kommit till den uppfattningen,
att, innan erfarenhet vunnits örn organisationens lämplighet, någon
ändring av densamma icke bör vidtagas utan att starka skäl härtill föranleda.
Dylika skäl hava enligt utskottets mening icke förebragts. Såsom enda motiv
för ifrågavarande navigationsskolas indragning har anförts önskvärdheten av
att statsutgifterna i nuvarande läge så långt möjligt är nedbringas. Besparingen
ifråga, som i statsverkspropositionen beräknats till 9,240 kronor men
som vid inrättandet av en ny sjökaptensklass i Stockholm skulle stanna vid
8,740 kronor, på grund av föreslagen provisorisk avlöningsförbättring för
en adjunkt, synes utskottet icke tillnärmelsevis kunna uppväga de olägenheter,
som en indragning av navigationsskolan skulle medföra. Utskottet

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

9

villi härutinnan^ allenast erinra om, att, enligt vad utskottet inhämtat,
navigationsskolan i Kalmar under de två senaste läsåren och innevarande
läsår haft samtliga platser i styrmans- och sjökaptensklasserna besatta samt
att ekonomiska svårigheter komma att uppstå för de mindre bemedlade sjömännen,
därest skepparklassen vid skolan skulle försvinna. På sätt motionsvis
framhållits, skulle vidare vid skolans indragning sjömännen från Kalmar
län för sin utbildning nödgas vidkännas ökade kostnader, dels med hänsyn
till att staden Kalmar, vid jämförelse med övriga orter, dit navigationsskolor
äro förlagda, är billigare i levnadskostnadshänseende, och dels på
grund av ökade utgifter för resor m. m. Utskottet linner sig sålunda böra
avstyrka Kungl. Maj:ts förslag i denna del och biträder alltså motionärernas
yrkande härutinnan.

Vad Kungl. Majit i övrigt under förevarande punkt föreslagit riksdagen,
har icke givit utskottet anledning till annan erinran, än att utskottet ansett,
att för utjämning av anslagets slutsumma den till Kungl. Majits disposition
ställda anslagsposten hör nedsättas med 50 kronor, och anslaget sålunda
minskas med (8,550 + 1,200 + 50 =) 9,800 kronor eller från 199,000 kronor till
189,200 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Majits förevarande
förslag och herrar Wagnssons m. fl. och
Magnussons i Kalmar m. fl. ovanberörda motioner, 1:29
och lii 60,

a) fastställa följande stat för navigationsskolorna, att
tillämpas från och med den 1 juli 19331

10

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Stat för navigationsskolorna i riket.

Lön

kronor

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

kronor

Orts-

tillägg

kronor

Arvoden

kronor

Summa

kronor

3,050

1,950

_

1

5,000

9,150

5,850

—

15,000

2,850

1,650

—

—

4,500

3,900

1,900

—

—

5,800

27,300

13,300

—

—

40,600

2,150

1,050

300

—

3,500

27,950

13,650

3,900

—

45,500

2,150

1,050

—

—

3,200

8,600

4,200

—

—

12,800

—

—

—

3,075

3,075

—

—

—

14,160

14,160

—

—

—

1,400

1,400

—

—

6,675

6,675

—

—

—

5,220

5,220

—

—

_

120

120

—

—

—

3,375

3,375 I

—

—

—

1,200

1,200

—

—

—

5,100 j

—

_

_

1,300

—

—

—

1,500

1,500

—

—

'' -

8,800

—

—

—

1,375 j

—

— |

—

- !

189,200 1

1 rektor ..............................................

3 rektorer ...........................................

1 rektor ..............................................

1 lektor ..............................................

7 lektorer ...........................................

1 adjunkt ..........................................

13 adjunkter ........................................

1 adjunkt ........................... ...............

4 adjunkter .......................................

Arvoden till extra lärare å nautiska linjen elter
150 kronor för undervisningstimme per vecka
(150 x 20.6) ........................................

Arvoden till extra lärare å nautiska linjen efter
120 kronor för undervisningstimme per vecka
(120 X 118) ..........................................

Arvoden till extra lärare å nautiska linjen
40 kronor för undervisningstimme per \

(40 x 35) ..........................................

Arvoden till extra lärare å maskintekniska linjen
efter 150 kronor för undervisningstimme
I vecka (150 X 44.6) .................................

Arvoden till extra lärare å maskintekniska linjen
efter 120 kronor för undervisningstimms
vecka (120 x 43.5) ................................

Arvoden till extra lärare å maskintekniska linjen
efter 40 kronor för undervisningstimme per
vecka (40 x 3)............................................

Arvoden till extra lärare i hälso- och förbands
lära efter 7 kronor 50 öre för undervisningstimme
(7.5 X 450) ......................................

1 extra lärare i 3:e maskinistklassen...............

Kostnader för laborationer i maskinlära och elek
troteknik ................................................

Till böckers, undervisningsmateriels och andra inventariers
underhåll och förökande samt till ut
gifter för bränsle, lyshållning m. m...... ........

1 examensledare å maskintekniska linjen...........

Till extra lärarkrafter vid behov, vikariatsarvoden
m. m....................................................

Till Kungl. Majlis disposition .......................

Summa kronor

Annu. 1. För rektor eller lektor kan avlöningen efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år
med ytterligare 500 kronor. För adjunkt kan efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring avlöningen höjas
varje gång med likaledes 500 kronor. Av varje ålderstillägg räknas 350 kronor till lönen och 150
kronor till tjänstgöringspenningarna.

Anm. 2. Bektor åtnjuter fri bostad, som upplåtes av den stad, där skolan är belägen.

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

11

samt

b) minska det ordinarie anslaget till navigationsskolorna,
nu 199,000 kronor, med 9,800 kronor till
189,200 kronor.

9:o) Provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid navigationsskolorna.

Beträffande Kungl. Majits förslag angående anslag till provisorisk avlöningsförbättring
för lärare vid navigationsskolorna (punkt 10, sid. 23) avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

10:o) Navigationslärarkursen. iiderstillägg. Kompletteringskurs. Skeppsmätningskostnad.
På grund av vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen
(punkterna 11 — 14, sid. 24—27) hemställer utskottet,

! att riksdagen må

a) för budgetåret 1933/1934 upptaga det ordinarie
reservationsanslaget till navigationslärarkursen utan angivet
belopp,

b) minska det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg
för personalen vid undervisningsanstalter för
sjöfart, nu 23,000 kronor, med 6,000 kronor, till 17,000
kronor,

e) i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, för anordnande av kompletteringskurs vid tekniskt
läroverk för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra
anslag av 2,400 kronor,

d) minska det ordinarie förslagsanslaget till skeppsmätningskostnad,
nu 35,000 kronor, med 5,000 kronor
till 30,000 kronor-.

Illo) Lots- och fyrinrättningen. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 15, sid. 27—46) att

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid lotsstyrelsen samt
vid lots- och fyrstaten på sätt i statsrådsprotokollet angivits;

dels godkänna av departementschefen förordade förslag till stat för lotsstyrelsen,
avlöningsstat för lots- och fyrstaten, övergångs- och indragningsstat
för lots- och fyrstaten, pensionsstat för lotsverket och omkostnadsstat,
att tillämpas från och med den 1 juli 1933;

dels ock, vid bifall till vad sålunda föreslagits, minska det ordinarie förslagsanslaget
till lots- och fyrinrättningen, nu 6,076,860 kronor, med 142,760
kronor till 5,934,100 kronor.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Stat för lotsstyrelsen. I förhållande till nu gällande, av 1931 års riksdag
godkända stat utvisar den av departementschefen föreslagna staten
minskning av posten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. från 37,700 kronor med 2,100 kronor till 35,600 kronor. Övriga poster
hava upptagits med oförändrade belopp.

