Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

1

Nr 60.

Ankom till riksdagens kansli den 13 juni 1933 kl. 12.30 e. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning
örn uppförande av nybyggnad för riksbankens sedeltryckeri.

I skrivelse till Kungl. Majit den 4 februari 1932 hemställde fullmäktige i
riksbanken, på anförda skäl, att Kungl. Majit ville i proposition föreslå riksdagen
medgiva, att tomten nr 1 i kvarteret Kungl. Myntet i Stockholm måtte
ställas till riksbankens förfogande för uppförande å densamma av en byggnad
för riksbankens sedeltryckeri. I skrivelsen anförde fullmäktige huvudsakligen
följande:

Riksbankens sedeltryckeri har, alltsedan riksbanken år 1906 inflyttade i
det nyuppförda riksbankshuset å Helgeandsholmen, varit och är fortfarande
inrymt i de två översta våningarna därstädes, omfattande en golvyta av
sammanlagt omkring 1 500 kvadratmeter. I tryckeriet äro anställda, förutom
7 tjänstemän, en arbetarpersonal av 87 personer.

Under de gångna åren hava fullmäktige vid upprepade tillfällen framhållit,
att utrymmet inom tryckeriet vore otillräckligt och att åtgärder därför
snarast borde vidtagas i syfte att erhålla andra, rymligare lokaler. De
nuvarande lokalerna äro icke heller i övrigt lämpliga för sitt ändamål. Det
var nämligen icke från början avsett, att tryckeriet skulle förläggas till
sin nuvarande plats. Detsamma måste därför inordnas under den ursprungliga
för ändamålet olämpliga planläggningen. Det visade sig ock vara förenat
med stora svårigheter att på ett rationellt och planmässigt sätt anbringa
erforderliga tryckmaskiner m. m. Lokalerna bestå nämligen av en mängd
smårum, belägna utmed långa korridorer, varjämte våningarna stå i förbindelse
med varandra genom smala och obekväma trappor. Det är alltså
synnerligen svårt att upprätthålla enhet i arbetsledningen och nödig kontroll.
Rummen hava en höjd av endast 3,1 meter. Luften är, särskilt under den
varma årstiden, genom värmeutstrålning från taket och genom den värme,
maskinerna alstra, blandad med fernissångor m. m., stundom mycket besvärande
för arbetarpersonalen och därigenom hindrande för arbetet. Risken
för olycksfall i arbetet är givetvis också mycket stor på grund av det otillräckliga
utrymmet, vilket medfört, att exempelvis vissa maskiner måst uppställas
alltför nära varandra. Ett flertal olyckstillbud har också förekommit.

De stora, tunga tryckmaskinerna åstadkomma skakning och buller. Skakningen
inverkar skadligt på byggnadens väggar och tak. Bullret från maskinerna
är understundom ganska besvärande. Det må vidare ifrågasättas,
örn de nuvarande förhållandena å sedeltryckeriet erbjuda den trygghet,
som man har rätt att fordra beträffande de stora värden, vilka böra vara
väl skyddade inom riksbankens byggnad. Vissa anordningar, som vidtagits

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 8 sand. Nr 60. 1

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

ur eldfaresynpunkt, äro av den art, att isoleringen mellan banken och
tryckerilokalerna måst i viss mån eftersättas. Det torde ock ligga i öppen
dag, att tryckeriets stora förråd av papper samt upplag av oljor, bensin,
terpentin och andra eldfarliga ämnen innebära stor eldfara för bankhuset.
Under årens lopp hava också upprepade eldsvådetillbud inträffat nattetid,
senast sommaren 1931, vilka dock i tid kunnat avvärjas. Vidare må icke
förbises, att vid tillfällen, då övertidsarbete inom tryckeriet förekommer,
ett betydande antal personer, som äro anställda i tryckeriet oell i regel icke
äro kända för bankens vaktpersonal, efter bankens stängning uppehålla
sig inom byggnaden, något som måste anses olämpligt ur säkerhetssynpunkt.

