Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1933 kl 12. m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln gjorda framställningar
jämte i ämnet väckta motioner.

(Ira avd.)

Jordbruksutskottet, som i sitt utlåtande nr 2 avgivit förslag över åtskilliga
i den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1933/1934 under
nionde huvudtiteln gjorda framställningar, får härigenom avgiva utlåtande
med anledning av följande i samma huvudtitel framställda förslag.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande
punkter i statsrådsprotokollet.

Vidkommande övriga punkter i nionde huvudtiteln kommer utskottet
att avgiva särskilda utlåtanden.

l:o) Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag under punkt 1 hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1933/
1934 uppföra ordinarie förslagsanslaget till departementets
avdelning av Kungl. Maj:ts Kansli med oförändrat
belopp, 193,500 kronor.

2:o) Reseersättningar åt lantbruksingenjörer och deras biträden. Under
punkt 5 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till reseersättningar åt
lantbruksingenjörer och deras biträden anvisa för budgetåret 1933/1934
ett extra förslagsanslag av 290,000 kronor.

Enligt resereglementet för lantbruksingenjörer den 31 december 1920
(nr 911) med däri genom kungörelserna nr 10/1925, 374/1925, 219/1929,
204/1931 och 191/1932 vidtagna ändringar gäldas den lantbruksingenjörer
och deras biträden tillkommande resekostnads- och traktamentsersättningen
av statsmedel för förrättning, som äger rum på grund av lantbruksstyrelsens
eller länsstyrelsens förordnande och är upptagen i fastställd
resplan, med undantag dock, bland annat, för förrättning avseende
åtgärd för sådant ändamål, varom förmäles i 10 kap. 32 § 3 eller 4 mom.
vattenlagen.

Genom förberörda den 10 juni 1932 utfärdade kungörelse nr 191/1932 ha
för tiden från och med den 1 juli 1932 för lantbruksingenjörerna oell deras
biträden fastställts vissa lägre traktamenten än de enligt allmänna

Bihang till riksdagens protokoll 193.1. 10 sami. Nr 1.

1

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Vtskottet.

resereglemente! utgående eller för lantbruksingenjör 9 kronor för dag
och 6 kronor för natt, för extra lantbruksingenjör (8 + 5 =) 13 kronor
samt för lantbruksstipendiat, förste assistent, assistent och tekniskt biträde
(7 -j- 5 =) 12 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innefattar en höjning med 40,000 kronor i jämförelse
med anslagsbeloppet för löpande budgetår. Denna är föranledd av
de i utskottets utlåtande nr 2 punkterna 3 och 4 tillstyrkta förslagen örn
ökat antal extra lanthruksingenjörer och assistenter ävensom av angelägenheten
av att torrläggningsföretag under rådande arbetslöshetsförhållanden
må kunna planläggas och igångsättas i största möjliga omfattning.

Utskottets utlåtande under punkt 81 här nedan angående rese- och traktamentsersättningar
till lantmäteripersonal, som sysselsättes med lantmäteriförrättningar,
innefattar, att dessa ersättningar fortfarande skola
liksom beträffande lanthruksingenjörer och deras biträden bestridas av
statsmedel. Det för ändamålet erforderliga anslagsbeloppet beräknas
emellertid där med utgångspunkt från att Kungl. Majit kommer att vidtaga
åtgärder för en nedsättning av utgående traktamentsersättningar
enligt vad som gäller i fråga örn motsvarande personal vid domänverket.

I den av 1930 års statsrevisorer avgivna berättelsen, som återgives under
förenämnda punkt 81 här nedan, ifrågasattes, örn icke motsvarande föreskrifter
borde gälla för statens lanthruksingenjörer och deras biträden.
För egen del anser utskottet, att vidkommande denna personal bör genomföras
en motsvarande nedsättning i traktamentsersättningarna, vilken
utskottet här nedan föreslår beträffande lantmäteripersonal, som sysselsättes
med lantmäteriförrättningar. Utskottet utgår sålunda från att
Kungl. Majit kommer att vidtaga åtgärder i sådant syfte. Enligt vad
vissa överslagsberäkningar givit vid handen torde genom den ifrågasatta
nedsättningen i traktamentsersättningarna sådan besparing kunna
vinnas, att någon höjning av förevarande anslag på sätt Kungl. Majit
föreslagit icke synes bliva erforderlig.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i så måtto bifalla Kungl. Majits
förevarande framställning att riksdagen må till reseersättningar
åt lanthruksingenjörer och deras biträden
anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag
av 250,000 kronor.

3io) Lantbruksakademien. I enlighet med Kungl. Majits förslag under
punkt 7 hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1933/
1934 uppföra ordinarie förslagsanslaget till lantbruksakademien
med oförändrat belopp, 12,900 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

3

4:o) Forskningsverksamhet på biodlingens område. Med tillstyrkande
av Kungl. Majits under punkt 10 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till forskningsverksamhet på biodlingens område anvisa
för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 6,000
kronor.

5:o) Försök att förbättra hållbarheten m. m. hos smör. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts under punkt 11 framställda förslag, avseende
en tillfällig sänkning av anslaget för ifrågavarande ändamål med 4,000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till utförande av försök i mejerier
att förbättra hållbarheten m. m. bos smör anvisa för
budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 5,000 kronor.

6:o) Fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts framställning under
punkt 12 hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie anslaget till fast
försöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruksocb
lantmannaskolor, nu 8,000 kronor, med 2,000 kronor
till 6,000 kronor.

7:o) Fast försöksgård för jordbruket vid Lanna Borregården i Skaraborgs
län. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 13 gjorda
framställning, avseende en tillfällig sänkning av anslaget för ifrågavarande
ändamål med 1,700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till driftkostnader för den till Lanna
Borregården i Saleby socken av Skaraborgs län
förlagda fasta försöksgården för jordbruket anvisa
för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av

22,000 kronor.

8:o) Fast försöksgård för jordbruket vid Offers gård i Västernorrlands
län. Under punkt 14 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till driftkostnader
för den till Offers gård i Boteå socken av Västernorrlands län
förlagda fasta försöksgården för jordbruket anvisa för budgetåret 1933/
1934 ett extra förslagsanslag av 21,000 kronor.

T samband härmed har utskottet till behandling föreliaft en inom andra

Utskottet.

4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 270 av herr Strindlund,
vari hemställts, att riksdagen behagade för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett förslagsanslag av 20,000 kronor till anskaffande av lämplig skogsmark
att tilläggas Offers försöksgård i Boteå socken av Västernorrlands
län att förvaltas i förening med denna egendom.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Mot att anslagsbeloppet för budgetåret 1933/1934 i enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag uppföres med 21,000 kronor, innefattande en sänkning med
600 kronor i jämförelse med anslagsbeloppet för löpande budgetår, har
utskottet intet att erinra. Icke heller har utskottet någon erinran mot
att, med anlitande av medel ur det för försöksgården anvisade förslagsanslaget,
till försöksgårdens föreståndare (löneklass B 24) utanordnas vad
som erfordras för att denne skall med hänsyn till från och med den 1
april 1931 genomförd förändrad ortsgruppering (från B till C) från och
med samma dag komma i åtnjutande av avlöning enligt löneklass B 24 i
ortsgrupp C motsvarande en löneskillnad av (6,756 — 6,528 =) 228 kronor
jämte dyrtidstillägg därå.

Vad angår det i motionen framförda förslaget örn anskaffande till försöksgården
av skogsmark förelåge enligt motionärens mening stort behov
härutinnan, örn verksamheten vid försöksgården skulle kunna rätt
fylla sin uppgift och lämna ett fullödigt uttryck för vad jordbruket under
normala förhållanden kunde frambringa i den trakt, där gården vore
belägen. Utskottet anser denna fråga vara ett spörsmål, som det i första
hand torde böra ankomma på styrelsen för centralanstalten för jordbruksförsök
att utreda och att örn omständigheterna skulle giva därtill anledning,
göra framställning till Kungl. Majit. Med denna uppfattning
finner sig utskottet icke böra tillstyrka någon åtgärd i det av motionären
avsedda syftet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till driftkostnader för den till
Offers gård i Boteå socken av Västernorrlands län
förlagda fasta försöksgården för jordbruket anvisa
för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av

21,000 kronor;

b) att motionen 11:270 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

9:o) Internationella lantbruksinstitutet i Rom. Kungl. Maj:ts under
punkt 15 framställda förslag innebär höjning dels med 2,200 kronor av
förslagsanslaget till gäldande av Sveriges bidrag till institutet till följd
av de på grund av kronans depreciering efter guldmyntfotens övergivande
ökade kostnaderna för utbetalande av nämnda bidrag dels ock med 1,000

5

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

kronor av reservationsanslaget till bestridande av övriga kostnader för
Sveriges deltagande i institutet, vilket senare anslag för löpande budgetåret
på grund av beräknad reservation upptagits med allenast 1,000 kronor.
Med tillstyrkande av förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må för Sveriges deltagande i internationella
lantbruksinstitutet i Bom anvisa för budgetåret
1933/1934

a) till gäldande av Sveriges bidrag till institutet ett
extra förslagsanslag av 8,000 kronor,

b) till bestridande av övriga kostnader för Sveriges
deltagande i institutet ett extra reservationsanslag av

2,000 kronor.

10 :o) Internationella frysinstitutet i Paris. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts under punkt 16 gjorda framställning, innefattande en höjning av
anslaget för ifrågavarande ändamål med 510 kronor ävensom att på
grund av valutafluktuationerna anslaget skulle erhålla förslagsanslags
natur, hemställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande av kostnaden för
Sveriges medlemsavgift i internationella frysinstitutet
i Paris anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra
förslagsanslag av 1,800 kronor.

11 :o) Lantbruksinstitutet vid Ultuna. I riksstaten för budgetåret 1932/
1933 finnes under titeln lantbruksinstitutet vid Ultuna uppfört ett ordinarie
anslag av 39,500 kronor beräknat med hänsyn till institutets upphörande
från den 1 november 1932.

Kungl. Maj :ts under punkt 20 gjorda framställning örn anslagets uteslutande
ur riksstaten föranledes av att lantbruksinstitutets vid Ultuna
verksamhet den 1 november 1932 avlösts av den nyinrättade lantbrukshögskolan.
Med tillstyrkande av förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må ur riksstaten utesluta ordinarie
anslaget till lantbruksinstitutet vid Ultuna.

12 :o) Specialkurs för lantbruksstuderande. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag under punkt 24, innefattande en sänkning av anslaget för
ifrågavarande ändamål med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för beredande av understöd åt
folkhögskola för anordnande av specialkurs för lantbruksstuderande
anvisa för budgetåret 1933/1934 ett
extra förslagsanslag av 21,500 kronor.

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

13 :o) Understöd åt elever vid specialkurs för lantbruksstuderande. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 25 framställda förslag, innefattande
en sänkning av anslaget för ifrågavarande ändamål med 1,000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för beredande av understöd åt elever
vid specialkurs för lantbrukstuderande anvisa för
budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av 6,500
kronor.

14 :o) Lanthushållningsseminariet å Rimforsa. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts under punkt 26 gjorda framställning, på grund av nytillkommande
ålderstillägg innebärande en anslagsökning med 600 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till uppehållande av verksamheten
vid Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium
å Rimforsa anvisa för budgetåret 1933/1934
ett extra förslagsanslag av 21,800 kronor.

15:o) Understöd åt lantbruksskolor. Med tillstyrkande av Kungl. Marits
förslag under punkt 29 hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt lantbruksskolor, nu 122,500 kronor,
med 2,500 kronor till 120,000 kronor.

16:o) Lantbruksskolan vid Ultuna. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
under punkt 31 gjorda framställning, på grund av tillkommande ålderstillägg
innebärande en anslagsökning av 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till
lantbruksskolan vid Ultuna, nu 9,350 kronor, med 500
kronor till 9,850 kronor.

