Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

15

Nr 73.

Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1933 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner örn införande av standardfrakt
å färsk makrill.

(2:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner, nämligen 1:138 av herr Sundberg m. fl. och II: 376 av
herr Hansson i Hönö m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte besluta
att hos Kungl. Majit göra framställning örn åtgärder för införande av
standardfrakt å färsk makrill i överensstämmelse med ett i motionerna
omförmält förslag av lantbruksstyrelsen.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna hemställan, hänvisas,
i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, till motionerna.

Över motionerna har utskottet införskaffat yttranden av järnvägsstyrelsen
och svenska järnvägsföreningen.

Riksföreningen för fiskpropaganda m. fl. sammanslutningar gjorde i
januari 1932 hos Kungl. Majit framställning örn att under viss tid skulle
å de svenska järnvägarna för sill och makrill tillämpas en av avståndet
oberoende fix fraktavgift per fisklåda (standardfrakt), dock att, örn den
vanliga frakten på kortare sträckor understege standardfrakten, den billigaste
frakten skulle beräknas.

Över framställningen inhämtades utlåtanden av järnvägsstyrelsen, lantbruksstyrelsen
och svenska järnvägsföreningen.

Järnvägsstyrelsen hemställde i utlåtande den 18 februari 1932, att framställningen
icke måtte föranleda någon Kungl. Majits åtgärd. Järnvägsstyrelsen
anförde, att förslaget innebure en fraktnedsättning, som icke
kunde tillstyrkas, samt att en dylik enhetsfrakt dessutom av taxetekniska
skäl icke vore genomförbar på grund av att ungefär 60 procent av järnvägsnätet
i Sverige utgjordes av enskilda järnvägar, fördelade på ett
hundratal förvaltningar.

I utlåtande den 28 juni 1932 instämde svenska järnvägsföreningen i vad
järnvägsstyrelsen anfört.

Lantbruksstyrelsen anförde i utlåtande den 12 maj 1932, att det syntes
styrelsen angeläget, att alla utvägar prövades, som vore ägnade att underlätta
distributionen av fiskslag, som fångades i större mängder, och att på

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

•grund härav försök borde göras med införande av standardfrakt å åtminstone
färsk makrill, vilket fiskslag vore synnerligen lämpat för ett sådant
försök. Makrillen ilandfördes praktiskt taget endast i Göteborg, Lysekil.
Strömstad och Varberg, vilka städer alla vore försedda med järnväg. För
att undanröja en stor del av de järnvägstekniska svårigheterna borde
standardfrakterna inskränkas att gälla, utom statsbanorna, endast de enskilda
järnvägar, som utgå från någon av nämnda hamnstäder. Makrillen
fångades mest i betydande mängder på en gång, och det vore ofta förenat
med stora svårigheter att finna avsättning för den. Det vore synnerligen
önskvärt, att försök bleve utförda med en ny fraktnedsättning för
denna fisk. Möjligt vore att detta försök körnare att befordra en ökningav
makrillavsättningen och att därigenom järnvägarnas inkomster av
transporten icke minskades genom fraktnedsättningen. Standardfrakter
för färsk makrill förekomme redan i Norge. På grund liärav och då
färsk makrill försändes inom landet i lådor, som rymma tre tjog med en
vikt av 22—25 kilogram och en bruttovikt ej överstigande 35 kilogram,
föreslog lantbruksstyrelsen en standardfrakt för dylik låda av 75 öre fölen
befraktningssträcka intill 350 kilometer, 1 krona för en befraktningssträcka
från och med 350 till oell med 600 kilometer oell 1 krona 50 öre för
större avstånd. Denna anordning borde enligt lantbruksstyrelsen mening
tillämpas under maj, juni och juli månader varje år samt, för att tillräcklig
erfarenhet skall kunna vinnas, gälla under en tid av minst två år.

Kungl. Majit har emellertid genom beslut den 21 oktober 1932 förklarat
den gjorda framställningen icke föranleda till någon åtgärd.

Motionärerna hava påyrkat ett genomförande av vad lantbruksstyrelsen
föreslagit under åberopande av att det vore av utomordentligt stor betydelse
att avsättning vunnes inom landet för de stora mängder makrill,
som fiskades vid rikets västra kust, ej mindre för detta fiskes bärighet
än även för folkbusbållningen, samt att de betänkligheter, som hittills
rests mot lantbruksstyrelsens förslag, icke torde vara av allvarligare art
än att de kunde övervinnas eller eljest borde vika för befordrande av det
med förslaget avsedda behjärtansvärda syftet.

Svenska järnvägsföreningen har i sitt yttrande över motionerna anfört
i huvudsak följande.

»Ehuru frågan nu gäller endast makrill och endast skulle omfatta sändningar
från vissa angivna stationer måste dock från järnvägssynpunkt
sett förslaget möta starka betänkligheter, särskilt med hänsyn till de
konsekvenser ett bifall till förslaget kunde medföra beträffande andra
godsslag.

