Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

1

Nr 18.

Ankom till riksdagens kansli den 16 mars 1933 kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning av dels fullmäktiges i riksbanken framställning
med förslag till lagar örn ändring i vissa delar av lagen
för Sveriges riksbank och av ansvarighetslagen för ledamöter
i styrelserna vid riksbankens avdelningskontor
ävensom till vissa ändringar i bankoreglementet och i avlöningsstaten
för riksbanken m. to., dels ock väckt motion
örn skrivelse i fråga om reducering bland annat av
gällande arvodesbelopp för fullmäktige i riksbanken.

Innevarande års riksdag kar slutligt antagit förslag till vissa grundlagsändringar,
avseende riksbanksledningens organisation, vilka numera
erhållit gällande kraft. Sålunda har i § 72 regeringsformen införts
ett tillägg av innebörd att fullmäktige i riksbanken skola inom sig utse
en förste deputerad att vara chef för riksbanken samt inom eller
utom sig en suppleant för honom att med fullmäktigs rätt och ansvar
vid inträffande förfall träda i hans ställe. Vidare har i § 73 riksdagsordningen
införts en bestämmelse av innehåll att för fullmäktig i riksbanken,
som utsetts till förste deputerad, skall utses suppleant på sätt i
§ 72 regeringsformen föreskrives och för tid, som fullmäktige i riksbanken
äga bestämma.

För att de sålunda antagna grundlagsstadgandena skola kunna bringas
i verkställighet erfordras vissa ändringar dels i lagen den 12 maj 1897 för
Sveriges riksbank och i ansvarighetslagen av samma dag för ledamöter i
styrelserna vid riksbankens avdelningskontor, dels ock i reglementet för
riksbankens styrelse och förvaltning samt i avlöningsstaten för riksbanken,
i vad denna stat avser fullmäktige.

I skrivelse till bankoutskottet den 23 februari 1933 hava fullmäktige i
riksbanken framlagt förslag till erforderliga bestämmelser i nu angivna
avseenden. Samtidigt hava fullmäktige väckt fråga örn införande i vissa
hänseenden av nya eller ändrade föreskrifter, som icke äga direkt sammanhang
med de antagna nya grundlagsbestämmelserna eller därav föranledda
författningsändringar i övrigt.

Innebörden av vad fullmäktige sålunda ifrågasatt framgår av fullmäktiges
skrivelse i ämnet jämte därvid fogade författningsförslag m. m.
Dessa handlingar äro — tillika med utdrag av fullmäktiges i ärendet förda
protokoll, utvisande viss skiljaktig mening — såsom bilagor (Bilaga F—L)
fogade vid detta utlåtande. Under hänvisning i övrigt till nämnda handlingar
anser sig utskottet bär böra lämna en kortfattad översikt rörande
förslagens innehåll.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 8 sami. Nr 18.

1

2 Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

I fråga om bestämmelser, föranledda av de beslutade
grundlagsändringarna, innebär fullmäktiges förslag i huvudsak
följande:

Hittills hava föreskrifter örn riksbankens deputerade funnits endast i
bankoreglementet. Sedan numera i grundlag införts bestämmelser örn
förste deputeraden samt dennes suppleant, hava motsvarande stadganden
föreslagits till införande i riksbankslagen. Härav har föranletts en
omarbetning av lagens 27 och 28 §§. Riksbankslagens 15 §, innefattande
bestämmelser angående kreditgivning till fullmäktige och styrelseledamöter
vid avdelningskontoren, har gjorts tillämplig jämväl på förste deputeradens
suppleant för det fall, att denne ej är fullmäktig. Vidare hava
föreslagits ändringar i lagens 34, 35 och 37 §§, varigenom dessa lagrum —
avseende ansvarighet för fullmäktige, förbud för fullmäktig att såsom
kommissionär taga befattning med växeldiskontering m. m. samt tystnadsplikt
för fullmäktige — gjorts tillämpliga på förste deputeradens suppleant,
för den händelse han icke tillhör fullmäktige. — Gällande ansvarighetslag
för ledamöter i styrelserna vid avdelningskontoren
har kompletterats till att avse jämväl suppleanten för förste
deputeraden för det fall, att denne ej är fullmäktig. I samband härmed
och på grund av viss annan ändring, sammanhängande med ett i det följande
omförmält förslag angående de andre deputerades ställning, har
jämväl rubriken å ansvarighetslagen ändrats. — I bankoreglemente
t hava föreslagits huvudsakligen dels vissa ändringar, som föranledas
av omarbetningen av riksbankslagens 27 och 28 §§ eller eljest svara mot
förenämnda ändringar i riksbankslagen (reglementets §§ 28, 30, 35, 37 och
39), dels utbrytande av de i reglementets § 37 nu befintliga bestämmelserna
örn ersättning till fullmäktige och deras vikarier samt dessa bestämmelsers
komplettering till att avse jämväl förste deputeradens
suppleant, för vilken i reglementet införts benämningen vice riksbankschef,
dels ock vissa närmare regler angående handhavandet av den löpande
förvaltningen inom banken (§§ 37 och 38). I sistnämnda hänseende
går förslaget — vars utformning i denna del i viss mån betingas
av nyssnämnda förslag angående de andre deputerades ställning —
ut på bland annat att riksbankschefen, vice riksbankschefen och de
två andre deputerade skulle angivas utgöra en direktion för handhavande
av den löpande förvaltningen samt att fullmäktige skulle äga
uppdraga åt en delegation att enligt av fullmäktige fastställd instruktion
verkställa prövning av utlåningsärenden. Lånedelegationen.
skulle bestå av minst fyra fullmäktige eller direktionsledamöter; dock skulle
i densamma alltid finnas en fullmäktig, som ej är ledamot av direktionen.
— Beträffande avlöning åt vice riksbankschefen hava
fullmäktige föreslagit, att för befattningen skulle bestämmas ett arvode
av 28,000 kronor, med rätt dock för fullmäktige att, örn vice riksbankschefen
ej är fullmäktig, tillerkänna honom ett tilläggsarvode av högst 8,000
kronor, varigenom totala avlöningsförmånerna skulle kunna uppgå till

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

3

högst 36,000 kronor. Föreskrifter om ersättnings utgående till vice riksbankschefen
skulle, utom i avlöningsstaten, intagas i en särskild avlöningsförfattning,
i vilken skulle sammanföras erforderliga avlöningsbestämmelser
för fullmäktige och direktionen.

D e f ör slag i övrigt, som framlagts i fullmäktiges förevarande
skrivelse, äro huvudsakligen följande:

De i riksbankslagens 15 § innefattade reglerna örn kreditgivning
åt fullmäktige m. fl. skulle underkastas jämkningar, innebärande
huvudsakligen å ena sidan skärpning av bestämmelserna för fullmäktige
— med vilka likställts vice riksbankschefen — och verkställande
styrelseledamöter vid avdelningskontoren men å andra sidan lättnader
i villkoren för kredit åt andra styrelseledamöter vid avdelningskontoren
än de verkställande. Vidare skulle vissa ändringar göras i 24 § riksbankslagen,
innehållande bestämmelser örn upprättande och offentliggörande
av redogörelser för riksbankens metalliska
kassa och sedelutgivning m. m., samt i 37 § riksbankslagen
och § 39 bankoreglementet, avseende beredande av möjlighet för riksbanken
till visst samarbete med bank- och fondinspektionen.
— Utom dessa smärre ändringar skulle vidtagas en ändring av
mera principiell innebörd, nämligen i bankoreglementets bestämmelser
(§ 37) örn utseende av andre deputerad jämte vissa därmed
sammanhängande stadganden i reglementet. I sistnämnda hänseende
hava fullmäktige med stöd av en utförlig motivering föreslagit, att fullmäktige
måtte erhålla rätt att även utom fullmäktiges krets utse andre
deputerade. Enligt förslaget skulle dessa deputerade, vare sig de tillhörde
fullmäktige eller ej, ingå såsom ledamöter i riksbankens direktion
samt i lånedelegationen. Andre deputerad, som utsetts utom fullmäktiges
krets, skulle — liksom vice riksbankschef, vilken ej är fullmäktig —
äga deltaga i förhandlingarna vid fullmäktiges sammankomster med skyldighet
att i ärende, där han varit föredragande, låta till protokollet anteckna
sin mening, örn denna avveke från fullmäktiges beslut. I fråga örn
ersättning till andre deputerad, som är fullmäktig, skulle någon ändring i
nuvarande bestämmelser icke äga rum. Andre deputerad, som ej tillhörde
fullmäktige, skulle uppbära arvode enligt fullmäktiges bestämmande med
högst 22,000 kronor.

-Mot fullmäktiges sistnämnda förslag har reservation anförts av tre
ledamöter av fullmäktige, vilka ansett att författningsändringarna beträffande
riksbankens löpande förvaltning för närvarande borde inskränkas
till allenast sådana, vilka omedelbart föranleddes av de beslutade
grundlagsändringarna och att således någon ändring beträffande sättet
för utseende av andre deputerade icke borde ifrågasättas.

I samband med detta ärende har utskottet till behandling förehaft en
inom andra kammaren av herr Kilbom m. fl. väckt motion, nr 141, vari
hemställts, »att riksdagen i skrivelse till regeringen anhåller, att regeringen
måtte vidta åtgärder för åstadkommande av reducering med

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

Utskottet.

fyratio procent av arvodena för bankofullmäktige, riksgäldsfullmäktige,
fullmäktige i statens affärsdrivande verk, för ledamöterna i statens styrelser
och nämnder, i de statliga monopolföretagen, ävensom för övrigt
jämförliga arvodestagare, exempelvis kommittéledamöter, i den mån regeringen
direkt eller indirekt äger inflytande på arvodenas fastställande».

Motionen har hänvisats till hankoutskottet, såvitt den avser riksbanken
och riksgäldskontoret.

Till stöd för yrkandet i motionen har åberopats motiveringen i motionen
II: 15, vartill utskottet tillåter sig hänvisa.

De ändringar i riksbankslagen, i ansvarighetslagen för ledamöter i styrelserna
vid riksbankens avdelningskontor samt i bankoreglementet, som
av fullmäktige föreslagits såsom direkt föranledda av de antagna grundlagsstadgandena
örn utseende av en suppleant för förste deputeraden i riksbanken,
hava i sak icke givit utskottet anledning till någon väsentlig erinran.
Den ställning och de uppgifter, denne suppleant — vice riksbankschefen
— enligt förslaget skulle komma att vid sidan av riksbankschefen och de
båda andre deputerade erhålla inom riksbankens ledning, synas utskottet
vara lämpligt avvägda. Ej heller har utskottet med hänsyn till de stora
anspråk, som måste ställas på vice riksbankschefens kvalifikationer, funnit
skäl till invändning mot fullmäktiges förslag beträffande arvode åt
denne. I samband med behandling av arvodena till fullmäktige kommer
utskottet emellertid i det följande att föreslå viss ändring i maximibeloppet
av det tilläggsarvode, som fullmäktige skulle äga tillerkänna vice
riksbankschefen, därest han ej tillhör fullmäktige.

Enligt de antagna grundlagsstadgandena ankommer det på fullmäktige
att bestämma den tid, för vilken vice riksbankschefen skall
utses. Lämpligt torde vara, att uppdraget i varje särskilt fall begränsas till
att avse högst den tid, för vilken riksbankschefen är vald av riksdagen.

Mot innehållet i de med grundlagsstadgandena icke sammanhängande
smärre ändringar, som av fullmäktige föreslagits i riksbankslagen och
bankoreglementet, har utskottet intet att erinra. Utskottet finner sålunda
de ifrågasatta jämkningarna i gällande regler beträffande kreditgivning
åt fullmäktige m, fl. vara väl motiverade. Likaledes biträder
utskottet vad som föreslagits i syfte att underlätta visst samarbete mellan
bankofullmäktige och bank- och fondinspektionen samt örn ändrade
tidpunkter för upprättande och offentliggörande av de i 24 § riksbankslagen
avsedda uppgifterna örn riksbankens metalliska kassa m. m. Såsom
av fullmäktiges skrivelse framgår, hava vissa av nu angivna ändringar
delvis anslutits till vad som innehålles i det förslag till ändringar
i gällande lag örn bankrörelse, vilket för närvarande är beroende på
riksdagens prövning. Med hänsyn till naturen av ifrågavarande bestämmelser
och till den särställning, riksbanken intager, har utskottet
icke funnit anledning föreligga att före förslagets godkännande i denna
del avvakta riksdagens beslut i fråga örn ändringar i banklagen.

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

5

Vad däremot angår fullmäktiges av de beslutade grundlagsändringarna
icke direkt betingade förslag örn införande av möjlighet att utse
andre deputerade jämväl utom fullmäktiges krets, har utskottet ansett
sig icke kunna biträda förslaget i denna del. Utskottet underskattar visserligen
icke betydelsen av de skäl, som majoriteten inom fullmäktige anfört
till stöd för ifrågavarande förslag, men utskottet finner för sin del lämpligt
att man, innan frågan örn en ändring i förevarande hänseende upptages
till avgörande, avvaktar någon tids erfarenhet örn verkningarna av
den omläggning i riksbanksledningens organisation, som inrättandet av
befattningen såsom vice riksbankschef innehar.

Utskottet har alltså för sin del icke funnit skäl att till riksdagens prövning
nu framlägga något förslag om ändrade regler beträffande utseende
av andre deputerade.

Vidkommande härefter avfattningen av erforderliga bestämmelser i de
hänseenden, beträffande vilka utskottet ansett sig böra göra framställning
hos riksdagen, äro vissa ändringar i fullmäktiges författningsförslag
påkallade av den ståndpunkt, som utskottet intagit i fråga örn utseende
av andre deputerade. Jämväl i övrigt har utskottet funnit en del jämkningar
böra göras i fullmäktiges förslag. Dessa jämkningar äro emellertid
i huvudsak av formell natur.

Beträffande de författningsförslag, som utskottet sålunda framlägger,
torde endast följande anmärkningar vara erforderliga.

I 29 och 30 §§ riksbankslagen har utskottet ansett föreskrifter böra införas
av innehåll att de regler, som i dessa paragrafer äro givna i fråga örn behörighet
att vara fullmäktig, jämväl skola gälla i fråga örn behörighet att
vara suppleant för förste deputeraden. I fullmäktiges förslag har en motsvarande
föreskrift — jämväl avseende andre deputerad, som utsetts utom
fullmäktiges krets — intagits i bankoreglementets § 37 mom. 2, men enligt
utskottets mening böra bestämmelser i detta avseende, i varje fall när
de endast behöva avse vice riksbankschefen, erhålla sin plats i riksbankslagen.

