Jordbruksutskottets utlåtande Nr 30.
1
Nr 30.
Ankom^till riksdagens kansli den 13 mars 1933 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion örn
pande av nötkreatur stuberkulosen.
åtgärder till bekäm(2:a
avd.)
I en inom första kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad
motion nr 17 av herr von Heland m. fl. har — efter det i motionen omnämnts
vad tillkallade sakkunniga i vissa angivna frågor föreslagit rörande ytterligare
åtgärder för bekämpande av tuberkulos hos nötkreatur — hemställts,
att riksdagen ville hos Kungl. Majit begära åtgärders vidtagande
för ett snabbt realiserande av vad de sakkunniga föreslagit i de i
motionen berörda frågorna.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna hemställan, hänvisas
till motionen.
Med anledning av tre vid 1929 års riksdag väckta motioner (1:110 samt
II: 183 och 185) hemställde riksdagen i skrivelse den 24 maj 1929 nr 9 A
punkt 28, under åberopande av jordbruksutskottets i denna del godkända
utlåtande nr 1 punkt 42, att Kungl. Majit ville föranstalta örn utredning
rörande ytterligare åtgärder för bekämpande av nötkreaturstuberkulosen
samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde
giva anledning.
I anslutning härtill tillkallades efter Kungl. Majits bemyndigande
den 5 juli 1929 särskilda sakkunniga att verkställa berörda utredning.
De sakkunniga avgåvo den 21 oktober 1930 betänkande med förslag
till ytterligare åtgärder för bekämpande av tuberkulos hos nötkreatur
(Statens offentliga utredningar 1930: 23).
I två vid 1931 års riksdag väckta motioner. (1:55 och II: 87) hemställdes,
att riksdagen skulle bevilja medel för genomförande av de sakkunnigas
förslag genom att höja anslaget till förekommande och hämmande
av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen från 140,000 kronor till
1,080,000 kronor. Motionerna vannö icke riksdagens bifall. I sitt utlåtande
över motionerna anförde jordbruksutskottet bland annat, att de
sakkunnigas förslag innebure en i stort upplagd plan för statens åtgärder
å ifrågavarande område och vore av stor ekonomisk räckvidd samt
att utskottet icke ansåge lämpligt, att detta viktiga och vidlyftiga ärende
skulle utan att Kungl. Majit tagit slutlig ståndpunkt till detsamma
då avgöras av riksdagen.
Bihang lill riksdagens protokoll 19.13. 10 sami. Nr .‘10
I
2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 30.
Sedermera hava do sakkunniga ytterligare avgivit särskilda yttranden
beträffande vissa delar av det åt dem lämnade uppdraget. Sedan de
sakkunniga den 25 augusti 1931 avgivit ett betänkande, innefattande åtgärder
till förhindrandet av smittospridning genom bandel med tuberkulösa
livdjur, är deras uppdrag slutfört.
I nu förevarande motion hava motionärerna förklarat sig förstå de
ekonomiska betänkligheterna emot att upptaga 1929 års tuberkulossakkunnigas
förslag i dess helhet men finna det omotiverat att ej framföra
de delar därav, som hänförde sig till lagstiftningsområdet och för sitt
genomförande icke krävde direkt statsubvention. Hit hava motionärerna
i första hand räknat den del av utredningen, som omsluter åtgärderna
för att skydda kreatursstocken inom de delar av landet, där tuberkulosen
ännu är föga utbredd, från att infekteras genom införsel av tuberkulösa
livdjur från andra delar av riket. Motionärerna hava jämväl
förordat ett genomförande i detta sammanhang av de sakkunnigas
förslag till totala utrotningsåtgärder emot all påvisbar kreaturstuberkulos
inom de fyra nordligaste länen och Gotland. Slutligen hava motionärerna
förklarat sig finna ett ingripande genom lagstiftningsåtgärder
till förhindrandet av smittas kringspridande genom handeln med tuberkulösa
livdjur ofrånkomligt.
Utskottet vill i korthet redogöra för vad de sakkunniga föreslagit i
de sålunda av motionärerna berörda frågorna.