Det är alltså enligt fullmäktiges mening redan nr nu angivna synpunkter
icke lämpligt att inom samma byggnad inrymma en bank och ett industriföretag.
Härtill kommer att annat, icke mindre viktigt skäl. Med den
utveckling, riksbankens rörelse under de senare åren undergått, har behov
av ökade utrymmen alltmera yppats; och under senaste tiden hava för tillgodoseende
av detta behov vissa provisoriska anordningar måst vidtagas
inom bankens lokaler. Det är därför, enligt fullmäktiges mening, nödvändigt
att söka anskaffa ytterligare lokaler för riksbankens behov; och torde
enda möjligheten härtill vara att för ändamålet utnyttja de nuvarande
tryckerilokalerna.

Det skulle visserligen med hänsyn till rådande ekonomiska förhållanden
kunna anföras betänkligheter mot att nu framlägga ett förslag, vars genomförande
måste kräva jämförelsevis stora kostnader. Fullmäktige hava emellertid
ansett frågan vara av den trängande art, att fullmäktige funnit sig
böra redan nu göra framställning i ämnet.

Frågan örn förflyttning av sedeltryckeriet har redan tidigare varit föremål
för fullmäktiges uppmärksamhet, varvid till en början ifrågasatts, att
tryckeriet skulle förläggas i en för sådant ändamål uppförd nybyggnad vid
Tumba bruk. Detta förslag, vars genomförande för övrigt skulle förutsätta
uppförande av ett stort antal arbetarbostäder, måste emellertid övergivas,
främst ur säkerhetshänsyn. Det ansågs i stället böra undersökas,
huruvida någon för ändamålet lämplig plats kunde erhållas inom huvudstaden;
och hade man därvid kommit till den uppfattningen, att någon
annan lämplig staten tillhörig tomt icke funnes än den av mynt- och justeringsverket
nu disponerade tomten nr 1 i kvarteret Kungl, myntet. Då
frågan örn ökade utrymmen för riksbanken visade sig alltmer trängande
och detta behov, såsom redan nämnts, ansågs böra tillgodoses genom en
förflyttning av sedeltryckeriet, uppdrogo fullmäktige i början av år 1930
åt särskilda kommitterade inom fullmäktige att verkställa utredning av
frågan örn lämpliga lokaler för sedeltryckeriet. Efter förberedande förhandlingar
med byggnadsstyrelsen anmodade kommitterade professorn E. Lal
Jerstedt att uppgöra förslag till uppförande av en nybyggnad å den del av
ovan omförmälda tomt, som gränsade mot södra delen av Skillinggränd och
Norr Mälarstrand, upptagande en areal av omkring 1 350 kvadratmeter av
sydvästra delen av ifrågavarande tomt. På grund härav uppgjordes av
Lallerstedt erforderliga förslagsritningar. Med skrivelse den 9 oktober 1931
överlämnade kommitterade dessa ritningar till byggnadsstyrelsen, därvid
kommitterade, som förklarade sig icke hava kunnat finna annan lämplig plats
för tryckeriets förläggning än å myntverkets tomt, anhöllo om utlåtande,
huruvida styrelsen hade något att erinra mot att ifrågavarande tomtdel
ställdes till förfogande för bankens räkning i och för nämnda nybyggnad.

Bankoutskottcts utlåtande Nr 60.

3

1 skrivelse den 15 oktober 1931 hade, lortsatte fullmäktige, byggnadsstyrelsen
anfört i huvudsak följande:

De mellan Skillinggränd i väster, Norr Mälarstrand i söder, Eiraplan i
öster och Hantverkargatan i norr belägna kvarteren Kungl. Myntet och
Glasbruket, vilka för närvarande disponeras det förra av mynt- och justeringsverket
och det senare av karolinska institutet, torde vara de värdefullaste
av kronans ännu ej fullt utnyttjade markinnehav inom de centrala
partierna i huvudstaden.

Den tomt inom kvarteret Kungl. Myntet, som av fullmäktige nu föreslås
till nybyggnad för riksbankens sedeltryckeri, kan enligt byggnadsstyrelsens
mening icke sägas hava de bästa förutsättningar att medgiva en
fullgod lösning av föreliggande byggnadsfråga. Tomtens markvärde är
även jämförelsevis så betydande, att man måste ställa sig tveksam, huruvida
densamma bör användas för detta ändamål. Härtill kommer, att det kan
sägas vara mindre förutseende att redan nu, innan man kunnat taga slutlig
ställning till de båda kvarterens framtida utnyttjande, så att säga binda
stadsplanen beträffande dessa kvarter, vilket onekligen skulle ske genom
att från kvarteret Kungl. Myntet avstycka en tomt för ifrågavarande nybyggnad.