17:o) Lägre mejeriskolor för kvinnor. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag under punkt 33, med hänsyn till de senaste årens medelstillgång
innebärande en anslagsökning av 4,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget
till lägre mejeriskolor för kvinnor, nu 23,000 kronor,
med 4,000 kronor till 27,000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 7

18 :o) Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter. I
enlighet med Kungl. Majits förslag under punkt 39 hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för hudgetåret 1933/
1934 uppföra ordinarie förslagsanslaget till understöd
åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter
med oförändrat belopp, 240,000 kronor.

19:o) Högre utbildning i trädgårdsfacket. I enlighet med Kungl. Marits
förslag under punkt 40 hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1933/
1934 uppföra ordinarie reservationsanslaget till högre
utbildning i trädgårdsfacket utan angivet belopp.

20 :o) Lantbruksakademiens trädgårdsskola. I förslaget till riksstat för
budgetåret 1933/1934 har Kungl. Majit upptagit ordinarie anslaget till
lantbruksakademiens trädgårdsskola med oförändrat belopp 10,000 kronor.

I samband härmed bar utskottet till behandling förebaft en inom första
kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 132 av herr Björck,
John, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till
Kungl. Majit anhålla örn utredning och förslag till sådan omläggning av
undervisningen vid lantbruksakademiens trädgårdsskola vid Experimentalfältet,
att möjlighet beredes för trädgårdselever att få utbilda sig förmera
affärsmässig trädgårdsodling än som med nu gällande bestämmelser
för undervisningen är möjligt.

Såsom i motionen erinrats berördes frågan örn en omläggning av lantbruksakademiens
trädgårdsskola under punkt 30 i nionde huvudtiteln till
1931 års riksdag. Därav framgår att Sveriges liandelsträdgårdsmästarförbund
bos Kungl. Maj it gjort framställning örn utredning rörande trädgårdsundervisningens
omläggning i syfte närmast att bättre tillgodose
handelsträdgårdsrörelsen och att lantbruksstyrelsen framlagt ett vittgående
förslag till omläggning i av handelsträdgårdsmästarförbundet antydd
riktning av lantbruksakademiens trädgårdsskola, i vilket samband
styrelsen jämväl bebådade av en dylik omläggning uppkommande behov
av ytterligare lärarkrafter ävensom av en del byggnader. Departementschefen
ansåg, att ärendet icke var så utrett, att därpå kunde grundas förslag
till omläggning till någon del av trädgårdsundervisningen, och åberopade
därvid ock ett av statskontoret i ärendet avgivet yttrande att den
föreslagna omläggningen vore av så genomgripande natur att ytterligare
utredning vore nödvändig, innan ärendet kunde föreläggas riksdagen.

Med hänsyn till den utveckling trädgårdsskötseln numera tagit delar
utskottet motionärens mening örn angelägenheten av att vid trädgårds -

TJtshottet.

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

undervisningen den praktiskt handelsekonoxniska sidan av trädgårdsskötseln
mer än hittills kommer till sin rätt. Frågan örn en omläggning av
trädgårdsundervisningen i sådan riktning torde emellertid kommit i ett
i viss mån förändrat läge genom statsmakternas beslut örn inrättande i
samband med omorganisation av den högre lantbruksundervisningen av
ett trädgårdsinstitut vid Alnarp. Enligt den för undervisningen vid detta
institut framlagda planen (se prop. 143/1931, sid. 276 o. 277) är nämligen
ett avsevärt utrymme berett ämnena ekonomisk trädgårdsodling, trädgårdsekonomi
samt nationalekonomi och handelslära. I betraktande härav
och då i varje fall någon erfarenhet synes höra avvaktas rörande den
omorganiserade trädgårdsundervisningen vid Alnarp, innan ytterligare
åtgärder av i motionen avsett hänseende vidtagas, anser sig utskottet —
som förutsätter att Kungl. Majit med uppmärksamhet följer utvecklingen
på ifrågavarande område — icke höra nu ifrågasätta någon särskild
framställning till Kungl. Majit i saken.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må i enlighet med Kungl. Majits
förslag i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppföra
ordinarie anslaget till lantbruksakademiens trädgårdsskola
med oförändrat belopp, 10,000 kronor;

2) att motionen Ii 132 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.

21:o) Trädgårdsskolan vid Alnarp. Med tillstyrkande av Kungl. Majits
under punkt 41 framställda förslag, innefattande en sänkning av anslaget
för ifrågavarande ändamål med 6,700 kronor på grund av att enligt planen
för omorganisationen av Alnarpsinstitutet trädgårdsskolan skall upphöra
med sin nuvarande verksamhet den 1 november 1933, hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie anslaget till
trädgårdsskolan vid Alnarp, nu 10,000 kronor, med
6,700 kronor till 3,300 kronor.

22 :o) Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps trädgårdar. Med
tillstyrkande av Kungl. Majits under punkt 42 gjorda framställning, innefattande
en anslagsminskning med 2,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till försöksverksamheten med
köksväxter vid Alnarps trädgårdar anvisa för budgetåret
1933/1934 ett extra anslag av 18,000 kronor.

23:o) Kurser i trädgårdsskötsel. Med tillstyrkande av Kungl. Majits
förslag under punkt 43, innefattande en sänkning av anslaget för ifrågavarande
ändamål med 4,000 kronor, hemställer utskottet,

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

9

att riksdagen må till kurser i trädgårdsskötsel anvisa
för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag
av 26,000 kronor.

24 :o) Reseunderstöd för lantbrukets studerande. I enlighet med Kungl.
Majrts förslag under punkt 44 hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1933/
1934 uppföra ordinarie reservationsanslaget till reseunderstöd
för lantbrukets studerande utan angivet
belopp.

25:o) Avelscentra för nötboskap av fjällras. Kungl. Maj:ts under punkt
48 framställda förslag innebär en sänkning av det i en för 1932 års riksdag
framlagd kostnadsberäkning upptagna anslagsbehovet för nästa budgetår
med 2,000 kronor, beroende på nedsättning av utgiftsposterna till
omkostnader och till tryckning. Med tillstyrkande av förslaget hemställer
utskottet,

att riksdagen må för bestridande av kostnaderna för
avelscentra för nötboskap av fjällras anvisa för budgetåret
1933/1934 ett extra reservationsanslag av

18,000 kronor.

26:o) Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 50 gjorda framställning
hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till bestridande av statsverkets kostnader för tillsyn
å efterlevnaden av lagen angående uppvärmning av
till kreatursföda avsedd mjölk m. m. anvisa för budgetåret
1933/1934 ett extra förslagsanslag av 30,000
kronor.

27:o) Getavelns befrämjande. Under punkt 55 har departementschefen
förordat vissa ändringar i gällande grunder för statsbidrag till getavelns
stödjande, närmast avseende en sänkning av organisationsbidraget (högst

1,000 kronor) och årliga bidraget (högst 500 kronor) till getavelsstationer
till respektive 800 och 400 kronor samt bidraget till inköp av bockar frän
högst 50 kronor till 25 kronor. Med hänsyn härtill skulle icke erfordras
någon ny medelsanvisning. Detta får utskottet, som icke har något att
erinra mot de ifrågasatta ändrade bidragsgrunderna, härigenom

omförmäla.

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

28:o) Fjäderfäavelns befrämjande. Under punkt 56 har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att till fjäderfäavelns befrämjande anvisa för budgetåret
1983/1934 ett extra anslag av 35,000 kronor.

I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 54
av herrar Gustafson i Kasenberg och Johanson i Huskvarna har hemställts,
att riksdagen ville besluta att tilldela Sveriges fjäderfäavelsförening
ett anslag av 40,000 kronor för budgetåret 1933/1934.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag avser en nedsättning av anslaget för innevarande
budgetår med 5,000 kronor. Enligt motionärernas förslag skulle anslaget
bibehållas vid oförändrat belopp 40,000 kronor.

Med all förståelse för f jäderfäavelsens betydelse icke minst såsom binäring
till det mindre jordbruket kan utskottet i likhet med departementschefen
av statsfinansiella skäl icke förorda högre anslag än Kungl. Majit
föreslagit.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits förevarande
framställning och med avslag å motionen lii
54 till fjäderfäavelns befrämjande anvisa för budgetåret
1933/1934 ett extra anslag av 35,000 kronor.

29io) Distriktsveterinärers avlönande. Det av Kungl. Majit under
punkt 61 framställda förslaget, innebärande en anslagsminskning med

135,000 kronor, sammanhänger med att staten från och med 1934 års ingång
skall övertaga samtliga kostnader för distriktsveterinärernas avlönande.
Under punkt 63 i förevarande huvudtitel har bebådats framläggande
av proposition örn uppförande av ett särskilt anslag för sådant ändamål.
Med tillstyrkande av förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
• till distriktsveterinärers avlönande, nu 265,000 kronor,

nied 135,000 kronor till 130,000 kronor.

30 :o) Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer. Med tillstyrkande av Kungl.
Majits förslag under punkt 62 hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att, därest de distriktsveterinärer, till
vilkas avlöning lämnats statsbidrag, för tiden 1 juli—
31 december 1933 beredas dyrtidstillägg å dem från
vederbörande landsting tillkommande avlöning, dyrtidstillägg
av statsmedel må för samma tid till dem utgå
med motsvarande andel av statsbidraget, ålderstillägg

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

11

däri inberäknat, dock med högst en tredjedel av statsavlöningen; b)

till bestridande av kostnaderna för dessa dyrtidstillägg
anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag
av 35,000 kronor.

31 :o) Övriga utgifter till förekommande och hämmande av smittsamma
sjukdomar bland husdjuren. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
under punkt 64 får utskottet hemställa,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1933/
1934 uppföra ordinarie förslagsanslaget till övriga utgifter
till förekommande och hämmande av smittsamma
sjukdomar bland husdjuren med oförändrat belopp,
200,000 kronor.

32:o) Utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdikningsföretag
ävensom för täckdikningsförman. Under punkt 74 bär departementschefen
anfört, att på grund av förefintlig reservation anvisande av nytt anslag
för ifrågavarande ändamål icke erfordras för nästa budgetår, vilket
utskottet härigenom får

omförmäla.

33 :o) Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 77 gjorda framställning,
innefattande en sänkning av anslaget för ifrågavarande ändamål med

6,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till maskin- och redskapsprovningsanstalterna
vid Ultuna och Alnarp anvisa för
budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 55,500 kronor.

34:o) Kemiska stationer. Under punkt 78 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda
riksdagen förelagd, för kemiska stationer beräkna för budgetåret 1933/1934
ett extra anslag av 43,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts den 13 januari 1933 avlåtna, till
jordbruksutskottet hänvisade proposition, nr 29, hemställer utskottet,

att riksdagen må till understöd åt åtta kemiska stationer
för jordbrukets och näringarnas behov, vilka
av landsting eller hushållningssällskap, vart för sig
eller i förening, understödjas med minst samma belopp
som statsbidraget och vilka vilja underkasta sig de

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

villkor och. föreskrifter i avseende på analysmetoder
och övriga förhållanden, som fastställas av Kungl.
Majit, anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag
av 43,000 kronor.

35:o) Kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län. Med tillstyrkande
av Kungl. Majits under punkt 79 gjorda framställning, innefattande
en sänkning av anslaget för ifrågavarande ändamål med 2,400
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till underhåll under
tiden 1 juli 1933—30 juni 1934 av kemisk-växtbiologiska
anstalten inom Norrbottens län — under villkor
att från länets landsting och hushållningssällskap
eller eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll
under samma tid med sammanlagt minst 15,600 kronor
— anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag
av 26,000 kronor.

36:o) Understöd åt lokala frökontrollanstalter. Med tillstyrkande av
Kungl. Majlis under punkt 85 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till understöd åt sådana frökontrollanstalter, som av
landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller
i förening, understödjas med minst samma belopp som
statsbidraget och vilka anstalter vilja underkasta sig
de villkor och föreskrifter i avseende på analysmetoder
och övriga förhållanden, som fastställas av Kungl.
Majit, anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag
av 6,000 kronor.