Vad först angår frågan örn åtgärder för att skydda kreatursstocken
inom de delar av landet, där tuberkulosen ännu är föga utbredd, från
att infekteras genom införsel av kreatur från andra delar av riket, hava
de sakkunniga föreslagit, att införsel av nötkreatur till Norrland, Dalarna
och Gotland icke skulle få äga rum utan licens från länsstyrelsen
i det län, dit införseln skulle ske. Den, som erhållit dylik licens, skulle,
örn kreaturen vore avsedda för bruk som livdjur, vara pliktig att anskaffa
särskilt intyg från legitimerad veterinär örn reaktionsfrihet vid
tuberkulinundersökning, varefter licensansökan jämte tillhörande intyg
skulle uppvisas vid järnvägstransport för stationsföreståndare, vid sjötransport
för fartygsbefälhavare och vid transport landsvägsledes för
kronobetjäning eller person, som därtill av länsstyrelsen förordnats. I
fråga örn slaktdjur skulle det åligga licensinnehavare att tillse dels att
djuret före införseln bleve försett med ett i örat fastnitat slaktmärke,
dels ock att djuret inom 30 dagar efter införseln bleve nedslaktat. Med
hänsyn till att nötkreaturstuberkulosen inom det område, som sålunda
skulle skyddas mot infektion genom införsel från andra delar av riket,
är mera spridd i Kopparbergs och Gävleborgs län än i det skyddade området
i övrigt, hava de sakkunniga föreslagit inrättande av ytterligare en
spärrgräns, belägen norr örn sistnämnda båda län.
Till kompletterande av bestämmelserna örn införselförbud hava de
sakkunniga föreslagit statliga åtgärder för utrotande av nötkreaturstu
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 30.
3
berkulosen inom dc fyra nordligaste länen och Gotland. De sakkunnigas
förslag avser tvångsåtgärder för uppspårande och oskadliggörande
av alla smittoliärdar inom dessa län och går i huvudsak ut på dels skyldighet
för veterinärer, hälsovårdstillsyningsman, djurägare och andra
att anmäla misstankar örn. förofintligheten av nötkreaturstuherkulos,
dels ock vidsträckt möjlighet att tvångsnedslakta kreatur, varvid staten
skulle lämna vederbörande kreatursägare viss ersättning.
Vad slutligen angår åtgärder till förhindrande av smittas kringspridande
genom handel med tuberkulösa kreatur hava de sakkunniga föreslagit
införande av bötesstraff, dels för envar, som (å auktion eller eljest)
försäljer nötkreatur, behäftat med tuberkulos i smittofarlig form,
annorledes än till slakt, dels för den, som vid kreatursförsäljning missbrukar
beteckningarna »reaktionsfritt för tuberkulin» eller »kliniskt
undersökt», dels ock för köpare av slaktdjur, som ej tillser, att djuret
inom 30 dagar blir nedslaktat.
över de sakkunnigas förslag hava yttranden avgivits av ett flertal
myndigheter och sammanslutningar. Av dessa har medicinalstyrelsen i
huvudsak tillstyrkt de sakkunnigas förslag. Medicinalstyrelsen har
emellertid erinrat, att styrelsen, som helst önskade, att alla statliga åtgärder
mot samtliga smittsamma kreaturssjukdomar sammanfördes i
en gemensam författning, den 30 augusti 1930 till Kungl. Majit överlämnat
ett förslag till epizootilag och ny epizootiförordning, vari även
upptagits åtgärder mot tuberkulosen, grundade på ungefär samma principer,
som de sakkunniga utgått från vid utarbetandet av sitt förslag,
[lantbruksstyrelsen, som i ärendet hört hushållningssällskapens förvaltningsutskott,
har ansett de sakkunnigas förslag tarva en grundlig omarbetning.
Lantbruksstyrelsen har visserligen tillstyrkt en skyddsgräns
mot införsel av tuberkulösa djur till Norrland, Dalarna och Gotland
men ifrågasatt lämpligheten av vad de sakkunniga föreslagit örn två
skyddsgränser och örn ett särskilt licensförfarande, varjämte lantbruksstyrelsen
bestämt avrått från anlitande av de föreslagna tvångsåtgärderna
till kreaturstuberkulosens utrotande inom de fyra nordligaste länen
och Gotland. Lantbruksstyrelsen har vidare vitsordat behovet av
lagstiftningsåtgärder till förebyggande av tuberkulosens spridning genom
kreaturshandeln men förklarat sig icke kunna tillstyrka de sakkunnigas
förslag i denna del samt framhållit, att vid en eventuell förnyad
utredning i ämnet jämväl syntes böra tagas under övervägande, huruvida
icke åtgärder mot spridning på liknande sätt av smittsam kastning
och möjligen även av smittsam juverinflammation kunde anses behövliga
och önskvärda.
