Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 80.
1
Nr 30.
Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1933 kl. 3 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion örn
allmän revision av rikets grundlagar.
Uti en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 243, har herr Lindhagen hemställt, »att riksdagen ville anhålla, att
regeringen efter allsidig beredning mätte framlägga förslag till en allmän
revision av rikets grundlagar».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Föreliggande motion synes avse dels en formell revision av rikets grundlagar,
dels ock sakliga ändringar av åtskilliga bestämmelser i dessa lagar
ävensom införande i dem av bestämmelser rörande konstitutionella frågor, vilka
icke vare sig genom grundlagsbestämmelser eller i praxis reglerats av vår
konstitutionella rätt.
Vår främsta nu gällande grundlag, regeringsformen av den 6 juni 1809, har
utarbetats med beaktande av historiska och för Sverige säregna förhållanden
inom statsstyrelsen och förvaltningen. Även örn nya former delvis skapades
genom de år 1809 antagna grundlagarna, anknötos dessa dock i största utsträckning
till vad förut gällt. Regeringsformen har även alltsedan sin tillkomst
genom sin elasticitet visat sig väl fylla sin uppgift och möjliggjort en lycklig
konstitutionell utveckling. Trots de ändringar, som vid åtskilliga tillfällen
företagits i denna grundlags bestämmelser, utgör densamma såväl formellt
som sakligt en enhetlig och fast grundval för Sveriges författning. En revision
av regeringsformen är så mycket mindre befogad som dess bestämmelser
visat sig möjliggöra en god samverkan mellan konung och riksdag i olika
och för skilda tider lämpade former. I den mån så erfordrats hava i regeringsformen
företagits partiella reformer, och det är utan tvivel den väg, som
bör beträdas, därest några sakliga ändringar i regeringsformen skulle visa
sig vara nödiga och nyttiga.
Yad utskottet sålunda anfört beträffande regeringsformen gäller även, om än
i mindre grad, örn rikets övriga grundlagar. Beträffande riksdagsordningen
har i motionen erinrats, att första kammaren vid 1932 års riksdag i vissa avseenden
avslog av konstitutionsutskottet framlagt förslag örn vissa ändrade
bestämmelser i riksdagens arbetsformer. Utskottet kan dock icke underlåta
att framhålla, att den föreslagna reformen i flera väsentliga avseenden antagits
av 1932 års riksdag och slutligen godkänts innevarande riksdag.
I motionen ha även framförts vissa särskilda författningsspörsmål, vilka utskottet
dock med hänsyn till det sammanhang, vari de framställts, saknar anledning
upptaga till närmare behandling.
Bihang till riksdagens protokoll 1983. 5 sami. Nr 80—81.
1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.
Sålunda ifrågasattes reformering av det proportionella valsättet, därvid
även berörts frågan örn majoritetsval i enmansvalkretsar. Dessa frågor hava
förut av riksdagen behandlats varje år under tiden 1924—1930 och då av
utskottet avstyrkts och av riksdagen avslagits. Skäl för att riksdagen nu
skulle upptaga dessa frågor till förnyad utredning synes icke föreligga.
Beträffande den i motionen berörda frågan örn införande i grundlagarna av
decisiv folkomröstning, får utskottet erinra därom, att utredning och betänkande
angående ifrågavarande spörsmål avgivits av folkomröstningskommittén
den 28 februari 1923. Den uppfattning denna kommitté företrädde, nämligen
att dåvarande förhållanden i Sverige icke gåve tillräckliga skäl för att framlägga
förslag örn införande av ett decisivt folkomröstningsinstitut i Sveriges
författning, torde alltjämt äga giltighet. .v
Ej heller övriga i motionen framförda förslag till reformer torde böra göras
till föremål för någon utredning.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens -åt*
gärd föranleda.
Stockholm den 5 maj 1933. ■ - - ?
På konstitutionsutskottets vägnar: .
C. A. REUTERSKIÖLD.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Oscar G. Karlsson*, greve Spens,
Hellberg, Sandegård, Larsén, Björkman, Mellén, P. Sandström, Borg*, Magnusson
i Tumhult, Andersson i Igelboda, Gustafson i Kasenberg, Olsson i Mora, Vougt,
Petersson i Broaryd, Nordström*, Lundqvist i Rotebro och Johnsson i Norrahammar*.
Ej närvarande vid justeringen.