Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

15

Nr 36.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1933 kl. 6 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition till riksdagen med förslag till ändrad lydelse
av § 20 regeringsformen jämte i ämnet väckta
motioner.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna den 24 mars
1933 hänvisat en av Kungl. Majit till riksdagen avlåten proposition, nr 226,
däri Kungl. Majit till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlagt
följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 20 regeringsformen.

§ 20.

(Nuvarande lydelse:)

De mål, som från krigsdomstolarna
dragas under Konungens prövning,
skola uti högsta domstolen företagas
och avgöras. Tvenne militärpersoner
av högre grad, dem Konungen härtill
utser och förordnar, böra med domare
jäv och ansvar och utan särskilt arvode
sådana mål i högsta domstolen
övervara och däröver rösta, dock må
domarenas antal icke överstiga åtta.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

De mål, som från krigsdomstolarna
dragas under Konungens prövning,
skola uti högsta domstolen företagas
och avgöras.

I samband härmed har konstitutionsutskottet till behandling förehaft de i
anledning av propositionen väckta, likalydande motionerna nr 300 i första
kammaren av herrar Sandström och Mellén och nr 469 i andra kammaren av
herr Ossbahr m. fl., i vilka motioner hemställes, att riksdagen måtte avslå
Kungl. Majits förevarande proposition.

Beträffande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget får
utskottet hänvisa till det vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden den 17 mars 1933 samt beträffande
motiveringen för det i motionerna framlagda förslaget till motionerna.

16

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

Enligt § 20 regeringsformen i dess ursprungliga lydelse skulle i fredstid
de mål, som från krigsdomstolarna droges under Konungens prövning, företagas
och avgöras i högsta domstolen. Härvid skulle två militära ledamöter
av statsrådet deltaga. Under krigstid skulle med dylika mål förhållas efter
krigsartiklarna. Genom en ar 1815 vidtagen grundlagsändring utbyttes de
två militära ledamöterna av statsrådet mot två militärpersoner av högre grad.
I syfte att undanröja den oklarhet, som efter upphävandet av 1798 års krigsartiklar
genom 1868 års krigslagar uppstått i fråga örn behandlingen av krigsrättsmål
i högsta instans under krigstid, samt otvetydigt fastslå, att för behandlingen
av dylika mål i högsta instans enahanda regler skulle gälla under
krigstid som i fredstid antogs vid 1915 års riksdag nu gällande grundlagsregel
i fråga örn krigsrättsmåls handläggning i högsta instans.

I propositionen föreslås sådan ändring i förevarande grundlagsparagraf, att
det militära inslaget i högsta domstolen vid krigsrättsmåls handläggning avskaffas.

Grundlagsförslaget är väckt i samband med det i propositionen nr 223 till
riksdagen framlagda förslaget till lag med vissa bestämmelser örn krigsdomstolar
och rättegång därstädes. Enligt detta senare förslag skola de under fred
fungerande krigsdomstolarna med såväl civila som militära ledamöter upphöra
och i deras ställe allmän underrätt i regel vara första krigsdomstol samt
allmän hovrätt vara krigsöverdomstol. I de under krigstid och vid krigsmaktens
ställande pa krigsfot för annat ändamål än övning verksamma krigsdomstolarna
skall däremot enligt lagförslaget nu gällande ordning med militära
ledamöter i specialdomstolar bibehållas.

Departementschefen har anfört, att därest de allmänna domstolarna i enlighet
med nyssnämnda förslag konstituerades såsom krigsdomstolar, detta
komme att medföra, att högsta domstolen fortfarande vid handläggning av
militära mål även i fredstid finge bibehålla den sammansättning, som stadgas
i § 20 regeringsformen, och att alltså militära ledamöter allt fortfarande komme
att deltaga i handläggningen i högsta instans av dylika mål, vilka inkomme
fran de domstolar, a vilka den föreslagna lagen skulle äga tillämpning. Nyssnämnda
grundlagsstadgande borde icke kunna tolkas annorlunda, örn lagförslaget
antoges av riksdagen och termen krigsdomstol alltså i allmän lag bibehölles
såsom beteckning för alla dessa domstolar. Då departementschefen
emellertid, med utgångspunkt från denna tolkning, ansett sig böra tillerkänna
ett visst fog åt en av lagrådet gjord erinran, att det vore en inkonsekvens
i organisatoriskt hänseende att bibehålla det militära inslaget i högsta domstolen,
sedan detta avskaffats i de lägre instanserna, har förslaget örn ändrad
lydelse av § 20 regeringsformen framlagts för riksdagen. Departementschefen
har dock samtidigt framhållit, att det icke kunde anses vara någon olägenhet,
att de militära ledamöterna, även sedan omorganisationen av krigsdomstolarna
verkställts och trätt i kraft, kvarbleve i högsta domstolen intill dess
ändring av § 20 regeringsformen kunnat i grundlagsenlig ordning slutligen
antagas.

