Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83.
1
i\r 83.
Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1933 kl. 4 e. m.
Utlåtande angående reglering av utgifterna för kapitalökning för
budgetåret 1933/1934 i vad angår jordbruksfonden.
(lia avel.)
Med anledning av de till jordbruksutskottet hänvisade i statsverkspropositionen
gjorda framställningar, som röra utgifter för kapitalökning,
får utskottet avgiva följande yttrande och förslag.
Statens affärsverksamhet.
Statens reproduktionsanstalt.
l:o) Utökad maskinell utrustning vid statens reproduktionsanstalt. I
punkt 1 av den till innevarande riksdag avlåtna statsverkspropositionen,
avdelning Utgifter för kapitalökning, i vad angår jordbruksdepartementet,
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till utökande av den maskinella
utrustningen vid statens reproduktionsanstalt anvisa för budgetåret
1933/1934 ett reservationsanslag av 11,000 kronor.
För uppehållande av statens reproduktionsanstalts verksamhet fanns till
och med budgetåret 1925/1926 under nionde huvudtiteln uppfört ett ordinarie
förslagsanslag att utgå i första hand av inkomster från reproduktionsanstalten.
Vidare hade bland annat anvisats dels ett särskilt extra
reservationsanslag till ersättningsköp för anstalten, dels oek ett extra anslag
till nyanskaffningar vid anstalten. På framställning av Kungl. Maj:t (1926:
IX. H. T. p. 125) beslöt 1926 års riksdag i sammanhang med anstaltens
övergång från och med budgetåret 1926/1927 till affärsdrivande verk att
utesluta berörda anslag ur riksstaten, och medgav riksdagen, att till en
förnyelsefond vid anstalten finge överföras ej mindre från reservationsanslaget
till ersättningsköp därå befintlig behållning än även av vinsten
för budgetåret 1925/1926 ett belopp, motsvarande av Kungl. Majit medgivna
avskrivningar för sistnämnda budgetår. Tillika bemyndigades fullmäktige
i riksgäldskontoret bland annat att för beredande åt anstalten av
rörelsekapital tillhandahålla anstalten en rörlig kredit av intill 40,000 kronor.
I den mån nyanskaffningar det påkallade, förutsattes medel därefter komma
att anvisas såsom utgifter för kapitalökning.
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 10 saini. Xr Sti- S7. 1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83.
Utskottet.
Det äskade anslaget är avsett närmast för inköp av en skärmaskin, en
kopieringsram och en dupliceringsmaskin.
Då såsom i ärendet framhållits de föreslagna nyanskaffningarna avse
att möjliggöra ett tillfredsställande utnyttjande av redan förefintliga maskiner,
har utskottet icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må till utökande av den maskinella
utrustningen vid statens reproduktionsanstalt anvisa
för budgetåret 3933/1934 ett reservationsanslag av
11,000 kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles
under riksdagen avgiva förslag.
Statens ntlåningsfonder.
2:o) Statens avdikningslånefond. Under punkt 2 av förberörda avdelning
av statsverkspropositionen har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att
1) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkt
ändring rörande villkoren för lån från statens avdikningslånefond;
2) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret 1933/1934 från
statens avdikningslånefond bevilja lån å tillhopa högst 5,000,000 kronor;
3) såsom kapitalökning för sagda fond anvisa för budgetåret 1933/1934
ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor.
Statens avdikningslånefond är avsedd för iitlänmande av lån till utförande
av sådana torrläggningsföretag, vilka avse höjande av alstringsförmågan
hos mark med hänsyn till dess utnyttjande såsom åker eller
ständig slåtter- eller betesvall. Gällande villkor för lån från statens avdikningslånefond
äro meddelade i kungörelse den 11 juni 1926 (nr 258)
med däri genom kungörelse den 14 juni 1929 (nr 166) gjord ändring.
Jämlikt riksdagens beslut har, såvitt angår budgetåren 1929/1930—
1931/1932, det belopp, vartill lån ur fonden fått för år högst beviljas, uppgått
till 3,000,000 kronor. För budgetåret 1932/1933 är motsvarande belopp
bestämt till 2,900,000 kronor.
Utöver till fonden inflytande kapitalinbetalningar bär fonden under nämnda
budgetår tillförts följande anslag för kapitalökning:
för budgetåret 1929/1930............................................................ kronor 250,000
» » 1930/1931............................................................ » 2,000,000
» » 1931/1932............................................................ » 2,000,000
» » 1932/1933............................................................ » 1,300,000.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83.