Beträffande befattningshavarna har föreslagits ändrad benämning å de i
styrelsens tjänsteförteckning upptagna två befattningarna såsom »revisor
och bokhållare» till en befattning såsom aktuarie och en befattning såsom
revisor.

Avlöningsstat för lots- och fyrstaten. I fråga örn denna stat har föreslagits
indragning från och med den 1 juli 1933 av tre tjänster, nämligen
en lotsbefattning å l:a klass lotsplats, en fyrmästarbefattning å 2:a klass
fyr och en fyrvaktarbefattning å 2:a och 3:e klass fyr.

Vidare hava beträffande anslagsbeloppen föreslagits följande ändringar,
nämligen dels sänkning av anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän
från 2,500,000 kronor med 50,000 kronor till 2,450,000 kronor, av anslaget
för skötsel av fyrar utan ständig bevakning från 38,000 kronor med 8,000
kronor till 30,000 kronor och av anslaget till kost- eller kostpenningar till
personalen å fyrskepp m. m. från 138,000 kronor med 8,000 kronor till

130.000 kronor, dels ock höjning av anslaget till vikariatsersättningar från

30.000 kronor med 5,000 kronor till 35,000 kronor och av anslaget till
avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. från 610,000 kronor
med 30,000 kronor till 640,000 kronor.

Övergångs- och indragning sstat för lots- och fyrstaten. Av personalen å
denna stat har ytterligare avgått en befattningshavare, som åtnjutit lön med
ett årligt belopp av 600 kronor. Det här utgående anslaget har således
föreslagits minskat från 2,400 kronor till 1,800 kronor.

Pensionsstat för lotsverket. Beträffande denna stat, vars rubrik för närvarande
är »pensionsstat för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten», har anslaget
till pensionering enligt civila pensionslagen höjts från 370,000 kronor
med 35,000 kronor till 405,000 kronor och anslaget till pensionering genom
flottans pensionskassa minskats från 30,000 kronor med 15,000 kronor till

15.000 kronor.

Vidare har föreslagits ändring av benämningarna å de särskilda i staten
ingående anslagen.

Omkostnadsstat. Vad slutligen denna stat beträffar, har föreslagits en
ändrad utgiftsfördelning mellan vissa av de i staten ingående anslagsposterna
i syfte att särskilja de mera svårberäkneliga driftskostnaderna från

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

13

andra utgifter. Dessutom har föreslagits viss omgruppering inom olika anslagsposter
och ändrade benämningar å åtskilliga poster.

Slutsumman å omkostnadsstaten enligt Kungl. Maj:ts förslag, 1,035,000
kronor, utvisar i förhållande till innevarande budgetårs motsvarande anslag,
1,164,060 kronor, en minskning med 129,060 kronor. Av sistnämnda
belopp har 13,200 kronor överförts till ett under sjätte huvudtiteln upptaget
anslag till hyreskostnader för statsförvaltningen i allmänhet.

Departementschefen har framhållit, att de till omkostnadsstaten hörande
anslagsposterna torde böra i staten upptagas såsom »förslagsanslag».

Då anslagsposterna av Kungl. Majit ställas till lotsstyrelsens förfogande,
borde emellertid, för åvägabringande av ökad kontroll över medelsanvändningen,
beträffande vissa av anslagsposterna föreskrift meddelas därom, att
anslagsposten i fråga icke finge överskridas utan Kungl. Majlis medgivande.

Detta syntes böra gälla anslagsposterna till reparation och underhåll av
byggnader, till reparation och underhåll av fyrskepp, tjänstefartyg och lotsverket
tillhöriga tjänstebåtar, till bidrag till lotsbåtar, till] expenser för
lotsstyrelsen, till expenser inom lotsdistrikten, till publikationstryck, till diverse
utgifter och till extra utgifter.

Kungl. Majits under förevarande punkt i skilda hänseenden framlagda Utskottet.
förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Under hänvisning
till vad riksdagen i sin skrivelse nr 78 anfört angående redovisning å
riksstaten av anslagen till expenser och tryckningskostnader, får utskottet
alltså hemställa,

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid

lotsstyrelsen på följande sätt:

Befattning

1 generallotsdirektör.....

2 byråchefer .................

1 Överfyringenjör .........

2 fyringenjörer .............

1 sekreterare ................

1 byråingenjör .............

1 kamrerare .................

1 aktuarie .....................

1 byggmästare .............

1 revisor .........................

1 verkmästare ............

1 materialförvaltare .....

1 registrator

1 förste expeditionsvakt

Lönegrad

A 3
B 30
B 30
B 26
B 26
B 24
B 22
B 21
B 21
B 21
B 21
B 20
B 11
B 7

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

BefattninS Lönegrad

2 kanslibiträden............................................................ g 7.

2 expeditionsvakter .................................................... g 5

1 kontorsbiträde............................................................ g 4

Anin. 1. Befattningarna såsom byggmästare och verkmästare nedflyttas
vid inträffande ledighet från lönegraden B 21 till lönegraden B 20.

2. En av kanslibiträdesbefattningarna skall hållas obesatt, så länge
den på övergångsstat uppförda kassören och bokhållaren kvarstår ä

kassör- och bokhållaietjänsten;

b) bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid
lots- och fyrstaten på följande sätt:

Be,attninS Lönegrad

Dlstriktsbefäl och personal å distrlktsexpeditionerna.

3 lotskaptener ............................................................ jg

3 » ............................................................ 12

6 lotslöjtnanter ............................................................ 22

6 expeditionsbiträden ................................................ 6

3 kontorsbiträden ........................................................ 2.

Lotspersonal.

18 överlotsar ................................................................ 20

18 lotsförman å l:a klass lotsplats ........................ 9

26 » » 2:a » » 7

310 lotsar » l:a » » g

76 » » 2:a » » 5

35 lotsförman » 3:e » » 5

39 lotsar » 3:e » » 4,

Personal & fyrskepp och fyr samt å gasstation.

12 fyrmästare å lia klass fyrskepp ............................ 20

1 distr] ktsfyrmästare .................................................... 20

26 fyrmästare åla klass fyr .................................... 20

1 » » gasstation ............................................ 20

6 » » 2:a klass fyrskepp ............................ 8

32 » » 2:a » fyr .................................... 8

1 3 » 3:e » fyrskepp ............................ 6

19 » » 3:e » fyr........................................ 6

24 fyrvaktare » l:a » fyrskepp ............................ 5

27 » » Ira » fyr .................................... 5

1 » » gasstation ............................................ 5

7 » » 2:a och 3:e klass fyrskepp ............ 4

39 » » 2:a » 3:e » fyr ...................... 4

98 fyrbiträden » fyrskepp, fyr och gasstation............ 3.

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 15

Befattning Lönegrad

Personal & lotsverkets ångfartyg.

1 befälhavare ............................................................... 11

7 maskinister ........................................................... 8;

c) godkänna följande stat för lotsstyrelsen, avlöningsstat
för lots- och fyrstaten, övergångs- och indragningsstat
för lots- och fyrstaten, pensionsstat för lotsverket
och omkostnadsstat, att tillämpas från och med den 1
juli 1933;

1. Stat för lotsstyrelsen.

Avlöning sstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag................................... kronor 150,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag _»_35,600

Summa kronor 186,100.

övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ............... kronor 7,200.