Den av fullmäktige föreslagna avfattningen av 35 § tredje stycket riksbankslagen,
avseende vad som skall iakttagas för den händelse vice riksbankschefen
överträder förbudet att såsom kommissionär taga befattning
med växeldiskontering m. m. i riksbanken, har synts utskottet icke vara
fullt tillfredsställande. Med hänsyn till lydelsen av ansA''arighetslagarna
har utskottet ansett sig böra förorda, att andra och tredje styckena av
ifrågavarande paragraf uteslutas ur lagen. I stället har utskottet, jämväl
med avvikelse från vad fullmäktige ifrågasatt, i bankoreglementets § 30
mom. 2 infört en föreskrift örn anmälningsplikt vid överträdelse av ifrågavarande
förbud samt en hänvisning i fråga örn åtals anställande till ansvarighetslagarna.

I ansvarighetslagen för ledamöter i styrelserna för riksbankens avdel
ningskontor innefattar utskottets förslag ej andra ändringar i förhållande
till vad fullmäktige ifrågasatt lin som föranledas av utskottets ståndpunkt
i fråga örn utseende av andre deputerade.

6 Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

Vad bankoreglementet angår, har redan i det föregående berörts viss
av utskottet föreslagen ändring i § 30. Sista stycket av denna paragraf
innehåller för närvarande föreskrift om att, där tjänsteman bryter mot
det i paragrafen stadgade förbudet, fullmäktige äga att antingen för alltid
eller för viss tid av minst sex månader skilja den felaktige från befattningen.
I detta stadgande föreslå fullmäktige sådan ändring, att fullmäktige
vid överträdelse, varom här är fråga, skulle äga förfara efter
omständigheterna. Nämnda förslag torde vara betingat av en önskan att
kunna i vissa fall tillgripa en mildare bestraffning än den nu stadgade
minimipåföljden av sex månaders suspension. Utskottet biträder för sin
del syftet med fullmäktiges ifrågavarande förslag men finner icke lämpligt,
att författningsrummet erhåller en avfattning, som giver fullmäktige
en formellt obegränsad handlingsfrihet. I stället vill utskottet — med
beaktande jämväl av stadgandena i § 67 bankoreglementet örn påföljd för
fel eller försummelse i allmänhet i tjänsten — förorda att fullmäktige
i här avsedda fall tillerkännas befogenhet att, efter omständigheterna,
antingen tilldela den felande tillrättavisning och varning eller ock för
viss tid eller för alltid skilja honom från befattningen.

I §§ 35 och 37 bankoreglementet har utskottet vidtagit viss omarbetning
av fullmäktiges förslag. Denna omarbetning föranledes delvis av
den från fullmäktiges förslag avvikande ståndpunkt, som utskottet intagit
i fråga örn utseende av andre deputerade, och är i övrigt väsentligen
betingad av önskvärdheten att ernå en mera systematisk uppställning av
reglementets stadganden angående riksbanksledningens organisation. Enligt
det förslag, som av utskottet framlägges, skulle § 35 komma att innehålla
samtliga grundläggande föreskrifter örn fullmäktige samt dess ordförande
och vice ordförande, örn deputerade och suppleanten för förste deputeraden,
örn utseende av vikarier för deputerade, örn inspekterande fullmäktig
för Tumba bruk m. m. Till § 37 skulle däremot hänföras allenast
stadganden örn de åligganden, som ankomma på riksbankens direktion.
Samtidigt skulle såväl ur § 35 som ur § 37 utbrytas samtliga bestämmelser
örn ersättning åt fullmäktige och direktionen. Beträffande formuleringen
av utskottets författningsförslag må vidare framhållas, att detsamma
beträffande § 37 avfattats i närmare överensstämmelse med den
nuvarande lydelsen av § 37 mom. 1.

Den av fullmäktige föreslagna anordningen att i en särskild författning
sammanföra erforderliga bestämmelser örn ersättning till fullmäktige och
dessas suppleanter ävensom till direktionsledamöter samt vikarier för deputerade
har utskottet för sin del funnit lämplig. De jämkningar, som
av utskottet vidtagits i fullmäktiges förslag och vilka uteslutande äro
av formell natur, torde icke tarva särskild motivering.

Vad själva avlöningsstaten angår, hava fullmäktige icke ifrågasatt någon
ändring i nu utgående arvoden till fullmäktige eller till deputerade,
utan det framlagda förslaget avser endast bestämmande av arvodesbelopp
till vice riksbankschefen samt fastställande av grunderna för arvode åt
andre deputerad, som utses utom fullmäktiges krets. I sistnämnda hän -

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

7

seende blir, nied den ståndpunkt utskottet i detta ämne intagit, något beslut
icke erforderligt. Beträffande arvodet till vice riksbankschefen har
utskottet redan i det föregående uttalat sin anslutning till fullmäktiges
förslag. Med avseende å arvodena till deputerade finner utskottet frågan
örn ändring i dessa arvoden icke i detta sammanhang böra upptagas till
prövning. Däremot har utskottet med hänsyn till de ändrade förhållanden,
som inträtt sedan fullmäktigarvodena år 1920 fastställdes, ansett
sig böra föreslå en nedsättning av det till en var av fullmäktige utgående
arvodesbeloppet från 8,000 till 7,000 kronor för år. Härav bör enligt
utskottets mening följa en motsvarande nedsättning i maximibeloppet
av det tilläggsarvode, som enligt förslaget skulle kunna av fullmäktige
tillerkännas vice riksbankschef, vilken utsetts utom fullmäktiges
krets. I betraktande av storleken av den sammanlagda ersättning, som
även vid bifall till utskottets nyssnämnda förslag skulle tillkomma bankofullmäktiges
ordförande, lärer vidare någon sänkning kunna ske i det
särskilda ordförandearvodet. Utskottet vill förorda, att detta arvode
sänkes från 2,000 till 1,500 kronor. Jämväl det särskilda arvodet till inspekterande
fullmäktigen för Tumba bruk synes utskottet böra nedsättas
från 2,000 till 1,500 kronor årligen. I olikhet med fullmäktige anser
utskottet vidare, att sistnämnda arvode icke bör utgå, därest till inspekterande
fullmäktig utses deputerad eller vice riksbankschef. Utskottet
har avfattat sitt förslag till ändringar i avlöningsstaten i överensstämmelse
med denna uppfattning.

Utskottets nyssnämnda förslag beträffande arvodet till fullmäktiges
ordförande föranleder även ändring i riksbankslagen (28 § i utskottets
lagförslag).

De av utskottet förordade ändringarna i riksbankslagen och ansvarighetslagen
för styrelseledamöter vid avdelningskontoren torde böra träda i
kraft omedelbart efter utfärdandet, dock med undantag för ändringarna i
24 § riksbankslagen, vilka avse statistiska uppgifter och lämpligen synas
böra träda i tillämpning först från och med nästkommande år. Ändringarna
i bankoreglementet och avlöningsstaten samt de nya avlöningsbestämmelserna
torde böra sättas i tillämpning samtidigt som förstnämnda
lagändringar erhålla gällande kraft.

Vidkommande härefter den av herr Kilbom m. fl. väckta motionen
11:141, går densamma, såvitt den hänvisats till bankoutskottet, ut på att
riksdagen skulle hos Kungl. Maj:t anhålla örn åtgärd för viss nedsättning
av arvodena för bankofullmäktige och riksgäldsfullmäktige, i den
utsträckning regeringen äger inflytande på arvodenas fastställande. Såsom
utskottet i anledning av en liknande motion år 1932 framhållit (utlåtande
nr 70), äger — med den konstitutionella ställning, riksbanken och
riksgäldskontoret intaga — Kungl. Majit icke inflytande på fastställandet
av arvodena för riksbanks- och riksgäldsfullmäktige i annan mån än att
genom av Konungen och riksdagen gemensamt stiftad lag meddelats bestämmelse
om särskilt tilläggsarvode åt den av Kungl. Majit förordnade

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

ordföranden hos bankofullmäktige utöver vad fullmäktige äga uppbära
enligt avlöningsstat, fastställd av riksdagen. Vid nu angivna förhållande
lärer bifall till motionen i bär förevarande del icke kunna ifrågakomma.
Utskottet finner ej heller anledning föreligga att för närvarande
taga initiativ till genomförande av en reducering av de i motionen
avsedda arvodena i vidare mån än vad nyss tillstyrkts i fråga örn arvodena
till bankofullmäktige. Utskottet förordar, att motionen i berörda
del, i den mån den icke kan anses besvarad genom vad utskottet
sålunda föreslagit, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

I detta sammanhang vill utskottet slutligen framhålla, att utskottet
såväl vid förevarande ärendes behandling som tidigare vid olika tillfällen
icke kunnat undgå att fästa sin uppmärksamhet vid behovet av en
formell revision av bankoreglementet. Utskottet förutsätter, att frågan
örn sådan revision genom bankofullmäktiges försorg göres till föremål
för övervägande samt att förslag i ämnet utarbetas och förelägges utskottet,
så snart sådant lämpligen kan ske. Vid en dylik revision synes
man böra utgå från att ur reglementet böra, där ej särskilda skäl annat
föranleda, utmönstras de stadganden, som endast utgöra en återupprepning
av föreskrifter, vilka finnas meddelade i grundlag eller i riksbankslagen.
Jämväl frågan örn en överarbetning av riksbankslagen och ansvarighetslagarna
torde vara förtjänt av övervägande.

På grund av vad i det föregående anförts får utskottet, med begagnande
av den utskottet jämlikt § 41 riksdagsordningen tillkommande befogenheten,
hemställa,

A) att riksdagen må

1) för sin del antaga förslag till lag örn ändring i
vissa delar av lagen den 12 maj 1897 (nr 27) för Sveriges
riksbank av den lydelse, härvid fogad bilaga
A utvisar;

2) för sin del antaga förslag till lag örn ändring i
vissa delar av ansvarighetslagen för ledamöter i styrelserna
vid riksbankens avdelningskontor den 12 maj
1897 (nr 28 s. 5) av den lydelse, härvid fogad bilaga
B utvisar;

3) besluta, med tillämpning från och med dagen näst
efter den, då de under 1) och 2) här ovan omförmäl
da lagarna från trycket utkommit i Svensk författningssamling,
att §§ 28, 30, 35, 37, 38 och 39 bankoreglementet
skola erhålla den ändrade lydelse, som framgår
av härvid fogad bilaga C;

4) antaga avlöningsbestämmelser för fullmäktige
i riksbanken samt ledamöter i riksbankens direktion
av den lydelse, härvid fogad bilaga D utvisar, att
tillämpas från tidpunkt, som under 3) sägs; samt

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

9

5) besluta, likaledes med tillämpning från tidpunkt,
som under 3) sägs, följande ändringar i och
tillägg till den ordinarie avlöningsstaten för riksbanken,
såvitt den avser fullmäktige, nämligen:

a) att arvode till vice riksbankschef skall utgå
med 28,000 kronor för år, med rätt för fullmäktige
att, därest vice riksbankschef utses utom fullmäktige,
därutöver tillerkänna honom ett tilläggsarvode av
högst 7,000 kronor;

b) att följande arvoden skola bestämmas till nedan
angivna belopp, nämligen:

arvode till envar av sju fullmäktige., kronor 7,000

särskilt arvode till fullmäktig, som tilllika
är ordförande .................. » 1,500

särskilt arvode till fullmäktig, som besörjer
tillsynen över riksbankens pappersbruk,
där han ej är direktionsledamot
................................. » 1,500;

kommande vid bifall härtill ifrågavarande avlöningsstat
i angivna del att erhålla den lydelse, härvid fogad
bilaga E utvisar; ävensom
B) att omförmälda motion II: 141, såvitt densamma
nu är föremål för prövning och i vad den icke
kan anses besvarad genom vad utskottet under A) 5)
här ovan hemställt, icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 mars 1933.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Gustafsson i Stensholm, Lindien*, Lindgren,
Ström i Lidköping*, Stendahl, Bjurström* och Bodin;

från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund*, Lovén, Ryberg*, Paulsen, Johansson
i Sollefteå, Wikström och Svedman*,

dock att vid behandlingen av de under punkt 5) i utskottets hemställan avsedda frågor
deltagit herr Olson i Göteborg i stället för herr Leffler, herr Andersson i Falkenberg! stället
för herr Paulsen samt herr Andersson i Lindome* i stället för herr Svedman.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer se sid. 44.

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 18-

Bilaga A.

Förslag till

lag om ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1897 (nr 27) för

Sveriges riksbank.

Härigenom förordnas, att 15, 24, 27—30, 34, 35 och 37 §§ lagen den
12 maj 1897 för Sveriges riksbank, av vilka lagrum 15 § senast ändrats
genom lag den 21 maj 1931 (nr lil), 27 § ändrats genom lag den 24
februari 1911 (nr 5) samt 30 § senast ändrats genom lag den 9 maj 1930
(nr 114), skola —- 24, 30 och 34 §§ i nedan intagna delar — erhålla följande
ändrade lydelse:

Nuvarande lydelse:

15 §.

Åt fullmäktig i riksbanken eller
ledamot av styrelse vid avdelningskontor
må lån och kassakreditiv beviljas
endast mot säkerhet av statens,
allmänna hypoteksbankens eller
konungariket Sveriges stadshypotekskassas
obligationer.

Föreslagen lydelse:

15 §.

Åt fullmäktig i riksbanken eller
verkställande ledamot av styrelse
vid avdelningskontor må annan kredit
än lån och kassakreditiv mot säkerhet
av statens, allmänna hypoteksbankens
eller konungariket Sveriges
stadshypotekskassas obligationer
icke beviljas. Växel, å vilken
fullmäktig eller verkställande styrelseledamot
är acceptant, trassent
eller endossent, må ej diskonteras i
riksbanken.

Åt annan styrelseledamot vid avdelningskontor
än verkställande ledamot
må lån, kassakreditiv eller
kredit i löpande räkning beviljas endast
mot pant, som prövas i och för
sig innebära fullgod säkerhet. Växel,
å vilken annan styrelseledamot än
verkställande ledamot är acceptant,
trassent eller endossent, må ej diskonteras
i riksbanken med mindre
sådan växel är grundad å verklig
handelsaffär eller siste endossenten
är av Kungl. Maj:t oktrojerad bankinrättning.

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

11

Nuvarande lydelse:

Lån, kassakreditiv eller kredit i
löpande räkning med borgen av fullmäktig
eller styrelseledamot vid avdelningskontor
må icke beviljas; ej
heller må växel, å vilken fullmäktig
eller styrelseledamot är tecknad såsom
acceptant, trassent eller siste
endossent, i riksbanken diskonteras.

Vad i denna paragraf stadgas örn
fullmäktig eller styrelseledamot gäller
ock suppleant för fullmäktig eller
styrelseledamot.

24 $.

Omedelbart efter---tidning arna

utdelas.

Därjämte skall för varje vecka
upprättas och i allmänna tidningarna
införas uppgift örn riksbankens
metalliska kassa och övriga i 6 §
omförmälda kassatillgångar, utelöpande
sedlar samt obegagnade sedelutgivningsrätt.