3
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Jag har vid behandlingen av frågan om statens avdikningsanslag under
punkt 123 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition framhållit torrläggningsverksamhetens
stora betydelse. I anslutning härtill förordar jag,
att lån ur avdikningslånefonden må under nästa budgetår beviljas i största
möjliga omfattning. Då jag dels under nyss sagda punkt tillstyrkt, att
statsbidrag ur avdikningsanslaget må för budgetåret 1933/1934 beviljas
intill 2,500,000 kronor och dels ämnar senare i dag föreslå uppförande av
ett särskilt anslag å 4,000,000 kronor såsom bidrag till torrläggningsföretag,
ägnade att motverka arbetslösheten, förordar jag så stor sammanlagd utlåning
ur avdikningslånefonden, som kan antagas erforderlig för mötande av lånebehovet
i avseende å de företag, vilka ifrågakomma till bidrag ur nämnda
båda anslag. I dylikt syfte synes ett utlåningsbelopp av 5,000,000 kronor
böra vara till fyllest.
Vad härefter angår det för budgetåret 1933/1934 erforderliga kapitalökningsanslaget
till fonden, har lantbruksstyrelsen, med utgångspunkt bland
annat från ett medgivet utlåningsbelopp nästa budgetår av 3,000,000 kronor,
beräknat, att för utbetalningar å beviljade lån under sagda budgetår skulle
behöva finnas tillgängligt 3,200,000 kronor. För att kunna verkställa utbetalningar
i dylik omfattning har statskontoret beräknat, att fonden behöver
tillföras 2,000,000 kronor i nytt kapital. Med hänsyn till den av mig förordade
ökade utlåningen från fonden under nästa budgetår, torde kapitalökningsanslaget
böra bestämmas till 4,000,000 kronor.
Slutligen vill jag förorda, att i gällande villkor för lån från ifrågavarande
fond företages en motsvarande ändring, som jag föreslagit beträffande statens
avdikningsanslag, avseende att i vissa fall möjliggöra en reducering av till
torrläggningsföretag beviljat statsunderstöd i förhållande till den verkliga
kostnaden för företaget.»
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må
1) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
tillstyrkt ändring rörande villkoren för lån
från statens avdikningslånefond;
2) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret
1933/1934 från statens avdikningslånefond bevilja lån
å tillhopa högst 5,000,000 kronor;
3) såsom kapitalökning för sagda fond anvisa för
budgetåret 1933/1934 ett reservationsanslag av 4,000,000
kronor.
Utskottet.
Beträffande sättet för anskaffande av de till kapitalökning tillstyrkta
medlen torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83.
Utskottet.
3:o) Egnahemslånefonden. Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt 3
gjorda framställning om anslag till kapitalökning för egnahemslånefonden
m. m. har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom
velat
erinra.
4:o) Fonden för fiskerinäringens befrämjande (fiskerilånefonden). Under
punkt 4 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning
för fonden för fiskerinäringens befrämjande (fiskerilånefonden) för
budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen 1:137 av
herr Andersson, Karl, m. fl., likalydande med 11:360 av herr Hansson i
Hönö m. fl., vari hemställts, att riksdagen såsom kapitalökning för fonden
för fiskerinäringens befrämjande för budgetåret 1933/1934 måtte anvisa
ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.
Fonden för fiskerinäringens befrämjande inrättades enligt beslut av 1891 års
riksdag. Nu gällande bestämmelser för lån ur fonden återfinnas i kungörelsen
den 7 augusti 1907 (nr 61) med däri genom kungörelserna nr 359/1921, nr 130
1928, nr 298/1930 och nr 112/1932 gjorda ändringar. Den 1932 vidtagna
ändringen innebar, att lånen, som tidigare varit amorterings- och räntefria
under ett år från lyftningsdagen, skola under två år från lyftningsdagen
få innehavas räntefritt och utan amortering.
Från fonden utlämnas genom förmedling av hushållningssällskap eller
landsting låneunderstöd för anskaffande av fiskebåtar, motorer för sådana
båtar, fiskredskap eller för fisktransport avsedda fordon, smärre båtar eller
andra smärre inrättningar eller för anläggande av smärre inrättningar för
tillgodogörande eller förädling av fiskets produkter eller för utförande av
fiskodling.
Genom beslut av 1921 års riksdag är högsta medgivna årsutlåningen
bestämd till 1,800,000 kronor.