Enligt nu gällande taxa å Statens järnvägar utgör frakten för fisk i
fraktstyckegodssändning å en sträcka av 350 kilometer 499 öre per
100 kilogram, alltså för en låda om 35 kilogram 175 öre, vilket pris
enligt den föreslagna standardfrakten skulle nedsättas till 75 öre eller
med 4 öre per kilogram av fiskens vikt.

Med tanke på det väsentligt ökade minuthandelspriset, som saltsjöfisk
i allmänhet betingar i det inre av landet mot i västkuststäder, kan icke

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73. 17

med skäl påstås att järnvägsfrakten påverkar denna prisökning, utan
torde denna ökning säkerligen böra sökas på annat håll.

Järnvägarna hava på grund av den överhandtagande bilkonkurrensen
nödgats nedsätta sina styckegodsfrakter, så att de nu ligga på eller under
gränsen för järnvägarnas självkostnader, varför en ytterligare sänkning
av desamma skulle innebära en ren förlust.

Föreningen vill i detta sammanhang icke uraktlåta framhålla att fisksändningar
äro särskilt gynnade av järnvägarna. Färsk fisk betraktas
som lättfördärvligt gods och får alltså befordras såsom ilgods mot det
obetydliga tillägget av 10 procent å fraktgodsfrakten. Detta försändningssätt
möjliggör för trafikanten att nästan i sista stund före tågs ac -gång få inlämna godset å avsändningsstationen, vilket ofta tvingar järnvägarna
att för relativt små partier tillsätta extra vagnar och hålla extra
folk för godsets inlastning. Men även örn fisken transporteras som fraktgods
måste den skyndsamt transporteras och kräver ofta kostsamma anordningar
för att kunna vid ankomsten till mottagningsstationen snarast
utlämnas till mottagaren.

Med hänvisning till förestående får föreningen avstyrka bifall till den
gjorda framställningen.»

Järnvägsstyrelsen har i sitt yttrande över motionerna åberopat sitt
ovan omförmälda tidigare yttrande i ärendet samt vidare anfört.

»Järnvägsstyrelsen har i berörda yttrande bland annat anfort, att ifrågasatt
standardfrakt av taxetekniska skäl icke vore genomförbar på
grund av det stora antalet enskilda järnvägar i landet.. Debitering av
en enhetsfrakt, oavsett antalet av transporten berörda järnvägar, torde
visserligen i och för sig icke erbjuda ett oöverstigligt hinder förutsatt
att den lägges i olika höjdlägen för olika avstandsgrupper - men enhetsfrakten
måste vara tillräckligt stor för att giva de av transporter i
samtrafik berörda järnvägarna tillfredsställande andelar till täckande
av kostnaderna för expedierings- och transportarbetet. Enhetsfrakter a\
den obetydliga storlek, som av motionärerna ifrågasatts, kunna icke giva
lämpligt avvägda andelar i all samtrafik.

Motionärerna hava antagit, att de taxetekniska svårigheterna skulle
kunna bortfalla, därest standardfrakterna gjordes gällande endast från
Göteborg, Lysekil, Strömstad och Varberg oell tillämpliga utom å statsbanorna
endast å de enskilda järnvägar, som utgå från nyssnämnda städer.
Det är visserligen riktigt, att de nyss anförda svårigheterna skulle
minskas, därest antalet enskilda järnvägar, å vilka standardfrakterna
skulle gälla, inskränktes, men andra olägenheter skulle uppstå i stället.
Sålunda skulle en ur fiskerinäringens synpunkt mycket avsevärd minskning
av området för standardfrakternas tillämpning uppstå, i det att
transporter till en stor mängd orter i södra och mellersta Sverige, vilka
äro belägna vid enskilda järnvägar, fortfarande komme att fraktbeläggas
enligt den ordinarie taxan. Särskilt vill styrelsen i det avseendet
erinra örn att transporter från Strömstad och Lysekil till sa gott som
hela statsbanenätet i mellersta och norra Sverige transitera enskild järnväg
av det slag, å vilken standardfrakterna icke skulle gälla. Från nyssnämnda
stationer skulle standardfrakterna alitsa i stort sett icke komma
att gälla till andra statsbanestationer än de å Bohus- och Västkustbanorna
belägna, vilket skulle innebära ett missgynnande av nyssnämnda fiskehamnar.
Nu angivna begränsning av standardfrakternas .giltighetsområde
skulle med all säkerhet komma att medföra, att sändningar till sta Bihang

lill riksdagens protokoll Hvid. 10 sami. Nr 0''.) lil.

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

tioner så belägna, att nedsättningen icke skulle gälla vid direkt expediering,
komme att i icke ringa utsträckning omexpedieras å vederbörande
föreningsstationer, för att trafikanterna skulle komma i åtnjutande av
den lägre frakten så långt det vore möjligt. Ett sådant omexpedieringsförfarande
är både tids- och arbetskrävande och skulle i en mängd fall
verka försenande på de i ifrågavarande avseende mycket ömtåliga transporterna.