27 §.

Riksbanken förvaltas, enligt 72 §
regeringsformen och 71 § riksdagsordningen,
av sju fullmäktige.

Föreslagen lydelse:

Lån, kassakreditiv eller kredit i
löpande räkning må ej beviljas med
borgen av fullmäktig eller styrelseledamot
vid avdelningskontor eller
mot säkerhet av fordring sbevis, för
vilket sådan person svarar.

Vad i denna paragraf stadgas örn
fullmäktig och verkställande styrelseledamot
gäller ock suppleant för
fullmäktig samt den av fullmäktige
utsedde suppleanten för förste deputeraden.
För suppleant för styrelseledamot
gäller vad i denna paragraf
stadgas örn annan styrelseledamot
än verkställande ledamot.

Angående bolag eller förening,
vari person, som omförmäles i denna
paragraf, såsom delägare eller medlem
äger ett väsentligt ekonomiskt
intresse, gäller vad örn sådan person
stadgas.

24 §.

Omedelbart efter---tidning arna

utdelas.

Därjämte skall för den sjunde,
femtonde, tjugutredje och sista dagen
i varje månad eller, örn sådan
dag infaller på söndag eller helgdag,
för nästföregående söckendag upprättas
och i allmänna tidningarna
införas uppgift örn riksbankens metalliska
kassa och i 7 § omförmälda
tillgångar, utelöpande sedlar samt
obegagnade sedelutgivningsrätt.

27 §.

Riksbanken förvaltas enligt § 72
regeringsformen av sju fullmäktige.
Av dessa förordnar Konungen en
fullmäktig jämte en suppleant; de

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

Nuvarande lydelse:

Ordföranden, som ej må utöva annan
befattning inom riksbankens
styrelse, åtnjuter av riksbankens
medel årligt arvode till belopp, motsvarande
vad envar av de övriga
fullmäktige i denna sin egenskap
äger uppbära enligt avlöningsstat,
fastställd av riksdagen, samt därutöver
tvåtusen kronor för år räknat.

28 §.

För fullmäktige skola, jämlikt 72
§ regeringsformen och 73 § riksdagsordningen,
finnas fyra suppleanter.

29 §.

Ledamot av statsrådet eller fullmäktig
i riksgäldskontoret må ej
vara fullmäktig i riksbanken.

30 §.

Fullmäktig i---andras talan.

Fullmäktig må — — — Reglemente
Internationaux).

Föreslagen lydelse:
övriga sex jämte tre suppleanter
väljas av riksdagen. Den av Konungen
förordnade ordinarie ledamoten
skall vara fullmäktiges ordförande
men må ej utöva annan befattning
inom riksbankens styrelse.

Fullmäktige utse inom sig en förste
deputerad att vara chef för riksbanken
samt inom eller utom sig en
suppleant för honom att med fullmäktigs
rätt och ansvar vid inträffande
förfall träda i hans ställe.

28 §.

Fullmäktiges ordförande åtnjuter
av riksbankens medel årligt arvode
till belopp, motsvarande vad envar
av de övriga fullmäktige i denna sin
egenskap äger uppbära enligt avlöningsstat,
fastställd av riksdagen,
samt därutöver ettusenfemhundra
kronor för år räknat.

29 $.

Ledamot av statsrådet eller fullmäktig
i riksgäldskontoret må ej
vara fullmäktig i riksbanken eller
av fullmäktige utsedd suppleant för
förste deputeraden.

30 $.

Fullmäktig i —---andras talan.

Fullmäktig må — — — Reglements
Internationaux).

Bankoutskottets utlåtande Nr 18. 13

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

Vad i denna paragraf stadgas om
fullmäktig gäller även den av fullmäktige
utsedde suppleanten för förste
deputeraden.

34 §.

Fullmäktige kunna---redo

skyldiga.

I fråga---beslutar riksda gen.

Om ansvarighet för fullmäktige
samt för styrelseledamöter vid avdelningskontoren
stadgas i särskilda
ansvarighetslagar.

35 §.

Fullmäktige i riksbanken eller ledamot
av styrelse vid avdelningskontor
äger icke att såsom kommissionär
taga ''någon befattning med
växeldiskontering eller med anskaffande
av lån eller kreditiv i riksbankens
huvud- eller avdelningskontor.

överträder fullmäktig detta förbud,
göres anmälan därom hos riksdagens
justitieombudsman, som anställer
åtal i enlighet med den för
fullmäktige gällande ansvarighetslag.

överträdes förbudet av ledamot i
avdelningskontors styrelse, förfares
på sätt reglementet för riksbanken
och den särskilda ansvarighetslagen
för dessa styrelseledamöter bestämma.

37 $.

Riksbankens fullmäktige och revisorer,
ledamöterna av avdelningskontorens
styrelser, alla vid riksbanken
anställda tjänstemän samt de perso -

34 §.

Fullmäktige kunna---redo

skyldiga.

I fråga---- beslutar riksda gen.

Örn ansvarighet för fullmäktige,
för den av fullmäktige utsedde suppleanten
för förste deputeraden samt
för styrelseledamöter vid avdelningskontoren
stadgas i särskilda
ansvarighetslagar.

35 §.

Fullmäktig i riksbanken, den av
fullmäktige utsedde suppleanten för
förste deputeraden eller ledamot av
styrelse vid avdelningskontor äger
icke att såsom kommissionär taga
befattning med växeldiskontering
eller med anskaffande av lån eller
kreditiv i riksbankens huvud- eller
avdelningskontor.

37 $.

Riksbankens fullmäktige och revisorer,
den av fullmäktige utsedde
suppleanten för förste deputeraden,
ledamöterna av avdelningskontorens

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

Nuvarande lydelse:
ner, som vid granskningen av riksbankens
styrelse och förvaltning biträda
riksdagens revisorer, skola
dolt och förtegat hålla, vad som rörer
enskilda personers förhållanden
till riksbanken eller vad i övrigt vid
förvaltningen kan förefalla av sådan
beskaffenhet, att det enligt lag och
reglementet för riksbanken hemligt
hållas bör.

Föreslagen lydelse:
styrelser, alla vid riksbanken anställda
tjänstemän samt de personer,
som vid granskningen av riksbankens
styrelse och förvaltning biträda
riksdagens revisorer, skola dolt
och förtegat hålla, vad som rörer
enskilda personers förhållanden till
riksbanken eller vad i övrigt vid
förvaltningen kan förefalla av sådan
beskaffenhet, att det enligt lag
och reglementet för riksbanken hemligt
hållas bör.

Vad i denna -paragraf stadgas må
ej utgöra hinder för fullmäktige att
lämna bank- och fondinspektionen
upplysningar om förhållanden, som
beröra riksbankens förvaltning.

Denna lag träder i kraft dagen efter
den, då lagen, enligt därå meddelad
uppgift, från trycket utkommit
i Svensk författningssamling,
utom i vad den avser ändring i 24 §,
i vilken del lagen träder i kraft den
1 januari 1934.

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

15

Bilaga B.

Förslag till

lag om ändring i vissa delar av ansvarighetslagen för ledamöter i styrelserna
vid riksbankens avdelningskontor den 12 maj 1897 (nr 28 s. 5).

Härigenom förordnas, att överskriften till ansvarighetslagen för ledamöter
i styrelserna vid riksbankens avdelningskontor den 12 maj 1897
samt 1 och 2 §§ i lagen skola — 2 § i nedan intagna del — erhålla följande
ändrade lydelse:

Nuvarande lydelse:

1 $.

överträder eller eftersätter ledamot
i styrelsen vid något riksbankens
avdelningskontor de plikter, honom
i sådan egenskap åligga enligt
de för förvaltningen av riksbanken
utfärdade lagar, ordningar, stadgar
och reglementen eller enligt de särskilda
föreskrifter, riksdagen eller
dess bankoutskott eller ock fullmäktige
i riksbanken meddelat, eller förbryter
han sig eljest i utövningen av
sin befattning, straffes därför så,
som i allmän lag örn brott av ämbetsmän
för varje fall är stadgat; svare
ock till skadestånd.

2 §.

Riksdagen eller —--- justitie ombudsman

anställas.

Föreslagen lydelse:

Ansvarighetslag för den av fullmäktige
i riksbanken utsedde suppleanten
för förste deputeraden samt för
ledamöter i styrelserna vid riksbankens
avdelningskontor.

1 §.

Överträder eller eftersätter den
av fullmäktige i riksbanken utsedde
suppleanten för förste deputeraden,
där han icke är fullmäktig, eller
ledamot i styrelsen vid något riksbankens
avdelningskontor de plikter,
honom i sådan egenskap åligga
enligt de för förvaltningen av riksbanken
utfärdade lagar, ordningar,
stadgar och reglementen eller enligt
de särskilda föreskrifter, riksdagen
eller dess bankoutskott eller
ock fullmäktige i riksbanken
meddelat, eller förbryter han sig
eljest i utövningen av sin befattning,
straffes därför så, som i allmän
lag örn brott av ämbetsmän för
varje fall är stadgat; svare ock till
skadestånd.

2 $.

Riksdagen eller---justitie ombudsman

anställas.

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

Nuvarande lydelse:

Styrelseledamot, sora varder under
åtal ställd, avhålle sig från utövningen
av sin befattning, intill dess målet
blivit genom laga kraft ägande
utslag avgjort.

Föreslagen lydelse:

Den, som varder under åtal ställd,
avhålle sig från utövningen av sin
befattning, intill dess målet blivit
genom laga kraft ägande utslag avgjort.

Denna lag träder i kraft dagen
efter den, då lagen, enligt därå meddelad
uppgift, från trycket utkommit
i Svensk författningssamling.

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

17

Bilaga C.

Ändringar i reglementet för riksbankens styrelse och förvaltning.

Nuvarande lydelse:

§ 28.

För utlåningsrörelsen i dess helhet
skola gälla följande särskilda bestämmelser.

Mom. 1. Diskontering, lån, kassakreditiv
eller kredit i löpande räkning
må ej beviljas:

l:o) fullmäktig i riksbanken eller
ledamot av styrelse vid avdelningskontor;
dock att de kunna erhålla
lån och kassakreditiv mot säkerhet
av statens, allmänna liypoteksbankens
eller konungariket Sveriges
stadshypotekskassas obligationer;

2:o) tjänstinnehavare vid riksbankens
huvudkontor eller avdelningskontor;
dock äga berntilda tjänstinnehavare
att vid huvudkontoret eller
vederbörande avdelningskontor erhålla
lån och kassakreditiv mot säkerhet
av obligationer, utfärdade av
staten, allmänna hypoteksbanken,
konungariket Sveriges stadshypotekskassa
eller kommun, eller ock
obligationer, som i belåningsliänseende
av fullmäktige likställas med
sistnämnda slag av obligationer.

Föreslagen lydelse:

§ 28.

För utlåningsrörelsen i dess helhet
skola gälla följande särskilda
bestämmelser.

Mom. 1. Diskontering, lån, kassakreditiv
eller kredit i löpande räkning
må ej beviljas:

a) fullmäktig i riksbanken eller
verkställande ledamot av styrelse
vid avdelningskontor; dock att de
kunna erhålla lån och kassakreditiv
mot säkerhet av statens, allmänna
hypoteksbanken eller konungariket
Sveriges stadshypotekskassas obligationer;
,

b) tjänsteman i riksbanken; dock
äger sådan tjänsteman att vid huvudkontoret
eller det avdelningskontor,
där han tjänstgör, erhålla lån
och kassakreditiv mot säkerhet av
obligationer, utfärdade av staten,
allmänna hypoteksbanken, konungariket
Sveriges stadshypotekskassa
eller kommun, eller ock obligationer,
som i belåningshänseende av
fullmäktige likställas med sistnämnda
slag av obligationer.

Mom. 2. Åt annan styrelseledamot
vid avdelningskontor än verkställande
ledamot må lån, kassakreditiv
eller kredit i lögande räkning
beviljas endast mot pant, som prövas
i och för sig innebära fullgod
säkerhet. Växel, å vilken annan styrelseledamot
än verkställande leda o -

Bihang lill riksdagens protokoll 1933. S saini. Nr 18.

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

Nuvarande lydelse:

Mom. 2. Lån, kassakreditiv eller
kredit i löpande räkning med borgen
av fullmäktig, styrelseledamot eller
tjänstinnehavare i riksbanken må
icke beviljas; ej heller må växel, å
vilken fullmäktig, styrelseledamot
eller tjänstinnehavare i riksbanken
är tecknad såsom acceptant, trassent
eller siste endossent, i riksbanken
diskonteras.

Morn. 3. Vad i denna paragraf
stadgas örn fullmäktig eller styrelseledamot
gäller ock suppleant för
fullmäktig eller styrelseledamot.

§ 30.

Mom. 1. Allmänbeten är---

fullmäktige bestämma.

Mom 2. Det förbud, som enligt 35
§ i lagen för Sveriges riksbank den
12 maj 1897 är meddelat för fullmäktig
i riksbanken och ledamot av sty -

Föreslagen lydelse:

mot är acceptant, trassent eller endossent
må ej diskonteras i riksbanken
med mindre sådan växel är
grundad å verklig handelsaffär eller
siste endossenten är av Kungl. Maj:t
oktrojerad bankinrättning.

Mom. 3. Lån, kassakreditiv eller
kredit i löpande räkning må ej beviljas
med borgen av fullmäktig,
styrelseledamot vid avdelningskontor
eller tjänsteman eller mot säkerhet
av fordringsbevis, för vilket sådan
person svarar; ej heller må
växel, å vilken fullmäktig, verkställande
styrelseledamot eller tjänsteman
är acceptant, trassent eller endossent,
i riksbanken diskonteras.

Mom. 4. Vad i denna paragraf
stadgas örn fullmäktig och verkställande
styrelseledamot gäller ock
suppleant för fullmäktig samt den
av fullmäktige utsedde suppleanten
för förste deputeraden. För suppleant
för styrelseledamot galler vad
i denna paragraf stadgas örn annan
styrelseledamot än verkställande ledamot.

Angående bolag eller förening,
vari person, som omförmäles i denna
paragraf, såsom delägare eller
medlem äger ett väsentligt ekonomiskt
intresse, gäller vad örn sådan
person stadgas.

§ 30.

Mom. 1. Allmänheten är---

fullmäktige bestämma.

Mom. 2. Det förbud, som enligt
35 § i lagen för Sveriges riksbank
den 12 maj 1897 är meddelat för däri
omförmälda personer att såsom kom -

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

19

Nuvarande lydelse:
reise vid avdelningskontor att såsom
kommissionär taga -någon befattning
med växeldiskontering eller med anskaffande
av lån eller fcassakreditiv
vid liuvud- eller avdelningskontor,
skall även gälla beträffande tjänstinnehavare
vid riksbankens huvudoch
avdelningskontor.