37 io) Bidrag till anläggningar för ensileringsändamål. Under punkt 93
har departementschefen anfört att med hänsyn till att beräknad reservation
å anslaget för ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår syntes
vara tillräcklig för verksamheten under nästa budgetår anvisande av
nytt anslag för samma budgetår icke är erforderligt. Detta får utskottet
härigenom

omförmäla.

38 :o) Befrämjande av linodling. Under punkt 97 har departementschefen
förklarat sig anse inga allvarligare olägenheter komma att uppstå,
örn förevarande anslag nu indrages. Skulle behov av att utlämna mindre
belopp för understöd i det syfte, anslaget avser att främja, uppkomma,
syntes departementschefen hinder ej föreligga för Kungl. Majit att för

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

13

ändamålet disponera medel ur till Kungl. Majits omedelbara förfogande
ställda anslag, såsom exempelvis anslaget till befrämjande i allmänhet
av jordbruk och lantmannanäringar. Detta har utskottet härigenom velat

omförmäla.

39:o) Fraktlindring för kalk. Under punkt 98 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att till fraktlindring för kalk anvisa för budgetåret 1933/
1934 ett extra förslagsanslag av 475,000 kronor.

I anledning av detta förslag hava inom riksdagen väckts följande till
utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) 1:139 av herrar Bodin, Gunnar, och Roos, likalydande med II: 288 av
herr Svedman m. fl., vari hemställts, att riksdagen ville godkänna statsverkspropositionen,
punkt 98, angående lindring av fraktkostnaderna
å järnväg för kalk m. m. för jordbrukets behov med den ändring, att
fraktlindringen utsträckes till att gälla även för frakt sjöledes med eller
utan kombination med järnvägsvakt, att utgå i huvudsak efter samma
grunder som angivas för frakt å järnväg, varvid sjöfrakten torde böra
beräknas efter Sveriges segelfartygsförenings för närmast föregående
år gällande tariff, såvida ej Kungl. Majit finner anledning beträffande
beräkningen av sjöfrakten annorlunda förordna, samt med villkor för
fraktlindringens åtnjutande, att kalkpriset vid köparens järnvägsstation
eller hamnplats, sedan fraktlindringen fråndragits, per ton ren
kalk (CaO) efter avdrag för svavelsyrad kalk ej överstiger ett av statlig
myndighet fixerat skäligt pris samt att eventuellt uppstående besparing
å kalkfraktlindringsanslaget finge efter kungl, lantbrukstyrelsens
förslag användas för utförande av önskvärda kalkningsförsök och för
kalkanvändningspropaganda.

2) 11:261 av herr Andersson i Lindome ra. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte till fraktlindring för konstgödsel anvisa för budgetåret 1933/
1934 ett extra förslagsanslag av 250,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar hänvisas
till motionerna.

Från och med 1908 har riksdagen årligen anvisat anslag för lindring av
fraktkostnaderna å järnväg för kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets
behov. Anslagen, som tidigare till beloppen väsentligt växlat,
hava för ett vart av budgetåren 1926/1927—1931/1932 uppförts med 600,000
kronor. Bestämmelser angående anslagets användning hava meddelats i
Kungl. Majits brev till järnvägsstyrelsen den 19 december 1930 (Sv. förf.
sami. nr 436) angående statsbidrag till fraktavgifter för kalk m. m. för
jordbrukets behov. I propositionen nr 201 till 1932 års riksdag framlade
Kungl. Majit förslag om skärpta villkor för fraktbidragets utgående ävensom
anslagets nedsättning till 250,000 kronor. Jordbruksutskottet anförde
i sitt utlåtande nr 84, bland annat, att de föreslagna skärpta grunderna

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Romme att beröra de delar av näringslivet, vilka vore avhängiga av att
jordbruket kunde tillgodose sitt normala behov av jordbrukskalk, ävensom
att varje mera betydande rubbning inom produktion och transportväsen
under rådande krisläge lätt kunde medföra ekonomiska och sociala
verkningar, som i väsentlig grad skulle motverka den fördel för det allmänna,
som en anslagsbesparing i och för sig skulle medföra. Med bifall
till vad utskottet i denna del hemställde beslöt riksdagen (skr. nr 381) att
till fraktlindring för kalk för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag
av 500,000 kronor att utgå enligt gällande grunder för sådan
fraktlindring.

I detta sammanhang torde böra erinras, att under de senaste åren anvisats
ett särskilt anslag för lindring av fraktkostnaderna å järnväg för konstgödsel.
I anledning av väckta motioner anvisade sålunda 1931 års riksdag
för budgetåret 1931/1932 till fraktlindring för konstgödsel ett extra förslagsanslag
av 250,000 kronor (B. skr. nr 317). Jämväl för innevarande
budgetår är i riksstaten för ändamålet uppfört ett extra förslagsanslag å

250,000 kronor. Anslagets användning regleras genom Kungl. Maj:ts brev
den 18 juli och den 2 oktober 1931 till järnvägsstyrelsen angående statsbidrag
till fraktavgifter för konstgödsel för jordbrukets behov (Sv. förf.
sami. nr 310 och 336).

Otvivelaktigt skulle det för landets jordbruk vara till gagn, därest dess
utövare icke minst i betraktande av nuvarande ekonomiskt brydsamma
tid för jordbruksnäringen kunde jämväl under nästa budgetår komma i
åtnjutande av statsbidrag till lindring av fraktavgifterna såväl med avseende
å kalk som ock i fråga örn konstgödselmedel. Då kalken torde vara
av grundläggande betydelse för praktiskt taget varje jordbruksproduktion
och i alldeles särskild grad i vad gäller Norrlands myrjordar, skulle en
starkt minskad användning av kalk medföra avsevärda olägenheter liksom
ock en större inskränkning i begagnandet av konstgödselmedel icke
minst med hänsyn till betes- och vallkulturens utveckling icke kan undgå
att ofördelaktigt påverka produktionen.

Å andra sidan måste vid anslagsmedlens utmätande här som på andra
viktiga jordbruksområden hänsyn tagas till att det statsekonomiska läget
påkallar största återhållsamhet med statens medel. Då en besparing
i förevarande avseende icke torde kunna ifrånkommas, gäller det närmast
att bedöma på vilket sätt en dylik åtgärd bör företagas för att vålla
minsta olägenheter. Härvid torde först såsom departementschefen anfört
vara att märka, att statsbidrag till konstgödselfrakter införts så nyligen
(1931), att näringslivet ännu ej nämnvärt påverkats av detta understöd,
under det däremot beträffande jordbrukskalken produktionen och
transportväsendet på området i ej ringa grad blivit beroende av bidraget
till lindring av fraktkostnaderna härför. En omständighet som vidare
icke bör förbises är att det vidkommande konstgödselmedlen särskilt för
den mindre jordbrukaren icke kan bli fråga örn tillnärmelsevis så stora

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

15

kvantiteter som beträffande jordbrukskalken. Å denna senare bar därtill
priset mer än fördubblats, medan priset på konstgödselmedlen följt den
allmänna prisnedgången och sjunkit till ett lågt prisläge.

Då en procentuell nedsättning av båda ifrågavarande anslag skulle, såsom
i ärendet ock framhållits, medföra att anslagen komme att sakna
större betydelse för de med dem avsedda syftena, har utskottet ansett sig
utan vidare böra utgå från att en sådan åtgärd icke lämpligen bör ifrågakomma.
Vid övervägande vidare av angivna synpunkter har utskottet
liksom departementschefen funnit, att mindre olägenheter av besparingsåtgärderna
skulle uppstå, örn anslagsminskningen företoges å konstgödselfrakterna
än å kalkfrakterna. Härtill kommer följande. Statsrådsprotokollet
ger vid handen, att utgifterna under budgetåret 1931/1932 från
anslaget till konstgödselfrakterna, som för nämnda och innevarande budgetår
upptagits till 250,000 kronor, i verkligheten belöpt sig till 452,000 kronor.
Ett bibehållande såsom i motionen 11:261 föreslagits av det nuvarande
anslagsbeloppet måste sålunda ofrånkomligt kräva en skärpning av
grunderna för anslagets utgående, varom emellertid något förslag i motionen
icke framställts. Enligt vad statskontoret i ärendet anfört skulle
för anslagets nedbringande till 315,000 kronor fordras, att gränsen, vid vilken
statsbidraget utbetalas, höjes från nuvarande 51 öre till 71 öre per 100
kilogram. Till vilket belopp nämnda gräns skulle behöva höjas, för att bidraget
skulle stanna vid det i motionen angivna anslaget, därom finnes i
ärendet ingen utredning. Då sålunda även av nu nämnd anledning svårigheter
möta för att tillmötesgå motionen, anser sig utskottet böra stanna
vid att förorda, att anslag för budgetåret 1933/1934 uppföres allenast till
fraktlindring för jordbrukskalk och till det av Kungl. Maj:t föreslagna
beloppet 475,000 kronor. Utskottet anser sig sålunda icke kunna biträda
motionen II: 261.

Vad slutligen angår det i motionerna 1:139 och 11:288 framförda förslaget,
att från anslaget till fraktlindring för kalk jämväl skulle få utgå
statsbidrag å sjöfrakter, utgå motionärerna från att för sådant statsbidrag
skulle gälla i huvudsak samma grunder som beträffande frakt å
järnväg och att frakten skulle närmast beräknas efter Sveriges segelfartygsförenings
för näst föregående år gällande tariff. Även örn vissa skäl
onekligen kunna tala för en utsträckning av statsbidraget att gälla även
sjötransporter av kalk, synes utskottet dock svårigheten överhuvudtaget
att vid sådan befraktning, där man är i avsaknad av fasta frakttaxor,
erhålla ett godtagbart fraktrabattsystem utgöra hinder för realiserande
av motionärernas förslag.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och med avslag å motionerna
I: 139 och II: 288 till fraktlindring för kalk an

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

visa för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag
av 475,000 kronor, att utgå enligt nu gällande grunder
för sådan fraktlindring;

2) att motionen II: 261 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.

40:o) Bekämpande av växtsjukdomar. Under punkt 99 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att till åtgärder för bekämpande av växtsjukdomar
anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen
1:134 av herr Johansson, Johan Bernhard, och II: 264 av herr Linnér, vari
hemställts, att vid beviljandet av anslag till bekämpande av växtsjukdomar
må förklaras, att anslaget må användas jämväl för utrotande av
berberisbusken.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Utskottet har icke något att erinra mot att anslaget ifråga, som i nuvarande
års riksstat upptagits till 20,000 kronor, för nästa budgetår uppföres
med det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet 15,000 kronor.

Vidkommande motionerna erinras däri, att i avvaktan på förändrad lagstiftning
beträffande berberisbuskens utrotande något anslag för ändamålet
icke av Kungl. Majit föreslagits för budgetåret 1933/1934. Motionerna
avse att med anlitande av förslagsanslaget till bekämpande av
växtsjukdomar möjliggöra ett fullföljande av påbörjade och i vissa fall
redan långt framskridna åtgärder för berberisbuskens utrotande. För
egen del har utskottet icke något att erinra mot ett sådant tillmötesgående
av motionerna, att Kungl. Majit medgives rätt att, i den mån
anslag för dylikt ändamål efter prövning i varje särskilt fall kan befinnas
böra utgå, bereda erforderliga medel från anslaget till bekämpande
av växtsjukdomar.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning samt i anledning av motionerna
1:134 och 11:264 till åtgärder för bekämpande av
växtsjukdomar anvisa för budgetåret 1933/1934 ett
extra förslagsanslag av 15,000 kronor med rätt för
Kungl.. Majit att taga i anspråk förevarande anslag
jämväl för vissa åtgärder till berberisbuskens utrotande.

