Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.
1
Nr 17.
Ankom till riksdagens kansli den 7 april 1933 kl. 1 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
beredande av möjlighet att insända besvär över riksdagsmannaval
med posten.
I en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion,
nr 239, hemställer herr Anton Pettersson, »att riksdagen måtte för sin del
antaga som vilande sådan ändring av riksdagsordningen, att besvär över riksdagsmannaval
må kunna insändas till Konungens befallningshavande med
posten; samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderliga
grundlagsändringar».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Enligt §§11 och 22 riksdagsordningen skola besvär över riksdagsmannaval
»ingivas» till Konungens befallningshavande, som det åligger att till Konungen
»insända» besvärshandlingarna jämte inkomna förklaringar i och för ärendets
föredragning och avgörande i regeringsrätten. Stadgandena innebära, att den
klagande personligen eller genom ombud skall inlämna sin besvärsskrift till
Konungens befallningshavande, men att besvärens insändande med allmänna
posten icke får ske.
I fråga örn ordningen för fullföljande av besvär i mål och ärenden av olika
slag har tidigare allmänt tillämpats, att besvären skola »ingivas» till vederbörande
myndighet. På vissa områden har emellertid införts den lättnaden, att
besvären kunna med posten »insändas». Så har också skett beträffande besvär
över kommunala val. I fråga örn de politiska valen har emellertid på
sätt här ovan angivits den äldre ordningen bibehållits.
Då nu i motionen göres gällande, att även besvär över de politiska valen
böra kunna insändas, framhålles som motiv härför »den onödiga omgången»
och svårigheten för de klagande att skilja mellan »ingiva» och »insända». Utskottet
får i anledning härav erinra om de politiska valens större allmänna
betydelse vid jämförelse med de kommunala valen och om de vidsträckta
andrakainmarvalkretsarna. Dessa omständigheter motivera bibehållandet av nuvarande
bestämmelser, varigenom den, som vill överklaga ett politiskt val,
nödgas på ett mera betryggande sätt identifiera sig och sin behörighet än som
kan ske, när den klagande insänder besvären med posten. Kravet på personlig
inställelse vid ett överklagande eller att vederbörande genom ett ombud
är på ett särskilt sätt personligt engagerad i överklagandet gäller även vid
klagomål inför högre domstolsinstanser. Den tidigare allmänt rådande principen
att besvären skola ingivas upprätthålles alltså ännu alltjämt å bety
Bihang
till riksdagens protokoll 1933. 5 sami. Nr 17. 1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.
dande områden. En ändring av gällande bestämmelser härutinnan synes ej
heller vara behövlig i avseende å riksdagsmannaval, varom nu är fråga. De
flesta överklaganden härutinnan torde komma till efter överläggning inom den
eller de politiska organisationer, som äro närmast intresserade av ett omval.
För dessa organisationer lärer det icke vara någon svårighet vare sig att taga
kännedom om gällande bestämmelser eller att tillämpa dem. Enskilda personer,
som anse sig kunna bedöma lagligheten av ett val, måste också antagas
vara kompetenta att taga reda på ordningen för besvärens fullföljande.
Det kan på grund härav icke med fog påstås, att nu gällande bestämmelser
stå hindrande eller besvärande i vägen i fråga örn kontrollen av lagligheten
vid de politiska valen. I varje fall torde den ifrågasatta lättnaden icke
vara av den betydelse, att den kan motivera en grundlagsändring.
Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 6 april 1933.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
Närvarande: Herrar Hallén, Strömberg, Oscar G. Karlsson*, greve Spens, Hellberg,
Sandegård, Sundberg, Larsén, Björkman, P. Sandström*, A. Pettersson, Borg,
Persson i Trången*, Gustafson i Kasenberg, Fast, Olsson i Mora, Vougt, Lindmark*,
Lundqvist i Rotebro och Johnsson i Norrahammar*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herrar Hellberg, Sandegård, A. Pettersson, Persson i Trången och Olsson i
Mora, som ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:
I likhet med motionären finner utskottet, att den nämnda bestämmelsen behöver
ändras.
En lång erfarenhet har visat, att en stor del av allmänheten inte förstår
skillnaden i betydelsen mellan »ingiva» och »insända». Alltjämt bliva besvär
oprövade därför, att de »insänts». Efter 1928 års val till andra kammaren
anfördes sålunda besvär i 8 fall och i 3 av dem blevo besvären aldrig upptagna
endast därför, att de »insänts», och efter 1932 års val blevo av 4 anförda besvär
av samma anledning 2 aldrig prövade. Detta må vara vittnesbörd nog.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.
3
På flera områden, där förut ingivningsbestämmelsen gällt, har också av
hänsyn till allmänheten denna upphävts och tillstånd att insända besvären medgivits.
Men det finns uppenbart ingen hållbar grund för att göra en åtskillnad
mellan exempelvis politiska och kommunala val, så att besvär över de
förra endast få »ingivas», men över de senare »insändas». I verkligheten »insändas»
de nog så gott som alltid, fastän i det ena fallet direkt till den prövande
myndigheten, i det andra till en kommissionär som »ingiver» dem — i båda
fallen bliva risken och ansvaret ju helt den klagandes.
Det är för rättskänslan störande, att en sådan rent formell åtskillnad i fråga
örn befordringssättet skall vara sakligt avgörande, så att fullt berättigade besvär
lämnas därhän blott därför, att de gått raka vägen och icke en omväg
lill vederbörande prövningsinstans, denna må sedan heta Konungens befallningshavande,
hovrätten eller högsta domstolen. Den pedantiska, byråkratiska
ingivningsproceduren bör avlysas över hela linjen och insändningen tilllåtas
överallt. Utskottet anser en hemställan till regeringen i detta syfte vara
väl befogad. Det lärer därvid kunna förväntas, att örn Kungl. Majit beaktar
en sådan framställning ett blivande initiativ kommer att sträcka sig till alla
områden, där en förändring i här berörda hänseende erfordras.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla örn
förslag till sådan ändring av riksdagsordningen, att besvär
över riksdagsmannaval må kunna med posten insändas till
Konungens befallningshavande.