Överträder fullmäktig detta förbud,
göres anmälan därom hos riksdagens
justitieombudsman, som anställer
åtal i enlighet med den för
fullmäktige gällande ansvarighetslag.

Överträdes förbudet av ledamot i
avdelningskontors styrelse, anmäles
förhållandet hos fullmäktige, som i
fråga om åtals anställande äga förfara
på sätt den särskilda ansvarighetslagen
för dessa styrelseledamöter
bestämmer.

Bryter tjänstinnehavare mot berörda
förbud, anmäles sådant hos
fullmäktige, vilka äga att antingen
för alltid eller för viss tid av minst
sex månader skilja den felaktige
från befattningen och densamma åtföljande
förmåner.

§ 35.

Mom. 1. Riksbanken förvaltas enligt
§ 72 regeringsformen och §71
riksdagsordningen av sju fullmäktige.

Ordföranden, som ej må utöva annan
befattning inom riksbankens
styrelse, åtnjuter av riksbankens
medel årligt arvode till belopp, motsvarande
vad envar av de övriga

Föreslagen lydelse:
missionär taga befattning med växeldiskontering
eller med anskaffande
av lån eller kreditiv i riksbankens
huvud- eller avdelningskontor, gäller
även tjänsteman vid riksbankens
huvud- eller avdelningskontor.

överträder fullmäktig detta förbud,
göres anmälan därom hos riksdagens
justitieombudsman. Överträdes
förbudet av den av fullmäktige
utsedde suppleanten för förste deputeraden,
där han icke är fullmäktig,
eller av ledamot i avdelningskontors
styrelse, anmäles förhållandet hos
fullmäktige. 1 fråga örn åtals anställande
i nu angivna fall stadgas
i gällande ansvarighetslagar.

Bryter tjänsteman mot berörda
förbud, anmäles sådant hos fullmäktige,
vilka äga att, efter omständigheterna,
antingen tilldela den felande
tillrättavisning och varning eller
och för viss tid eller för alltid skilja
honom från befattningen och densamma
åtföljande förmåner.

§ 35.

Mom. 1. Riksbanken förvaltas enligt
§ 72 regeringsformen av sju
fullmäktige. Av dessa förordnar
Konungen en fullmäktig jämte en
suppleant; de övriga sex jämte tre
suppleanter väljas av riksdagen.
Ben av Konungen förordnade ordinarie
ledamoten skall vara fullmäktiges
ordförande men må ej utöva

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

Nuvarande lydelse:
fullmäktige i denna sin egenskap
äger uppbära enligt avlöning sstat,
fastställd av riksdagen, samt därutöver
tvåtusen kronor för år räknat.

Mom. 2. För fullmäktige skola
jämlikt § 72 regeringsformen och §
73 riksdagsordningen finnas fyra
suppleanter, en förordnad av Konungen
och tre valda av riksdagen.

Mom. 3. På sätt § 71 riksdagsordningen
föreskriver, välja fullmäktige
själva bland sig en vice ordförande
att föra ordet, när hinder för ordföranden
inträffar.

Mom. i. Är styrelsen ej så fulltalig,
som för besluts fattande erfordras,
enligt vad här nedan föreskrives,
inkallas suppleant, utsedd av
riksdagen.

Den av Konungen förordnade
suppleanten inkallas, när förfall för
ordföranden anmälts.

Föreslagen lydelse:
annan befattning inom riksbankens
styrelse.

Fullmäktige utse inom sig en förste
deputerad att vara chef för riksbanken
(riksbankschef) samt inom
eller utom sig en suppleant för honom
att med fullmäktigs rätt och
ansvar vid inträffande förfall träda
i hans ställe (vice riksbankschef).

Därjämte utse fullmäktige inom,
sig två andre deputerade.

Mom. 2. På sätt § 71 riksdagsordningen
föreskriver, välja fullmäktige
själva bland sig en vice ordförande
att föra ordet, när hinder för ordföranden
inträffar.

Mom. 3. Därest vid förfall för
riksbankschefen vice riksbankschefen
är förhindrad att träda i hans
ställe, äga fullmäktige förordna
andre deputerad att uppehålla riksbankschefens
befattning.

Fullmäktige äga vid behov förordna
vikarie för andre deputerad.

Mom. i. Fullmäktige utse inom
sig en fullmäktig för att enligt meddelade
föreskrifter utöva tillsyn
över riksbankens pappersbruk samt
inför fullmäktige föredraga bruket
rörande ärenden.

Mom. 5. Är styrelsen ej så fulltalig,
som för besluts fattande erfordras,
enligt vad här nedan föreskrives,
inkallas suppleant, utsedd av
riksdagen.

Den av Konungen förordnade
suppleanten inkallas, när förfall för
ordföranden anmälts.

21

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

Nuvarande lydelse:

Mom. 5. När fullmäktig på grund
av bestämmelserna i 29 oell 30 §§ av
lagen för Sveriges riksbank den 12
maj 1897 ej får utöva befattning såsom
sådan, skall lian genast frånträda
densamma samt suppleant då
inkallas att i stället såsom fullmäktig
inträda.

§ 37.

Morn. 1. Fullmäktige utse inom
sig tre deputerade, en förste och två
andre, vilka, det åligger att i överensstämmelse
med bankoreglementet
och den instruktion, som av fullmäktige
fastställes, samt i övrigt efter
av fullmäktige bestämd fördelning
av göromålen deni emellan föredraga
ärenden inför fullmäktige, tillse
utförandet av fullmäktiges beslut,
verkställa köp och försäljning av
utländska växlar med vad därtill
hörer, utöva tillsyn över göromålen
inom riksbanken samt handhava den
löpande förvaltningen i övrigt. •

Morn. 2. Deputerade äga åtnjuta
semesterledighet envar en och en
halv månad årligen.

För tid, varunder deputerad är av
sjukdom hindrad att tjänstgöra,
skall han vidkännas ett tjänstledighetsavdrag,
förste deputeraden av
25 kronor för dag och andre deputerad
av 12 kronor för dag.

För tid, varunder deputerad av
annan anledning än semester eller
sjukdom är hindrad att tjänstgöra,

Föreslagen lydelse:

Mom. 6. När fullmäktig på grund
av bestämmelserna i 29 och 30 §§ av
lagen för Sveriges riksbank den 12
maj 1897 ej får utöva befattning såsom
sådan, skall han genast frånträda
densamma samt suppleant då
inkallas att i stället såsom fullmäktig
inträda.

Mom. 7. Angående ersättning åt
fullmäktige och den av fullmäktige
utsedde suppleanten för förste deputeraden
samt åt vikarier för fullmäktige
gäller vad därom är särskilt
stadgat.

$ 37.

Fullmäktige äga uppdraga åt en
direktion, bestående av riksbankschefen,
vice riksbankschefen samt
de två andre deputerade att i överensstämmelse
med bankoreglementet
och den instruktion, som av
fullmäktige fastställes, samt i övrigt
efter av fullmäktige bestämd fördelning
av göromålen mellan direktionens
ledamöter föredraga ärenden
inför fullmäktige, tillse utförandet
av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn
över göromålen inom banken, verkställa
köp och försäljning av utländska
växlar med vad därtill hörer,
pröva utlåningsärenden, som ej kunna
uppskjutas till handläggning av
den i § 38 mom. 2 omförmälda delegationen,
samt handhava den löpande
förvaltningen i övrigt.

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse

skall han enligt fullmäktiges bestämmande
av sitt arvode avstå vad
i varje särskilt fall prövas skäligt.

I sådant beslut må deputerad icke
deltaga.

Mom. 3. Fullmäktige utse, likaledes
inom sig, en fullmäktig för att
enligt meddelade föreskrifter utöva
tillsyn över riksbankens pappersbruk
samt inför fullmäktige föredraga
bruket rörande ärenden.

Mom. 4. De till fullmäktige och
deras deputerade samt den fullmäktig,
som besörjer tillsynen vid riksbankens
pappersbruk, utgående avlöningsförmåner
äro bestämda i den
av riksdagen fastställda avlöningsstaten;
dock att, örn tillsynen vid
pappersbruket besörjes av deputerad,
till honom icke utgår särskilt
arvode för denna tillsyn.

Mom. 5. När, med begagnande av
den i morn. 2 medgivna rätt, deputerad
begagnar ledighet och till följd
därav eller med anledning av fullmäktig
meddelat tillfälligt uppdrag
i riksbankens angelägenheter suppleant
inkallas och deltager i riksbankens
styrelse, äger denne att för
tiden i fråga av bankens medel uppbära
ersättning med belopp, motsvarande
det för fullmäktig i staten
anvisade arvode.

Mom. 6. Därest deputerad åtnjuter
ledighet eller i uppdrag för riksbankens
räkning är från huvudkontoret
frånvarande samt fullmäktige
finna erforderligt att förordna särskild
vikarierande deputerad, äger
denne att för tiden i fråga av bankens
medel uppbära ersättning med
belopp, motsvarande det för en andre
deputerad i staten anvisade arvode.

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

Nuvarande lydelse:

Mom. 7. Då vid förfall för ordföranden
den av Konungen för ordnade
suppleanten tjänstgjort, utgår
till denne ersättning av bankens
medel, beräknad i förhållande till
det för ordfwanden bestämda arvodet,
dock ej för längre tid än sammanlagt
halvannan månad varje år;
häri ej inberäknade den tid, ordföranden
kan hava varit frånvarande
med anledning av tillfälligt uppdrag
i riksbankens tjänst.

§ 38.

Mom. 1. För behandling---

riksbanken deltaga.

Uppstår vid —• — — äga rum.

Expeditioner i---fullmäkti ges

sammankomst.

Mom. 2. Prövning av utlåningsärenden
verkställes alla söckendagar
av minst fyra fullmäktige.

Föreslagen lydelse:

% 38.

Mom. 1. För behandling---

riksbanken deltaga.

Uppstår vid---äga rum.

Vid fullmäktiges sammankomster
skall vice riksbankschefen närvara.
Han äger, även örn han ej är fullmäktig,
deltaga i förhandlingarna.
I ärende, vari han är föredragande,
är han skyldig att låta till protokollet
anteckna sin mening, när denna
är skiljaktig från fullmäktiges beslut.

Expeditioner i---fullmäkti ges

sammankomst.

Mom. 2. Fullmäktige äga uppdraga
åt en delegation att enligt av
fullmäktige fastställd instruktion
verkställa prövning av utlåningsärenden.
Delegationen skall bestå av
antingen minst fyra fullmäktige eller
minst tre fullmäktige jämte vice
riksbankschefen, där denne ej är
fullmäktig; dock skall iakttagas, att
i delegationen alltid finnes en fullmäktig,
som ej tillhör den i § 37
omförmälda direktionen. Lånedelegationen
skall sammanträda varje
söckendag, där ej fullmäktige med
hänsyn till särskilda omständighe -

24

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

Nuvarande lydelse:

§ 39.

Angående de ärenden, som böra
hållas hemliga, ävensom örn skyldigheten
för fullmäktige, styrelseledamöter,
revisorer och tjänstinnehavare
att dolt och förtegat hålla vad
som rör enskilda personers förhållanden
till riksbanken och annat,
som bör hållas hemligt, är stadgat i
lagen för Sveriges riksbank den 12
maj 1897, 36 och 37

Föreslagen lydelse:
ter för viss dag annorlunda besluta.
Vid dylikt sammanträde förekommande
ärende skall hänskjutas till
fullmäktige, därest någon av de närvarande
så yrkar. Vid sammanträdet
skola anmälas de krediter, som
jämlikt § 37 sedan nästföregående
sammanträde beviljats av direktionen.
.

Mom. 3. Fullmäktig eller vice
riksbankschef äger ej deltaga i behandling
av fråga rörande avtal
mellan honom och riksbanken. Ej
heller må han deltaga i behandling
av fråga örn avtal mellan riksbanken
och tredje man, där han i frågan
äger ett väsentligt intresse, som
kan vara stridande mot riksbankens.
Vad sålunda är stadgat äge motsvarande
tillämpning beträffande rättegång
eller annan talan mot fullmäktig,
vice riksbankschef eller
tredje man.

§ 39.

Angående de ärenden, som böra
hållas hemliga, ävensom örn skyldigheten
för fullmäktige, den av
fullmäktige utsedde suppleanten för
förste deputeraden, styrelseledamöter,
revisorer och tjänstemän att
dolt och förtegat hålla vad som rör
enskilda personers förhållanden till
riksbanken och annat, som bör hållas
hemligt, är stadgat i lagen för
Sveriges riksbank den 12 maj 1897,
36 och 37 §§.

Utan hinder av vad sålunda föreskrivits
äga fullmäktige lämna bankoch
fondinspektionen sådana upplysningar
rörande riksbankens förvaltning,
som fullmäktige finna vara
av betydelse för bank- och fondinspektionens
ämbetsutövning.

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

25

Bilaga D.

Avlöningsbestämmelser för fullmäktige i riksbanken samt ledamöter i riksbankens
direktion.

§ 1.

Till fullmäktige i riksbanken ävensom till ledamöter av riksbankens direktion
utgå arvoden i enlighet med vad som angives i avlöningsstat för
riksbanken.

Angående tilläggsarvode till vice riksbankschef, som ej är fullmäktig, är
likaledes stadgat i avlöningsstaten.

§2.

Fullmäktiges ordförande äger åtnjuta ledighet med bibehållet arvode 45
dagar årligen, men har att för tid därutöver avstå det i staten upptagna
arvödet såsom fullmäktig. I sådan ledighet inräknas ej tid, varunder ordföranden
är frånvai^ande med anledning av tillfälligt uppdrag i riksbankens
tjänst.

Direktionsledamot äger åtnjuta semester under 45 dagar årligen.

§ 3.

För tid, varunder direktionsledamot är av sjukdom hindrad att tjänstgöra,
skall å arvodet göras tjänstledighetsavdrag för riksbankschefen av
25 kronor, för vice riksbankschefen av 20 kronor samt för andre deputerad
av 12 kronor för dag.

Under ledighet av annan anledning än semester eller sjukdom skall direktionsledamot
av arvodet avstå vad fullmäktige i varje särskilt fall pröva
skäligt.

§ 4.

Av Konungen förordnad eller av riksdagen vald suppleant, som inkallas
och deltager i riksbankens styrelse, äger under tid, då han tjänstgör, åtnjuta
ersättning med belopp, motsvarande i avlöningsstaten anvisat arvode
för fullmäktig.

§ 5.

Hava fullmäktige, vid förfall för riksbankschefen, jämlikt § 35 morn. 3
bankoreglementet förordnat andre deputerad att fullgöra riksbankschefen
åvilande göromål, äga fullmäktige bestämma den särskilda ersättning, som
i anledning härav prövas böra utgå till den förordnade.

§ 6.

Därest vid förfall för andre deputerad fullmäktige finna erforderligt att
förordna vikarie för denne, äger vikarien att under förordnandet åtnjuta ersättning
med belopp, motsvarande i staten anvisat arvode för andre deputerad.