Det är emellertid byggnadsstyrelsen icke möjligt att anvisa någon annan
i kronans ägo varande tomt, som fyller det av fullmäktige uppställda kravet
på närbelägenhet i förhållande till riksbankshuset och som samtidigt
för en lägre markkostnad kan erbjuda en bättre lösning av byggnadsuppgiften.
Vad stadsplanen beträffar, bör även i detta sammanhang beaktas,
att karolinska institutet säkerligen kommer att under lång tid kvarligga i
kvarteret Glasbruket, ävensom att mynt- och justeringsverket med hänsyn
till den nyligen uppförda byggnaden inom kvarteret Kungl. Myntet icke
inom överskådlig tid kommer att förflyttas från detta kvarter.

I betraktande av sistnämnda omständigheter torde kunna sagås, att en
uppdelning av kvarteret Kungl. Myntet icke behöver vara oförenlig med
ett rationellt handhavande av statens tomtmark i stadens centrum under
förutsättning nämligen, att de delar av kvarteret, som ej äro erforderliga
för mynt- och justeringsverkets nuvarande eller blivande behov, kunna
givas en användning, som icke för framtiden binder de bada kvarterens
enhetliga ordnande för statliga eller andra ändamål. Med den lösning av
tomt- och byggnadsfrågan, som fullmäktige nu, efter samråd med byggnadsstyrelsen,
framlagt, synas sådana anordningar hava vidtagits, att mynt- och
justeringsverkets verksamhet och utveckling ej hindras samt att stadsplanens
slutliga ordnande för berörda kvarter icke kan sägas föregripas.

På grund av vad sålunda anförts anser sig byggnadsstyrelsen icke böra
avstyrka, alt ifrågavarande tomt ställes till riksbankens förfogande för uppförande
av en byggnad för bankens sedeltryckeri, dock under förutsättning
dels att tomtens norra gränslinje flyttas 3 meter söderut, pa det att förbindelsen
mellan mynt- och justeringsverkets gårdsutrymmen icke avskäres,
dels att på tomten befintliga, mynt- och justeringsverket tillhörande ved
skjul och våghus av riksbanken förflyttas till annan lämplig plats pa området.

Fullmäktige upplyste vidare, alt professorn Lallerstedt södermem eftei
anmodan upprättat nya, alternativa förslag jämte kostnadsberäkningar och

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

ritningar, upptagande det ena, alternativ I, en byggnad i fem våningar
och det andra, alternativ II, en byggnad i sex våningar.

Tryckeriet skulle enligt båda alternativen förfoga över källarvåningen
och fyra av de övriga våningarna. Alternativ I upptog en bostadslägenhet
a t tryckeriförestandaren samt tre mindre sådana, avsedda för maskin- och
vaktpersonal. Alternativ II innehöll förutom nyssnämnda lägenheter ytterligare
fyra bostadslägenheter, avsedda för uthyrning främst till tryckeriet
eller banken närstående personer.

Kostnaderna beräknades till 758 000 kronor för alternativ I och 848 000
kronor för alternativ II. Hyresbeloppen voro i dessa alternativ upptagna
till respektive 10 200 kronor och 20 400 kronor.

Fullmäktige funno alternativ II vara det ur såväl ekonomisk som estetisk
synpunkt fördelaktigare.

Fullmäktige hemställde vidare den 4 februari 1932 i skrivelse till bankoutskottet,
att utskottet ville, under förutsättning att proposition örn tomtupplåtelsen
avgaves och vunne riksdagens bifall, utverka riksdagens medgivande
för fullmäktige att å förenämnda tomtdel låta för en kostnad av
848 000 kronor uppföra en byggnad för riksbankens sedeltryckeri i huvudsaklig
överensstämmelse med därtill uppgjort förslag och ritningar.