Av statsrådsprotokollet framgår att lantbruksstyrelsen med utgångspunkt
från det för åren 1930—1932 genomsnittliga lånebehovet av omkring
1,100,000 kronor räknat med samma belopp för vartdera av åren
1933 och 1934 samt att enligt av statskontoret verkställda beräkningar
skulle för tillgodoseende härav fordras, att för nästa budgetår tillföres
fonden ett belopp av 400,000 kronor såsom kapitalökning.
Fiskerilånefonden avser att tillgodose det behjärtansvärda syftet att för
fiskare underlätta bland annat anskaffande av erforderliga fiskebåtar,
motorer, fiskredskap m. m. för fiskets bedrivande. Behovet i sådant av
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83.
5
seende torde göra sig mer och mer gällande särskilt vidkommande västkustfiskarna,
som i allt större utsträckning äro hänvisade att bedriva
fisket på ganska avlägsna farvatten. Enligt i motionerna lämnade uppgifter
lära för 1933 hava inkommit låneansökningar till ett belopp av sammanlagt
i runt tal icke mindre än 2,145,000 kronor, varav från Göteborgs
och Bohus län i runt tal 1,770,000 kronor och från övriga län ett belopp av
i runt tal 375,000 kronor. Härtill komma de svårigheter, varmed fiskerinäringen
på grund av den rådande depressionen för närvarande har att
kämpa. I betraktande av dessa omständigheter och då därjämte ifrågakommande
inköp — på samma gång därigenom skapas produktiva värden
— torde vara ägnade att i sin mån främja den inhemska industri, som
därav beröres, anser utskottet i likhet med motionärerna vägande skäl
tala för en förstärkning av ifrågavarande fond i enlighet med myndigheternas
förslag eller med 400,000 kronor. Utskottet biträder sålunda motionerna.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och motionerna 1:137 och
II: 360 såsom kapitalökning för fonden för fiskerinäringens
befrämjande (fiskerilånefonden) för budgetåret
1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av
400,000 kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles
under riksdagen avgiva förslag.
5:o) Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras. Under
punkt 5 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
a) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret 1933/1934 från lånefonden
för inköp av avelshingstar av ardennerras bevilja lån intill ett
belopp av 160,000 kronor;
b) såsom kapitalökning för nämnda fond för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Med bifall till ett av Kungl. Majit vid 1931 års riksdag framlagt förslag (u. f.
k. bil. 5 sid. 15) beslöt riksdagen inrättande av lånefonden för inköp av avelshingstar
av ardennerras samt bemyndigade Kungl. Majit att i huvudsaklig
överensstämmelse med vad i förslaget ifrågasatts utfärda erforderliga bestämmelser
för erhållande och tillgodonjutande av lån ur fonden.
Dessa bestämmelser återfinnas i kungörelsen den 12 juni 1931 (nr 217).
För budgetåret 1931/1932 var högsta utlåningsbeloppet bestämt till 200,000
kronor. Högsta utlåningsbeloppet är för innevarande budgetår 190,000 kronor.
Riksdagen Ilar för nämnda budgetår såsom kapitalökning för fonden
anvisat reservationsanslag av respektive 200,000 kronor och 150,000
kronor.
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83.
Utskottet.
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer,
att riksdagen må
a) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret
1933/1934 från lånefonden för inköp av avelshingstar
av ardennerras bevilja lån intill ett belopp av 160,000
kronor;
b) såsom kapitalökning för nämnda fond för budgetåret
1933/1934 anvisa ett reservationsanslag av 100,000
kronor.
Beträffande sättet för anskaffande av de för kapitalökning tillstyrkta
medlen torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.
6:o) Täckdikningslånefonden. Beträffande täckdikningslånefonden har
utskottet denna dag avgivit särskilt utlåtande, varom utskottet härigenom
velat
erinra.
7:o) Kraftledningslånefonden. Beträffande Kungl. Majits under punkt
7 gjorda framställning rörande kraftledningslånefonden kommer utskottet
att avgiva särskilt utlåtande, vilket utskottet härigenom velat
anmäla.
8:o) Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift. Beträffande
Kungl. Majits under punkt 8 gjorda framställning örn anslag till
kapitalökning för lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift
har utskottet denna dag avgivit särskilt utlåtande, varom utskottet härigenom
velat
erinra.
9:o) Beträffande de under »Fonden för förlag till statsverket» upptagna
framställningarna hava dessa hänvisats till särskilda utskottet, vilket
jordbruksutskottet härmed får
erinra.
Stockholm den 5 maj 1938.
På jordbruksutskottets vägnar i
C. J. JOHANSSON.
Närvarande: Se utlåtande nr 80.