26

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

Billiga E.

Riksbanken.
Ordinarie avlöningsstat.

A. Fullmäktige och direktionen.

Till envar av sju fullmäktige, arvode å 7,000 kronor ...... kronor 49,000

Därutöver utgå följande arvoden:

till fullmäktig, som tillika är ordförande ................ » 1,500

till fullmäktig, som tillika är förste deputerad och riksbankschef
(direktionsledamot) ........................ » 36,000

till fullmäktig, som tillika är vice riksbankschef (direktionsledamot)
.......................................... » 28,000

till två fullmäktige, som tillika äro andre deputerade (di rektionsledamöter),

14,000 kronor vardera .............. » 28,000

till fullmäktig, som besörjer tillsynen över riksbankens

pappersbruk, där han ej är direktionsledamot.......... » 1,500

Ersättning till fullmäktiges och deputerades vikarier, förslagsanslag
................................. » 9,000

Kronor 153,000.

Anmärkning:

Därest fullmäktige utom sig utse vice riksbankschef, utgår till denne ett
arvode av 28,000 kronor; fullmäktige dock obetaget att därutöver tillerkänna
honom ett tilläggsarvode av högst 7,000 kronor.

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

27

Bilaga F.

Till riksdagens bankoutskott.

Genom beslut av innevarande års riksdag har i § 72 regeringsformen
införts ett tillägg av den innebörd, att fullmäktige i riksbanken skola inom
sig utse en förste deputerad att vara chef för riksbanken samt inom eller
utom sig en suppleant för honom att med fullmäktigs rätt och ansvar vid
inträffande förfall träda i hans ställe.

Vidare har likaledes genom beslut av innevarande års riksdag i § 73
riksdagsordningen införts en bestämmelse, att för fullmäktig i riksbanken,
som utsetts till förste deputerad, skall utses suppleant på sätt i § 72 regeringsformen
föreskrives och för tid, som fullmäktige i riksbanken äga
bestämma.

Dessa grundlagsändringar synas föranleda vissa ändringar av lagen för
Sveriges riksbank den 12 maj 1897, ansvarighetslagen för ledamöter i styrelserna
vid riksbankens avdelningskontor, reglementet för riksbankens
styrelse och förvaltning samt avlöningsstaten för fullmäktige. Fullmäktige
i riksbanken framlägga nu förslag härtill ävensom till särskilda avlöningsbestämmelser
för fullmäktige m. fl. Särskild motivering lämnas
för de olika ändringarna. I samband härmed anse fullmäktige vissa
andra ändringar av ifrågavarande författningar lämpligen böra vidtagas.
Dessa avse dels 24 § lagen för Sveriges riksbank, innefattande bestämmelser
rörande riksbankens skyldighet att offentliggöra redogörelser för
sin ställning och sin sedelutgivning m. m., dels 37 § i sistnämnda lag och
§ 39 reglementet, avseende beredande av möjlighet till visst samarbete med
bank- och fondinspektionen, dels slutligen bestämmelsen i bankoreglementet
örn utseende av andre deputerade.

Motivering till ändringarna av 24 och 37 §§ riksbankslagen samt § 39
reglementet lämnas nedan vid den särskilda behandlingen av dessa bestämmelser.
I fråga örn föreskrifterna rörande utseende av andre deputerade
få fullmäktige anföra följande.

Beträffande den suppleant för förste deputeraden, som fullmäktige skola
utse, gäller såsom ovan berörts, att denne kan utses även utom fullmäktiges
egen krets. I fråga örn hans arbetsuppgifter anförde konstitutionsutskottet
i utlåtande nr 34 till 1932 års riksdag huvudsakligen, att han
genom bankoreglementet borde kunna åläggas att, även då förste deputeraden
icke hade förfall, närvara vid fullmäktiges sammanträden och att
oavbrutet följa bankledningens verksamhet.

I nämnda utlåtande omförmäles, att inom utskottet ifrågasatts, att jämväl
förste deputeraden skulle kunna utses utom fullmäktiges krets och i
sådant fall vara skyldig att i egenskap av föredragande till protokollet
uttala sin mening under ansvar inför riksdagen utan att dock äga rösträtt.
Utskottet hade emellertid ansett betänkligheter möta mot en sådan
anordning. Vid konstitutionsutskottets utlåtande var dock fogad en reservation
av fyra ledamöter, vilka förordade en bestämmelse av innebörd,
att förste deputeraden skulle utses inom eller utom fullmäktige.

Utskottet berörde icke närmare frågan örn den ställning, riksbankens
andre deputerade böra intaga, utan inskränkte sig härvid till att framhålla,
att de ifrågasatta grundlagsändringarna icke hindrade bibehållandet
även framdeles, örn så ansåges önskvärt, av gällande regler i banko -

28 Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

reglementet i fråga om de två andre deputerade oell sättet för deras utseende.

Fullmäktige vilja erinra, att för närvarande jämlikt § 37 mom. 1 i
bankoreglementet gäller, att fullmäktige inom sig skola utse tre deputerade,
en förste oell två andre, vilka enligt bankoreglementet oell av fullmäktige
fastställd instruktion skola handhava den löpande förvaltningen.
I morn. 6 av samma paragraf i reglementet förutsättes, att fullmäktige,
när de så finna erforderligt, äga förordna särskild vikarierande deputerad
att tjänstgöra, då deputerad åtnjuter ledighet eller är frånvarande från
huvudkontoret i uppdrag för riksbankens räkning. Då enligt gällande
bestämmelser samtliga deputerade skola tillhöra fullmäktige, utses alltid
till vikarierande deputerad en av de av riksdagen valda suppleanterna.

Frågan örn organisationen av riksbankens löpande förvaltning behandlades
på sin tid av 1917 års bankkommitté. Detta spörsmål beröres i kommitténs
betänkande nr 7. Kommittén framhöll bland annat, att formerna
för val av deputerade i riksbanken icke beredde erforderliga möjligheter
för att vid alla tillfällen de för dessa viktiga befattningar bäst skickade
personerna bleve utsedda. Det måste enligt kommitténs mening i första
liand beaktas, att det för riksbankens hela verksamhet vore av allra största
betydelse, att till befattningarna såsom deputerade utsåges endast de mest
lämpliga personer. Härvidlag vore det icke såsom vid övriga fullmäktigval
fråga örn ett uppdrag vid sidan av vederbörandes huvudsakliga arbete
utan örn en befattning, vilken toge i anspråk innehavarens hela tid och
arbetskraft. Antalet personer, som kunde komma i fråga till dessa befattningar,
vore mycket begränsat och tillsättandet av dessa funktionärer
måste bliva föremål för mycket ömtåliga och besvärliga förhandlingar.
Möjligheten av att vid varje särskilt tillfälle komma till ett tillfredsställande
resultat vore väsentligen beroende av formaliteterna vid befattningarnas
tillsättande och de anställningsvillkor, som kunde erbjudas. Om
härvidlag tillfälle till ett fullt ändamålsenligt förhandlingsförfarande icke
förefunnes, kunde man lätt komma i det läge, att de personer, som vore
lämpliga för dessa befattningar, icke kunde erhållas.

Kommittén erinrade, att det ansetts möta svårigheter för elektorerna att
under den begränsade tid, som stöde till deras förfogande, finna en för en
ledig deputeradbefattning lämplig person och föra förhandlingar med
denne.

Kommittén underströk det nödvändiga och berättigade däri, att fullmäktige
tillförsäkrades ett avsevärt inflytande vid utseende av deputerade.
Det kunde icke vara lämpligt, att den myndighet, som bure ansvaret
för riksbankens verksamhet, saknade inflytande på tillsättningen av
ilo för densamma så viktiga deputeradebefattningarna.

Kommittén kom till den slutsatsen, att särskilt med hänsyn till att fullmäktige
bure liela ansvaret för bankens ledning och till följd därav också
borde äga full handlingsfrihet vid tillsättandet av deputeradebefattuingarna,
den ordningen obetingat vore att föredraga, att fullmäktige
lämnades befogenhet att tillsätta deputerade och bestämma dessas avloningsvillkor.
Kommittén ansåg emellertid, att därvid bleve nödvändigt
att göra de deputerade till självskrivna fullmäktige samt utsträcka ansvarighetslagen
för fullmäktige att även gälla de deputerade. Samtidigt
med en dylik omgestaltning i sättet för val av deputerade borde enligt
kommitténs mening den förändring i de deputerades ställning vidtagas,
att i stället för en förste oell två andre deputerade utsåges två deputera -

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

29

de, vilka såsom ovan berörts skulle vara självskrivna fullmäktige, samt
tvenne suppleanter för dessa, vilka senare blott vid uppehållandet av ordinarie
deputerades befattningar skulle inträda som fullmäktige. Av
de båda ordinarie deputerade skulle en väljas till förste deputerad och
chef för riksbanken. Till en av dessa ordinarie deputerade borde överlämnas
de viktigare av de göromål, som vilade på de två andre deputerade.
Förenämnda två suppleanter skulle hava tillfälle att taga del av
alla förekommande ärenden.

Den organisation, som skapats genom den nu genomförda grundlagsändringen,
överensstämmer i vissa avseenden med förslaget av 1917 års
bankkommitté. Den löpande förvaltningen anförtros åt förste deputeraden,
dennes suppleant och två andre deputerade, varvid fullmäktige
genom en instruktion äga fastställa arbetsfördelningen mellan dessa personer.
En betydelsefull skillnad är, att 1917 års bankkommitté ville utvidga
fullmäktigekorporationen till att omfatta nio medlemmar, medan
man nu bibehållit antalet av sju. Vidare förefinnas den skillnaden, att
de genomförda grundlagsändringarna ytterligare markera den chefsställning,
som förste deputeraden, vilken fortfarande skall väljas inom
de av riksdagen utsedda fullmäktige, kommit att intaga allt sedan 1901
års ändring av bankoreglementet. Då stadgades nämligen, att fullmäktige
skulle inom sig välja en förste och en andre deputerad, och de åt
förste deputeraden beviljade högre löneförmånerna voro ett uttryck för
dennes ställning såsom chef för banken.

Efter ikraftträdandet av ifrågavarande grundlagsändringar ligger således
den löpande förvaltningen av riksbanken i händerna på en direktion
bestående av förste deputeraden, chefen för riksbanken, vilken alltid
är fullmäktig, dennes suppleant, vice riksbankschefen, vilken ej behöver
vara fullmäktig, samt två andre deputerade, vilka enligt gällande
reglementsbestämmelser skola vara fullmäktige. Organisatoriskt sett
innebär en dylik anordning givetvis en svaghet så tillvida, att vice riksbankschefen
i det fall, att han ej är fullmäktig, i varje fall formellt kan
anses underordnad andre deputerad. Är han fullmäktig, kommer direktionen
att bestå av fyra fullmäktige, d. v. s. äga majoritet inom fullmäktigekorporationen,
vilken fortfarande utgöres av sju personer. Ej heller
en sådan anordning torde få anses tillfredsställande.

Med hänsyn såväl härtill som framförallt till ovanberörda synpunkter
angående önskvärdheten av att fullmäktige beredes handlingsfrihet vid
utseende av de deputerade hava fullmäktige tagit under övervägande,
huruvida icke i samband med de genomförda grundlagsändringarna sådan
ändring av bankoreglementet borde göras, att ej blott vice riksbankschefen
utan även de två andre deputerade kunde utses utom fullmäktige.
Fullmäktige hava kommit till den uppfattningen, att en sådan anordning
skulle erbjuda ökade garantier för att tillförsäkra ledningen av riksbankens
förvaltning den tekniska och ekonomiska sakkunskap, varav riksbanken
har behov. Det lär ej kunna bestridas, att utvecklingen fört mod
sig allt större anspråk på riksbankens förmåga att ej minst med teknisk
sakkunskap behandla olika bankmässiga uppgifter. Då det ej med säkerhet
kan förväntas, att elektorerna alltid hava möjlighet att vid sitt
val tillräckligt taga hänsyn till vikten av att riksbanken tillförsäkras de
personer, som bäst besitta nyssnämnda förutsättningar att vara banken
till gagn inom dess förvaltning, och då fullmäktige hava ansvaret för förvaltningen,
synes det lämpligt, att fullmäktige erhålla frihet att även

Lagen för
ver iges r iksbank.

15 §.

30 Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

utom fullmäktiges egen krets utse förutom vice riksbankschefen jämväl
de övriga chefer, som jämte förste deputeraden skola handhava förvaltningen.

I riksbankslagen saknas för närvarande bestämmelser örn deputerade,
vilka, behandlas endast i reglementet. Då regeringsformen och riksdagsordningen
numera innehålla bestämmelser örn förste deputeraden liksom
örn suppleanten för denne, hava emellertid motsvarande bestämmelser
föreslagits till införande i riksbankslagen. Däremot synes ej påkallat
att i lagen omnämna de andre deputerade. Bestämmelser örn dessa
hava därför i förslaget fortfarande hänförts endast till reglementet. Då
samtliga de personer, som i egenskap av direktionsledamöter deltaga i
riksbankens löpande förvaltning, böra vara underkastade särskild ansvarighetslag,
har gällande ansvarighetslag för styrelseledamöterna vid
avdelningskontoren omarbetats i syfte att gälla även för direktionsledamöter,
som ej äro fullmäktige. I övrigt få fullmäktige hänvisa till den
motivering för de särskilda bestämmelserna, som nedan lämnas.

Paragrafen bär utvidgats dels såtillvida, att vad däri föreskrives för
fullmäktig och verkställande styrelseledamot vid avdelningskontor även
skall gälla den av fullmäktige utsedde suppleanten för förste deputeraden,
och dels även samtidigt härmed genom tillägget, att vad som gäller
för i paragrafen omförmäld person jämväl skall gälla för bolag eller
förening, vari sådan person såsom delägare eller medlem äger ett väsentligt
ekonomiskt intresse. I sistnämnda avseende har tjänat till förebild
vad som föreslagits i det av särskilda sakkunniga avgivna förslag
till ändring av lagen örn bankrörelse, vilket torde bliva föremål för behandling
av innevarande års riksdag.

I viss överensstämmelse med sistnämnda förslag har åtskillnad gjorts
mellan å ena sidan verkställande styrelseledamot och å andra sidan övriga
styrelseledamöter vid avdelningskontor, åt vilka senare inrymts större
kreditmöjligheter än för närvarande.

För fullmäktig och verkställande styrelseledamot har den begränsning
införts, att i riksbanken ej må diskonteras växel, å vilken någon av
dem förekommer såsom gäldenär. För närvarande gäller, att växel ej
må diskonteras, å vilken fullmäktig eller styrelseledamot är tecknad såsom
acceptant, trassent eller siste endossent.