2. Avlöningsstat för lots- och fyrstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag

Lotspersonalens andel i lotspenningar,
förslagsanslag

Vikariatsersättningar, förslagsanslag
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag
För skötsel av fyrar utan ständig
bevakning, förslagsanslag
Kost eller kostpenningar till personalen
å fyrskepp m. m., förslagsanslag
...............................................

För betjäning av livräddningsanstalterna,
förslagsanslag.....................

kronor 2,450,000

» 960,000

» 35,000

> 640,000

» 30,000

» 130,000

» 12,000

Förslagsanslag kronor 4,257,000.

3. Övergångs- och indragningsstat för lots- och fyrstaten.

Håskö lotsplats, mästerlotsen A.

Kjellberg .......................................... kronor 220

16

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Pataholms lotsplats, lotsförmannen
O. Sjöberg .......................................

kronor

1,200

Hönö lotsplats, lotsen H. P. Zacharias-son ......................................................

»

380

Summa kronor

1,800.

4. Pensionsstat för lotsverket.

Pensionering enligt civila pensions-lagen, förslagsanslag.......................

kronor

405,000

Pensionering genom flottans pensions-kassa, förslagsanslag.....................

»

15,000

Livräntor enligt förordningen den 22
oktober 1909, förslagsanslag .........

»

12,000

Beredande av understöd åt vissa för-utvarande befattningshavare eller
deras änkor och barn .....................

»

15,000

Summa kronor

447,000.

5. Omkostnadsstat.

Förbrukningsartiklar, förslagsanslag

kronor

225,000

Reparation och underhåll av bygg-nader, förslagsanslag....................

»

170,000

Reparation och underhåll av fyrskepp,
tjänstefartyg och lotsverket till-höriga tjänstebåtar, förslagsanslag

»

340,000

Bidrag till lotsbåtar, förslagsanslag

»

50,000

Bojar och prickar, förslagsanslag

»

100,000

Expenser för lotsstyrelsen, förslags-anslag .............................................

»

19,000

Expenser inom lotsdistrikten, för-slagsanslag .................................

»

45,000

Publikationstryck, förslagsanslag

»

6,000

Rese- och traktamentskostnader, för-slagsanslag ......................................

»

50,000

Diverse utgifter, förslagsanslag........

»

5,000

Extra utgifter, förslagsanslag .........

»

25,000

Förslagsanslag kronor 1,035,000;

samt

d) vid bifall till vad sålunda föreslagits minska det
ordinarie förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen,
nu 6,076,860 kronor, med 142,760 kronor till 5,934,100
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

17

12:o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 16, sid. 46—57) att till säkerhetsanstalter för sjöfarten för
budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 279,300 kronor.

För ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår beviljats ett

extra reservationsanslag å 377,000 kronor.

Det av Kungl. Majit för nästkommande budgetår äskade anslaget är avsett
att användas enligt följande fördelning:

En lys- och ljudboj nordväst örn Lillgrund samt en lysboj
sydväst örn fyrskeppet »Oskarsgrundet», båda i sydvästra
delen av Flintrännan .......................... kronor 19,000

Ändring av träfyrskeppet nr 11 till en pråm.............. » 3,700

Införande av agabelysning å Spårö och Stickskärs fyrar,

belägna utanför inloppet till Västervik ................ » 19,500

Ombyggnad av Garpens fyr i Kalmarsund .............. » 40,000

Anordnande av elektrisk fyr utan ständig bevakning å
Subbeberget på fastlandet utanför Varberg i stället för

nuvarande Varbergs fyr å ön Skrivareklippen.......... » 32,000

Införande av elektrisk belysning å Grimskallens två över ensfyrar

vid inloppet till Oskarshamn ................ » 2,000

Införande av elektrisk belysning å Karlskrona två överens fyrar

och å Laboratorieholmens fyr i Karlskrona...... » 10,100

Anordnande av radiofyr m. m. å fyrskeppet »Ölandsrev» .. » 58,000

Anordnande av radiofyr m. m. vid Understens fyr ...... » 60,000

Komplettering av radiofyranläggningen å fyrskeppet

»Vinga» ............................................... » 5,000

Förbättring av hamnförhållandena vid Landsorts lotsplats i
Stockholms södra skärgård ............................ » 30,000

Summa kronor 279,300.

I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft en inom andra kammaren av herr R. Lundqvist i
Rotebro väckt motion, nr 327, vari föreslagits, att riksdagen ville besluta
dels höja anslaget till »förbättring av hamnförhållandena vid Landsorts
lotsplats i Stockholms södra skärgård» från 30,000 kronor till 75,000 kronor
dels i anslutning därtill för »säkerhetsanstalter för sjöfarten för budgetåret
1933/1934» anvisa ett extra reservationsanslag av 324,300 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för sitt yrkande anförda skälen
får utskottet hänvisa till motionen.

Kungl. Majits förevarande förslag örn medels anvisande för de särskilda
ändamål, varom fråga är, har utskottet ansett sig böra tillstyrka.

Beträffande förenämnda motion har utskottet, även om det synts utskottet
önskvärt, att redan för nästkommande budgetår ytterligare medel kunde
Bihang till riksdagens protokoll Ifrid. (1 sami. Nr 10. 2

Utskottet.

18

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

ställas till förfogande för ordnande av hamnförhållandena vid Landsorts
lotsplats, dock med hänsyn till det statsfinansiella läget funnit sig böra
avstyrka motionärens yrkande. Utskottet förutsätter emellertid, att frågan
om arbetenas planläggande tages under förnyat övervägande och att härvid
nogsamt beaktas, att planläggningen verkställes så, att önskemålet örn hamnförhållandenas
ordnande vid lotsplatsen ifråga blir lämpligt och effektivt
tillgodosett.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herr Lundqvists i
Rotebro ovanberörda motion, II: 327, i vad densamma
skiljer sig från Kungl. Martts förslag, till säkerhetsanstalter
för sjöfarten för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra reservationsanslag av 279,300 kronor.

13:o) Patent- och registreringsverket. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 17, sid. 57—61) att

dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag till stat för
patent- och registreringsverket, att tillämpas från och med den 1 juli 1933;

dels ock upptaga det ordinarie förslagsanslaget till patent- och registreringsverket
med oförändrat belopp, 1,500,000 kronor.

Enligt numera tillämpade budgetprinciper äro i riksstaten för innevarande
budgetår ifrågavarande anslag och inkomsttiteln »Patent- och varumärkessamt
registreringsavgifter» upptagna med sinsemellan lika stora belopp.

Vid jämförelse med den för innevarande budgetår gällande staten framgår,
att antalet poster utökats från 9 till 12. Denna ökning har föranletts
därav, att posterna »renskrivning och skrivmaterialier m. m.» å 72,000
kronor och »publikationer m. m.» å 180,000 kronor uppdelats på 5 poster,
nämligen »expenser» 64,000 kronor, »fastigheten» 15,000 kronor, »resor»

1.000 kronor, »publikationer, efter avdrag av influtna prenumerationsavgifter
och dylikt, samt kungörelser» 160,000 kronor och slutligen »postavgifter
och transportkostnader» 8,500 kronor. I sistnämnda belopp har inräknats
gottgörelse till postverket för de postavgifter, som belöpte å patentverkets
tjänsteförsändelser, för vilka avgifter gottgörelse tidigare icke utgått. Vidare
hava följande poster minskats, nämligen »avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,
vikariatsersättningar m. m.» från 323,000 kronor med 23,000
kronor till 300,000 kronor och »dyrtidstillägg» från 125,000 kronor med

40.000 kronor till 85,000 kronor, varemot följande poster höjts, nämligen
»återställda registrerings- m. fl. avgifter» från 16,000 kronor med 9,000
kronor till 25,000 kronor och »pensioner åt avskedade tjänstemän» från

42.000 kronor med 8,000 kronor till 50,000 kronor.

