Första lagutskottets utlåtande, Nr 2.
5
«
Hr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 28 januari 1933 kl. 11 f. m.
Utlåtande i anledning av verkställd granskning av militieombudsmannens
ämbetsförvaltning.
För den enligt § 42 mom. 2 i riksdagsordningen ett av lagutskotten
åliggande granskning av militieombudsmannens ämbetsförvaltning ba
båda kamrarna till lagutskott hänvisat militieombudsmannens vid innevarande
riksdag avgivna ämbetsberättelse.
Första lagutskottet, som verkställt granskningen, har för ifrågavarande
ändamål från militieombudsmansexpeditionen mottagit dels de diarier,
vilka år 1932 förts i nämnda expedition och under militieombudsmannens
inspektionsresor, dels ock expeditionens registratur för samma
år. Därjämte ha på särskild begäran handlingarna rörande vissa av
militieombudsmannen handlagda ärenden hållits utskottet tillhanda.
Över den numera fullbordade granskningen får utskottet härmed avgiva
utlåtande.
Militieombudsmannen meddelar till en början, att han från och med
den 4 till och med den 6 april, från och med den 4 juli till och med den
13 augusti samt den 21 december begagnat sig av den militieombudsmannen
enligt 23 § i instruktionen tillkommande rätt till semester, ävensom
att ämbetet under nämnda tider uppehållits av byråchefen Frans
Gustaf Sture Centerwall.
Enligt vad i berättelsen härefter omförmäles har militieombudsmannen
Elliot under året företagit inspektionsresor till Stockholms, Uppsala,
Södermanlands, Östergötlands, Blekinge och Jämtlands län. Tjänstförrättande
militieombudsmannen Centerwall har företagit inspektionsresor
till Gotlands och Västerbottens län.
Vid inspektionerna har militieombudsmannen biträtts av byråchefen
vid militieombudsmansexpeditionen samt i vissa fall därjämte av byråintendenten
vid expeditionen eller av en intendenturofficer samt i åtskilliga
fall av en byggnadssakkunnig officer. Vid inspektionen av truppförband
hava krigsrättsprotokollen, protokollen angående disciplinära
bestraffningar, de militära straffregistren, anteckningsböckerna över
meddelade tillrättavisningar, kassaförvaltningens räkenskapshandlingar
samt handlingar rörande upphandling och redovisning av materiel av
olika slag ävensom marketenterirörelsen granskats. Tillika har uppmärksamhet
ägnats åt vården av kaserner och materiel samt åt hygieni
6
Första lagutskottets utlåtande Nr 2.
ska förhållanden. I samband med inspektionerna av truppförband hava
även arrestlokalerna besökts.
Under året har särskild uppmärksamhet ägnats åt förhållandena vid
vissa marinförvaltningen underställda kassaförvaltningar.
Över de under året handlagda ärendena meddelas i ämbetsberättelsen
följande översikt:
»På sätt militieombudsmannens ämbetsberättelse till 1932 års lagtima riksdag
utvisar kvarstodo vid början av år 1932 från år 1931 balanserade
ärenden till ett antal av .............................................................................. 26
Under år 1932 tillkommo ärenden till följande antal:
enligt allmänna diariet................................................................................... 300
enligt diariet över hemliga ärenden ............................................................ 1
Sammanlagda antalet ärenden, som förelegat under år 1932, utgör
alltså.......................................................................................... 327
De 301 ärenden, som inkommit under år 1932, utgöras av:
ärenden, inkomna från myndighet............................................................... 23
klagomål eller framställningar från enskilda .............. 91
ärenden, uppkomna under inspektioner eller eljest vid militieombuds
mannen
åliggande granskning................................................................. 175
militieombudsmannens organisations- och förvaltningsärenden m. m. 12
Summa 301
Av de från föregående år balanserade 26 ärenden hava 14 utgjorts av
klagomål eller framställningar från enskilda samt 12 av ärenden, som uppkommit
under inspektioner eller eljest vid militieombudsmannen åliggande
granskning m. m.
Till behandling under år 1932 hava alltså förelegat 23 ärenden, som inkommit
från myndighet, 105 klagomål eller framställningar från enskilda
samt 187 ärenden, som uppkommit under inspektioner eller eljest vid militieombudsmannen
åliggande granskning m. m., tillhopa 315 ärenden av dylika
slag.