I skrivelse den 31 maj samma år meddelade bankoutskottet, att utskottet
vid det förhållande, att fullmäktiges framställning till Kungl. Majit icke
föranlett proposition till riksdagen, funnit fullmäktiges framställning icke
föranleda någon utskottets åtgärd.

Med anledning av denna utgång av ärendets behandling uppdrogo fullmäktige
åt särskilda kommitterade inom fullmäktige att verkställa förnyad
utredning av frågan örn beredande av lämpliga lokaler för sedeltryckeriet.

Bemälda kommitterade ansågo sig till en början böra undersöka ett flertal
bebyggda fastigheter samt två tomter å norra Djurgården. Kommitterade
funno emellertid med nedan angivna undantag dessa fastigheter icke vara
för ändamålet lämpliga och ansågo sig därför böra ånyo till behandling
upptaga det av fullmäktige år 1932 framställda förslaget.

Efter anmodan av kommitterade företog professorn Lallerstedt granskning
och viss omarbetning av det år 1932 framställda förslaget jämte ritningar.
Enligt därvid uppgjorda beräkningar skulle kostnaderna för en nybyggnad,
oberäknat värdet av tomten, vilken byggnad vore avsedd att uppföras
antingen med en våning bostäder eller två våningar bostäder, i förra
fallet utgöra 782 000 kronor och i senare fallet 872 000 kronor.

Kommitterade riktade emellertid sin uppmärksamhet på ett av tre tomter
bestående område, beläget inom kvarteret Ceres vid Stortorget, och läto utarbeta
förslag jämväl till sedeltryckeriets anordnande därstädes.

Med skrivelse den 23 februari 1933 överlämnade fullmäktige till byggnadsstyrelsen
de sålunda upprättade förslagen jämte ritningar med begäran

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

5

om styrelsens yttrande i ärendet. Med anledning härav avlät styrelsen en
skrivelse i ämnet den 2 mars 1933, vari styrelsen i fråga om förläggning
av sedeltryckeriets nybyggnad till kvarteret Kungl. Myntet åberopade sitt
år 1932 i ärendet gjorda uttalande samt därefter särskilt framhöll bland
annat följande:

Beträffande utformningen av en till kvarteret Kungl. Myntet förlagd nybyggnad
innefattar det nu föreliggande förslaget två alternativ. Enligt det
ena alternativet skulle byggnaden uppföras i sex våningar, varav två bostadsvåningar,
samt enligt det andra alternativet i fem våningar, varav en bostadsvåning.
Byggnadsstyrelsen har för sin del icke något att erinra beträffande
de sålunda föreliggande alternativförslagen, men finner sig dock
böra förorda det mindre alternativet, avseende en byggnad i fem våningar,
då det torde vara tvivelaktigt, huruvida den större höjd till taklisten, som
förutsättes i alternativet med sex våningar, helt kan inrymmas inom de
maximimått, som gällande byggnadsförfattningar medgiva beträffande området
ifråga.

Totalkostnaderna för uppförande av en nybyggnad å kvarteret K. Myntet
enligt de nu föreliggande ritningarna hava av professorn Lallerstedt beräknats
till 872 000 kronor för det större alternativet och 782 000 kronor för
det mindre. Beträffande de sålunda angivna totalkostnaderna har byggnadsstyrelsen
icke något att erinra. Styrelsen vill visserligen framhålla, att
en del poster synas vara för lågt beräknade, men detta motväges av att
andra poster torde vara väl högt tilltagna. Värdet å den ifrågasatta tomten
har av professorn Lallerstedt uppskattats till 700 000 kronor men torde
enligt byggnadsstyrelsens mening icke böra sättas högre än 600 000 kronor.
De av professorn Lallerstedt beräknade hyrorna för bostadslägenheterna
synas styrelsen vara för låga. vilket torde förklara det alltför höga hyresvärde
per kvadratmeter, som åsatts de för sedeltryckeriet avsedda lokalerna.
Enligt styrelsens mening böra de beräknade hyrorna för bostadslägenheterna
höjas med omkring 15 procent.

Styrelsen uttalade sig vidare beträffande frågan örn scdeltryckeribyggnadens
förläggning till kvarteret Ceres vid Stortorget.