Beträffande anslagsposterna till expenser och publikationer m. m. har

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

19

departementschefen framhållit, att posterna i enlighet med vad chefen för
finansdepartementet närmare angivit under »För flera huvudtitlar gemensamma
frågor» upptagits »förslagsvis», men att desamma vid statens fastställande
borde av Kungl. Maj:t maximeras, varvid det givetvis stöde Kungl.
Maj:t öppet att, i händelse så skulle visa sig oundgängligen erforderligt,
senare ställa ytterligare medel från anslagsposten till verkets förfogande.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag och under hänvisning
till vad riksdagen i sin skrivelse nr 78 anfört angående redovisning
å riksstaten av anslagen till expenser och tryckningskostnader, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för patent- och registreringsverket,
att tillämpas från och med den 1 juli 1933:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ............................................ kronor

Avlöningar till å övergångsstat uppförda
en byrådirektör och en registrator,
förslagsvis ............................ »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,
vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis................................ »

Expenser, förslagsvis ............................ »

Fastigheten, förslagsvis ........................ »

Postavgifter och transportkostnader,
förslagsvis ............................................ »

Resor, förslagsvis ................................... »

Publikationer, efter avdrag av influtna
prenumerationsavgifter och dylikt,

samt kungörelser, förslagsvis............ »

Återställda registrerings- m. fl. avgifter,

förslagsvis ............................................ »

Bidrag till patentunionens internationella
byrå i Bern, förslagsvis ........ »

Pensioner åt avskedade tjänstemän,

förslagsvis ............................................ »

Dyrtidstillägg, förslagsvis .................... »

564,700

18,000

300,000

64.000

15.000

8,500

1,000

160,000

25,000

2,600

50.000

85.000

Summa kronor 1,293,800;

samt

b) upptaga det ordinarie förslagsanslaget till patentoch
registreringsverket med oförändrat belopp, 1,500,000
kronor.

Utskottet.

20

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

14:o) Kostnader för den Överståthållarämbetet och länsstyrelserna åliggande
befattning med vissa slag av registrering. I överensstämmelse med
Kungl. Majda därom gjorda framställning (punkt 18, sid. 61 och 62) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum,

a) till bestridande av kostnaderna för den Överståthållarämbetet
och länsstyrelserna åliggande befattning
med registreringar och anmälningar till förenings- med
flera register för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra
förslagsanslag av 10,000 kronor;

samt

b) medgiva, att de till nämnda myndigheter inflytande
avgifter för sådana registreringar och anmälningar
må tillföras detta anslag såsom särskilda uppbördsmedel.

15:o) Försäkringsinspektioneu. Kungl. Majit bar föreslagit riksdagen
(punkt 19, sid. 62—66) att

dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag till stat för
försäkringsinspektionen, att tillämpas från och med den 1 juli 1933;

dels ock upptaga det ordinarie förslagsanslaget till försäkringsinspektionen
med oförändrat belopp, 95,000 kronor.

Enligt numera tillämpade budgetprinciper äro i riksstaten för innevarande
budgetår ifrågavarande anslag och inkomsttiteln »Bidrag till försäkringsinspektionen»
upptagna med sinsemellan lika stora belopp.

Vid jämförelse med den för innevarande budgetår gällande staten framgår,
att antalet poster utökats från 6 till 9. Denna utökning har föranletts
av att anslagsposten »vikariatsersättningar, avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare, resekostnads- och traktamentsersättningar
m. m.», nu 45,600 kronor, uppdelats å inalles 5 särskilda anslagsposter,
nämligen »avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.» 14,400
kronor, »resekostnads- och traktamentsersättningar» 1,200 kronor, »hyra»
ll,9u0 kronor, »publikationstryck» 5,200 kronor och »expenser» 9,000 kronor.
Posten »avlöningar till ordinarie tjänstemän» bär, efter omräkning av
posten enligt numera för nyreglerade verk merendels tillämpade grunder,
bestämts till 66,100 kronor mot 63,600 kronor i gällande stat. Slutligen
har posten »avlöning åt en å övergångsstat uppförd registrator» avförts
från staten och posten »dyrtidstillägg» minskats från 13,000 kronor med
3,500 kronor till 9,500 kronor.

Departementschefen framhåller, att posten »expenser» bestämts med hänsyn
till att renskrivningskostnad icke skulle bestridas från expensanslag,

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

21

varjämte nämnda post och posten »publikationstryck» på sätt under punkt
16 angivits upptagits »förslagsvis».

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och under hänvisning till vad
riksdagen i sin skrivelse nr 78 anfört angående redovisning å riksstaten
av anslagen till expenser och tryckningskostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen,

att tillämpas från och med den 1 juli 1933:

Avlöningar tili ordinarie tjänstemän,

förslagsvis........................................ kronor 66,100

Arvoden å 3,000 kronor till två ledamöter
.................................................. » 6,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsvis ......• • » 14,400

Resekostnads- och traktamentser sättningar,
förslagsvis............................. » 1,200

Hyra, förslagsvis ..................................... » 11,900

Publikationstryck, förslagsvis .............. » 5,200

Expenser, förslagsvis.............................. » 9,000

Pensioner till avskedade tjänstemän,

förslagsvis................................... ''» 7,900

Dyrtidstillägg, förslagsvis .............. » 9.500

Summa kronor 131,200;

samt

b) upptaga det ordinarie förslagsanslaget till försäkringsinspektionen
med oförändrat belopp, 95,000
kronor.

16:o) Statens provningsanstalt. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 20, sid. 66—72) att

dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag till stat för
statens provningsanstalt, att tillämpas från och med den 1 juli 1933;

dels ock upptaga det ordinarie förslagsanslaget till anstalten med oförändrat
belopp, 341,100 kronor.

I förhållande till den för innevarande budgetår gällande staten hava
följande ändringar föreslagits:

Posten »tillfälliga biträden» — i gällande stat betecknad »tillfälliga biträden,
tjänsteresor m. m.» — har höjts från 38,000 kronor till 40,000
kronor och överflyttats från omkostnadsstaten till avlöningsstaten, varjämte
å förstnämnda stat uppförts en särskild post »resor» med 4,000

Utskottet,

22

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottet.

kronor. Posten »expenser» å omkostnadsstaten, nu 16,000 kronor, har
upptagits till 14,000 kronor. Därjämte har — med utbrytande av därför
beräkneliga kostnader från expensposten — å samma stat uppförts en särskild
post »publikationer» med 1,000 kronor. Vidare hava följande poster
å omkostnadsstaten minskats, nämligen posten »inventarier och maskiner
m. m.» — i gällande stat betecknad »inventarier och inventariers underhåll»
— från 6,000 kronor till 4,000 kronor, posten »bibliotek» från 2,500
kronor till 2,000 kronor, posten »laboratorieutensilier m. m.» från 19,000
kronor till 18,000 kronor och posten »underhåll av tomten m. m.» — i gällande
stat betecknad »försäkring av byggnader och utrustning, underhåll
av tomten m. m.» från 3,000 kronor till 1,500 kronor. Beträffande sistnämnda
post har departementsehefen anfört, att någon försäkring av anstaltens
byggnader och utrustning icke vidare syntes böra äga rum, i anledning
varav postens beteckning ändrats på sätt som föreslagits.