För annan styrelseledamot vid avdelningskontor än den verkställande
har föreskrivits, att han må kunna erhålla kredit mot fullgod pant, således
ej mot borgen, samt genom diskontering av varuväxlar. De ökade
kreditmöjligheter, som härigenom beretts dylik styrelseledamot, torde
underlätta för riksbanken att till sådan funktion erhålla med näringslivet
väl förtrogen person. Därigenom att dessa bestämmelser skola
gälla även för bolag eller förening, vari sådan styrelseledamot äger ett
väsentligt ekonomiskt intresse, inträder en begränsning av dylikt bolags
eller dylik förenings nuvarande, formellt sett, obegränsade kreditmöjligheter.

Enligt förslaget möter ej hinder att i riksbanken ^diskontera växel,
varå såsom gäldenär förekommer annan styrelseledamot än verkställande.
Däremot medgives ej direkt diskontering av dylik växel, när den ej
är varuväxel.

Det nuvarande förbudet, att lån, kassakreditiv eller kredit i löpande
räkning ej må beviljas med borgen av fullmäktig eller styrelseledamot.

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

31

Ilar av formella skäl utvidgats därhän, att dylik kredit ej heller må beviljas
mot säkerhet av fordringsbevis, för vilket sådan person svarar.

Ändringen innebär, att riksbankens nuvarande veckorapporter ersättas
med rapporter för den 7, 15, 23 och sista i varje månad. De föreslagna
bestämmelserna överensstämma i huvudsak med vad som gäller för centralbankerna
i Norge, Danmark, Finland, Tyskland och Schweiz. Genom
desamma undvikes, att riksbanken publicerar rapporterna med endast
en eller några få dagars mellanrum, vilket inträffar, då lördag infaller
i närheten av månadsskiftet. Ur statistisk synpunkt synas de nya
rapportdagarna sålunda vara att föredraga, och genom desamma torde
sannolikt även viss arbetsbesparing kunna vinnas.

Hänvisningen till 6 § i riksbankslagen har rättats. Densamma avser
nämligen numera de tillgångar, som omförmälas i lagens 7 §.

I 27 § hava fullständigare åter givits de bestämmelser i § 72 regeringsformen,
som beröras av nuvarande 27 § första stycket och 28 §. Det i år införda
tillägget till nämnda paragraf i regeringsformen angående förste
deputeraden och suppleanten för denne har därvid återgivits. Hänvisningen
till § 71 riksdagsordningen har ansetts kunna utgå.

Såsom 28 § har införts det nuvarande andra stycket av 27 §.

Hänvisningen i sista stycket av denna paragraf har utvidgats att omfatta
suppleanten för förste deputeraden.

Första stycket har utvidgats att omfatta suppleanten för förste deputeraden.
Detsamma gäller tredje stycket, vilket även omredigerats till
överensstämmelse med den nuvarande lydelsen av 3:e stycket 2 mom. av
§ 30 i reglementet.

Förenämnda sakkunniga, vilka framlagt förslag till ändring av lagen
örn bankrörelse, hava i sitt betänkande även berört frågan örn en utvidgning
av samarbetet mellan riksbanken samt bank- och fondinspektionen.
I detta avseende hava de sakkunniga föreslagit, att i instruktionen för
bank- och fondinspektionen skall införas en bestämmelse av innebörd,
att inspektionen ålägges att lämna riksbanken upplysning örn sådant förhållande
angående banks allmänna kreditgivningspolitik, som inspektionen
finner vara av betydelse för riksbanken.

I sammanhang härmed hava de sakkunniga ifrågasatt införande i riksbankens
reglemente av en bestämmelse, varigenom det skulle åläggas fullmäktige
i riksbanken att lämna bankinspektionen sådana upplysningar rörande
riksbankens förvaltning, som fullmäktige funne vara av betydelse
för bank- och fondinspektionen.

Det föreslagna nya stycket i 37 § avser att klargöra, att fullmäktige,
oaktat bestämmelserna örn tysthetsplikt, äga att lämna bank- och fondinspektionen
upplysningar av nämnda innehåll. Bestämmelse härom
föreslås till införande i reglementet under § 39.

För närvarande finnes särskild ansvarighetslag för fullmäktige och
särskild dylik lag för ledamöterna i styrelsen vid riksbankens avdelningskontor.

Det har ansetts lämpligt att ej föreslå en ny ansvarighetslag, avsedd
för vice riksbankschefen och sådana andre deputerade, vilka ej äro fullmäktige.
I stället har ansvarighetslagen för styrelseledamöter vid avdelningskontoren
omarbetats att omfatta jämväl nämnda personer. Då
någon av dessa är fullmäktig, gäller för honom vad i lagen föreskrives

34 §.

27 och 28 §§.

34 §.

35 §.

37 §.

Ansvarighetslagen
för styrelseledamöter

vid avdelningskontoren.

32

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

om fullmäktig. Om någon av dem ej är fullmäktig, skall enligt förslaget
för honom tillämpas vad som för närvarande gäller för styrelseledamot''
vid riksbankens avdelningskontor.

Lagens överskrift har ändrats, så att dess vidgade omfattning angives.

De ovan berörda ändringarna i 15 § riksbankslagen hava föranlett motsvarande
ändringar av denna paragraf.

För tjänstemän i riksbanken hava bibehållits förut gällande bestämmelser
med samma skärpning beträffande diskontering i riksbanken av
växel med deras namn, som i lagen införts beträffande fullmäktig och
verkställande styrelseledamot.

»Ledamot av direktionen» har i fråga örn rätt att erhålla kredit likställts
med fullmäktig. Denna bestämmelse, som blir av betydelse, när
direktionsledamot ej är fullmäktig, kan således komma, att tillämpas beträffande
vice riksbankschefen och andre deputerad.

I överensstämmelse med bestämmelserna i lagen har föreskrivits, att
vad som stadgas örn i paragrafen omförmäld person även gäller för bolag
eller förening, vari sådan person såsom delägare eller medlem äger
ett väsentligt ekonomiskt intresse.

-i’ 3n- Första stycket av mom. 2 har i visst avseende omredigerats samt utvidgats
att omfatta även annan ledamot av direktionen än de i 35 § riksbankslagen
omförmälda.

Andra och tredje styckena hava uteslutits såsom likalydande med bestämmelserna
i 35 § lagen.

Såsom andra stycke hava införts bestämmelser angående direktionsledamot,
som ej är fullmäktig, varjämte i tredje stycket, vilket motsvarar
nuvarande fjärde stycket, vidtagits sådan ändring, att fullmäktige,
när tjänsteman bryter mot det i paragrafen omförmälda förbudet, äga
möjlighet att förfara efter omständigheterna.

§ 35- Ändringarna i denna paragraf äro betingade av de föreslagna förändringarna
i fråga örn 27 och 28 §§ riksbankslagen.

Reglementet
för riksbankens
styrelse
och förvaltning.

§ 28.

-§ 3~- I morn. 1 hava de personer, vilka handhava riksbankens löpande förvaltning,
sammanfattats under beteckningen »direktionen». Efter de nu
skedda grundlagsändringarna kommer direktionen att bestå av riksbankschefen,
vice riksbankschefen samt två andre deputerade. Arbetsfördelningen
mellan dessa skall liksom hittills bestämmas genom en av
fullmäktige utfärdad instruktion. Det har särskilt angivits, att direktionen
i visst fall äger verkställa prövning av utlåningsärenden.

I mom. 1 har vidare föreslagits, att fullmäktige äga att inom eller utom
sig utse andre deputerad. Till stöd härför hänvisas till vad ovan såsom
allmän motivering anförts. Slutligen har även föreslagits, att fullmäktige
äga utse vikarie för andre deputerad.

I mom. 2 har angivits, att de behörighetsbestämmelser, som gälla för
fullmäktige, även gälla för sådan ledamot av direktionen, som ej är fullmäktig.

I mom. 3 har endast viss omredigering verkställts.

De för närvarande i denna paragraf under mom. 2 samt mom. 4—7 intagna
bestämmelserna angående fullmäktiges avlönings- och semesterförhållanden
m. m. hava sammanförts i särskilda avlöningsbestämmelser.
Hänvisning till avlöningsstaten och dessa bestämmelser har införts såsom
mom. 4.

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

33

I paragrafen hava föreskrifter föreslagits, som åsyfta att reglera direktionsledamöternas
deltagande i förvaltningen även i sådant fall, då direktionsledamot
ej är fullmäktig.

Enligt tredje stycket av mom. 1 skola direktionsledamöterna vara skyldiga
att närvara vid fullmäktiges sammanträden och att därvid deltaga i
förhandlingarna. Direktionsledamöterna skola vara föredragande var
och en inom sitt arbetsområde, och i fråga örn ärende, som direktionsledamot
föredrager, skall han vara skyldig att låta till protokollet anteckna
sin mening, när denna är skiljaktig från fullmäktiges beslut.

Mom. 2 har utvidgats i syfte att reglera den dagliga behandlingen av
låneärenden. Då dylikt ärende ofta kräver omedelbar handläggning, måste,
såsom under § 37 mom. 1 berörts, avgörandet av detsamma i vissa fall ankomma
på direktionen. Det har ansetts lämpligt föreskriva, att fullmäktige
äga uppdraga den dagliga prövningen av utlåningsärenden åt en på
visst sätt sammansatt delegation. Sammanträde skall, såsom redan nu
är fallet, äga rum varje söckendag med den inskränkning, som kan föranledas
av eventuell begränsning av bankarbetet å påskafton, midsommarafton
och liknande dagar. För att bereda möjlighet till ytterligare
prövning har föreskrivits, att vid sammanträde förekommande ärende
skall hänskjutas till fullmäktige, örn någon av de i sammanträdet deltagande
så yrkar.

Det har ansetts lämpligt, att såsom mom. 3 i denna paragraf införa en
bestämmelse av innebörd bland annat, att fullmäktig eller direktionsledamot
ej äger deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom
och riksbanken eller riksbanken och tredje man, där han i frågan äger ett
väsentligt intresse, som kan vara stridande mot riksbankens. Bestämmelser
av i huvudsak enahanda innehåll finnas såväl i lagen om bankrörelse
som i aktiebolagslagen.

Två nya stycken hava införts i denna paragraf. I det andra stycket har
föreslagits tysthetsplikt beträffande förut ej omförmäld ledamot av direktionen.
I det tredje stycket har införts en bestämmelse angående det
under 37 § riksbankslagen berörda samarbetet mellan riksbanken samt
bank- och fondinspektionen.

Enligt gällande avlöningsstat utgår i årligt arvode utöver fullmäktigearvodet,
som är 8,000 kronor, till förste deputeraden 36,000 kronor och till
vardera av andre deputerade 14,000 kronor. Därjämte utgår dyrtidstillägg
enligt gällande grunder. Någon förändring av dessa arvoden ifrågasätta
fullmäktige icke.

Det är emellertid nödvändigt att i staten uppföra arvode för den nye
funktionären, vice riksbankschefen, ävensom att fastställa grunderna för
det arvode, som fullmäktige äga att tillerkänna andre deputerad, för den
händelse han skulle utses utom fullmäktige.

Såväl arvodeslormånerna och anställningens varaktighet som de andra
villkor, vilka kunna ifrågakomma utöver vad föreskrives i för riksbanken
gällande författningar, böra givetvis av fullmäktige fastställas, när beslut
fattas örn anställning av vice riksbankschef och av andre deputerad i sedana
fall, där dessa personer ej äro fullmäktige.

Vad först beträffar arvodet till vice riksbankschefen, må erinras, att,
enligt vad konstitutionsutskottet i sitt förenämnda utlåtande till 1932 års
riksdag framhållit, mycket stora anspråk böra ställas på dennes kvalifikationer.
Detta följer ju för övrigt redan därav, att han vid inträffande för Bihang

till riksdagens protokoll 19,7,1. S sami. Nr IS.

§ 38.

§ 39.

Avläningsstaten
för fullmäktige
m. fl.

34

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

Avlöningsbestå
mmelser
för fullmakt
fige i riksbanken
samt
ledamöterna i
riksbankens
direktion.

fall för riksbankschefen skall träda i dennes ställe. Även bör hänsyn tagas
till det ansvar, som kommer att åvila honom som vice riksbankschef.

Fullmäktige föreslå, att arvodet till vice riksbankschefen, vilken av
riksdagen valts till fullmäktig, må fastställas till 28,000 kronor. Han
skulle således med inberäknande av fullmäktigarvodet från riksbanken
komma att uppbära ett sammanlagt årligt arvodesbelopp av 36,000 kronor.

Därest vice riksbankschefen ej vore fullmäktig, lärer det, örn fullmäktige
ej äga överskrida nyssnämnda arvodesbelopp, 28,000 kronor, kunna
möta svårighet att för detta uppdrag förvärva en fullt lämplig person.
Fullmäktige föreslå därför, att det medgives fullmäktige rätt att tillerkänna
dylik befattningshavare, örn han ej är fullmäktig, ett tilläggsarvode
av högst 8,000 kronor.

Vad beträffar arvode till andre deputerad, som ej är fullmäktig, synes
detta böra kunna maximeras till 22,000 kronor.

§§ 1 och 2 motsvara mom. 4 i § 37 reglementet.

Det har ansetts lämpligt, att det särskilda arvode, som utgår till inspekterande
fullmäktigen för Tumba bruk, må kunna, i motsats till vad nu är
fallet, utgå även till fullmäktig, som är direktionsledamot.

§ 3 stycket 1 innehåller vad nu föreskrives i § 37, mom. 7 reglementet. Bestämmelsen
i andra stycket av § 3 motsvaras för närvarande av första
stycket av mom. 2 i sistnämnda paragraf i reglementet. Semestertiden för
direktionsledamot bör givetvis vara oberoende av huruvida sådan ledamot
är fullmäktig eller icke.

§ 4 innehåller vad som nu föreskrives i andra och tredje styckena av
mom. 2 av nämnda paragraf i reglementet med det tillägg, att för vice riksbankschefen
föreslagits ett tjänstledighetsavdrag vid sjukdom av 20 kronor
för dag.

Innehållet i § 5 överensstämmer med vad nu föreskrives i mom. 5 samt
delvis i mom. 7 av § 37 i reglementet.

§ 6 lämnar föreskrifter rörande den ersättning, som må utgå till andre
deputerad, vilken vid förfall för vice riksbankschefen förordnas att uppehålla
förste deputeradens befattning. Vid dylikt förordnande hava fullmäktige
hittills, när ersättning utgått, bestämt sådan för varje särskilt
fall.

§ 7 motsvarar mom. 6 av ifrågavarande paragraf i reglementet.

Slutligen innehåller § 8 en hänvisning till de särskilda bestämmelser,
som äro stadgade angående pension till deputerad som är fullmäktig.

Utöver vad ovan berörts hava vissa ändringar av redaktionell art föreslagits.