41 :o) Ogräsens bekämpande. Under punkt 100 har departementschefen
anfört, att han funnit sig nödsakad föreslå, att särskilt anslag för ändamålet
icke uppföres å riksstaten för nästa budgetår. I den mån det icke

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

17

bleve möjligt för centralanstalten att med till anstaltens förfogande stående
medel utöva erforderlig verksamhet för ogräsens bekämpande,
syntes Kungl. Majit kunna ur anslaget till befrämjande i allmänhet av
jordbruk och lantmannanäringar anvisa något mindre belopp för ändamålet.
Detta får utskottet härigenom

omförmäla.

42 :o) Berberisbuskens utrotande. Enligt vad departementschefen under
punkt 101 anfört har i avvaktan på ändrad lagstiftning beträffande berberisbuskens
utrotande något nytt anslag för ändamålet icke ansetts böra
upptagas för budgetåret 1933/1934.

I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 107
av herr Heiding m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte för nästa budgetår
till bestridande av kostnader för berberisbuskens utrotande anvisa
ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Under punkt 40 här ovan har utskottet hemställt örn rätt för Kungl.
Majit att taga i anspråk extra förslagsanslaget till bekämpande av växtsjukdomar
jämväl för vissa åtgärder till berberisbuskens utrotande. Under
åberopande härav hemställer utskottet,

att förevarande motion lii 107 må anses besvarad
genom vad utskottet sålunda föreslagit.

43io) Lantbruksmöten. Enligt vad under punkt 102 anförts har departementschefen
med beräkning att 4/s av det för budgetåret 1931/1932 anvisade
anslaget till lantbruksmöten å 25,000 kronor bör disponeras för det
första distriktslantbruksmötet samt att ett ytterligare belopp av 25,000
kronor ställes till förfogande före sagda mötes avhållande 1935 funnit anslag
icke med nödvändighet behöva anvisas för budgetåret 1933/1934. Detta
får utskottet härigenom

omförmäla.

44 :o) Lantbruksattachéer. Med tillstyrkande av Kungl. Majits under
punkt 103 gjorda framställning, som innefattar en sänkning av anslaget
för ifrågavarande ändamål med 3,000 kronor med hänsyn till föreslagen
nedsättning av lantbruksattachéernas expensmedel med tillhopa motsvarande
belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till uppehållande av tre lantbruksattachébefattningar,
nämligen en i London, en i Berlin
och en i Riga, anvisa för budgetåret 1933/1934 ett
extra anslag av 62,500 kronor.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 19.33. 10 sami. Nr 1.

2

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

45 :o) Utbildningskur ser för mjölkbedömare. Enligt vad departementschefen
under punkt 105 anfört behöver med hänsyn till den beräknade
medelstillgången någon ny medelsanvisning icke ifrågasättas, vilket utskottet
härigenom får

omförmäla.

46:o) Statens spannmålsnämnd m. m. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts under punkt 109 gjorda framställning — innebärande att för ändamålet
skulle för budgetåret 1933/1934 anvisas 15,000 kronor mindre än under
innevarande budgetår — hemställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna
för statens spannmålsnämnds verksamhet och vad härmed
sammanhänger anvisa för budgetåret 1933/1934
ett extra förslagsanslag av 75,000 kronor.

47 :o) Kontroll över fläskexporten. Av den under punkt 110 lämnade
redogörelsen framgår, att en å förevarande anslag förefintlig behållning
är tillfyllest för täckande av kostnaderna för ifrågavarande kontroll
intill utgången av budgetåret 1933/1934, jämväl därest kontrollen kunde
taga sin början under innevarande budgetår. Detta får utskottet härigenom omförmäla.

48 :o) Landsbygdens elektrifiering. Enligt vad departementschefen under
punkt 112 anfört skulle en å ifrågavarande anslag beräknad reservation
vara tillräcklig för tillgodoseende av det mest nödvändiga bidragsbehovet
under 1933. Med hänsyn härtill och av statsfinansiella hänsyn
har departementschefen i överensstämmelse med ett av granskningsnämnden
avgivet yttrande icke ansett sig kunna förorda uppförande av anslag
för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1933/1934. Detta får utskottet
härigenom

omförmäla.

49 :o) Statens egnahemsstyrelse. Med tillstyrkande av bifall till Kungl.
Maj :ts under punkt 115 framställda förslag innebärande en anslagsminskning
med 1,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till statens egnahemsstyrelse anvisa
för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag
av 50,000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr ].

19

50 :o) Förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlare. I riksstaten för
budgetåret 1932/1933 är för förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlare
uppfört ett förslagsanslag av 1,090,000 kronor. Enligt Kungl. Majrts
under punkt 116 framställda förslag skulle anslaget på grund av automatiska
stegringar för nästföljande budgetår behöva upptagas med 1,115,000
kronor. Med tillstyrkande av ifrågavarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för utlämnande av förvaltningshidrag
för 1933 till egnahemslåneförmedlarna anvisa
för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av

1.115.000 kronor.

51 :o) Statsbidrag till hushållningssällskap för jordanskaffningsverksamhet
(jordanskaffningsbidrag). Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
under punkt 117 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
för utlämnande av statsbidrag för 1933 till hushållningssällskap
för jordanskaffningsverksamhet anvisa
för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av

1.000 kronor.

52 :o) Kolonisation å vissa kronoparker. För budgetåret 1932/1933 beräknades
medelshehovet för kolonisation å vissa kronoparker till 177,500
kronor. Enligt Kungl. Maj:ts under punkt 120 framställda förslag har
för nästa budgetår ett belopp av 163,000 kronor ansetts vara tillfyllest.
Med tillstyrkande av förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må för kolonisationsverksamhetens bedrivande
å kronoparker i Norrland och Dalarna anvisa
för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag
av 163,000 kronor.

53 :o) Kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisationsområde. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 121 gjorda framställning,
innefattande en anslagsminskning för budgetåret 1933/1934 med 500 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till gäldande av vissa av kolonisationsverksamheten
å Alträsks kolonisationsområde i
Norrbottens län föranledda utgifter anvisa för budgetåret
1933/1934 ett extra förslagsanslag av 3,400 kronor.

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

54 :o) G. E. Broms’ egnahemsstiftelses kolonisationsverksamhet. Under
punkt 122 har Kungl. Majit gjort framställning om anvisande av anslag
till understödjande av G. E. Broms’ egnahemsstiftelses kolonisationsverksamhet.

G. E. Broms’ egnahemsstiftelse är ägare av åtskilliga fastigheter i Karl
Gustavs socken av Norrbottens län. Stiftelsens ändamål är enligt dess
stadgar,, vilka fastställts av Kungl. Majit, att, sedan den till stiftelsen
överlämnade fasta egendomen fördelats i mindre lägenheter eller hemmansdelar,
tillhandahålla desamma med eller utan åbyggnader på billiga
villkor åt mindre bemedlade. Stiftelsens angelägenheter handhavas av
en styrelse bestående av tre personer, av vilka en, som tillika är styrelsens
ordförande, förordnas av Kungl. Majit, en utses av Norrbottens läns landsting
och en av Norrbottens läns hushållningssällskap.

Av de utav stiftelsen ägda fastigheterna äro vissa belägna inom Keräsjoki
och Keräsjänkkä skifteslag. En avsevärd del av dessa fastigheter utgöres
av myrmark. För torrläggningen av dessa och vissa andra fastigheter har
genomförts en reglering av Keräsjoki och Vuomajoki vattendrag. För detta
regleringsföretag har Kungl. Majit, efter därtill av 1924 års riksdag (prop.
nr 36; B. skr. nr 71) lämnat särskilt medgivande, beviljat statsbidrag med

465,000 kronor från norrländska avdikningsanslaget. Då företagets kostnader
beräknades till 500,000 kronor, utgjorde detta bidrag väsentligt större
del av kostnaderna än som enligt de för avdikningsanslaget gällande bestämmelser
eljest kunnat ifrågakomma. Vid sidan av regleringsföretaget
har stiftelsen under de senare åren bedrivit arbete för den sekundära dikningen
å stiftelsens marker i Keräsjoki och Keräsjänkkä skifteslag. I
Keräsjoki skifteslag har sålunda torrlagts omkring 400 hektar myrmark
och i Keräsjänkkä skifteslag omkring 150 hektar myrmark. Dikningsarbetet
har utförts i samarbete med statens arbetslöshetskommission. För
dikningsarbetet inom Keräsjänkkä skifteslag har även anlitats ett av 1930
års riksdag (motionerna 1:201 och 11:353; R. skr. nr 393) anvisat anslag
av 50,000 kronor. Ytterligare dikningsarbeten inom Keräsjoki skifteslag,
avseende torrläggning av ett myrmarksområde örn 270 hektar, hava sedermera
av stiftelsen igångsatts i samarbete med arbetslöshetskommissionen.

I skrivelse den 31 augusti 1932 har stiftelsen ansökt örn ett statsbidrag
av 40,000 kronor för fullföljandet av kolonisationsarbetet inom Keräsjoki
och Keräsjänkkä skifteslag.

Departementschefen har anfört följande:

»Såsom av det nu anförda framgår hava statsmakterna ansett sig böra i
särskild ordning lämna förenämnda stiftelse understöd för det förberedande
arbetet med kolonisationen av de utav stiftelsen innehavda områdena.
Genom det i Keräsjoki och Keräsjänkkä skifteslag utförda arbetet torde
förutsättningar hava skapats för åstadkommande av egnahemslägenheter
för jordbruksändamål. För att stiftelsen skall kunna fullfölja kolonisa -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

21

tionsarbetet i enlighet med de uppgjorda planerna synes visst ytterligare
understöd böra lämnas från statens sida. Kolonisationsarbetet har hittills
av stiftelsen till betydande del utförts i samarbete med statens arbetslöshetskommission,
och vid utförandet av det arbete, varom nu är fråga,
avser stiftelsen att likaledes samarbeta med arbetslöshetskommissionen. Det
av stiftelsen begärda statsbidraget skall enligt stiftelsens förslag användas
till bestridande av de kostnader, som under detta samarbete i fortsättningen
krim me att falla på stiftelsen. Statsbidraget skulle sålunda ej endast komma
egnahemsändamålet till godo utan även bidraga till att sysselsättning i viss
utsträckning skulle beredas åt arbetslösa i de av arbetet berörda trakterna.

Med hänsyn till angivna omständigheter finner jag mig, i likhet med de
i ärendet hörda myndigheterna, böra biträda stiftelsens framställning. Mot
det begärda statsbidragets belopp har jag icke något att erinra. Körande
statsbidragets användning torde Kungl. Majit framdeles få meddela närmare
bestämmelser.»

Utskottet, som i betraktande av de i ärendet anförda omständigheterna
icke anser sig böra göra någon erinran mot anvisande av det äskade anslaget,
hemställer,

att riksdagen må till understödjande av G. E. Broms’
egnahemsstiftelses kolonisationsverksamhet anvisa för
budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av

40,000 kronor.

55:o) Statens avdikningsanslag. Under punkt 123 har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen

1) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkt ändring
rörande villkoren för erhållande av statsbidrag från statens avdikningsanslag; 2)

medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret 1933/1934 bevilja
statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa högst 2,500,000 kronor;

3) anvisa för budgetåret 1933/1934 under titel statens avdikningsanslag
ett extra förslagsanslag av 2,500,000 kronor.

I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 271
av herr Lunden har hemställts, att riksdagen måtte besluta att för budgetåret
1933/1934 för statens avdikningsanslag anslå ett belopp av 3,800,000
kronor och att bidrag därav må utgå med hälften av kostnaden för arbetets
fullgörande.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Bestämmelser angående villkoren för erhållande av statsbidrag från statens
avdikningsanslag äro meddelade i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr
257) med däri genom kungörelsen nr 215/1929 gjord ändring.

Utskottet.