Departementschefen har slutligen framhållit, att i enlighet med vad
chefen för finansdepartementet närmare angivit under »För flera huvudtitlar
gemensamma frågor» anslagsposterna till expenser och till publikationer
i staten upptagits såsom förslagsanslag, men att desamma vid statens
fastställande av Kungl. Maj:t borde maximeras, varefter de sålunda bestämda
beloppen ej finge överskridas utan Kungl. Majrts medgivande.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majrts förslag och under hänvisning
till vad riksdagen i sin skrivelse nr 78 anfört angående redovisning
å riksstaten av anslagen till expenser och tryckningskostnader, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens provningsanstalt,
att tillämpas från och med den 1 juli 1933:

A. Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare,
förslagsanslag ........ 165,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag 42,000
Tillfälliga biträden, förslagsanslag 40,000
Inspektörens arvode ........................ 1,000 kr, 248,000

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ............................ kr. 30,600

C. Omkostnadsstat.

Till gas och elektrisk ström, förslagsanslag
............................................ 9,000

Till värme, förslagsanslag ........... 5,000

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

23

Till inventarier och maskiner m. m. 4,000

» bibliotek .................................... 2,000

» glasvaror, förslagsanslag ........ 4,000

» laboratorieutensilier, kemikalier,
materialier, förbrukningsartiklar,
provningsanordningar

m. m., förslagsanslag.................... 18,000

Till expenser, förslagsanslag 14,000

» resor, förslagsanslag ................ 4,000

» publikationer, förslagsanslag 1,000

» underhåll av tomten m. m„

förslagsanslag ................................ 1.500 kr. 62,500

Förslagsanslag kr. 341,100;

samt

b) upptaga det ordinarie förslagsanslaget till statens
provningsanstalt med oförändrat belopp, 341,100 kronor.

Handel och sjöfart.

17:o) Handelshögskolan i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 21, sid. 73 och 74) och under erinran att anslaget för ifrågavarande
ändamål för innevarande budgetår utgör 30,000 kronor, får utskottet
hemställa,

att riksdagen må, i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 3 januari 1933 angivits,
såsom bidrag till handelshögskolan i Stockholm under
läsåret 1933—1934 å riksstaten för budgetåret 1933/1934
anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor.

18:o) Exportstipendier. Svenska handelskaiurar i utlandet. På grund
av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar (punkterna 22 och 23, sid.
74—78) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum,

a) till exportstipendier för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor;

samt

b) såsom understöd för år 1933 till svenska handelskamrar
i utlandet å riksstaten för budgetåret 1933/1934
anvisa ett extra anslag av 70,500 kronor.

24

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

19:o) Internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik. Med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, sid. 79 och 80) och under
erinran, dels att ifrågavarande anslag är för budgetåret 1932/1933 uppfört
med 600 kronor, dels att den föreslagna höjningen är beroende av de rådande
valutaförhållandena, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag för år 1934 till den
internationella byrån i Bryssel för handelsstatistik å
riksstaten för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag
av 700 kronor.

20:o) Ersättning åt sjömanshusen. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 25, sid. 80—82) att, för beredande under år 1933 åt sjömanshusen
av ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktigas inskrivning och
redovisning samt för andra dem åvilande uppgifter för statsverkets räkning,
å riksstaten för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 100,000
kronor.

Efter förslag av Kungl. Majit anvisade 1920 års riksdag ett anslag å

162,000 kronor för det ändamål, varom fråga är. Samma anslag har sedermera
årligen anvisats.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget har anslaget för nästkommande
budgetår föreslagits nedsatt till 100,000 kronor.

I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 88, inom
första kammaren av herr O. A. Nordborg och den andra, nr 65, inom andra
kammaren av herr A. Törnkvist i Karlskrona, vari hemställts, att ifrågavarande
anslag till sjömanshusen måtte för budgetåret 1933/1934 upptagas
till oförändrat belopp, 162,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande!

»Under punkt 25 av tionde huvudtiteln i statsverkspropositionen har Kungl.
Majit föreslagit, att anslaget till sjömanshusen skall sänkas från det belopp
av 162,000 kronor, varmed anslaget under en följd av år utgått. Departementschefen
har i detta avseende gått betydligt längre än granskningsnämnden,
som förutsatt en minskning med 16,000 kronor i stället för nu föreslagna
synnerligen kraftiga beskärning på icke mindre än 62,000 kronor.

Sjömanshusens ursprungligen främsta uppgift var understödsverksamhet
bland sjöfolk eller, som man år 1748 vid grundläggandet av sjömanshusinstitutionen
uttryckte det, att möjliggöra för »coopvaerdiesjöfolk, som antingen
under och uti tjänst på svenska coopvaerdieskepp lidit någon skada till hälsa
och lemmar eller ock uti förbemälte tjänst tillbragt deras år och för ålder
samt bräcklighets skull icke vidare tjänst kunde göra», att på sin återstående

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

25

levnadstid njuta ett visst årligt underhåll; för denna verksamhets utövning
hava sjömanshusen sedan gammalt ägt rätt uppbära vissa av sjöfolket själva
och redarna (fartygen) för detta syfte uttagna avgifter (hyresavgifter och
tonavgifter). Denna deras ursprungliga och samhälleligt synnerligen behjärtansvärda
uppgift har emellertid allt mer kommit att skjutas åt sidan genom
att de förvaltningsbestyr av olika slag, som staten efter hand ålagt sjömanshusen
genom de med dessa bestyr förbundna kostnaderna berövat understödsverksamheten
betydande belopp.

På grund av dessa statliga förvaltningsuppgifters stora omfång, som undan
för undan ökats, har tidigare genom olika utredningar, däribland 1917 års
sjömanshuskommitterades stora utredning, beräknats, att statens andel i sjömanshusens
förvaltningsuppgifter ej kunde sättas lägre än till 75 procent.

De årliga totalkostnaderna för sjömanshusens förvaltning uppgå för närvarande
till cirka 538,000 kronor årligen. Staten har på senare år härtill
bidragit med allenast 162,000 kronor årligen eller alltså endast med omkring
30 procent, medan återstoden fått tagas av de medel, som eljest skolat reserveras
för understöd. Räknat efter ovannämnda i och för sig ej höga procenttal
av 75 procent borde rättvisligen ett väsentligt högre statsbidrag
kunna begäras. Under alla förhållanden kan ej någon beskärning i det
nuvarande statsanslaget ske utan allvarligt åsidosättande av billighetens
krav. Att märka är att anslagsminskningen till sist går ut över sjukt och
ålderstiget sjöfolk.

Vanskligheten i att rubba på sjömanshusens till beloppet fasta inkomster,
till vilka statsanslaget på senare tid hört, framstår med särskild skärpa,
örn det beaktas, att sjömanshusens förnämsta inkomstkällor, ton- och hyresavgifterna,
växla i hög grad med konjunkturerna, vilket även kommerskollegium
i sitt i den kungl, propositionen åberopade utlåtande i ärendet
framhållit. Detta framgår av det förhållandet, att skillnaden mellan de
årliga uppbörderna av tonavgiften under exempelvis år 1921 (den lägsta
årsuppbörden efter tonavgiftens höjning år 1918) och under år 1929 (den
högsta årsuppbörden efter tonavgiftens höjning) utgör icke mindre än 336,920
kronor, samt att skillnaden mellan uppbörderna av hyresavgifter, vilka äro
beroende såväl av konjunkturerna som av storleken av sjöfolkets hyror,
under de varandra närliggande åren 1928 och 1930 utgör 108,527 kronor.
Vad dylika inkomstväxlingar betyda för den ekonomiska förvaltningen av
en välfärdsinstitution av sjömanshusens karaktär torde icke behöva närmare
förklaras. Men även om, såsom departementschefen framhåller, en tillfällig
beskärning av statsanslaget ej skulle behöva medföra någon minskning i
den nuvarande omfattningen av understödsverksamheten, lägger den sig
givetvis hindrande i vägen för en välbehövlig successiv höjning av understödsbeloppen.
önskvärdheten av dessa belopps höjning framgår av det förhållandet,
att sjömanshusen, ehuru en avsevärd förbättring undan för undan
kunnat ernås under senare år, likväl alltjämt icke förmå utdela högre understöd
per mottagare och år än i genomsnitt omkring 110 kronor. Med

26

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottet.

hänsyn till statens ianspråktagande av sjömanshusen för dess förvaltningsbestyr
innebär sänkning av förevarande anslag i själva verket, att staten i
än större utsträckning än som redan hittills måste anses hava varit fallet
tillgodoser statsintressen på bekostnad av de intressen, som ligga bakom sjöfolks
och redares avgifter till sjömanshusen, nämligen syftet att säkerställa
en åtminstone något så när effektiv hjälpverksamhet från dessa institutioners
sida.»