Med överlämnande av här ovan omförmälda ändringsförslag ävensom
förslag till ny avlöningsstat för fullmäktige m. fl. jämte erforderliga avlöningsbestämmelser,
anhålla fullmäktige, att Bankoutskottet ville hos
riksdagen hemställa örn godkännande av desamma att snarast möjligt vinna
tillämpning.

Utdrag av fullmäktiges i ärendet förda protokoll bifogas.

Stockholm den 23 februari 1933.

Ä fullmäktiges vägnar:

Adolf af Jochnick.

Carl Törnebladh.

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

35

Bilaga G.

Förslag till

lag om ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1897 (nr 27) för

Sveriges riksbank.

Härigenom förordnas, att 15, 24, 27, 28, 34, 35 och 37 §§ lagen den 12
maj 1897 för Sveriges riksbank, av vilka lagrum 15 § senast ändrats genom
lag den 21 maj 1931 (nr lil) samt 27 § ändrats genom lag den 24 februari
1911 (nr 5), skola — 24, 34 och 35 §§ i nedan intagna delar — erhålla
följande ändrade lydelse:

15 %.

At fullmäktig i riksbanken eller verkställande ledamot av styrelse vid
avdelningskontor må annan kredit än lån och kassakreditiv mot säkerhet
av statens, allmänna hypoteksbanken eller kommgariket Sveriges stadsliypotekskassas
obligationer icke beviljas. Växel, å vilken fullmäktig eller
verkställande styrelseledamot är acceptant, trassent eller endossent, må ej
diskonteras i riksbanken.

Åt annan styrelseledamot vid avdelningskontor än verkställande ledamot
må lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning beviljas endast mot
pant, som prövas i och för sig innebära fullgod säkerhet. Växel, å vilken
annan styrelseledamot än verkställande ledamot är acceptant, trassent eller
endossent, må ej diskonteras i riksbanken med mindre sådan växel är grundad
å verklig handelsaffär eller siste endossenten är av Kungl. Majit oktrojerad
bankinrättning.

Lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning må ej beviljas med
borgen av fullmäktig eller styrelseledamot vid avdelningskontor eller mot
säkerhet av fordringsbevis, för vilket sådan person svarar.

Vad i denna paragraf stadgas örn fullmäktig och verkställande styrelseledamot
gäller även suppleant för fullmäktig samt den av fullmäktige utsedde
suppleanten för förste deputeraden. För suppleant för styrelseledamot
gäller vad i denna paragraf stadgas örn annan styrelseledamot än verkställande
ledamot.

Angående bolag eller förening, vari person, som omförmäles i denna paragraf,
såsom delägare eller medlem äger ett väsentligt ekonomiskt intresse,
gäller vad örn sådan person stadgas.

24 §.

Omedelbart efter — — — tidningarna utdelas.

Härjämte skall för den 7, 15, 23 och sista i varje månad eller, örn sådan
dag infaller på söndag eller helgdag, nästföregående söckendag upprättas oell
i allmänna tidningarna införas uppgift om riksbankens metalliska kassa och
i 7 § omförmälda tillgångar, utelöpande sedlar samt obegagnade sedelutgivningsrätt.

27 §.

Riksbanken förvaltas enligt § 72 regeringsformen av sju fullmäktige. Av
dessa förordnar Konungen en fullmäktig jämte en suppleant; de övriga sex
jämte tre suppleanter väljas av riksdagen. Den av Konungen förordnade

36

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

ordinarie ledamoten skall vara fullmäktiges ordförande men må ej utöva
annan befattning inom riksbankens styrelse.

Fullmäktige utse inom sig en förste deputerad att vara chef för riksbanken
samt inom eller utom sig en suppleant för honom att med fullmäktigs rätt
och ansvar vid inträffande förfall träda i hans ställe.

28 §.

Ordföranden åtnjuter av riksbankens medel årligt arvode till belopp, motsvarande
vad envar av de övriga fullmäktige i denna sin egenskap äger
uppbära enligt avlöningsstat, fastställd av riksdagen, samt därutöver tvåtusen
kronor för år räknat.

34 §.

Fullmäktige kunna —--redo skyldiga.

I fråga örn — — — beslutar riksdagen.

Om ansvarighet för fullmäktige, för den av fullmäktige utsedde suppleanten
för förste deputeraden samt för styrelseledamöter vid avdelningskontoren
stadgas i särskilda ansvarighetslagar.

35 §.

Fullmäktig i riksbanken, den av fullmäktige utsedde suppleanten för förste
deputeraden eller ledamot i styrelse vid avdelningskontor äger icke att såsom
kommissionär taga befattning med växeldiskontering eller med anskaffande
av lån eller kreditiv i riksbankens huvud- eller avdelningskontor.

Överträder fullmäktig — — — gällande ansvarighetslag.

Överträdes förbudet av den av fullmäktige utsedde suppleanten för förste
deputeraden eller av ledamot av avdelningskontors styrelse, anmäles förhållandet
hos fullmäktige, som i fråga örn åtals anställande äga förfara på
sätt bestämmes i gällande ansvarighetslag.

37 §.

Riksbankens fullmäktige och revisorer, den av fullmäktige utsedde suppleanten
för förste deputeraden, ledamöterna av avdelningskontorens styrelser,
alla vid riksbanken anställda tjänstemän samt de personer, som vid granskningen
av riksbankens styrelse och förvaltning biträda riksdagens revisorer,
skola dolt och förtegat hålla, vad som rörer enskilda personers förhållande
till riksbanken eller vad i övrigt vid förvaltningen kan förefalla av sådan
beskaffenhet, att det enligt lag och reglementet för riksbanken hemligt
hållas bör.

Vad i denna paragraf stadgas må ej utgöra hinder för fullmäktige att
lämna bank- och fondinspektionen upplysningar om förhållanden, som beröra
riksbankens förvaltning.

Denna lag träder i kraft

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

37

Bilaga H.

Förslag till

lag om ändring i vissa delar av ansvarighetslagen för ledamöter i styrelserna
vid riksbankens avdelningskontor den 12 maj 1897 (nr 28 s. 5).

Härigenom förordnas, att överskriften till ansvarighetslagen för ledamöter

1 styrelserna vid riksbankens avdelningskontor den 12 maj 1897 samt 1 och

2 §§ i lagen skola — 2 § i nedan intagna del — erhålla följande ändrade
lydelse:

Ansvarighetslag för vissa ledamöter i riksbankens direktion samt ledamöter
i styrelserna vid riksbankens avdelningskontor.

1

Överträder eller eftersätter ledamot i riksbankens direktion, vilken icke
är fullmäktig, eller ledamot i styrelsen vid något riksbankens avdelningskontor
de plikter, honom i sådan egenskap åligga enligt de för förvaltningen
av riksbanken utfärdade lagar, ordningar, stadgar och reglementen
eller enligt de särskilda föreskrifter, riksdagen eller dess bankoutskott eller
ock fullmäktige i riksbanken meddelat, eller förbryter han sig eljest i utövningen
av sin befattning, straffes därför så, som i allmän lag om brott
av ämbetsmän för varje fall är stadgat; svare ock till skadestånd.

2 §.

Riksdagen eller ---— justitieombudsman anställas.

Den, som varder under åtal ställd, avhålle sig från utövningen av sin befattning,
intill dess målet blivit genom laga kraft ägande utslag avgjort.

Denna lag träder i kraft den

Bilaga I.

Reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning.

§ 28.

För utlåningsrörelsen i dess helhet skola gälla följande särskilda bestämmelser.

Mom. 1. Diskontering, lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning
må ej beviljas:

l:o) fullmäktig i riksbanken eller verkställande ledamot av styrelse vid
avdelningskontor; dock att de kunna erhålla lån och kassakreditiv mot
säkerhet av statens, allmänna hypoteksbankens eller konungariket Sveriges
stadshypotekskassas obligationer;

38

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

2:o) tjänsteman vid riksbankens huvudkontor eller avdelningskontor; dock
äger sådan tjänsteman att vid huvudkontoret eller vederbörande avdelningskontor
erhålla lån oell kassakreditiv mot säkerhet av obligationer, utfärdade
av staten, allmänna hypoteksbanken, konungariket Sveriges stadshypotekskassa
eller kommun, eller ock obligationer, som i belåningshänseende av
fullmäktige likställas med sistnämnda slag av obligationer.

Mom. 2. Åt annan styrelseledamot vid avdelningskontor än verkställande
ledamot må lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning beviljas endast
mot pant, som prövas i och för sig innebära fullgod säkerhet. Växel, å
vilken annan styrelseledamot än verkställande ledamot är acceptant, trassent
eller endossent må ej diskonteras i riksbanken med mindre sådan växel är
grundad å verklig handelsaffär eller siste endossenten är av Kungl. Majit
oktrojerad bankinrättning.

Mom. 3. Lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning må ej beviljas
med borgen av fullmäktig, styrelseledamot vid avdelningskontor eller tjänsteman
eller mot säkerhet av fordringsbevis, för vilket sådan person svarar;
ej heller må växel, å vilken fullmäktig, verkställande styrelseledamot eller
tjänsteman är acceptant, trassent eller endossent, i riksbanken diskonteras.

Mom. 4. Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig och verkställande
styrelseledamot gäller även suppleant för fullmäktig samt i § 37 detta reglemente
omförmäld ledamot av direktionen; för suppleant för styrelseledamot
gäller vad i denna paragraf stadgas örn annan styrelseledamot än verkställande
ledamot.

Angående bolag eller förening, vari person, som omförmäles i denna
paragraf, såsom delägare eller medlem äger ett väsentligt ekonomiskt intresse,
gäller vad om sådan person stadgas.

§ 30.

Mom. 1. Allmänheten är — — — fullmäktige bestämma.

Mom. 2. Det förbud, som enligt 35 § i lagen för Sveriges riksbank den
12 maj 1897 är meddelat för däri omförmälda personer att såsom kommissionär
taga befattning med växeldiskontering eller med anskaffande av lån
eller kreditiv i riksbankens huvud- eller avdelningskontor, gäller även annan
ledamot av den i § 37 detta reglemente omförmälda direktionen samt tjänsteman
vid riksbankens huvud- eller avdelningskontor.

Överträder direktionsledamot, som ej är fullmäktig, detta förbud, anmäles
förhållandet hos fullmäktige, som i fråga örn åtals anställande äga att förfara
på sätt bestämmes i gällande ansvarighetslag.

Bryter tjänsteman mot berörda förbud, anmäles sådant hos fullmäktige,
vilka äga att förfara såsom omständigheterna i varje fall föranleda.

§ 35.

Mom. 1. Riksbanken förvaltas enligt § 72 regeringsformen av sju fullmäktige.
Av dessa förordnar Konungen en fullmäktig jämte en suppleant;
de övriga sex jämte tre suppleanter väljas av riksdagen. Den av Konungen
förordnade ordinarie ledamoten skall vara fullmäktiges ordförande men må
ej utöva annan befattning inom riksbankens styrelse.

Fullmäktige utse inom sig en förste deputerad att vara chef för riksbanken
(riksbankschef) samt inom eller utom sig en suppleant för honom att med
fullmäktigs rätt och ansvar vid inträffande förfall träda i hans ställe (vice
riksbankschef).

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

39

Mom. 2. Ordföranden åtnjuter av riksbankens medel årligt arvode till
belopp, motsvarande vad envar av de övriga fullmäktige i denna sin egenskap
äger uppbära enligt avlöningsstat, fastställd av riksdagen, samt därutöver
tvåtusen kronor för år räknat.

Mom. 3. På sätt — — — ordföranden inträffar.

Mom. 4. Är styrelsen--— av riksdagen.

Den av — — — ordföranden anmälts.

Mom. 5. När fullmäktig---fullmäktig inträda.

§ 37.

Mom. 1. Fullmäktige äga uppdraga åt en direktion, bestående av riksbankschefen,
vice riksbankschefen samt två andre deputerade att enligt
bankoreglementet och av fullmäktige fastställd instruktion verkställa köp
och försäljning av utländska växlar med vad därtill hörer, pröva utlåningsärenden,
som ej kunna uppskjutas till handläggning av den i § 38 morn. 2
omförmälda delegationen, samt handhava den löpande förvaltningen i övrigt.

Fullmäktige äga inom eller utom sig utse andre deputerade samt vikarie
för dem.

Mom. 2. Vad i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, 29 och
30 §§,, stadgas angående behörighet att vara fullmäktig gäller även behörighet
att vara sådan ledamot av direktionen, som ej är fullmäktig.

Mom. 3. Fullmäktige utse inom sig en fullmäktig att enligt meddelade
föreskrifter utöva tillsyn över riksbankens pappersbruk samt inför fullmäktige
föredraga bruket rörande ärenden.

Mom. 4. De fullmäktige och ledamöterna av direktionen tillkommande
löneförmåner m. m. äro bestämda i avlöningsstat och särskilda avlöningsbestämmelser,
vilka fastställas av riksdagen.

§ 38.

Mom. 1. För behandling — — — riksbanken deltaga.

Uppstår vid — — — äga rum.

Vid fullmäktiges sammankomster skola ledamöterna av direktionen närvara.
Direktionsledamot, som ej är fullmäktig, äger deltaga i förhandlingarna.
I fråga örn ärende, vari han är föredragande, är han skyldig att
låta till protokollet anteckna sin mening, när denna är skiljaktig från fullmäktiges
beslut.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd av beslut,
fattat vid fullmäktiges sammankomst.

Mom. 2. Fullmäktige äga uppdraga åt en delegation att enligt av fullmäktige
fastställd instruktion verkställa prövning av utlåningsärenden.
Delegationen skall bestå av minst fyra fullmäktige eller direktionsledamöter;
dock skall i densamma alltid finnas en fullmäktig, som ej är ledamot
av direktionen. Delegationen skall sammanträda varje söckendag, där
ej fullmäktige med hänsyn till särskilda omständigheter för viss dag annorlunda
besluta. Vid dylikt sammanträde förekommande ärende skall hänskjutas
till fullmäktige, därest någon av de närvarande så yrkar. Vid
sammanträdet skola anmälas de krediter, som jämlikt § 31 mom. 1 detta
reglemente beviljats av direktionen sedan nästföregående sammanträde.

Mom. 3. Fullmäktig eller ledamot av direktionen åge ej deltaga i behandling
av frågan rörande avtal mellan honom oell riksbanken. Ej heller

40 Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

må lian deltaga i behandling av fråga örn avtal mellan riksbanken och
tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara
stridande mot riksbankens. Vad salunda är stadgat åge motsvarande tillYmpning
beträffande rättegång eller annan talan mot fullmäktig, ledamot
av direktionen eller tredje man.

§ 39.

... Angående de ärenden som böra hållas hemliga, ävensom örn skyldigheten
tor fullmäktige, den av fullmäktige utsedde suppleanten för förste deputeraden,
styrelseledamöter, revisorer och tjänstemän att dolt och förtegat hålla
vad som rör enskilda personers förhållanden till riksbanken och annat, som
bör hållas hemligt, är stadgat i lagen för Sveriges riksbank den 12 mai
1897, 36 och 37 §§.

