Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

3

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 24 februari 1933 kl. 12 m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
om Sveriges utträde ur Nationernas förbund.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de i
andra kammaren väckta motionerna nr lil av herrar Hagberg i Luleå och
Brädefors och nr 325 av herr Flyg m. fl., vari hemställes, att riksdagen måtte
besluta örn Sveriges utträde ur Nationernas förbund.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Då Sverige år 1920 anslöt sig till Nationernas förbund, var ett av de avgörande
skälen härför en önskan att medverka till en vidare utveckling av den
mellanfolkliga rättsordningen i syfte att förebygga nya krig och lösa uppkommande
konflikter stater emellan genom fredliga medel ävensom att återknyta
och utveckla det internationella samarbetet. Genom upprättandet av
Nationernas förbund och den senare utvecklingen inom förbundets ram av
förliknings- och skiljedomsinstituten hava, jämfört med förhållandena före
världskriget, ingalunda obetydliga framsteg gjorts i riktning mot ett garanterande
av freden mellan folken. En förhandlingsordning har skapats, som
försvårar för en stat att gripa till krig utan att först hava låtit en konflikt
med annan stat underställas en utomstående myndighets prövning. De fredliga
folken och icke minst de under världskriget neutrala nationerna hava dessutom
genom förbundet och dess organ erhållit andra och bättre möjligheter än tidigare
att göra sig gällande vid kritiska tillfällen till förmån för fredens upprätthållande
eller återställande mellan folken. Visserligen har det i trots
härav efter förbundets tillkomst icke alltid lyckats avvärja väpnade konflikter
mellan stater. Ett av de avgörande skälen härför är, att världskriget efterlämnat
vissa alldeles särskilda orosanledningar och konfliktämnen, ett annat,
att Nationernas förbund icke är universellt — även om betydande framsteg
i sådan riktning ernåtts efter förbundets tillkomst.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att motionen 11:111 icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda;

2) att motionen 11:325 icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 februari 1933.

På konstitutionsutskottets vägnar:
C. A. REUTERSKIÖLD.

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén*, greve Spens, Hellberg, Sandegård,
Sundberg, Larsén, Mellén, Ehrnberg*, Västberg, Karl A. Johanson, Borg*, Gustafson
i Kasenberg, Fast, Olsson i Mora, Brännberg, Vougt, Lindmark, Petersson i
Broaryd och Holmström.

* Ej närvarande vid justeringen.

av herr Västberg.

Reservation