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har kommerskollegium i skrivelse
till Kungl. Maj:t den 27 augusti 1932 — efter att hava lämnat en redogörelse
rörande sjömanshusinstitutionen och med anslaget till denna sammanhörande
förhållanden — för sin del motsatt sig en sänkning av den nu
till sjömanshusen utgående ersättningen.

Enligt vad utskottet av handlingarna i ärendet inhämtat, har kommerskollegium
till stöd för sin ståndpunkt örn anslagets bibehållande vid dess
nuvarande storlek anfört, bland annat, att det borde ihågkommas, att anslaget
beräknats med erkännande av förpliktelse för staten att ersätta sjömanshusen
för statens andel i deras arbetsuppgifter, att anslaget från början
beräknats i förhållande till en tänkt minimikostnad för sjömanshusens
förvaltning och att vid prövningen första gången av anslagets storlek vederbörande
departementschef förklarade sig hava blivit övertygad om att statsverkets
kostnader icke kunde ställa sig lägre än sålunda beräknats. Enligt
kollegii mening syntes intet hava inträffat, som rimligtvis skulle kunna
medföra tillämpning på förevarande fråga av andra premisser än dem, som
sålunda legat till grund för det ursprungliga och hittills år från år vidhållna
beslutet i saken. Då nyssnämnda minimikostnad syntes ligga ej
oväsentligt under den även efter en omorganisation av sjömanshusen påräkneliga
kostnaden för sjömanshusförvaltningen, vore det enda konsekventa,
att staten bidroge med ökat bidrag. Kollegium, som senast i framställning
till Kungl. Maj:t den 30 augusti 1929 dryftat denna sida av frågan, ansåge
sig emellertid icke för närvarande böra framföra något förslag i denna
riktning.

Beträffande läget av frågan örn sjömanshusens omorganisation har någon
annan redogörelse härför ej synts kommerskollegium erforderlig än en hänvisning
till Kungl. Maj:ts propositioner till 1928 och 1929 års riksdagar,
däri Kungl. Majit i princip godtagit av kollegium framlagda omorganisationsförslag,
samt ifrågavarande riksdagars beslut, innefattade i uttalandet, att
det icke syntes riksdagen lämpligt att, innan slutlig ståndpunkt kunnat
tagas till omorganisationsfrågan i hela dess vidd, vidtaga indragning av
några sjömanshus. Nämnda omorganisationsförslag, innefattande indragning
av 13 sjömanshus, hade huvudsakligen till syfte en rationalisering av hela
verksamheten vid sjömanshusen och underlättande av administrationen, särskilt
utjämningen av understödsverksamheten. Belysande för verkningarna
i besparingshänseende av förslagets eventuella realiserande vore, att avlö -

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

27

ningskontot vid nyssnämnda 13 sjömanshus uppginge till ungefär 5 procent
av avlöningarna vid samtliga 47 sjömanshus. Vid omorganisationens
eventuella genomförande skulle emellertid enligt kollegii mening besparingen
pä denna punkt sannolikt komma att i viss utsträckning motvägas av utgiftsökning
vid de kvarblivande sjömanshusen med hänsyn till av indragningarna
föranledd ökad arbetsbörda där.

Sedd i belysning av syftet med sjömanshusens inrättande samt statens
förhållande till desamma under olika tider och det sätt, varpå detta syfte
tillgodosetts, skulle, enligt vad kollegium anfört, en sänkning av statsunderstödet
särskilt försvåra fullföljandet av den utstakade planen för understödsverksamhetens
utjämnande och förbättrande. En eventuell besparing, sådan
som granskningsnämnden förutsatt, å sjömanshusens löne- och omkostnadsstater
borde, därest den eljest funnes skälig, i första hand rätteligen komma
understödsverksamheten vid sjömanshusen till godo, men detta syfte läte sig
uppenbarligen icke vinna, därest en mot besparingen svarande inkomst från
statsanslaget till sjömanshusen utebleve. En sänkning av statsunderstödet
skulle alltså under alla förhållanden enligt kollegii mening direkt eller indirekt
kunna ske endast på bekostnad av sådana intressen, som sjöfolkets
och redarnas avgifter till sjömanshusen avsett och alltjämt avse att tillgodose.

Med beaktande av vad kommerskollegium sålunda i förevarande fråga
anfört och med hänsyn till de skäl, som motionsvis andragits för ifrågavarande
anslags bibehållande vid dess nuvarande storlek eller 162,000 kronor, har
jämväl utskottet för sin del ansett någon nedsättning av anslaget icke böra
ifrågakomma och får sålunda tillstyrka motionärernas yrkande.

Under uttalande av önskvärdheten av att ny utredning snarast verkställes
angående storleken av den andel i sjömanshusens förvaltningskostnader,
som skäligen bör påvila staten, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med bifall till herrar Nordborgs
och Törnkvists i Karlskrona ovan berörda motioner,
1:88 och II: 65, för beredande under år 1933 åt sjömanshusen
av ersättning för dem åliggande bestyr med
värnpliktigas inskrivning och redovisning samt för andra
dem åvilande uppgifter för statsverkets räkning, å riksstaten
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag
av 162,000 kronor.

28

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

21:o) Läkarundersökning av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 26, sid. 82) och under erinran dels att ifrågavarande anslag
är för innevarande budgetår uppfört med 40,000 kronor, dels att den nu föreslagna
höjningen av anslaget är föranledd av de senare årens belastning
å anslaget, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till läkarundersökning av sjöfolk
i enlighet med de i statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 8 januari 1933 angivna grunderna för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av

45,000 kronor.

22:o) Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten. Drift- och
underhållskostnader för statens isbry tar fartar g. Med tillstyrkande av bifall
till Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 27 och 28, sid. 83—85) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum,

a) såsom bidrag för år 1933 till kostnaderna för internationell
patrulleringstjänst i norra Atlanten å riksstaten
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag
av 9,500 kronor;

samt

b) till bestridande av drift- och underhållskostnader
för statens isbrytarfartyg för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor.