För egen del anförde fullmäktige i skrivelse till bankoutskoltct den 6
mars 1933 beträffande förslaget örn byggnadens förläggande till kvarteret
Kungl. Myntet följande:

Såsom redan nämnts, upptager förslaget örn byggnadens förläggande lill
kvarteret Kungl. Myntet två alternativ, det ena med fem och det andra med
sex våningar. Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen i sin skrivelse anfört
rörande alternativet med sex våningar, anse fullmäktige detsamma icke
böra komma ifråga.

Enligt det återstående alternativet skulle tryckeriet förfoga (iver källarvåningen
och i huvudsakliga delar fyra av de övriga våningarna. Förslaget
upptager vidare en bostadslägenhet åt tryckeriföreståndaren, tre våningar
för uthyrning samt tre mindre sådana, avsedda för maskin- och vaktpersonal.

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört rörande dels värdet av
tomten, dels ock hyrorna för bostadslägenheterna har professorn Lallerstedt
\idtagit härav föranledda justeringar i kostnadsberäkningarna. Enligt dessa

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

senare beräkningar skulle tomtens värde utgöra 600 000 kronor, byggnadskostnaderna
782 000 kronor liksom ock kostnaderna för vissa byggnadsarbeten
för myntverkets räkning, 35 000 kronor, oförändrade sammanlagt
lågt alltså 1 417 000 kronor. Hyresinkomsterna, som ökats med omkring
20 procent, skulle utgöra 13 600 kronor.

Efter en redogörelse för förslaget örn byggnadens förläggande till Stortorget
framhöllo fullmäktige, att fullmäktige vid granskning av de båda
föreliggande förslagen funnit båda vara ur riksbankens sypunkt tillfredsställande.
På anförda skäl funno emellertid fullmäktige, ehuru
ett förvärv av tomtmarken vid Stortorget betingade ett under nuvarande
statsekonomiska förhållanden avsevärt kapitalutlägg, förslaget örn
byggnadens förläggande vid Stortorget vara att föredraga.

Fullmäktige Överlämnade alltså till utskottets prövning båda ifrågavarande
förslag med tillhörande handlingar och ritningar med förord för
alternativet örn byggnadens förläggande vid Stortorget.

Två av fullmäktige, nämligen ordföranden och förste deputeraden, anförde
avvikande mening och förordade sedeltryckeriets förläggning till kvarteret
Kungl. Myntet.

Genom beslut den 16 mars 1933 fann bankoutskottet fullmäktiges framställning
angående nybyggnad för riksbankens sedeltryckeri å vissa tomter
i kvarteret Ceres icke föranleda någon utskottets åtgärd. Samtidigt förklarade
sig utskottet komma att längre fram taga ståndpunkt till frågan,
huruvida framställning borde av utskottet göras till innevarande års riksdag
om uppförande å annan plats av en nybyggnad för sedeltryckeriet.

Med anledning härav hava fullmäktige i skrivelse till utskottet den 20 april
1933 erinrat om att, på sätt närmare framginge av fullmäktiges skrivelse
i ärendet den 6 mars 1933, ett flertal andra bebyggda fastigheter samt två
tomter å norra Djurgården undersökts och befunnits icke vara för ändamålet
lämpliga. Dessa fastigheter vöre närmare angivna i en vid fullmäktiges
skrivelse fogad promemoria. Av denna syntes framgå, att annan för
ändamålet lämplig tomt än den i kvarteret Kungl. Myntet föreslagna näppeligen
syntes kunna inom den närmaste tiden uppbringas. Då fullmäktige av
förut anförda skäl fortfarande ansåge det vara en trängande nödvändighet, att
sedeltryckeriet snarast erhölle nya lokaler, hade fullmäktige upptagit frågan
därom till förnyad prövning; och då fullmäktige icke vöre i stånd att anvisa
lämpligare tomt hade fullmäktige därför enat sig örn att förorda förslaget
örn byggnadens förläggande till kvarteret Kungl. Myntet.