Vad beträffar de av motionärerna föreslagna standardfrakternas storlek
ger nedanstående tabell en bild av desammas förhållande till å statens
järnvägar gällande ordinarie frakter, vilka i och för sig äro mycket
låga, jämförda med de ordinarie frakterna för ilgodstransport, varom det
här rör sig.

Per låda örn cirka 35 kilogram

Kilometer

Nuvarande

ilgods-

frakt

Nuvarande

frakt

Standard-

frakt

Minskning mot
nuvarande
frakt

kr.

kr.

kr.

kr.

50 ....................

.................... 1.80

1.00

0.7 5

0.25

100 ....................

.................... 2.50

1.10

0.7 5

0.3 5

200 ....................

.................... 3.80

1.7 0

0.75

0.95

300 ....................

................... 4.70

2.1 0

0.75

1.35

400 .....................

.................... 5.50

2.40

1.00

1.40

500 .....................

.................... 6.io

2.70

1.00

1.70

600 .....................

.................... 6.70

3.oo

1.00

2.00

700 .....................

................... 7.2 0

3.30

1.5 0

1.80

800 ....................

.................... 7.80

3.60

1.50

2.10

900 .....................

.................... 8.30

3.90

1.50

2.40

1,000 .....................

................... 8.90

4.io

1.50

2.60

Av tabellen framgår, att fraktminskningen per låda varierar mellan
25 och 60 procent av nuvarande frakter. För att vid tillämpning av
standardfrakterna åtminstone de nuvarande bruttofraktinkomsterna
skulle kunna bibehållas, skulle det erfordras en ökning av transportkvantiteten
makrill med från 30 till ej mindre än omkring 170 procent. För
större avstånd än 1,000 kilometer äro förhållandena givetvis ännu ogynnsammare.
Att en sådan ökning av transporterna skulle kunna ernås med
standardfrakter torde vara tämligen uteslutet och deras införande skulle
därför säkerligen komma att leda till inkomstminskning för järnvägen.

De ifrågasatta sänkningarna äro för övrigt i och för sig uppseendeväckande.
De stå givetvis icke i någon som helst rimlig proportion till
järnvägens inkomstbehov för täckande av direkta och indirekta kostnader.
Järnvägsstyrelsen måste fastslå, att avgiftssättningen icke tar hänsyn
till järnvägsekonomiska synpunkter, utan att de begärda avgifterna
—- vad transporterna å statens järnvägar beträffar — äro att betrakta
som en förtäckt statshjälp.

För närvarande pågå inom järnvägsstyrelsen undersökningar för revidering
av frakterna för styckegods. Möjligt är, att därvid kan komma
att framläggas förslag örn en förenklad taxa för sändningar av relativt
ringa vikt, vilken taxa tänkts givas ungefär samma form som taxan för
paketgods. Den ifrågasatta åtgärden innebär så till vida ett steg i riktning
mot standardfrakter, som avståndszonerna avses skola bliva långa
och samma avgifter skulle för givna avstånd tillämpas såväl i statens järn -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

19

vägars egen som i samtrafik. Huruvida i samband med en förenklad taxa
för små sändningar ytterligare förenklingar möjligen kunde ifrågakomma
för makrill i standardförpackningar är styrelsen ej nu beredd att avgöra.
Frågan skall emellertid närmare undersökas i samband med blivande
prövning av det förslag till förenklad taxa för små fraktgodssändningar,
som är under utarbetande.

Med hänsyn till vad ovan anförts får järnvägsstyrelsen avstyrka införandet
av de av motionärerna föreslagna standardfrakterna.»

Då makrill, som förekommer i riklig mängd vid västkusten, är ett gott
födoämne, måste en ökad avsättning därav inom landet anses önskvärd.
Det vore därför beklagligt, örn binder däremot skulle föreligga på
grund av att taxepolitiken vid järnvägarna icke tillräckligt smidigt anpassades
efter rådande förhållanden. Utskottet kan icke undgå att finna,
att järnvägsfrakterna för detta liksom en hel del andra födoämnen synas
i förhållande till varans värde vid inlastningen ligga på en hög nivå.
Emellertid må erinras, att, enligt vad järnvägsstyrelsen upplyst, undersökningar
för närvarande pågå örn en revidering av frakterna för
styckegods, vilken möjligen kommer att medföra en förenklad taxa för
makrill i standardförpackningar. Vidare vill utskottet påpeka, att elie1
fen för jordbruksdepartementet efter av Kungl. Majit den 3 mars 1933
lämnat bemyndigande tillkallat särskilda sakkunniga för att, i enlighet
med av departementschefen angivna riktlinjer, verkställa utredning och
avgiva förslag rörande åtgärder för fiskerinäringens understödjande och
lättandet av denna närings avsättningssvårigheter. Utskottet, som förutsätter,
att de sakkunniga vid sin utredning komma att beakta jämväl
den i motionerna berörda frågan, anser sig därför, i avbidan på resultatet
av de pågående utredningarna, icke nu böra påkalla några åtgärder i
motionernas syfte.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att motionerna 1:138 och 11:376 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 april 1933.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 69.

Reservation

Utskottet.

av herr Andersson i Grimbo.