23:o) Internationell byrå i Paris för utställningar. På grund av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, sid. 86) och under erinran dels att ifrågavarande
anslag för innevarande budgetår utgör 2,000 kronor och dels att den
nu föreslagna höjningen av anslaget är föranledd av växelkursen för den
svenska kronan, får utskottet hemställa,

att riksdagen må såsom bidrag till kostnaderna för
den internationella byrån i Paris för utställningar för
budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av
2,600 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

29

Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

24:o) Reseunderstöd åt personer, som önska i främmande länder förvärva
ökad insikt oell skicklighet i vad till bergshanteringen hör.
Befrämjande i allmänhet av slöjderna. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna 30 och 31, sid. 87 och 88) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1933/1934 upptaga det ordinarie
reservationsanslaget till reseunderstöd åt personer, som
önska i främmande länder förvärva ökad insikt och
skicklighet i vad till bergshanteringen hör, utan angivet
belopp;

samt

b) för budgetåret 1933/1934 upptaga dels det ordinarie
anslaget till manufakturernas befrämjande, dels ock de
ordinarie reservationsanslagen till reseunderstöd åt arbetare
i de särskilda näring syrkena, till reseunderstöd
åt idkare av hantverk och annan mindre industri, till
reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industri
och hantverk samt till reseunderstöd åt teoretiskt
och praktiskt bildade tekniker, som icke ägna sig åt
bergshanteringen, utan angivna belopp.

25:o) Befrämjande av hemslöjden m. m. Kungl. Makt bar föreslagit
riksdagen (punkt 32, sid. 88 och 89) att under riksstatens tionde huvudtitel
med utslutande av det under rubriken »Befrämjande av hemslöjden»
uppförda ordinarie anslaget, under rubrik »Befrämjande av hemslöjden
m. m.» uppföra ett ordinarie anslag av 20,000 kronor.

Från det ordinarie anslaget å 15,000 kronor till befrämjande av hemslöjden
utgå — förutom arvode å 3,000 kronor till en extra instruktör i
hemslöjd — understöd till hushållningssällskap och landsting samt till hemslöjdsföreningar.

Utöver nu ifrågavarande anslag hava under en följd av år å riksstaten
anvisats två extra anslag såsom understöd åt Föreningen för svensk hemslöjd
och åt Svenska slöjdföreningen. Sistnämnda två anslag utgå för
löpande budgetår med 4,000 kronor respektive 5,000 kronor.

Enligt det nu föreliggande förslaget skulle samtliga understöd för nu
ifrågavarande ändamål utgå från ett och samma anslag, som skulle upptagas
såsom ordinarie anslag under rubrik »Befrämjande av hemslöjden
m. m.» Detta anslags storlek har ansetts kunna bestämmas till 20,000
kronor.

30 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Marits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må med uteslutande av det under
rubriken »Befrämjande av hemslöjden» uppförda ordinarie
anslaget, under rubrik »Befrämjande av hemslöjden
m. m.i> uppföra ett ordinarie anslag av 20,000 kronor.

26:o) Arvoden åt torvingenjörer m. ni. På grund av Kungl. Maj:ts
därom gjorda framställning (punkt 33, sid. 90 och 91) och under erinran att
ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 17,000
kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till arvoden åt torvingenjörer m. m.,
i enlighet med vad i statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 3 januari 1933 förordats, för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra anslag av 14,000 kronor.

27:o) Praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 34, sid. 92—94) att

dels medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium att
enligt grunder, som av Kungl. Majit fastställas, bevilja statsunderstöd åt
hantverksmästare för utbildande av högst 75 lärlingar med utbildningstid
från tidpunkt under budgetåret 1933/1934,

dels ock till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 45,000 kronor.

För befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare hava
alltsedan år 1917 av riksdagen anvisats anslag. Dessa anslag hava avsett
dels — och huvudsakligen — statsunderstöd åt hantverksmästare för utbildande
av lärlingar samt därmed förbundna utlärlingspenningar och
statspremier, dels ock statsunderstöd till hantverksföreningar, anslutna till
Sveriges hantverksorganisation, för utdelande av penningpremier till därav
förtjänta lärlingar.

Vad först angår statsunderstöden till hantverksmästarna, vilka understöd
ursprungligen, bestämdes till 300 kronor per lärling, utgå dessa numera
med 400 kronor per lärling för en lärotid av tre år. Av detta belopp
utbetalas 125 kronor vid första, 100 kronor vid andra och 75 kronor
vid tredje läroårets slut, sedan för varje gång av ombud för Sveriges
hantverksorganisation avgivits utlåtande, huruvida mästaren, för såvitt
på honom ankomme, bedrivit lärlingens utbildande på ett för utbildningens
fullbordande vid tredje årets slut ändamålsenligt sätt. Återstående
100 kronor utbetalas, sedan styrkt blivit, att lärlingen genom
avlagt prov eller på annat sätt visat sig vara utlärd i yrket. Dessutom

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

31

är lärlingen själv, om han efter avlagt prov undfått Sveriges hantverksorganisations
utlärlingsbevis, berättigad till en utlärlingspenning av 20
kronor och kan, om ban i utlärlingsbeviset tillerkänts högsta vitsord för
skicklighet i yrket, dessutom erhålla statspremium av högst 100 kronor.

Jämlikt medgivande av 1930, 1931 och 1932 års riksdagar har lärlingsunderstödens
antal ökats från 75 till 100 stycken för de lärlingsgrupper,
vilkas utbildning påbörjats under budgetåret 1930/1931—1932/1933.

För löpande budgetår har för statspremier beräknats ett belopp av 2,500
kronor, motsvarande premier till en tredjedel av antalet kvarvarande lärlingar
i den lärlingsgrupp, vars utbildning påbörjades under budgetåret
1929/1930.

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle antalet lärlingar i
den nya lärlingsgrupp, vars utbildning bör påbörjas under nästkommande
budgetår, bestämmas till 75 och understöden till hantverksmästarna minskas
till 300 kronor. Till understöd åt hantverksföreningar för utdelande av
lärlingspremier har beräknats ett belopp av 1,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium
att enligt grunder, som av Kungl. Majit
fastställas, bevilja statsunderstöd åt hantverksmästare
för utbildande av högst 75 lärlingar med utbildningstid
från tidpunkt under budgetåret 1933/1934;

samt

b) till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning
hos hantverksmästare för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra anslag av 45,000 kronor.

28:o) Standardiseringsverksamhet. Med anledning av Kungl. Majits förslag
(punkt 35, sid. 94—98) och under erinran att anslag för ifrågavarande
ändamål för innevarande budgetår anvisats med 30,000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till uppehållande av
standardiseringsverksamheten för budgetåret 1933/1934
anvisa ett extra anslag av 17,000 kronor.

29:o) Vissa undersöknings- och försvarsarbeteu. I överensstämmelse
med vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 36, sid. 98—101) och
under erinran att för nu ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår
anvisats ett anslag å 110,000 kronor, hemställer utskottet,

32

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

att riksdagen må för verkställande av undersökningsoch
för svar sarbeten å områden, som genom Sveriges
geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda
för kronans räkning inmutade, m. m. för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 85,000
kronor.

30:o) Vissa kostnader för statens gruvegendom. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 37, sid. 101 och 102) att för bestridande av vissa
kostnader för statens gruvegendom för budgetåret 1933/1934 anvisa ett
extra förslagsanslag av 12,000 kronor.

För bestridande av kostnader för under kommerskollegii förvaltning
stående gruvegendom har för vartdera av budgetåren 1931/1932 och 1932/
1933 av riksdagen anvisats ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor.

Vidare har riksdagen för bestridande av kostnader för under Mertainens
gruvaktiebolags förvaltning stående egendom anvisat för budgetåret 1931/
1932 ett extra anslag av 10,000 kronor och för budgetåret 1932/1933 ett
dylikt anslag av 5,000 kronor.

Enligt det föreliggande förslaget skulle nu nämnda anslag sammanföras
till ett enda anslag av förslagsanslags natur under beteckningen »vissa
kostnader för statens gruvegendom». Anslaget har ansetts kunna bestämmas
till 12,000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förevarande förslag hemställer
.utskottet,

att riksdagen må för bestridande av vissa kostnader
för statens gruvegendom för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra förslagsanslag av 12,000 kronor.