Med skrivelse den 30 maj 1933 bava vidare fullmäktige till utskottet överlämnat
till fullmäktige från vederbörande yrkesinspektör inkomna skrivelser
angående inspektion av sedeltryckeriet. Av de överlämnade handlingarna
framgår, att yrkesinspektören mot sedeltryckeriets lokaler framställt åt -

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

7

skilliga anmärkningar ur skydds- och hygieniska synpunkter samt framhållit,
att de anmärkta förhållandena krävde omedelbar rättelse.

Beträffande den avsedda nybyggnaden för sedeltryckeriet i kvarteret
Kungl. Myntet enligt det förslag, som av fullmäktige förordats, har arkitekten,
professorn P. Lallerstedt, meddelat följande kostnadsuppgifter:

Tomtens yta, c:a 1 200 nr.

Tomtens ungefärliga nuvärde ........................ 600 000:— kr.

Pris per m2 tomtyta: 500 kr.

Bebyggd yta av tomten är 795 nr.

Byggnadskostnad ................................... 782 000: — »

Kostnader för byggnadsarbeten för myntverket ........ 35 000:— »

Således totala kostnader ............................ 1 417 000:—- kr.

Inkomster av hyra:

1 lägenhet örn 5 rum, jungfruk. och kök 4 500:— kr.

2 » » 3 » o. kök å 2 000 kr. 4 000:— »

3 » » 2 »■ o. kök å 1 400 kr. 4 200:— »

1 » » enkelrum o. kokvrå..... 900: — » 13 0QO; kr;

Total våningsyta, trappor, hissar och murar oräknade är 524 nr.

Motsvarande en kostnad pr år och nr av 25:95 kr.

Örn årliga bruttoinkomsten kapitaliseras efter 7 procent motsvarar detta
ett kapital av 195 000: — kr.

Således kostnaden för sedeltryckeriets lokaler 1 417 0000—-195 000 =

1 222 000:—kr.

Örn denna summa förräntas efter en bruttoränta av 7 procent motsvarar
detta en årlig utgift av 85 500: — kr.

Totala ytan av sedeltryckeriets lokaler, murar, trappor, hissar, pann- och
bränslerum samt myntverkets lokaler oräknade är 2 440 m2.

Kostnaden pr år och lii2 för sedeltryckeriets lokaler blir således 35:04 kr.

Genom besök på platsen har utskottet såväl i år som tidigare haft tillfälle utskottet.
iakttaga, att de lokaler inom riksbankens byggnad, som disponeras ay
sedeltryckeriet, äro alltför trånga och ur flera synpunkter mindre lämpliga
för sitt ändamål. Av vad fullmäktige närmare anfört och i övrigt i ärendet
förekommit framgår också, att lokalernas utnyttjande för sedeltryckeriet är
förenat nied risker för olycksfall i arbete och för eldsvåda. Stort behov
måste därför anses föreligga av nya, mera ändamålsenliga lokaler för
tryckeriet. Inom riksbanksbyggnaden kan detta behov uppenbarligen icke
tillgodoses; tvärtom är tryckeriets utflyttning ur riksbankshuset önskvärd
nied hänsyn till behovet av ökade utrymmen för bankverksamheten. Under
sådana förhållanden är det erforderligt, att lokaler för sedeltryckeriet anskaffas
på annat håll.

Fullmäktiges förslag, att för ändamålet skulle tagas i anspråk viss kronan
tillhörig tomtmark inom kvarteret Kungl. Myntet på Kungsholmen, har
utskottet ansett sig böra biträda. Visserligen kunna, såsom byggnadsstyrelsen
anfört, erinringar framställas mot att genom sedeltryckeriets för -

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

läggning till denna plats dispositionen av en viss del av kvarteret bindes,
innan slutlig ställning kunnat tagas till frågan om hela kvarterets framtida
användning. Vidare kan anmärkas, att tomtmarken är jämförelsevis dyrbar
för det ändamål, varom här är fråga. Då det icke varit utskottet möjligt
att för närvarande föreslå någon lämpligare och mindre dyrbar förläggningsplats
och ett uppskov med frågans lösning icke synes utskottet tillrådligt,
har utskottet emellertid funnit berörda invändningar icke vara av den avgörande
betydelse, att de böra stå hindrande i vägen för förslagets genomförande.

