26

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 18.

Nr 18.

Ankom till riksdagens kansli den 17 februari 1933 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlösning
av arrenderätten till Lindhovs kungsgård i Hallands
län.

(2:a avd.)

I en till riksdagen den 3 februari 1933 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 89, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att dels godkänna ett i statsrådsprotokollet omförmält
mellan domänstyrelsen, för Kungl. Majit och kronan, och generalmajoren
friherre Axel von Faltzburgs arvingar träffat, den 7, 17, 20 och
22 december 1932 dagtecknat avtal rörande avvecklingen av den arvingarna
enligt kammarkollegiets och statskontorets kontrakt den 12 november
1723 tillkommande perpetuella arrenderätten till Lindhovs kungsgård
i Lindbergs socken av Hallands län; dels ock medgiva, att det belopp, som
kronan enligt avtalet har att utbetala, må gäldas på sätt domänstyrelsen
föreslagit i sitt utlåtande i ärendet den 30 december 1932.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas, i den mån därför ej nedan
redogöres, till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.

Hos rikets ständer och Kungl. Majit anhöll i början av 1720-talet generalmajoren
och landshövdingen friherre Axel Faltzburg att bliva hugnad med
perpetuellt arrende å den i Halland vid Varberg belägna kungsgården Lindhov,
som förut varit anslagen till boställe åt överstelöjtnanten vid kavalleriindelningen,
men sedermera utarrenderats till översten Gustaf Vilhelm von
Fersen mot en årlig avgift av 100 tunnor spannmål. Genom brev den 8
oktober 1723 fann Kungl. Majit gott att, enär rikets ständer i anseende till
Faltzburgs i 55 års tid gjorda »trogna och nyttige tjänster» samtyckt därtill,
att nämnda kungsgård upplätes åt Faltzburg under perpetuellt arrende
mot viss årlig spannmålsavgift, stadfästa och konfirmera samma arrende,
varjämte kammarkollegium och statskontoret Ängö sig anbefallt att för Faltzburg
utfärda kontrakt örn perpetuellt arrende av kungsgården. Bemälda
ämbetsverk utfärdade den 12 november 1723 sådant kontrakt, enligt vilket
kungsgården »med alla dess underlydande tillhörigheter i hus, åker, äng,
mulbete, torp och fiskerier med Getterön och vad mera därunder lyder», vid
laga tid år 1725, när arrendet med översten von Fersen vore tilländalupet,
uppläts till Faltzburg, som hade att mot en årlig avgift av 100 tunnor spann -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 18.

27

mål, a/3 råg och V3 korn, behålla och besitta egendomen, »så länge han,
dess fru, barn och arvingar» kunde fullgöra kontraktet.

Sedan för anläggning av västkustbanan jord exproprierats från ifrågavarande
egendom samt ersättning för jordlösen ävensom för intrång och
■olägenhet inlevererats till statskontoret med ett kapitalbelopp av 16,287
kronor 81 öre, förordnade Kungl. Majit den 18 oktober 1889, bland annat,
att nämnda kapital skulle omföras till depositionstitel och därefter av statskontoret
enligt föreskrifterna i Kungl. Majits brev den 31 augusti 1877
göras fruktbärande ävensom att ränta å dessa medel skulle utanordnas till
vederbörande innehavare av kungsgården, vilken ränta skulle för tiden efter
omförandet utgå med det belopp, som för varje år kunde erhållas för de
utlånade medlen, samt efter det årsräkenskapen blivit avslutad tillhandahållas
dem på rekvisition. För anläggning av Varberg—Borås järnväg har
sedermera mark exproprierats från egendomen, och bär ersättning för marken
samt för försvårad brukning och övriga olägenheter erlagts med 6,600 kronor.
Den 16 december 1892 har Kungl. Majit förordnat, att sistnämnda belopp
skulle hos statskontoret uppdebiteras under depositionstitel samt med iakttagande
av föreskrifterna i nyssberörda brev den 31 augusti 1877 göras fruktbärande,
med rätt för vederbörande att, sedan årsräkenskapen blivit avslutad,
hos statskontoret efter rekvisition utbekomma ränta till de belopp, som för
varje år kunde erhållas för de utlånade medlen. I statskontoret innestå
följaktligen av nu omförmäld anledning ett belopp av tillhopa 22,887 kronor
81 öre.