22

TJtskottet.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Enligt Kungl. Majits förslag skulle det högsta bidragsbeloppet under
budgetåret 1933/1934 bestämmas till 2,500,000 kronor, och för tillgodoseende
av medel härtill för samma tid skulle anvisas ett anslag å 2,500,000
kronor. Härjämte innebär förslaget sådan ändring rörande villkoren för
erhållande av statsbidrag från ifrågavarande anslag, att den som erhåller
bidrag ur avdikningsanslaget bör tillförbindas att, när så av lantbruksstyrelsen
påfordras, efter företagets fullbordande förete behörigen
verifierade räkenskaper över de med företaget förenade utgifterna och
att vidkännas sådan minskning av till företaget beviljade statsunderstöd,
som lantbruksstyrelsen efter granskning av sagda räkenskaper finner sig
böra föreskriva.

Motionären avser en ökning av det av Kungl. Majit äskade anslaget
med 1,300,000 kronor eller till 3,800,000 kronor. Vidare föreslår motionären
— med utgångspunkt från att Kungl. Maj :ts förslag skulle i fråga örn
bidragskvoten innebära en förändring så tillvida att denna kvot skulle utgöra
högst hälften av kostnaden — att föreskrift meddelas därom att
statsbidrag må utgå med hälften av kostnaden.

I betraktande av att såsom departementschefen under förevarande
punkt erinrat Kungl. Majit under utgifter för kapitalökning, föreslagit
uppförande i riksstaten jämväl av ett särskilt anslag å icke mindre än
4,000,000 kronor till understödjande av sådana torrläggningsföretag, som
äro ägnade att motverka arbetslösheten, anser sig utskottet icke böra
förorda att statens avdikningsanslag för nästa budgetår bestämmes till
högre belopp än Kungl. Majit föreslagit. Utskottet bar heller icke något
att erinra mot den av Kungl. Majit föreslagna ändringen i bidrags villkoren.
Med avseende å bidragskvoten innebär Kungl. Majits förslag icke
— såsom motionären synes förmena — någon förändring i vad nu gäller.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits förevarande
framställning och med avslag å motionen
lii 271

1) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
tillstyrkt ändring rörande villkoren för erhållande
av statsbidrag från statens avdikningsanslag; 2)

medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret
1933/1934 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag
å tillhopa högst 2,500,000 kronor;

3) anvisa för budgetåret 1933/1934 under titel statens
avdikningsanslag ett extra förslagsanslag av

2,500,000 kronor.

23

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

56:o) Undersökning rörande vattenavledning från Helgeåns vattenområde.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 124 gjorda framställning
hemställer utskottet,

att riksdagen må av det för utredning och undersökning
rörande vattenavledning från Helgeåns vattenområde
av 1930 års riksdag beviljade anslaget av

50,000 kronor anvisa för hudgetåret 1933/1934 ett extra
reservationsanslag av 11,000 kronor.

57:0) Undersökning rörande vattenavledning från Emåns vattenområde.

Kungl. Maj:ts under punkt 125 gjorda framställning avser att för ifrågavarande
undersöknings slutförande skulle utöver förut anvisade 8,000 kronor
beviljas ytterligare 10,000 kronor, varav 4,000 kronor skulle uppföras
i riksstaten för budgetåret 1933/1934. Med tillstyrkande av förslaget hemställer
utskottet,

att riksdagen må till fortsatt utredning och undersökning
rörande vattenavledning fran Emans vattenområde
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag
av 4,000 kronor.

58 :o) Undersöknings- och försöksanstalt för sötvattensfisket. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkt 128 gjorda framställning — innebärande
nedskärning med 3,000 kronor i jämförelse med de medel, som under
innevarande budgetår stå till förfogande för bestridande av driftkostnader
vid ifrågavarande anstalt —• hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1933/1934 anvisa

a) till avlöningar vid undersöknings- och försöksanstalten
för sötvattensfisket ett extra förslagsanslag
av 24,500 kronor;

b) till driftkostnader för nämnda anstalt ett extra
reservationsanslag av 12,000 kronor.

59 :o) Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts under punkt 130 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget
till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen,
nu 26,000 kronor, med 4,000 kronor till 22,000 kronor.

60:o) Främjande av fiske på avlägsna fiskevatten. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts under punkt 131 gjorda framställning — innebärande

24

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

att anslag skalle anvisas till belopp, sorn, jämte en påräknad reservation
den 1 juli 1933 av 20,000 kronor, motsvarar väntat behov under nästa
budgetår av understödslån för främjande av fiske på avlägsna fiskevatten
— hemställer utskottet,

att riksdagen må för lämnande av understöd för
främjande av fiske på avlägsna fiskevatten anvisa för
budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av

10,000 kronor.

61 :o) Fartyget Skagerak. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under
punkt 136 gjorda framställning, i vilken räknats med ett 11,000 kronor
lägre anslagsbehov än för löpande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till underhålls- och driftkostnader
för fartyget Skagerak anvisa för budgetåret 1933/1934
ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.

62:o) Fartyget Eystrasalt. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under
punkt 137 gjorda framställning, vari genom viss inskränkning i seglationstiden
anslagsbehovet beräknats kunna nedbringas med 2,300 kronor
i jämförelse med löpande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till underhålls- och driftkostnad
för fartyget Eystrasalt anvisa för budgetåret 1933/
1934 ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor.

63 :o) Bevakningsfartygs stationerande vid rikets kuster. Enligt vad
departementschefen anfört under punkt 138 behöver med hänsyn till beräknad
reservation och under förutsättning av viss begränsning i tiden
för bevakningsfartyget Svensksunds expedition nytt anslag för ändamålet
ej anvisas för budgetåret 1933/1934, vilket utskottet härigenom får

omförmäla.

64 :o) Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts under punkt 139 gjorda framställning, enligt
vilken anslagsbehovet för nästa budgetår uppskattats till ett 10,000 kronor
lägre belopp än för löpande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till ersättning i vissa fall till
strandägare för mistad fiskerätt m. m. anvisa för budgetåret
1933/1934 ett extra förslagsanslag av 50,000
kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

25

65:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för statens skogsskolor.

Under punkt 142 har Kungl. Majit gjort framställning örn uppförande av
anslag för ersättning till domänfonden för utgifter för statens skogsskolor,
innefattande jämväl utgifter för dyrtidstillägg. Såsom nytt extra
reservationsanslag har upptagits 48,000 kronor för byggnadskostnader
vid Bjurfors skogsskola. En utvidgning och reparation av byggnaderna
vid denna skogsskola hava ansetts oundvikliga, och kostnaderna härför
beräknas till 96,000 kronor, vilket belopp skulle fördelas på två budgetår.

Ehuru riksdagen ännu icke fattat beslut rörande allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, har utskottet med
hänsyn till den i varje fall jämförelsevis obetydliga ändring i det erforderliga
anslagsbeloppet, varom här kan bliva fråga, och i betraktande
av det äskade dyrtidstilläggsanslagets natur av förslagsanslag funnit sig
höra förorda upptagande av ifrågavarande anslag med det av Kungl.
Majit föreslagna beloppet.

På grund härav och då under förevarande punkt gjorda anslagsäskanden
ej heller i övrigt föranleda någon utskottets erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) minska det under anslagstiteln ersättning till
statens domäners fond för utgifter för statens skogsskolor
upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöningar,
nu 65,300 kronor, med 3,300 kronor till 62,000
kronor;

b) minska det under samma anslagstitel upptagna
ordinarie reservationsanslaget till övriga utgifter, nu

66,000 kronor, med 26,900 kronor till 39,100 kronor;

c) till ersättning till domänfonden för byggnadskostnader
vid Bjurfors skogsskola anvisa för budgetåret
1933/1934 ett extra reservationsanslag av 48,000
kronor;

d) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg
ökade utgifter för omförmälda skolor anvisa
för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag
av 7,250 kronor.

66 io) Ersättning till domänfonden för utgifter för fortsättningsskolan
vid Kloten. Enligt Kungl. Majits under punkt 143 gjorda framställning
skulle för avlöningar m. m. vid fortsättningsskolan vid Kloten för budgetåret
1933/1934 erforderliga medel tarva en höjning av 1,600 kronor, varemot
beträffande övriga utgifter och dyrtidstillägg medelsbehovet skulle
vara något mindre än förut.

Utskottet.

26 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Emot den av Kungl. Maj:t gjorda framställningen har utskottet intet
att erinra.

Under hänvisning beträffande det till dyrtidstillägg upptagna anslaget
till vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må anvisa för budgetåret 1933/1934

1) till ersättning till statens domäners fond för utgifter
för kalenderåret 1933 för fortsättningsskolan
vid Kloten

a) till avlöningar m. m. ett extra förslagsanslag av
20,350 kronor;

h) till övriga utgifter ett extra reservationsanslag
av 5,200 kronor;

2) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg
ökade utgifter för samma skola ett extra
förslagsanslag av 1,550 kronor.

67:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för tillsyn å enskildas
skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts under punkt 145 gjorda framställning och under hänvisning
till vad utskottet anfört under punkt 65 hemställer utskottet,

att riksdagen må till ersättning till statens domäners
fond för genom dyrtidstillägg ökade utgifter för
tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna
och Idre socknar anvisa för hudgetåret 1933/1934
ett extra förslagsanslag av 34,000 kronor.

68 :o) Ersättning till domänfonden för utgifter för tillsyn å skyddsskogar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 146 gjorda framställning
och under hänvisning beträffande det därunder till dyrtidstillägg upptagna
anslaget till vad utskottet under punkt 65 anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) minska ordinarie förslagsanslaget till ersättning
till statens domäners fond för utgifter för tillsyn å
skyddsskogar, nu 82,400 kronor, med 9,300 kronor, till
73,100 kronor;

h) till ersättning till statens domäners fond för genom
dyrtidstillägg ökade utgifter för dylik tillsyn anvisa
för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag
av 5,300 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

27

69: o) Skogsvård å enskilda skogar i lappmarkerna samt Särna och
Idre socknar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkt 147 gjorda
framställning — innebärande att under år 1933 skulle för ifrågavarande
ändamål stå till förfogande ungefär samma belopp som närmast föregående
år — hemställer utskottet,

att riksdagen må till främjande av skogsvård å enskildas
skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre
socknar anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag
av 50,000 kronor.

70 :o) Skogsvårdens befrämjande. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
under punkt 148 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
för budgetåret 1933/1934 anvisa till skogsvårdens befrämjande,
att i mån av förefallande behov fördelas
mellan skogsvårdsstyrelserna, ett extra reservationsanslag
av 830,000 kronor.

71:o) Statens skogsodlingsanslag. Under punkt 149 har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1933/1934 under benämningen statens
skogsodlingsanslag anvisa ett extra reservationsanslag av 350,000
kronor.

Bestämmelser örn anslagets användning hava meddelats i kungörelsen
den 27 juni 1930 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag från statens
skogsodlingsanslag. Vidare har Kungl. Majit nämnda dag utfärdat cirkulär
(nr 271) till samtliga skogsvårdsstyrelser och skogssällskapet med
vissa föreskrifter rörande tillämpningen av sagda kungörelse, vilket cirkulär
ändrats i viss del genom cirkulär den 30 april 1931 (nr 78).

I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr
370 av herrar Andersson i Leabo och Petersson i Broaryd har hemställts
bland annat, att riksdagen måtte under benämning statens skogsodlingsanslag
anvisa för budgetåret 1933/1934 ett reservationsanslag av 400,000
kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Kungl. Majits förslag innefattar, att statens skogsodlingsanslag i enlighet
med hemställan av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund
för nästa budgetår uppföres med samma belopp som för innevarande budgetår
eller 350,000 kronor. Centralrådet har vid uppgörande av sitt förslag
utgått från att för tillfälliga skogsvårdsåtgärder komme att beviljas ett
särskilt anslag å 1.500,000 kronor. Motionärerna föreslå en höjning av
skogsodlingsanslaget till 400,000 kronor.

28

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

För egen del anser sig utskottet nied hänsyn till att Kungl. Majit såsom
departementschefen erinrat under utgifter för kapitalökning, föreslagit
uppförande av ett särskilt anslag å icke mindre än 3,500,000 kronor för
tillfälliga skogsvårdsåtgärder icke böra förorda, att statens skogsodlingsanslag
sättes till högre belopp än det av Kungl. Majit föreslagna och kan
sålunda icke biträda motionen.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits
förevarande framställning och med avslag å motionen
lii 370 i vad rör nu ifrågavarande anslag för budgetåret
1933/1934 under benämningen statens skogsodlingsanslag
anvisa ett extra reservationsanslag av

350,000 kronor.