Utskottet tillstyrker alltså, att ifrågavarande tomt till den del, som erfordras
för genomförande av fullmäktiges förslag, tages i anspråk för
uppförande av en nybyggnad för sedeltryckeriets behov. Enligt vad utskottet
förvissat sig om, har vid förslagets uppgörande tagits hänsyn till önskemål,
som av byggnadsstyrelsen samt mynt- och justeringsverket framställts
beträffande gränserna för den tomtmark, som skulle avses för sedeltryckeriet.

Då tomtmarken tillhör Kungl. Majit och kronan, lärer densammas överlåtande
till riksbanken med hänsyn till grundlagens bestämmelser förutsätta
beslut av såväl Kungl. Majit som riksdagen.

Såsom affärsdrivande verk synes riksbanken böra belastas med kostnaderna
för förvärv av de för rörelsen erforderliga fastigheterna. På grund
härav torde riksbanken böra till statsverket erlägga köpeskilling med belopp,
som kan anses motsvara markvärdet. I enlighet med byggnadsstyrelsens
värdering lärer köpeskillingen kunna bestämmas till 600 000 kronor.

Beträffande nybyggnadens utformning förordar utskottet i likhet med
byggnadsstyrelsen och fullmäktige det av professorn Lallerstedt uppgjorda
mindre alternativförslaget, vilket innefattar fem våningar, varav en bostadsvåning.
Byggnadskostnaderna för detta alternativ hava beräknats till
782 000 kronor. Härtill kommer ett belopp av 35 000 kronor för vissa arbeten
för myntverket, vilka böra bekostas av riksbanken, varigenom sammanlagda
byggnadskostnaderna uppgå till 817 000 kronor. Inberäknat köpeskilling
för tomten skulle alltså totalkostnaden för sedeltryckeriets nybyggnad
belöpa sig till 1 417 000 kronor. Mot de framlagda kostnadsberäkningarna
har utskottet ej funnit anledning till erinran.

Utskottet vill slutligen omnämna, att utskottet uppmärksammat, hurusom
ett utrymme å nedre botten av byggnaden avsetts att disponeras av myntverket.
Vilken användning denna lokal skulle erhålla och på vilka villkor
densamma skulle upplåtas framgår icke av handlingarna. Enligt utskottets
mening måste det ifrågasättas, huruvida det kan anses lämpligt,
att ett annat verk än riksbanken får förfoga över en del av utrymmet i
byggnaden. Frågan härom synes böra göras till föremål för förnyat övervägande,
innan detaljutformningen av förslaget fastställes.

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

9

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken
förevarande framställning, må

I) för sin del medgiva, att av tomten nr 1 i kvarteret
Kungl. Myntet i Stockholm må för uppförande av en nybyggnad
för riksbankens sedeltryckeri till riksbanken överlåtas
det område av omkring 1 200 kvadratmeter, som för
ändamålet avsetts i fullmäktiges förevarande förslag;

II) bemyndiga fullmäktige i riksbanken att — under förutsättning
av Kungl. Maj:ts samtycke till ifrågavarande upplåtelse
— av riksbankens medel använda dels ett belopp av
600 000 kronor för förvärv av omförmälda tomtmark, dels
ock ett belopp av högst 817 000 kronor för uppförande därstädes
av en nybyggnad för riksbankens sedeltryckeri i huvudsaklig
överensstämmelse med av professorn E. Lallerstedt
uppgjort, av utskottet i det föregående förordat förslag.

Stockholm den 13 juni 1933.

På bankoutskottets vägnar:

harald Akerberg.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Gustafsson i Stensholm, Lindgren*,
Ström i Lidköping*, Stendahl, Berling*, Bjurström* och Bodin;

från andra kammaren: herrar Leffler*, Bäcklund, Lovén, Paulsen, Johansson
i Sollefteå, Wikström*, Svedman och Pettersson i Rosta.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ervation

av herrar Gustafsson i Stensholm, Lindgren, Stendahl och Leffler, vilka
inom utskottet hävdat den meningen, att fullmäktiges ifrågavarande framställning
icke borde föreläggas riksdagen, och vilka i enlighet med denna
mening yrka avslag å utskottets hemställan.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 8 sami. Nr 60.

2