Sedan de infordrade yttrandena över de sakkunnigas förslag avgivits,
är ärendet för närvarande beroende på. Kungl. Majits prövning.
Utskottet.
4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 30.
Utskottet anser sig för närvarande icke böra ingå på en realprövning
av de sakkunnigas förslag i de i motionen berörda frågorna utan endast
taga ståndpunkt till lämpligheten av att, utan avbidan pä den vidare behandlingen
av förslaget i dess helhet, omedelbart företaga dessa frågor
till avgörande. I detta hänseende får utskottet anföra följande.
Vad först angår frågan örn åtgärder till förhindrande av att tuberkulösa
djur införas till Norrland, Dalarna och Gotland, synes faran av okontrol
lerade kreatursimporter från övriga delar av riket i Ariss mån hava överdrivits.
Enligt de sakkunnigas egna uppgifter är livdjurshandeln med
Norrland av ringa omfattning. Att ett förslag örn spärrgränser det oaktat
blivit framlagt, torde bero på den starka opinion för ifrågavarande åtgärd,
som förefunnits inom Norrland och Dalarna. Införandet av en spärrgräns
har i dessa landsdelar betraktats som en förutsättning för att försök
till nötkreaturstuberkulosens utrotande skulle få utsikt till framgång.
Där har emellertid under de senaste åren igångsatts ett arbete för
motverkande av tuberkulosen efter samma principer, som tillämpas i landet
i övrigt, och detta arbete har visat sig ganska framgångsrikt. Vid
sådant förhållande kan utskottet icke finna, att denna fråga bör behandlas
fristående från förslaget i övrigt.
Vidkommande därefter frågan om åtgärder för utrotande av nötkreaturstuberkulosen
inom de fyra nordligaste länen och Gotland får utskottet
framhålla dels att förslagets genomförande skulle få betydande ekonomiska
konsekvenser, dels att det kan ifrågasättas, huruvida den tuberkulindiagnostiska
metoden är så tillförlitlig att därpå lämpligen kan grundas
ett tvångsförfarande mot tuberkulosen, dels ock att genomförande av
så långt gående tvångsföreskrifter, som de sakkunniga föreslagit, kan befaras
äventyra verksamheten för nötkreaturstuberkulosens bekämpande,
enär ett sådant tvång lätt kunde göra djurägarna avogt stämda mot denna
verksamhet. Med hänsyn härtill anser sig utskottet böra bestämt avstyrka
ett genomförande av de i denna del föreslagna åtgärderna, i varje fall
innan hela ärendet kommer under slutligt bedömande.
Vad slutligen angår frågan örn åtgärder till förhindrande av smittas
kringspridande genom handel med tuberkulösa nötkreatur vill utskottet
understryka önskvärdheten av lagstiftningsåtgärder i detta hänseende.
Emellertid synes de sakkunnigas förslag härutinnan i allt fall vara i behov
av överarbetning. Det förefaller då lämpligt, att frågan göres till
föremål för fortsatt utredning, eventuellt — såsom lantbruksstyrelsen hemställt
— i samband med liknande spörsmål beträffande smittsam kastning
och smittsam juverinflammation. Ett ytterligare skäl mot att nu företaga
frågan örn åtgärder mot tuberkulosens spridande genom kreaturshandel!!
till särskild behandling finner utskottet ligga däri, att förslag till en ny
epizootiförordning, avseende även åtgärder mot tuberkulosen, för närvarande
är beroende på Kungl. Maj:ts prövning.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 30.
5
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att motionen 1:17 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 7 mars 1933.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sederholm, .V. August Nilsson, Carl E. Eriksson, von
Stockenström, Granath, Tjällgren, J. Fritiof Gustafson och David Hjalmar Pettersson samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Nilsson i Landeryd, Andersson
i Löbbo, Carlström, Björk, Bengtsson i Kullen, Ericsson i Sörsjön och Gustafson i Vimmerby.