Av dessa ärenden hava
på grund av återkallelse avskrivits ................................................................ 1
till annan myndighet hänvisats .............................................12
utan åtgärd avskrivits ....................................................... -. 7
efter vederbörandes hörande eller eljest verkställd utredning avskrivits 182
på grund av stadgandet i 5 § instruktionen för militieombudsmannen
fått bero .....................................................................................14
på grund därav att klagande erhållit gottgörelse eller rättelse eljest
vunnits blivit avskrivna ........................................... ............................... 57
efter av domstol eller annan myndighet på militieombudsmannens
föranstaltande meddelat beslut avslutats ............ 14
till följande år balanserats ..........................;28
Summa 315
Första lagutskottets utlåtande Nr 2. 7
Av de anhängiggjorda åtalen (därmed jämförliga ärenden) voro vid
1932 års början ännu icke slutligt prövade................................................ 2
anhängiggjordes under år 1932 ............................................................... 4
Summa 6
Av dessa åtal
hava under året slutligen avgjorts.............................................................. 5
äro vid årets slut på prövning beroende ................................................. 1
Summa 6
Av bela antalet (327) ärenden äro under året slutbehandlade........... 299
i avvaktan på myndighets beslut eller på utredning vilande................ 24
på militieombudsmannens prövning beroende............................................ 4
Summa 327»
Ämbetsberättelsen upptager vidare såsom bilagor redogörelser dels för
anhängiggjorda åtal och därmed jämförliga åtgärder, dels för vissa
ärenden, som icke föranlett åtal eller därmed jämförlig åtgärd, dels ock
för framställningar till Konungen m. m., ävensom yttrande till 1932 års
konstitutionsutskott i fråga örn möjligheten att sammanslå justitieombudsmans-
och militieombudsmansämbetena samt yttrande i anledning
av remiss rörande upphörande av vissa krigsdomstolar.
Beträffande åtalen har liksom i föregående ämbetsberättelse redogörelse
ansetts böra meddelas endast för sådana, som under året prövats
av första domstol, varemot annat åtal allenast i korthet omnämnts.
I avdelningen »vissa ärenden, som icke föranlett åtal eller därmed
jämförlig åtgärd», ha huvudsakligen medtagits sådana ärenden, vilka
på grund av det spörsmål, som förelegat, ansetts ha intresse utöver det
enskilda fallet.
Under rubriken »Redogörelser för framställningar till Konungen
m. m.» redogöres till en början för de åtgärder, som under året vidtagits
i anledning av tva tidigare av militieombudsmannen till Konungen avlåtna
skrivelser. Vidare omförmälas av militieombudsmannen eller
tjänstförrättande militieombudsmannen nedannämnda dagar under år
1932 till Konungen avlåtna framställningar, nämligen
den 4 juni angående behovet av vissa ändrade bestämmelser örn förberedande
förhör i militära mål;
den 28 juli angående ersättning åt förutvarande sjuksköterska vid garuisonssjukhus
för sjukdom, som ådragits i tjänsten;
den 7 mars angående fråga örn yrkesutövning av eldare vid truppförband,
bestående i yrkesmässig automobiltrafik, vore förenlig med tjänsten
vid krigsmakten;
den 31 maj angående huvudsakligen den omfattning, vari fast anställt
manskap må användas till handräckningsarbeten samt bestämmandet av
anställningstidens början vid nyanställning av volontär;
8
Första lagutskottets utlåtande Nr 2.
den 12 augusti angående åtgärder för åstadkommande av större noggrannhet
vid handläggning å rullföringsexpeditionerna av mönstringsanmälningar;
den
13 augusti angående viss ändring i bestämmelserna örn överföring
från fast anställning vid krigsmakten;
den 5 november angående missförhållanden med marinens räkenskaps
väsende; och
den 11 augusti angående ändring i bestämmelserna örn rätt att avgiftsfritt
färdas å Vaxholms fästnings kommunikationsbåtar.
Tillika redogöres för av militieombudsmannen under året avlåtna
framställningar den 2 april angående åtgärder mot användande inom
marinen av s. k. uppryckningsövningar såsom straff eller tillrättavisning
för tjänsteförseelser samt den 30 juli angående förbud mot infordrande
av anbud å varuslag av viss fabriks tillverkning.
Vid den granskning av militieombudsmannens ämbetsförvaltning, som
utskottet grundlagsenligt förehaft, har någon anledning till anmärkning
icke förekommit, vilket utskottet härmed för riksdagen
anmäler.
Stockholm den 27 januari 1933.
På första lagutskottets vägnar:
A. AKERMAN.
Vid detta ärendes behandling ha närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerman, Anderson i Hägelåkra, Klefbeck, Wagnsson,
Ehrnberg, Jonsson, Julin och Halvarsson;
från andra kammaren: herrar Linnér, Nilsson i Antnäs, Westman, Sjögren, fru Östlund,
herrar Olsson i Mellerud, Höglund och Björling.
Reservationer:
1) av herrar Akerman, Klefbeck, Wagnsson och Sjögren, fru östlund
samt herrar Olsson i Mellerud och Höglund, som anfört följande:
»I fråga örn det i berättelsen sid. 49 o. ff. upptagna, med diarienummer
14 betecknade ärendet, som till militieombudsmannen inkommit genom
anmälan av Konrad Östberg i Väja, inhämtas av ämbetsberättelsen, alt
Första lagutskottets utlåtande Nr 2.