Ingenjörsvetenskapsakademien.

31:o) Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och
bränsleområdet. I enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen
(punkt 39, sid. 103—105) och under erinran att ifrågavarande anslag är
för innevarande budgetår uppfört med 75,000 kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för bedrivande av tekniskt-vetenskaplig
forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra
reservationsanslag av 60,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

33

Diverse.

32:o) Rese- oell traktamentspenningar. På grund av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 40, sid. 106) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar, nu 4,000
kronor, med 2,000 kronor till 2,000 kronor.

33:o) Skrifmaterialier och expenser, veil m. m. Med tillstyrkande av
bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, sid. 106) och under erinran
om vad riksdagen i sin skrivelse nr 78 anfört angående redovisning å
riksstaten av anslagen till expenser och tryckningskostnader, får utskottet
hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget
till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu

85.000 kronor, med 7,000 kronor till 92,000 kronor.

34:o) Tryckningskostnader. Under erinran om den under nästföregående
punkt åberopade skrivelsen nr 78 får utskottet, i enlighet med Kungl.
Marits förslag (punkt 42, sid. 107), hemställa,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till tryckningskostnader, nu 79,931 kronor,
med 9,931 kronor till 70,000 kronor;

dock att i anslaget må göras den jämkning, som
kan erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.

35:o) Kommittéer oell utredningar genom sakkunniga. I överensstämmelse
med Kungl. Majlis förslag (punkt 43, sid. 107) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
nu 100,000 kronor, med 20,000 kronor till

80.000 kronor.

36:o) Traktatbereduingen. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt
44, sid. 107 och 108) att för bestridande av kostnader för traktatberedningen
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av

20,000 kronor.

Bihang lill riksdagens protokoll 19113. C sami. Nr 10. 3

34

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Genom beslut den 21 oktober 1932 förordnade Kungl. Majit, att — enär
det handelspolitiska läget för Sveriges del utvecklat sig därhän, att med
vissa länder ett upptagande av handelstraktatförhandlingar vore inom en
nära framtid förestående — en särskild traktatberedning skulle bildas
med uppgift att stå till vederbörande departementschefers omedelbara förfogande
såväl för muntliga rådplägningar som för avgivande av skriftliga
utlåtanden och förslag. Traktatberedningen utgör ett centralorgan
för beredande av de handelsavtalsförhandlingar, som nu pågå eller förväntas
med ett flertal länder. Även andra handelspolitiska spörsmål av
större betydelse hänskjutas till beredningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för bestridande av kostnader för
traktatberedningen för budgetåret 3933/1934 anvisa ett
extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

37:o) Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen.
Provisoriskt dyrortstillägg ät vissa befattuingsliavare i
statens tjänst. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Beträffande
anslag till ifrågavarande ändamål (punkterna 45—47, sid. 108
och 109) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtanden; vilket härmed

anmäles.

38:o) Avlöningar åt personal ni. ni. vid företagsräkningen. Med anledning
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, sid. 109 och 110) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för avlöningar åt personal m. m.
vid företagsräkningen för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra reservationsanslag av 54,000 kronor.

39:o) Inköp av äldre fartygstonnage. Beträffande två likalydande motioner,
väckta, den ena, nr 162, inom första kammaren av herr O. A. Nordborg
och den andra, nr 173, inom andra kammaren av herr N. Christiernsson
m. fl. jun anslag å 2,800,000 kronor till inköp av äldre fartygstonnage
för nedskrotning avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket
härmed

anmäles.

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

35

40:o) Bidrag: till underhåll och drift av fiskefyrar. Kungl. Ma;j:t har
föreslagit riksdagen (punkt 49, sid. 110 och lil) att såsom bidrag till underhåll
och drift av fiskefyrar för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra
reservationsanslag av 1,000 kronor.

Nästlidet års riksdag har för budgetåret 1932/1933 till säkerhetsanordningar
till ledning för fiskefartyg anvisat ett anslag av 10,000 kronor.

I samband med Kungl. Majda förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft en inom andra kammaren av herr E. Hällgren väckt
motion, nr 314, vari hemställts, att riksdagen måtte, utöver vad Kungl.
Majd föreslagit, såsom bidrag till underhåll och drift av tiskefyrar för budgetåret
1933/1934 anvisa ett belopp av 5,000 kronor till ombyggnad av fyren
å Listers huvuds östra udde.

Vid behandlingen av föreliggande förslag har utskottet, i betraktande av
det statsfinansiella läget och med hänsyn till storleken av det anslag, utskottet
förordat till anvisande för tillgodoseende av den allmänna sjöfartens
behov av förbättrade säkerhetsanstalter, funnit det nu ifrågavarande anslaget
böra begränsas till det av Kungl. Majd föreslagna beloppet och kan alltså
ej biträda motionärens yrkande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. .Majds förslag
och med avslag å herr Hällgrens motion, II: 314,
såsom bidrag till underhåll och drift av fiskefyrar för
budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag
av 1,000 kronor.

Övriga ordinarie anslag''.

41:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under tionde huvudtiteln, Ilar någon ändring icke
ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under tionde huvud
titeln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,
må i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppföras med
oförändrade belopp.

Stockholm den 31 mars 1933.

Utskottet.

På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.

36

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från lörsta kammaren: herrar Lindblad, Widell, Bergqvist, Nilsson i Malmö, Oscar
Olsson, Carlsson i Gävle, Asplund, Ernfors, Bergström, Nilsson i Fredriksfelt, Andersson i
Djursholm och Nordborg; samt

fx-ån andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Jansson i Falun, Strindlund,
Törnkvist i Karlskrona, Persson i Fritorp, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson i Falla,
Högström, Andersson i Ovanmvra och Isacsson.

Reservationer:

vid punkt 20 (ersättning åt sjömanshusen) av herrar Lindblad, Nilsson
i Fredriksfelt, Anderson i Ekstock, Jansson i Falun, Strindlund, Persson
i Fritorp, Andersson i Höör, Persson i Falla och Andersson i Ovanmyra,
vilka ansett, att utskottets utlåtande och förslag hort hava följande lydelse:

»Såsom av — — ■— — — — utgående ersättningen.

Enligt vad — — — — — — denna riktning.

Beträffande läget--------arbetsbörda där.

Sedd i — — — — — — att tillgodose.

Även med beaktande av vad kommerskollegium sålunda anfört, har utskottet
ansett, att, därest effektiva åtgärder vidtagas för nedbringande av
sjömanshusens förvaltningskostnader, en — åtminstone tillfällig — reducering
av förevarande anslag med hänsyn till det statsfinansiella läget bör
kunna vidtagas. Utskottet har emellertid i likhet med granskningsnämnden
ansett anslagsminskningen böra begränsas till omkring tio procent av
nu utgående anslag eller 16,000 kronor, på grund varav anslaget för nästkommande
budgetår skulle bestämmas till 146,000 kronor.

Under uttalande-------alltså hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och herrar Nordborgs och Törnkvists i
Karlskona ovanberörda motioner, 1:88 och II: 65, förberedande
under år 1933 åt sjömanshusen av ersättning
för dem åliggande bestyr med värnpliktigas inskrivning
och redovisning samt för andra dem åvilande
uppgifter för statsverkets räkning, å riksstaten för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra anslag av 146,000
kronor.»

vid punkt 40 (bidrag till underhåll och drift av fiskefyrar)

1) av herrar Andersson i Djursholm, Törnkvist i Karlskrona och Jeppsson,
vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till den i ämnet väckta
motionen.

2) av herr B. Holmgren.

33o8s3, Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.