Enligt det till grund för förslaget till lag med vissa bestämmelser örn krigs -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

17

domstolar och rättegång därstädes liggande utkastet till lag om upphävande
av vissa krigsdomstolar skulle regements- och stationskrigsrätter jämte särskilda
krigsrätter ävensom krigshovrätten upphöra samt mål och ärenden,
som hittills handlagts av dessa, överflyttas på de allmänna domstolarna.
Då sagda domstolar — bortsett från fältkrigsrätter i fall av mobilisering —
voro de enda som skulle vara verksamma i fredstid, avsåges med stadgandet
att praktiskt taget avskaffa de militära special domstolarna i första och andra
instans för fredstid. Under krig — liksom under mobilisering -— skulle
särskilda krigsdomstolar fortfarande kunna inrättas. I en till utkastet fogad
och till de hörda myndigheterna jämte utkastet överlämnad promemoria har
gjorts gällande, att i stadgandet i § 20 regeringsformen icke innefattades föreskrift
örn att militära mål skulle tillhöra specialdomstols prövning. Denna
grundlagsbestämmelse borde efter den ifrågasatta lagstiftningens genomförande
endast få tillämpning i fråga örn mål, som fullföljdes till högsta domstolen
från de krigsdomstolar, som i händelse av krig eller mobilisering fortfarande
kunde vara inrättade.

Enligt § 83 regeringsformen kan någon för framtiden gällande förklaring
av grundlag icke komma till stånd på annat sätt än som för ändring av grundlag
är stadgat; ej heller kan genom vanlig lagstiftning avgöras, vad med ett i
grundlag brukat uttryck bör förstås. Varje försök att genom terminologiska
bestämningar eller på andra vägar söka ernå en viss grundlagstolkning eller
grundlagstillämpning måste ingiva allvarliga betänkligheter. Då lagförslaget
i motsats till det utkast, varpå det är byggt, använder termen krigsdomstol
såsom en sammanfattande benämning på de allmänna domstolar, som efter
upphävandet av de nuvarande krigsdomstolarna skulle övertaga de militära
målens handläggning, föreligger mellan lagförslaget och utkastet endast en
terminologisk skillnad. Omläggningen i förevarande hänseende i lagförslaget
i förhållande till utkastet har uppenbart ägt rum för att bryta udden av de
erinringar, som ur grundlagssynpunkt riktats mot det senare. Men redan
härigenom framstår otvetydigt det nära sambandet mellan grundlagens materiella
innehåll och en lagstiftning örn de särskilda krigsdomstolarnas faktiska
avskaffande i fredstid. Ehuru det icke tillhör utskottet att bedöma lagförslagets
innehåll, kan utskottet icke underlåta att uttala som sin uppfattning, att,
därest den tilltänkta lagstiftningen på området ej byggts på en strävan att göra
dess ikraftträdande oberoende av sambandet med grundlag, lagförslaget icke
skulle hava framlagts i nu föreliggande form. Under erinran, att § 20 regeringsformen
bygger på förutsättningen, att särskilda krigsdomstolar finnas såväl
i fredstid som i krigstid, samt att föreskriften i 5 § 10 mom. tryckfrihetsförordningen,
att vissa tryckfrihetsmål skola upptagas av krigsdomstol och
icke av allmän domstol, måste anses hava erhållit sin utformning med hänsyn
härtill, finner sig utskottet alltså böra avstyrka Kungl. Maj:ts förevarande
proposition örn ändrad lydelse av § 20 regeringsformen.

Vid sådant förhållande saknar utskottet anledning att ingå på det spörsmål,
som eljest bort av riksdagen i detta sammanhang upptagas till prövning, näm Bihang

till riksdagens protokoll 1933. 5 sami. Nr Så —36. 2

18

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

ligen huruvida eller på vad sätt ett avskaffande av krigsdomstolarna i fredstid
bör återverka på bestämmelserna i grundlag örn riksdagens militieombudsman.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, med bifall till motionerna I: 300 och II: 469,
måtte avslå förevarande kungl, proposition.

Stockholm den 19 maj 1933.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Oscar G. Karlsson*, greve Spens,
Hellberg, Sundberg, Larsén, Björkman, Källman*, P. Sandström, Magnusson i Tumhult,
Gustafson i Kasenberg*, Olsson i Mora, Vougt, Petersson i Broaryd, Wiklund*,
Lundqvist i Rotebro*, Johnsson i Norrahammar och Ström i Göteborg*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Strömberg, Oscar G. Karlsson, Larsén, Källman, Vougt, Wiklund,
Johnsson i Norrahammar och Ström i Göteborg, vilka ansett att förevarande
kungl, proposition bort av utskottet tillstyrkas.

Stockholm 1933. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

33131)0