Av 1919 års riksdag medgavs, i enlighet med Kungl. Majits förslag i
propositionen nr 74, att till Varbergs stad finge för en köpeskilling av 114,000
kronor försäljas den till Lindhovs kungsgård hörande ön Getterön under
villkor, bland andra, att Varbergs stad styrkte, att samtliga levande innehavare
av den genom förenärnnda kontrakt den 12 november 1723 friherre
Axel Faltzburgs arvingar tillförsäkrade arrenderätt till Lindhovs kungsgård
med Getterön förklarat sig avstå från nämnda arrenderätt i fråga örn Getterön
under de villkor och bestämmelser, som innefattades i de av åtskilliga av
dessa arvingar den 19 februari och den 27 juni 1917 avgivna, i ärendet omförmälda
förklaringar, samt att Varbergs stad förbunde sig att till vederbörande
innehavare av torp å Getterön på angivna villkor försälja vissa
egnaliemslägenheter. Getterön försåldes i överensstämmelse härmed. Genom
beslut den 9 maj 1919 förordnade Kungl. Majit, att av den inflytande köpeskillingen
ett belopp av 85,000 kronor skulle inlevereras till statskontoret
för att särskilt förvaltas och med rätt för friherre Faltzburgs arvingar att
njuta avkomsten härav.

Sedan tvist uppkommit mellan Kungl. Majit och kronan ä ena sidan
samt å andra sidan åtskilliga av friherre Faltzburgs arvingar rörande
arvingarnas underhålls- och byggnadsskyldighet å Lindhovs kungsgård, därvid
rättegången fullföljdes till högsta domstolen, utlät sig Kungl. Majit i

28

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 18.

dom dea 7 juni 1930, varigenom arvingarna ålades att inom angivna tider
bota vissa brister å huvudgårdens och torpens byggnader samt utföra vissa
nybyggnader å en del av torpen. Sedermera har den 23 och 24 oktober
1930 husesyn eller besiktning hållits å egendomen, därvid konstaterades, att
av de brister, arvingarne enligt Kungl. Marits dom ålåge att bota, återstode
vissa brister samt att kronan tillhörig åbyggnad påsynats ytterligare brister.
Sagda syn har godkänts av arvingarna.

Alltsedan 1916 hava underhandlingar ägt rum med innehavarna av den
perpetuel^ arrenderätten till Lindhov i syfte att utröna, huruvida skäliga
och för staten antagliga villkor kunde uppnås för förvärvande åt kronan
av den rätt, varmed kungsgården på grund av det perpetuel^ arrendet
innehades. De tidigare sålunda förda förhandlingarna hava ej lett till
resultat. Sedan under 1927 fråga uppkommit örn försäljning av torp från
kungsgården, hava förnyade förhandlingar inletts rörande arrenderättens
avlösning.

Förhandlingarna hava lett till ovan omförmälda avtal mellan domänstyrelsen,
för Kungl. Majit och kronan, å ena, samt friherre Faltzburgs
arvingar, å andra sidan. Enligt avtalet, som träffats under förutsättning
av Kungl. Majits och riksdagens godkännande, avstå arvingarna mot
visst vederlag från och med den 14 mars 1933 för all framtid från den
dem tillkommande perpetuella arrenderätten med vad därtill hörer jämte
rätten till å egendomen uppförda byggnader och andra anläggningar.
Avtalet är närmast avfattat med tanke på tilltänkt försäljning av egendomen
till utomstående men bereder jämväl möjlighet för Kungl. Majit
och kronan att själv övertaga egendomen den 14 mars 1933.

Rörande avtalets ekonomiska innebörd har domänstyrelsen meddelat
följande uppgifter.

Enligt avtalet tillerkännas arvingarna
s/3 av beräknad köpeskilling för Lindhov (267,800 kronor) kronor 178,533i 34
Ä/3 av de i statskontoret innestående ersättningsmedel,

22,887 kronor 81 öre, för från egendomen exproprierad

mark....................................................................................... » 15,258:54

obligationer i statskontoret för Getteröförsäljningen........ » 85,000: —

kronor 278,791: 88.