72 io) Statens skogsutdikningsanslag. Under punkt 150 har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att

1) för budgetåret 1933/1934 under benämningen statens skogsutdikningsanslag
anvisa ett extra reservationsanslag av 750,000 kronor;

2) medgiva, att av statens skogsutdikningsanslag må för tiden till och
med den 30 juni 1934 användas ett belopp av intill 10,000 kronor för utförande,
enligt bestämmelser som Kungl. Majit må meddela, av undersökning
rörande den av skogsvårdsstyrelserna och skogssällskapet understödda
dikningsverksamheten.

Med anledning av detta förslag hava inom riksdagen väckts följande,
till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) 1:149 av herr Tjällgren m. fl. likalydande med lii 281 av herr Nyblom
m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte höja statens skogsutdikningsanslag
från 750,000 kronor till 1,500,000 kronor att utgå efter samma
grunder som hittills med den skillnaden dock att bidragsprocenten höjes
till 70, samt att härför erforderliga medel utgå av för arbetslöshetens bekämpande
avsedda medel;

2) lii 370 av herrar Andersson i Leabo och Petersson i Broaryd, vari
hemställts, bland annat, att riksdagen måtte för budgetåret 1933/1934 under
benämning statens skogsutdikningsanslag anvisa ett extra reservationsanslag
av 1,300,000 kronor.

För bidrag från ifrågavarande anslag lända till efterrättelse bestämmelserna
i kungörelsen den 27 juni 1927 (nr 270) angående villkoren för
statsbidrag från statens skogsutdikningsanslag med däri genom kungörelserna
nr 365/1928 och 273/1930 gjorda ändringar. Vidare har Kungl.
Majit nämnda dag utfärdat cirkulär (nr 273) till samtliga skogsvårdsstyrelser
och skogssällskapet med vissa föreskrifter rörande tillämpningen
av förstberörda kungörelse, vilket cirkulär ändrats i vissa delar genom
cirkulär den 27 juni 1930 (nr 275) och den 30 april 1931 (nr 79).

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

29

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund har, under förutsättning att särskilt anslag för tillfälliga
skogsvårdsåtgärder till belopp av 1,500,000 kronor anvisades jämväl för
nästa budgetår, begränsat anslagsbehovet till samma belopp, som av riksdagen
beviljats för nu löpande budgetår eller 1,000,000 kronor. I motionerna
1:149 och 11:281 hemställes, att förevarande anslag bestämmes till

1.500.000 kronor, och i motionen II: 370 upptages detsamma till 1,300,000
kronor.

Med hänsyn till att, såsom departementschefen under ifrågavarande
punkt erinrat, Kungl. Maj:t under utgifter för kapitalökning, föreslagit
uppförande i riksstaten jämväl av ett särskilt anslag å icke mindre än

3.500.000 kronor för tillfälliga skogsvårdsåtgärder, finner sig utskottet
icke böra tillstyrka att statens skogsutdikningsanslag för budgetåret
1933/1934 sättes till högre belopp än Kungl. Maj:t föreslagit eller 750,000
kronor. Icke heller kan utskottet förorda det i motionerna 1:149 och
II: 281 innefattade förslaget att höja bidragsprocenten, nu 40 procent, till
70 procent. Mot att i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag av ifrågavarande
anslag 10,000 kronor må tagas i anspråk för undersökning rörande
den av skogsvårdsstyrelserna och skogssällskapet understödda
dikningsverksamheten har utskottet icke något att erinra.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med avslag å motionerna
1:149 och 11:281 samt 11:370 den sistnämnda i vad
rör nu ifrågavarande anslag

1) för budgetåret 1933/1934 under benämningen statens
skogsutdikningsanslag anvisa ett extra reservationsanslag
av 750,000 kronor;

2) medgiva, att av statens skogsutdikningsanslag må för
tiden till och med den 30 juni 1934 användas ett belopp
av intill 10,000 kronor för utförande, enligt bestämmelser
som Kungl. Majit må meddela, av undersökning
rörande den av skogsvårdsstyrelserna och skogssällskapet
understödda dikningsverksamheten.

73:o) Skogsvårdsstyrelsernas förbund. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts under punkt 151 gjorda framställning, innefattande en anslagsminskning
i förhållande till anslaget för löpande budgetår med 9,350 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av
kostnaderna under tiden 1 juli 1933—30 juni 1934 för
skogsvårdsstyrelsernas förbund anvisa för budgetåret
1933/1934 ett extra reservationsanslag av 30,000 kro -

Utskottet.

nor.

30

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

74:o) Lantmäteristyrelsen. Under punkt 153 har Kungl. Majit gjort
framställning örn anslag till lantmäteristyrelsen för budgetåret 1933/1934.

På framställning av Kungl. Majit har riksdagen för ett vart av budgetåren
1927/1928—1931/1932 medgivit, att från anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän finge till det kanslibiträde hos lantmäteristyrelsen,
som handhade kassa- och boföringsgöromålen, utgå, utöver den med
kanslibiträdesbefattningen förenade avlöningen, ett särskilt arvode av
768 kronor för år räknat.

Såsom framgår av den i statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen, har
det vid ärendets tidigare riksdagsbehandling erkänts, att löneförmånerna
för nämnda befattningshavare äro väl lågt beräknade. Att frågan hittills
icke slutligt ordnats beror därpå, att viss utredning avvaktats rörande
lönegradsplacering av registratorer och kassörer vid de till allmänna
civilförvaltningen hörande centrala verken. Då emellertid dylik allmän
utredning icke kommit till stånd, har ett ytterligare uppskjutande av den
nu föreliggande lönefrågans lösning synts varken påkallat eller lämpligt.

Det av Kungl. Majit framlagda förslaget innebär i sak ingen annan
ändring i jämförelse med anslaget för löpande budgetår än att för handhavande
av kassör- och bokhållargöromålen hos lantmäteristyrelsen skall
inrättas en befattning i lönegraden B 14, därvid förutsättes, att den befattningshavare
hos styrelsen, fru Märtha Lindgren, som med placering
såsom kanslibiträde och med åtnjutande av förenämnda tilläggsarvode av
768 kronor hittills omhänderhaft kassörs- och bokföringsgöromålen, torde
utan ansökan höra överföras å den nya befattningen i lönegraden B 14
med rätt för henne att, i och för löneklassplacering inom sagda lönegrad,
tillgodoräkna den tid, varunder hon på eget ansvar ombesörjt kassa- och
bokföringsgöromålen hos styrelsen. I samband härmed skulle antalet i
staten för lantmäteristyrelsen uppförda tre kanslibiträdesbefattningar
minskas till två.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) räknat från och med den 1 juli 1933, bestämma
antalet ordinarie befattningar hos lantmäteristyrelsen
på följande sätti

Befattning

Lönegrad

1 generaldirektör...................................

..................... A 3

3 byråchefer...........................................

B 30

3 byrådirektörer ...................................

..................... B 26

1 arkivarie ...........................................

..................... B 24

2 byråingenjörer...................................

B 21

1 registrator...........................................

..................... B 21

1 kassör och bokhållare......................

.................... B14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 31

Befattning Lönegrad

1 arkivbiträde ........................................................... B 10

1 förste expeditionsvakt.......................................... B 7

2 kanslibiträde!! ........................................................ B 7

2 expeditionsvakter.................................................... B 5

2 kontorsbiträden...................................................... B 4;

2) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordat förslag till stat för lantmäteristyrelsen,
att tillämpas från och med budgetåret 1933/
1934;

3) minska ordinarie förslagsanslaget till lantmäteri styrelsen,

nu................................................ kronor 182,700,

med................................................................ » 1,500

till ................................................................ » 181,200.

75:o) Arkivaliernas hos lantmäteristyrelsen förteckning och förvaring.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 154 gjorda framställning,
innefattande med hänsyn till beräknad reservation en sänkning av
anslaget för ifrågavarande ändamål med 1,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande av kostnader för
förteckning och förvaring av arkivalierna hos lantmäteristyrelsen
anvisa för budgetåret 1933/1934 ett
extra reservationsanslag av 13,500 kronor.

76 :o) Avlöningar åt förste assistenter och assistenter vid lantmäterikontoren
i länen. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 155
framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till avlöningar åt förste assistenter och assistenter vid
lantmäterikontoren i länen anvisa för budgetåret 1933/
1934 ett extra anslag av 78,100 kronor.

77:o) Renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag under punkt 156 hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget
till renovation av kartor för lantmäterikontoren
i länen, nu 6,000 kronor, med 2,000 kronor till 4,000
kronor.

78:o) Anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av
vissa kartor m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 157

32

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

gjorda framställning, innefattande en sänkning av anslaget för ifrågavarande
ändamål med 2,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för anskaffande för lantmäterikontoret
i Vänersborg av kopior av vissa kartor med
tillhörande handlingar anvisa för budgetåret 1933/
1934 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor.

79 :o) Avlöningar till lantmäteripersonal, som sysselsattes med lantmäteriförrättningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag under punkt 158
hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1933/
1934 uppföra ordinarie anslaget till avlöningar till
lantmäteripersonal, som sysselsättes med lantmäteriförrättningar,
med oförändrat belopp, 746,900 kronor.

80:o) Ersättning för publik renovation. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag under punkt 159 hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1933/
1934 uppföra ordinarie förslagsanslaget till ersättning
för publik renovation med oförändrat belopp, 30,000
kronor.

81:o) Reseersättningar vid lantmäteriväsendet. Under punkt 161 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till reseersättningar vid lantmäteriväsendet
anvisa för budgetåret 1933/1934 såsom särskilda extra förslagsanslag a)

till reseersättningar åt befattningshavare vid lantmäteristyrelsen
och vid lantmäterikontoren i länen 20,000 kronor;

b) till reseersättningar åt lantmäteripersonal, som sysselsättes med
lantmäteriförrättningar, 300,000 kronor eller tillhopa 320,000 kronor.

Med anledning av detta förslag hava inom riksdagen väckts följande,
till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) 1:18 av herrar Frändén och Halvarsson likalydande med 11:83 av
herr Nilsson i Antnäs m. fl., vari hemställts, dels att riksdagen ville avslå
föreliggande proposition i vad det gäller överflyttande på jordägarna av
de ersättningar för traktamenten, vilka för närvarande gäldas av statsmedel;
dels att riksdagen i stället ville uti riksstaten för budgetåret 1933/
1934 uppföra ett extra förslagsanslag örn 800,000 kronor till reseersättningar
åt lantmäteripersonal, som sysselsättes med lantmäteriförrättningar,
att utgå enligt för närvarande gällande bestämmelser.

2) 1:43 av herr Johansson, Johan Bernhard, m. fl. likalydande med II: 279
av herr Jönsson i Boa m. fl., vari hemställts, att Kungl. Maj:ts förslag örn
att traktamentsersättningar för lantmäteriförrättningar skola överflyttas

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

33

pa sakägarna icke må vinna bifall, samt att till rese- oell traktamentsersättning
åt lantmäteripersonal, som sysselsättes med lantmäteriförrättningar,
beviljas ett extra förslagsanslag av 800,000 kronor.

3) 1:133 av herr Johansson, Johan, m. fl. likalydande med 11:277 av
herr Johanson i Hallagården, vari vidkommande anslaget till reseersättningar
åt lantmäteripersonal, som sysselsättes med lantmäteriförrättningar,
hemställts,

a) att traktamentsersättning till lantmäteripersonal, som sysselsättes
med lantmäteriförrättningar, alltjämt må bestridas av statsmedel;

b) att det i statsverkspropositionen, nionde huvudtiteln, p. 161, uppförda
anslaget till reseersättningar åt lantmäteripersonal, som sysselsättes
med lantmäteriförrättningar, å 300,000 kronor måtte höjas med 300,000
kronor till 600,000 kronor.