9
överstelöjtnanten C. A. H. Fahlström vid Västernorrlands regemente i slutet
av oktober 1931 på anmodan av översten vid regementet T. R. Evers
inkallat en värnpliktig till förhör för utredande huruvida den värnpliktige
deltagit såsom demonstrant vid den s. k. Lundeaffären. Vid förhöret
har den värnpliktige tillfrågats, huruvida han deltagit i demonstrationen
m. m. Sedan han förnekat detta, hade han fått avlägsna sig. Huru
i övrigt tillgått vid förhöret, har icke blivit i ärendet tillförlitligen utrett.
Militieombudsmannen säger sig antaga, att avsikten med frågornas
framställande varit antingen att åstadkomma ett bidrag till utredningen
i det s. k. Ådalsmålet, vilket vid denna tidpunkt var under handläggning
vid regementets krigsrätt, eller ock att förebringa utredning,
huruvida den värnpliktige företagit handlingar, som enligt regementschefens
bedömande innefattat brott. Därest avsikten varit den först antagna,
kunde enligt vad militieombudsmannen vidare i ärendet anfört
regementschefens förfarande att låta undersöka, huruvida den värnpliktiges
uttalanden kunde vara av betydelse för en objektiv utredning i mål
mot en befattningshavare vid regementet, icke anses anmärkningsvärt.
För den händelse regementschefens avsikt varit den såsom andra alternativ
antagna, torde — ehuru de handlingar, som enligt det uppkomna
ryktet företagits, skulle hava ägt rum vid en tidpunkt då den värnpliktige
icke var i tjänstgöring vid krigsmakten — det icke kunna läggas
regementschefen såsom tjänstefel till last att han, med sin uppfattning
örn förhållandena, velat bringa det uppkomna ryktet, därest det befunnits
grundat, till vederbörande myndighets kännedom och i sådant syfte
låtit inhämta upplysningar av den värnpliktige. Huruvida skriftliga anteckningar
förts över framställda frågor och svar eller icke, syntes militieombudsmannen
sakna betydelse i ärendet. På grund av vad sålunda
anförts funne militieombudsmannen ej skäl att i ärendet vidtaga vidare
åtgärd.
Enligt vår mening hade militieombudsmannen bort anmoda regementschefen
att närmare angiva avsikten med den undersökning, varom han
föranstaltat. Genom sin underlåtenhet härutinnan har militieombudsmannen
blivit i nämnda avseende hänvisad till rena antaganden och därvid
uppställt förenämnda båda alternativ.
Vad det första av dessa beträffar anse vi, att regementschefen saknat
befogenhet att genom en undersökning av ifrågavarande slag söka införskaffa
processmaterial till en vid domstol anhängig rättegång. Och i
fråga örn det andra alternativet synes oss ej heller regementschefen hava
ägt befogenhet att föranstalta om undersökning, huruvida den värnpliktige
före sin värnpliktstjänstgöring gjort sig skyldig till förment bi-ottslig
handling.
Då alltså de av militieombudsmannen antagna motiv för regementschefens
handlingssätt icke kunna av oss godkännas, och någon giltig
grund för anställande av ifrågavarande förhör icke, såvitt handlingarna
Rihang till riksdagens protokoll 19,VI. sunil I nini. Nr I -2. 2
10
Första lagutskottets utlåtande Nr 2.
i ärendet utvisa, eljest förelegat, anse vi att militieombudsmannen icke
bort avsluta ärendet utan att däri vidtaga vidare åtgärd.»
2) av herr Sjögren, fru Östlund samt herrar Olsson i Mellerud och Höglund,
som, beträffande det i berättelsen sid. 114 o. ff. upptagna, med diarienummer
261 och 262/1931 betecknade ärendet, anfört:
»Väl framgår av utredningen i ärendet, att s. k. uppryckningsövningar
sedan länge inom marinen ansetts vara en tillåten och lämplig form
för de ungas danande till hurtiga krigsmän. Att en sådan uppfattning
kunnat vara rådande, måste tillskrivas den omständigheten, att övningarna
icke räknats såsom straff. Beträffande det i militieombudsmannens
berättelse relaterade fallet Melcher måste likväl anses, att vissa av
Melcher under ifrågavarande resa med pansarkryssaren Fylgia beordrade
uppryckningsövningar varit sådana, att de för envar måste framstå
såsom verkliga bestraffningar. I betraktande härav och då Melcher
därjämte i ett fall visat särskilt stor omdömeslöshet, hade enligt vår mening
militieombudsmannen bort ställa Melcher under åtal för vad han
i förevarande avseende låtit komma sig till last.»
880270. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.