Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.

9

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1933 kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
angående hävdande av nationaliteternas i alla världsdelar
självbestämning srätt m. m.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de
inom första kammaren väckta motionerna nr 204 och 208 av herr Lindhagen.

I motionen I: 204 hemställes, »att riksdagen ville hos regeringen begära
initiativ till överenskommelser med folkförbundets medlemmar och andra
främmande makter eller vissa av dem, exempelvis balterna, att i ras- och nationalitetsfrågan
hävda nationaliteternas i alla världsdelar självbestämningsrätt».

I motionen I: 208 hemställes, »att riksdagen ville hos regeringen begära
initiativ till överenskommelser med folkförbundets medlemmar och andra
främmande makter eller vissa av dem, exempelvis balterna, örn samverkan för
en rättvis lösning av jordens befolkningsfråga».

Beträffande motiveringen för de i motionerna framställda förslagen får utskottet
hänvisa till vederbörande motioner.

Motionen 1:204. Det i motionen berörda spörsmålet har vid flera
tillfällen varit föremål för riksdagens prövning. Särskilt vill utskottet erinra
om, att 1921 års riksdag i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställt, att Kungl.
Majit måtte taga initiativ till att grundsatsen örn nationaliteternas rätt bleve
upptagen i Nationernas förbunds akt. Med anledning härav inhämtade Kungl.
Majit yttrande från kommittén för frågor rörande Nationernas förbund, vilken
framhöll, att den icke vore i tillfälle att då för Kungl. Majit framlägga
något förslag i ärendet att underställas Nationernas förbund, samt att den
därför icke ansåg sig kunna tillstyrka, att Kungl. Majit vidtoge någon åtgärd
i det i riksdagens skrivelse angivna syftet. Kungl. Majit beslöt härefter, att
riksdagens skrivelse icke för det dåvarande skulle till någon åtgärd föranleda.
Sedermera har motionären vid flera riksdagar framställt förslag, som i huvudsak
haft samma syftemål som nu förevarande motion. Samtliga dessa motioner
hava avstyrkts av vederbörande utskott och avslagits av riksdagen.

Principen örn nationaliteternas självbestämningsrätt bör på sätt som hittills
hävdas från svensk sida. Utskottet är också övertygat, att Kungl. Majit med
uppmärksamhet följer utvecklingen på förevarande område, ehuru något regeringsinitiativ
i varje fall under nu rådande utrikespolitiska förhållanden icke
synes möjligt. Utskottet avstyrker alltså motionen.

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SS.

Motionen I: 20 8. Under förarbetena till utformningen av Nationernas
förbunds akt framställdes från japanskt håll förslag örn införandet av en
särskild bestämmelse i förbundsakten om att så snart som möjligt alla främmande
nationaliteter bleve föremål för lika och rättfärdig behandling från
förbundsmedlemmarnas sida och att ingen skillnad vare sig i juridiskt eller
faktiskt hänseende finge göras på grund av ras eller nationalitet. Förslaget
blev emellertid avvisat.

Den i förevarande motion väckta, härmed sammanhängande frågan är av
den ömtåliga beskaffenhet, att ett svenskt initiativ under nuvarande förhållanden
icke kan väntas medföra en positiv lösning men väl framkalla allvarliga
meningsmotsättningar av det slag, att de kunna ogynnsamt påverka behandlingen
av de politiska och ekonomiska frågor av avgörande betydelse för den
civiliserade världens framtid, som för närvarande stå på den internationella
dagordningen. Motionen synes alltså icke böra föranleda någon riksdagens
åtgärd.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att

1) motionen I: 204 och

2) motionen I: 208

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 april 1933.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: Herrar Hallén, greve Spens, Hellberg, Sandegård, Larsén, Björkman,
Källman, Mellén, Per Andersson, P. Sandström, Nils Andersson*, Borg*,
Andersson i Igelboda, Gustafson i Kasenberg, Olsson i Mora*, Vougt, Lundgvist i
Rotebro, Eriksson i Toftered, Johnsson i Norrahammar och Hingård.

* Ej närvarande vid justeringen.