4) II: 105 av herr Werner i Höjen m. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta höja det av Kungl Maj:t under nionde huvudtiteln, punkt
161, äskade extra förslagsanslaget till reseersättningar åt lantmäteripersonal,
som sysselsättes med lantmäteriförrättningar, från 300,000 kronor till

800,000 kronor för att möjliggöra, att traktamentsersättning fortfarande
må utgå av statsmedel.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar,
hänvisas till motionerna.

Jämlikt beslut av 1918 och 1920 års riksdagar utgå som regel kostnaderna
för rese- och traktamentsersättning till distriktslantmätare och
deras biträden av statsmedel. Traktamentsersättningen har intill den
1 juli 1932 utgått enligt grunderna i allmänt resereglemente. I sitt utlåtande
nr 67 till 1920 års riksdag angående vissa anslag till lantmäteriväsendet
för 1921 m. m. underströk jordbruksutskottet liksom vid motsvarande
frågas behandling 1919, att åtskilliga begränsningar i rätten till
reseersättning åt lantmätare borde stadgas i likhet med vad som skett
exempelvis beträffande sådana ersättningar till skogsstatens personal.

Den 31 december 1920 utfärdade Kungl. Maj:t förordning, angående
distriktslantmätare m. fl. tillkommande resekostnads- och traktamentsersättning
(resereglemente för lantmätare, nr 909/1920). I det av riksdagen
på sätt ovan nämnts angivna avseendet innebar sistnämnda
reglemente endast en bestämmelse örn viss reducering av traktamentsersättningen
vid vistelse på samma plats längre tid i följd än 14 dygn.

Enligt för tiden 1 augusti till och med den 30 juni 1929 gällande allmänt
resereglemente (nr 354/1925 och 243/1927) samt tilläggsbestämmelser
till allmänt resereglemente (ur 355/1925 och 244/1927) utgick traktamentsersättning
till distriktslantmätare med 12 kronor för dag och 6
kronor för natt eller tillhopa med 18 kronor och i nytt allmänt resereglemente
den 27 juni 1929 (nr 210) och tilläggsbestämmelser därtill (nr
211) bestämdes samma ersättning till (12 + 7=) 19 kronor.

De 1930 församlade statsrevisorerna framhöllo i sin berättelse, att
Bihang till riksdagens protokoll 19.13. tO sami. .Yr /.

;i

34

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

den huvudsakliga orsaken till en konstaterad påfallande ökning i utgifterna
för rese- och traktamentspenningar under nionde huvudtiteln vore
att söka i ökade utgifter för distriktslantmätares och deras biträdens resor.
Statsrevisorerna erinrade vidare, att riksdagen på sätt ovan nämnts
förutsatt, att åtskilliga begränsningar i rätten till reseersättning borde
stadgas för ifrågavarande personal, liksom skett exempelvis beträffande
liknande ersättningar till skogsstatens personal. Det syntes statsrevisorerna
nödvändigt, att för nedbringande av de höga kostnaderna för
distriktslantmätares och deras biträdens resor åtgärder snarast vidtoges
för begränsning i rätten till traktamentsersättning, i likhet med vad
som i besparande syfte skett beträffande ett flertal grupper befattningshavare.
Statsrevisorerna ifrågasatte, örn icke liknande besparingsbestämmelser,
som gällde i fråga örn traktamentsersättning till viss personal
vid domänverket, även borde komma till tillämpning beträffande
traktamentsersättning till här ifrågavarande personal.

I sitt över statsrevisorernas berörda berättelse avgivna utlåtande nr
158 vid 1931 års riksdag uttalade statsutskottet, att utskottet icke kunnat
undgå finna åtskilliga skäl tala för att åtgärder i besparingssyfte
vidtoges beträffande reseersättningar till lantmäteripersonal, som sysselsättes
med lantmäteriförrättningar samt förutsatte, att ett på Kungl.
Majit då beroende förslag i sådant avseende i en nära framtid upptoges
till avgörande.

Genom kungörelse den 10 juli 1932 (nr 190) vidtog Kungl. Majit sådan
ändring i förenämnda resereglemente för lantmätare (nr 909/1920),
att traktamentsersättning skulle för dygn utgå för distriktslantmätare
med (9 + 6 =) 15 kronor, för extra lantmätare med (8 + 5 =) 13 kronor,
för tekniskt biträde med (7 + 5=) 12 kronor och för lantmäterielev med
(4 + 2 =) 6 kronor. Slutligen torde böra nämnas, att det enligt 10 § i
nyssnämnda resereglemente för lantmätare åligger sakägare att, där så
påfordras och det utan avsevärda svårigheter kan ske, mot i orten gängse
pris tillhandahålla förrättningsmannen och hans tjänstemedhjälpare god
husmanskost samt tjänligt husrum med ljus, värme och uppassning, samt
att, därest sakägare uraktlåter detta, det åligger honom att gälda ersättning
till vederbörande för den merkostnad, som denne styrker sig hava
för kost och husrum utgivit utöver honom tillkommande traktamentsersättning.

Till jämförelse må här beträffande domänverkets personal meddelas
följande.

Intill den 1 augusti 1925 utgick traktamentsersättning till domänverkets
personal liksom i fråga örn lantmäteripersonalen i huvudsak enligt
gällande resereglemente, varvid exempelvis de varandra motsvarande
befattningarna jägmästare och distriktslantmätare åtnjöto samma
traktamentsersättning.

Genom kungörelse den 20 juli 1925 (nr 377) är i fråga om domänver -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 35

kets lokala personal stadgat, att för sådana regelbundet och ofta återkommande
resor, som innefattades i tjänstemans vanliga tjänsteutövning
traktamentsersättning skulle från oell med den 1 augusti 1925 utgå
till jägmästare med 8 kronor för dag oell 3 kronor för natt eller för
dygn 11 kronor, till överjägmästarassistent med (7 + 3 =) 10 kronor och
till kronojägare med (4 + 2—) 6 kronor.

Med hänsyn till det statsekonomiska läget anser utskottet i likhet med
departementschefen ofrånkomligt, att en minskning åvägabringas i fråga
örn statens kostnader för lantmäteripersonalens resekostnads- och traktamentsersättningar,
vilka kostnader under senare år uppgått till högst
betydande belopp, för budgetåret 1931/1932 till icke mindre än 1,046,800
kronor. Mot att såsom Kungl. Maj:t föreslagit i sådant syfte till vederbörande
sakägare överflytta kostnaderna för traktamentsersättning till
ifrågavarande personal hava emellertid i samtliga de väckta motionerna
framförts vägande skäl. Då staten genom beslut vid 1918 och 1920 års
riksdagar åtog sig kostnaderna för lantmätarnas rese- och traktamentsersättning
åberopades bland annat, att jordbrukarna då vore i stort behov
av en lindring i kostnader för lantmäteriförrättningar. Den lindring,
som åstadkoms genom statens övertagande av nämnda kostnader,
har emellertid till en del uppvägts av höjda avgifter för lantmäteriarbete
enligt nu gällande lantmäteritaxa ävensom av jorddelningslagens bestämmelser
örn noggrannare förrättningsförfarande med därav följande ökade
kostnader. Härtill kommer, att mot den föreslagna överflyttningen till
vederbörande sakägare i alldeles särskild grad tala de nära nog katastrofala
ekonomiska svårigheter, med vilka landets jordbrukare på grund
av den rådande depressionen för närvarande hava att kämpa. Statskontoret
har ock uttalat, att tveksamhet kunde göra sig gällande med avseende
å lämpligheten att i den föreslagna omfattningen överföra traktamentskostnaderna
på sakägarna. Ett genomförande av Kungl. Maj:ts
förslag torde såsom i motionerna framhållits knappast heller kunna undgå
att medföra vissa olägenheter i fråga om traktamentsersättningens
utbekommande ävensom ökade kostnader för kontroll. Utskottet anser
sig sålunda icke kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag. Kostnaderna för
ifrågavarande traktamentsersättning torde alltså fortfarande böra bestridas
av statsmedel.

Det i de båda likalydande motionerna 1:133 och 11:277 framförda förslaget
örn en nedsättning av utgående traktamentsersättning synes utskottet
erbjuda en lämpligare väg till ernående av besparing i statens
ifrågavarande kostnader. Såsom ovan nämnts hava liknande åtgärder
(införande av besparingstraktamenten) vidtagits beträffande ett
flertal andra grupper befattningshavare, och från såväl statsrevisorernas
sorn riksdagens sida har ifrågasatts, att vidkommande lantmäteripersonalen
borde i förevarande avseende införas motsvarande bestämmel -

UtskoUet.

36

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

ser, som ända sedan den 1 augusti 1925 gälla i fråga örn domänverkets lokala
personal. Då icke heller utskottet kan finna några skäl föreligga
för att lantmäteripersonalen skall beträffande traktamentsersättning intaga
en förmånligare ställning än domänverkets personal, förutsätter utskottet,
att från Kungl. Marits sida åtgärder komma att vidtagas för
åvägabringande i förevarande avseende av likformighet mellan lantmäteripersonalen
och domänverkets personal på grundvalen av den till domänverkets
personal nu utgående traktamentsersättningen. Vidare utgår
utskottet från att nu gällande bestämmelser örn viss maximianställningstid
för år räknat för tekniska biträden med rätt till traktamentsersättning
bibehållas oförändrade. Utskottet vill i detta sammanhang
erinra, att Kungl. Maj:t i innevarande års nionde huvudtitel (punkt 127)
ställt i utsikt införande av besparingstraktamenten för de lokala fiskeritjänstemännen
i syfte att nedbringa statens utgifter för ifrågavarande
ändamål.

Beträffande det erforderliga anslagsbeloppet erbjuder det givetvis
stora svårigheter att med någon säkerhet bedöma storleken av det anslag,
som efter den ifrågasatta minskningen i traktamentsersättningen
kan komma att krävas. Vissa gjorda överslagsberäkningar giva emellertid
vid banden, att ett anslag å det i motionerna 1:133 och II: 277 föreslagna
beloppet eller 600,000 kronor torde bliva tillräckligt för ändamålet.

Mot det till reseersättningar åt befattningshavare vid lantmäteristyrelsen
och vid lantmäterikontoren i länen upptagna anslaget å 20,000
kronor har utskottet intet att erinra.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
till reseersättningar åt befattningshavare
vid lantmäteristyrelsen och vid lantmäterikontoren i
länen anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag
av 20,000 kronor;

2) med avslag å Kungl. Maj:ts förslag vidkommande
reseersättningar åt lantmäteripersonal, som
sysselsättes med lantmäteriförrättningar, i vad avser
överflyttande på vederbörande sakägare av de
traktamentsersättningar, som nu bestridas av statsmedel,
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag i övrigt
och motionerna 1:18 och 11:83, 1:43 och 11:279,
1:133 och 11:277, de båda sistnämnda i vad avser anslaget
till reseersättningar till lantmäteripersonal,
som sysselsättes med lantmäteriförrättningar, samt
II: 105, till reseersättningar åt lantmäteripersonal,

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

37

som sysselsättes med lantmäteriförrättningar, anvisa
för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av

600,000 kronor.

82 :o) Bidrag till jorddelningsförrättningar. Under punkt 162 har Kungl.
Maj :t föreslagit riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till bidrag
till jorddelningsförrättningar, nu 140,000 kronor, med 100,000 kronor till

240.000 kronor.

I de under nästföregående punkt angivna likalydande motionerna 1:133
av herr Johansson, Johan, m. fl. och 11:277 av herr Johanson i Hallagården
har vidkommande förevarande anslag hemställts, att det i statsverkspropositionen,
nionde huvudtiteln, p. 162, uppförda anslaget till bidrag till
jorddelningsförrättningar å 240,000 kronor måtte sänkas med 100,000 kronor
till 140,000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av förevarande anslag med

100.000 kronor är uteslutande föranledd av Kungl. Maj:ts under nästföregående
punkt behandlade förslag örn överflyttande på vederbörande sakägare
av traktamentsersättningarna för lantmäteripersonal, som sysselsättes
med lantmäteriförrättningar i avsikt att lindra den föreslagna
anordningens ofördelaktiga verkningar för mindre bemedlade sakägare.