Härifrån avgå 1/x av det belopp å 31,337 kronor
(20,300 + 8,602 +• 2,435), för vilket arvingarna på grund
av ofullgjord nybyggnads- och reparationsskyldighet enligt
Kungl. Majits dom och beslut vid syn å egendomen
den 23 och 24 oktober 1930 hava att svara .....................» 10,445:8 7

kronor 268,346: 21.

Domänstyrelsen har, med överlämnande av handlingarna i ärendet till
Kungl. Maj:t, i utlåtande den 30 december 1932 föreslagit, att kronan
själv övertoge egendomen den 14 mars 1933, samt hemställt, att Kungl.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 18. 29

Majit måtte föreslå riksdagen dels godkänna förberörda avtal dels och
förordna, att det belopp å 168,087 kronor 67 öre, som kronan, utöver vad
statskontoret har att gälda, enligt avtalet åligger utbetala, skall bestridas
med det belopp å 7,629 kronor 27 öre, som av förut berörda expropriationsmedel
i statskontoret återstår efter utbetalningen av beloppet å 15,258 kronor
54 öre, och därutöver av statens domäners fond. : .

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Från det allmännas synpunkt synes det mig synnerligen önskvärt, att
det perpetuella arrendeförhållande, som råder beträffande Lindhovs kungsgård,
måtte bliva avvecklat. Härigenom skulle en fråga, som länge
trängt till sin lösning, bliva bragt ur världen. En avlösning av arrenderätten
är av betydelse icke minst ur synpunkten, att kronan härigenom
erhåller möjlighet att tillmötesgå de av vissa torpare under egendomen
gjorda framställningarna örn friköp av sina torp. Jämväl för egendomens
framtida disposition i övrigt är det av vikt, att det ålderdomliga och''ur
jordsynpunkt olämpliga perpetuella arrendeförhållandet snarast avvecklas.

Ett tillfälle härtill erbjuder sig nu genom det avtal, som genom domänstyrelsens
förhandlingar kommit till stånd med friherre Faltzburgs arvingar
och vilket avtal såvitt framgår av handlingarna i ärendet numera helt
biträtts av samtliga arvingar. Lika med de hörda myndigheterna anser
jag avtalet vara av beskaffenhet att böra från statens sida godtagas.
De uppoffringar, staten har att enligt avtalet vidkännas, torde på sätt
domänstyrelsen närmare angivit uppvägas av de ekonomiska och sociala
fördelar, staten vinner genom erhållandet av fri dispositionsrätt till egendomen.
Medan egendomens försäljningsvärde enligt preliminära köpeavtal,
efter avdrag av kostnaderna för ofullgjord byggnadsskyldighet, utgör 236,463
kronor, skulle staten, förutom utlämnande till arvingarna av vad som på
förut angivet sätt i statskontoret innestår, utgiva (168,087:6 7—7,629:2 7 =)
160,458 kronor 40 öre. Detta innebär, att staten efter arrenderättens avlösning
och egendomens eventuella försäljning kan beräknas utgå ur transaktionen
med ett behållet kapital av 76,004 kronor 60 öre. Kronans inkomster
av egendomen hava under de senaste tio åren uppgått till icke fullt
2,000 kronor i medeltal per år.

För giltighet av avtalet erfordras riksdagens godkännande.

Lika med domänstyrelsen anser jag mig böra förorda, att staten själv
övertager egendomen den 14 mars 1933, varefter frågan örn egendomens
framtida disposition bör, efter förnyad mera noggrann utredning, övervägas.
Detta innebär, att jag icke är beredd att nu framlägga något förslag om
försäljningar från egendomen.»

Utskottet bär icke något att erinra mot det framlagda förslaget men
vill framhålla lämpligheten av att staten själv övertager egendomen, särskilt
med hänsyn till att vissa delar av densamma synas vara väl lämpa

UtnkoHet.

30

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 18.

de till tomtmark och staten på grund därav framdeles kan bliva i tillfälle
att bereda sig ökad inkomst genom försäljningar av tomter. Utskottet
får alltså hemställa,

att riksdagen må bifalla förevarande proposition.
Stockholm den 17 februari 1933.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr t.