Då emellertid utskottet avstyrkt den ifrågasatta överflyttningen av
traktamentsersättningarna erfordras icke någon höjning av anslaget till
jorddelningsförrättningar, vadan detta sålunda bör bibehållas vid oförändrat
belopp.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med avslag i så måtto å Kungl.
Maj:ts förevarande framställning och med anledning
av motionerna 1:133 och II: 277 i vad rör nu förevarande
anslag för budgetåret 1933/1934 uppföra ordinarie
förslagsanslaget till bidrag till jorddelningsförrättningar
med oförändrat belopp, 140,000 kronor.

83:o) Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader i
sammanhang med skiften. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag under
punkt 163 hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1933/
1934 uppföra ordinarie förslagsanslaget till bidrag till
utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader i
sammanhang med skiften med oförändrat belopp,

235,000 kronor.

Utskottet.

38

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

84 :o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade
med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet område. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts under punkt 164 gjorda framställning —- innefattande
en höjning av anslaget för ifrågavarande ändamål med 30,000
kronor på grund av att anslaget under de senaste åren alltjämt överskridits
— hemställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande i vissa fall med
allmänna medel av kostnader, förenade med inlösen
av under nyttjanderätt upplåtet område, anvisa för
budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av

130,000 kronor.

85:o) Bidrag till förrättningar enligt lagen örn enskilda vägar. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 165 framställda förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till bidrag till förrättningar enligt lagen örn enskilda
vägar anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag
av 5,000 kronor.

86:o) Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag under punkt 166, innefattande en sänkning
av anslaget för ifrågavarande ändamål med 20,000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må för tilläggsavvittring i vissa delar
av Västerbottens läns lappmark anvisa för budgetåret
1933/1934 ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor.

87 :o) Ströängars indragande till kronan. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts under punkt 167 gjorda framställning, innefattande en sänkning
av anslaget för ifrågavarande ändamål med 100,000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för
ströängars indragande till kronan anvisa för budgetåret
1933/1934 ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor.

88 :o) Kostnader för provskiften i Kopparbergs län. Under punkt 168
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för budgetåret 1933/1934 anvisa
ett extra förslagsanslag å 250,000 kronor till bestridande av kostnader
för provskiften i Kopparbergs län.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

39

För motsvarande ändamål är för innevarande budgetår anvisat ett anslag
å 100,000 kronor. Såsom förklaring till det ökade anslagsbehovet har
anförts, att utflyttningar och väganläggningar nu skulle börja verkställas
samt att det vore statens bidrag till dessa arbeten, som både bleve de
till beloppet mest betydande och därjämte skulle koncentreras på en kortare
tidrymd än förrättningskostnaderna.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till bestridande av de kostnader
för laga skiften enligt lagen den 30 april 1925 (nr 102)
rörande vissa laga skiften inom de på bekostnad eller
med understöd av staten storskiftade delarna av Kopparbergs
län, vilka jämlikt samma lag skola gäldas
av allmänna medel, anvisa för budgetåret 1933/1934
ett extra förslagsanslag av 250,000 kronor.

89 :o) Kartarbeten in. m. Enligt Kungl. Maj:ts under punkt 170 gjorda
framställning skulle ordinarie anslaget för kartarbeten m. m. genom en
väsentlig inskränkning av fältarbetena minskas med 59,700 kronor. Därjämte
skulle något extra anslag till diverse behov vid rikets allmänna
kartverk — i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaget med 15,000 kronor
— icke uppföras i riksstaten för budgetåret 1933/1934.

Framställningen föranleder ingen erinran från utskottets sida. Utskottet
hemställer därför,

att riksdagen må minska det under anslagstiteln
rikets allmänna kartverk uppförda ordinarie reservationsanslaget
till kartarbeten m. m., nu 223,700 kronor.
med 59,700 kronor till 164,000 kronor.

90 :o) Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. Kungl. Maj:ts under
punkt 181 framställda förslag innebär en sänkning av anslaget för ifrågavarande
ändamål med 105,000 kronor, beroende, bland annat, därpå att
från nämnda anslag uteslutits kostnaderna för hyra av vissa ämbetslokaler.
Med tillstyrkande av förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu

425,000 kronor, med 105,000 kronor till 320,000 kronor.

91 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts under punkt 183 gjorda framställning hemställer
utskottet,

Utskottet.

Utskottet.

40

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget
till kostnader för kommittéer och utredningar
genom sakkunniga, nu 200,000 kronor, med 40,000 kronor
till 160,000 kronor.

92:o) Extra utgifter. Med tillstyrkande av Kungl. Marits förslag under
punkt 184 hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget
till extra utgifter, nu 60,000 kronor, med 10,000
kronor till 50,000 kronor.

93:o) Reglering av vissa kursförluster. Enligt skrivelse den 14 juni
1932 (nr 309) har riksdagen medgivit, att anslaget till oförutsedda utgifter
i allmänhet må tagas i anspråk för bestridande av kostnader för
reglering av vissa kursförluster. Vidare har Kungl. Maj:t genom vissa
beslut förordnat, att kursförluster, som, efter det riksbanken genom
Kungl. Maj:ts beslut den 27 september 1931 befriats från skyldigheten att
inlösa sina sedlar med guld, uppstå vid utbetalande av lön och expensmedel
till innehavare av lantbruksattachébefattning, skulle, i den mån
sådan förlust överstege en kursmarginal av fyra procent, ersättas vederbörande
från anslaget till oförutsedda utgifter i allmänhet.

Enligt vad departementschefen under punkt 190 anfört har beredande
av erforderliga medel för ersättning för kursförlust åt lantbruksattachéerna
ansetts böra ske genom uppförande i riksstaten av ett särskilt anslag.

Emot Kungl. Maj:ts framställning har utskottet intet att erinra. Utskottet
hemställer därför,

att riksdagen må till reglering av vissa kursförluster
anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag
av 16,000 kronor.

94:o) Övriga ordinarie anslag. Med avseende å de i nu gällande riksstat
under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie anslagen till departementschefen,
lantbruksstyrelsen, statskonsulenter och deras biträden, inspektion
över de lägre lantbruksundervisningsanstalterna, stuteriväsendet,
veterinärinrättningen i Skara, avlöningsstat vid rikets allmänna
kartverk och tryckningskostnader kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under nionde huvudtiteln,
vilka icke blivit här ovan eller i jordbruks -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

41

utskottets utlåtande nr 2 särskilt omnämnda, må i
riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppföras med oförändrade
belopp.

Stockholm den 7 mars 1933.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, N. August Nilsson, Carl E. Eriksson, von
Stockenström, Granath, Tjällgren, J. Fritiof Gustafson och David Hjalmar Pettersson; samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Olsson i Rödningsberg, Nilsson i
Landeryd, Andersson i Löbbo, Carlström, Björk, Bengtsson i Kullen och Gustafson i Vimmerby.

Reservationer

Under punkt 8 b) (Fast försöksgård för jordbruket vid Offers gård i Västernorrlands
län) av herr Tjällgren, som ansett, att utskottet bort tillstyrka
den av herr Strindlund väckta motionen 11:270.

Under punkt 39 (Fraktlindring för kalk) av herrar Johansson i Uppmälby,
Sederholm, Carl E. Eriksson, von Stockenström, Granath, Olsson i
Rödningsberg och Björk, som ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande
lydelse:

Otvivelaktigt skulle det---produktionen.

Å andra sidan---prisläge.

Då en procentuell — -— -— ingen utredning. Då sålunda även av nu
nämnd anledning svårigheter möta för att tillmötesgå motionen, anser sig
utskottet böra stanna vid att förorda, att anslag för budgetåret 1933/1934
uppföres allenast till fraktlindring för jordbrukskalk.

Vidkommande anslagets storlek anser sig utskottet med hänsyn till nuvarande
brydsamma statsfinansiella förhållanden böra förorda en begränsning
i det av Kungl. Maj:t äskade anslaget till 300,000 kronor. För att
kostnaderna skola kunna hållas inom ramen av detta anslagsbelopp, tarvas
givetvis en skärpning av nu gällande grunder för statsbidrags utgående.
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 10 sami. Nr 1.

4

42

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Enligt nu gällande bestämmelser utgår statsbidrag endast för sändningar
om minst 5 ton och allenast beträffande fraktbelopp, som överstiger 50 öre
för 100 kg., motsvarande enligt tariff 13 i statens järnvägars taxa ett transportavstånd
av 120 kilometer. Vid sådan samtrafik mellan två eller flera
järnvägar, där frakten utgår med en för bela våglängden beräknad transportavgift
med tillägg av övergångsavgifter och eventuella banavgifter,
må statsbidraget ökas med vederbörliga övergångsavgifter samt hälften
av förekommande banavgifter. Slutligen gäller, att i fråga örn transport
från station, belägen inom de fyra nordligaste länen, till station inom något
av samma län, statsbidraget skall, beräknat på föreskrivet sätt, utgå
med så stort belopp, att den fraktkostnad, som trafikanten skulle få betala
vid fraktens debitering enligt nyssnämnda tariff, efter avdrag av
statsbidraget, icke understiger 50 öre per 100 kg. och ej heller överstiger
65 öre per 100 kg., det senare beloppet motsvarande ett avstånd av 180
kilometer.

Utskottet vill erinra, att Kungl. Maj:ts förslag till 1932 års riksdag rörande
anslag för nu ifrågavarande ändamål, vilket icke vann riksdagens
bifall, innefattade att det å hälften av förekommande banavgifter utgående
fraktbidraget skulle helt borttagas och fraktgränsen för statsbidrags
utgående höjas från 50 öre till 60 öre per 100 kg., varjämte fraktbidragets
storlek skulle sättas i viss relation till den mängd ren kalk, som
innehölles i den befraktade mängden kalkningsmedel. Vid det nu förevarande
förslagets behandling inom utskottet hava jämväl ifrågasatts andra
utvägar. Sålunda kunde tänkas allenast den ändringen i gällande grunder,
att statsbidrag icke alls utginge till täckande av övergångs- och banavgifter.
En annan utväg vore att låta statsbidrag utgå efter gällande
grunder med följande ändringar, nämligen att bidrag å taxeavgiften utginge
först efter en tillryggalagd våglängd av 200 kilometer, att statsbidrag
till täckande av banavgifter bortfölle, att sådant bidrag utginge till
gäldande av övergångsavgifter, så snart det sammanlagda beloppet av
taxeavgift och övergångsavgifter överstege 69 öre per 100 kg. samt att
i fråga örn transport i de fyra nordligaste länen trafikantens bidrag icke
finge understiga 69 öre per 100 kg., men ej heller överstiga 82 öre per 100
kg., det senare fraktbeloppet motsvarande ett avstånd av 260 kilometer.

Utskottet, som icke äger möjlighet att närmare bedöma vilket av de omhandlade
alternativen för fraktbidragets utgående som kan vara att föredraga
eller örn icke även andra grunder härför möjligen kunna tänkas
böra ifrågakomma, anser att åt Kungl. Majit bör överlämnas att med utgångspunkt
från det här ovan tillstyrkta anslaget och efter den närmare
utredning av frågan, som kan befinnas erforderlig, fastställa grunder för
statsbidrags utgående till fraktlindring för jordbrukskalk under budgetåret
1933/1934.

Vad slutligen---motionärernas förslag.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 43

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

1) att riksdagen må med anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och med avslag å motionerna
1:139 och 11:288 till fraktlindring för kalk anvisa
för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag
av 300,000 kronor;

2) att motionen 11:261 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Under punkt 72 (Statens skogsutdikningsanslag) av herr Tjällgren.