Vad sålunda stadgats gäller även annan ledamot av direktionen, som ei
är fullmäktig.

Fullmäktige äga lämna bank- och fondinspektionen sådana upplysningax’
rörande riksbankens förvaltning, som fullmäktige finna vara av betydelse
för bank- och fondinspektionens ämbetsutövning.

Bilaga J.

Avlöningsbestämmelser för fullmäktige i riksbanken samt ledamöterna i

riksbankens direktion.

§ i.

Fullmäktige och ledamöterna i riksbankens direktion äga åtnjuta arvoden
enligt nedan meddelade bestämmelser samt de särskilda föreskrifter,
som kunna varda av riksdagen beslutade.

§ 2.

Till fullmäktig utgår arvode med belopp, som i avlöningsstaten angives.
Arvode till direktionsledamot, som ej är fullmäktig, bestämmes av fullmäktige
men får ej överstiga i avlöningsstaten angivet belopp.

§ 3.

Ordföranden äger åtnjuta ledighet med bibehållet arvode 45 dagar årligen,
men hax att för tid därutöver avstå det i staten upptagna arvodet såsom
fullmäktig. I sådan ledighet må ej inräknas den tid, ordföranden kan hava
varit frånvarande med anledning av tillfälligt uppdrag i riksbankens tjänst.

Direktionsledamöterna äga utnjuta semesterledighet envar 45 dagar årligen.

§..4.

För tid, varunder direktionsledamot är av sjukdom hindrad att tjänstgöra,
skall han vidkännas ett tjänstledighetsavdrag av riksbankschefen 25
kronor, vice riksbankschefen 20 kronor samt andre deputerad 12 kronor
för dag.

För tid, varunder direktionsledamot av annan anledning än semester
eller sjukdom är hindrad tjänstgöra, skall han enligt fullmäktiges bestämmande
av sitt arvode avstå vad i varje särskilt fall prövas skäligt.

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

41

§ 5.

Till av Konungen förordnad eller av riksdagen vald suppleant, som inkallas
oell deltager i riksbankens styrelse, utgår under den tid lian sålunda
tjänstgör, ersättning av riksbankens medel med belopp, motsvarande i staten
anvisat arvode för fullmäktig.

§ 6.

Därest vid förfall för riksbankschefen, vice riksbankschefen är förhindrad
att träda i hans ställe, äge fullmäktige förordna andre deputerad att uppehålla
riksbankschefens befattning ävensom bestämma den särskilda ersättning,
som i anledning härav prövas böra utgå till denne.

§ 7.

Därest vid förfall för andre deputerad fullmäktige finna erforderligt att
förordna vikarie för denne, äger vikarien att för tiden i fråga av bankens
medel erhålla ersättning med belopp, motsvarande för den ordinarie innehavaren
av befattningen fastställda avlöningsförmåner.

§ 8.

Angående pension till deputerad, som är fullmäktig, är stadgat i särskilda
bestämmelser i fråga örn rätt till pension för deputerade inom fullmäktige
i riksbanken.

Bilaga /(.

Avlöningsstater.

A. Fullmäktige och direktionen.

Till envar av sju fullmäktige, arvode å 8,000 kronor ........ kronor 56,000

Därutöver utgå följande arvoden:

till fullmäktig, som tillika är ordförande............................ » 2,000

till fullmäktig, som tillika är riksbankschef .................... » 36,000

till fullmäktig, som tillika är vice riksbankschef ............ » 28,000

till vardera av två fullmäktige, som tillika äro andre

deputerade, 14,000 kronor .................................................. » 28,000

till fullmäktige, som besörjer tillsynen över riksbankens

pappersbruk ........................................................................... » 2,000

Ersättningar till fullmäktiges och deputerades vikarier, förslagsanslag
................................................................................... » 9,000

Kronor 161,000

42

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

Därest fullmäktige utom sig utse vice riksbankschef, utgår till honom ett
arvode av 28,000 kronor; fullmäktige dock obetaget att därutöver tillerkänna
honom ett tilläggsarvode av högst 8,000 kronor.

Till andre deputerad, som ej är fullmäktig, utgår arvode med högst 22,000
kronor.

Bilaga L.

Utdrag av protokoll hos fullmäktige
i riksbanken den 23 februari 1933.

Närvarande: ordföranden herr af Jochnick
vice » » Rooth

» Amnér
» Widell
» Larsson
» Fehr
» Björnsson.

§ 8. Förste deputeraden Rooth erinrade, att nästlidet års riksdag såsom
vilande antagit förslag till ändringar i grundlagarna, bland annat, § 72
regeringsformen och § 73 riksdagsordningen, innefattande bestämmelser, dels
att fullmäktige skulle äga att inom sig utse en förste deputerad att vara
chef för riksbanken samt inom eller utom sig en suppleant för honom att
med fullmäktigs rätt och ansvar vid inträffande förfall träda i hans ställe,
dels ock att sådan suppleant skulle utses för tid, som fullmäktige ägde bestämma.

Förste deputeraden erinrade vidare, att innevarande års riksdag under
gårdagen antagit ovanberörda grundlagsförslag.

Då till följd härav vissa ändrade bestämmelser erfordrades i lagen för
Sveriges riksbank, ansvarighetslagen för fullmäktige, bankoreglementet och
avlöningsstaten, hade förslag härtill numera upprättats av den lydelse härvid
fogade bilaga utvisar. I detta förslag återfmines de stadganden, som
direkt betingades av de nya bestämmelserna i grundlagarna; och hade i
samband därmed ifrågasatts, att fullmäktige skulle äga att jämväl utom
sig utse de två andre deputerade. Dessutom hade föreslagits vissa ändringar
dels i 24 §, angående föreskrifterna örn offentliggörande av vissa uppgifter,
dels ock ändringar, föranledda av förslag till ändrad lagstiftning rörande
affärsbankerna.

Sedan förste deputeraden föredragit ifrågavarande förslag, hemställde han, .
att fullmäktige ville godkänna detsamma ävensom besluta att med skrivelse
enligt registraturet till bankoutskottet överlämna förslaget för prövning och
fastställelse av riksdagen.

Under överläggningen i ärendet hemställde deputeraden Larsson, att ifråga
örn bankens löpande förvaltning fullmäktige för närvarande ville inskränka

Bankoutskottets utlåtande Nr IS.

43

sig till allenast sådana ändringar, som vore omedelbart föranledda av de
beslutade grundlagsändringarna och att således någon ändring i syfte att
fullmäktige skulle äga att jämväl utom sig utse de två andre deputerade
icke måtte ifrågasättas.

Vid härefter företagen omröstning förenade sig herrar Amnér och Fehr
med herr Larsson samt herrar ordföranden af Jochnick, Widell och Björnsson
med förste deputeraden.

Fullmäktige hade alltså beslutit i enlighet med förste deputeradens ovanberörda
hemställan.

Ur protokollet:
Marcus Öhlin.

44

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

Reservationer:

I) av herr Gustafsson i Stensholm, sorn varit av den meningen, att —
bortsett från erforderliga arvodesföreskrifter för vice riksbankschefen — i
nuvarande avlöningsbestämmelser för fullmäktige icke bort av utskottet
ifrågasättas annan ändring än att, såsom fullmäktige föreslagit, särskilt
arvode må utgå åt inspekterande fullmäktigen för Tumba bruk även örn
han är direktionsledamot, samt i följd härav ansett, att utskottet bort

dels i det under A) 1) av utskottets hemställan avsedda
förslaget till lag örn ändring i vissa delar av
lagen den 12 maj 1897 (nr 27) för Sveriges riksbank
föreslå följande lydelse av 28 ■§:

»28 §.

Fullmäktiges ordförande åtnjuter av riksbankens
medel årligt arvode till belopp, motsvarande vad envar
av de övriga fullmäktige i denna sin egenskap äger
uppbära enligt avlöningsstat, fastställd av riksdagen,
samt därutöver tvåtusen kronor för år räknat.»;

dels ock avfatta sin under A) 5) gjorda hemställan på
följande sätt;

»5) besluta, likaledes med tillämpning från tidpunkt,
som under 3) sägs, sådant tillägg till den ordinarie avlöningsstaten
för riksbanken, såvitt den avser fullmäktige,
att arvode till vice riksbankschef skall utgå
med 28,000 kronor för år, med rätt för fullmäktige
att, därest vice riksbankschef utses utom fullmäktige,
därutöver tillerkänna honom ett tilläggsarvode
av högst 8,000 kronor;

kommande vid bifall härtill ifrågavarande avlöningsstat
i angivna del att erhålla följande lydelse:

A. Fullmäktige och direktionen.

Till envar av sju fullmäktige, arvode å 8,000 kronor ...... kronor 56,000

Därutöver utgå följande arvoden:

till fullmäktig, som tillika är ordförande ................ » 2,000

till fullmäktig, som tillika är förste deputerad och riksbankschef
(direktionsledamot) ........................ » 36,000

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

45

till fullmäktig, som tillika är vice riksbankschef (direktionsledamot)
......................................... kronor 28,000

till två fullmäktige, som tillika äro andre deputerade (di rektionsledamöter),

14,000 kronor vardera .............. » 28,000

till fullmäktig, som besörjer tillsynen över riksbankens

pappersbruk ......................................... » 2,000

Ersättning till fullmäktiges och deputerades vikarier, förslagsanslag
............................................. » 9,000

Kronor 161,000.

Anmärkning:

Därest fullmäktige utom sig utse vice riksbankschef, utgår till denne ett
arvode av 28,000 kronor; fullmäktige dock obetaget att därutöver tillerkänna
honom ett tilläggsarvode av högst 8,000 kronor.»;

II) av herrar Lindgren och Olson i Göteborg, vilka, med instämmande
i vad herr Gustafsson i Stensholm yrkat beträffande lydelsen av 28 §
riksbankslagen, ansett, att utskottets hemställan under A) 5) bort avfattas
på följande sätt:

»5) besluta, likaledes med tillämpning från tidpunkt,
som under 3) sägs, följande ändringar i och tillägg
till den ordinarie avlöningsstaten för riksbanken, såvitt
den avser fullmäktige, nämligen:

a) att arvode till vice riksbankschef skall utgå med

28,000 kronor för år, med rätt för fullmäktige att, därest
vice riksbankschef utses utom fullmäktige, därutöver
tillerkänna honom ett tilläggsarvode av högst 8,000
kronor;

b) att följande arvode skall bestämmas till nedan angivet
belopp, nämligen:

särskilt arvode till fullmäktig, som besörjer
tillsynen över riksbankens pappersbruk,
där han ej är direktionsledamot
.................................. kronor 1,500;

kommande vid bifall härtill ifrågavarande avlöningsstat
i angivna del att erhålla följande lydelse:

A. Fullmäktige och direktionen.

Till envar av sju fullmäktige, arvode å 8,000 kronor ......kronor 56,000

Därutöver utgå följande arvoden:

till fullmäktig, som tillika är ordförande ................ » 2,000

till fullmäktig, som tillika är förste deputerad och riksbankschef
(direktionsledamot) ........................ » 36,000

46

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

till fullmäktig, som tillika är vice riksbankschef (direktionsledamot)
......................................... kronor 28,000

till två fullmäktige, som tillika äro andre deputerade (di rektionsledamöter),

14,000 kronor vardera .............. » 28,000

till fullmäktig, som besörjer tillsynen över riksbankens

pappersbruk, där han ej är direktionsledamot.......... » 1,500

Ersättning till fullmäktiges och deputerades vikarier, förslagsanslag
............................................. » 9,000

Kronor 160,500.

Anmärkning:

Därest fullmäktige utom sig utse vice riksbankschef, utgår till denne ett
arvode av 28,000 kronor; fullmäktige dock obetaget att därutöver tillerkänna
honom ett tilläggsarvode av högst 8,000 kronor.»;

III) av herr Stendahl, som anfört följande:

»I olikhet med utskottets majoritet anser jag anledning icke föreligga
att föreslå någon nedsättning vare sig i det till envar av fullmäktige utgående
arvodet eller i det särskilda tilläggsarvodet till fullmäktiges ordförande.
Dessa arvoden synas mig nämligen, örn fullmäktiges ansvarsfulla
uppdrag utövas med den skicklighet och omsorg, som uppdragets natur
kräver, ingalunda vara för höga utan snarare tvärtom. Däremot finner
jag icke påkallat, att särskilt arvode bibehålies för det jämförelsevis
ringa arbete, som är förenat med uppdraget att vara inspekterande fullmäktig
för Tumba bruk.

I enlighet med denna uppfattning har jag, med. instämmande i vad herr
Gustafsson i Stensholm föreslagit beträffande lydelsen av 28 § riksbankslagen,
yrkat, att utskottets hemställan under A) 5) skulle avfattas på följande
sätt:

»5) besluta, likaledes med tillämpning från tidpunkt,
som under 3) sägs,

a) att arvode till vice riksbankschef skall utgå med

28.000 kronor för år, med rätt för fullmäktige att,
därest vice riksbankschef utses utom fullmäktige, därutöver
tillerkänna honom ett tilläggsarvode av högst

8.000 kronor;

b) att särskilt arvode till fullmäktig, som besörjer
tillsynen över riksbankens pappersbruk, icke vidare
skall utgå;

kommande vid bifall härtill den ordinarie avlöningsstaten
för riksbanken, såvitt den avser fullmäktige,
att erhålla följande lydelse:

Bankoutskottets utlåtande Nr 18. 47

A. Fullmäktige oell direktionen.

Till envar av sju fullmäktige, arvode å 8,000 kronor ...... kronor 56,000

Därutöver utgå följande arvoden:

till fullmäktig, som tillika är ordförande ................ » 2,000

till fullmäktig, som tillika är förste deputerad och riksbankschef
(direktionsledamot) ........................ » 36,000

till fullmäktig, som tillika är vice riksbankschef (direktionsledamot)
........................................ » 28,000

till två fullmäktige, som tillika äro andre deputerade (di rektionsledamöter),

14,000 kronor vardera.............. » 28,000

Ersättning till fullmäktiges och deputerades vikarier, förslagsanslag
.......................................... » 9,000

Kronor 159,000.

Anmärkning:

Därest fullmäktige utom sig utse vice riksbankschef, utgår till denne ett
arvode av 28,000 kronor; fullmäktige dock ohetaget att därutöver tillerkänna
honom ett tilläggsarvode av högst 8,000 kronor; samt

IV) av herr Bäcklund, som — med biträdande i övrigt av vad utskottet
föreslagit — ansett arvodet till vice riksbankschefen höra fastställas till

23,000 kronor årligen och i följd härav yrkat, att utskottets hemställan
under A) 5) skulle avfattas på följande sätt:

5) besluta, likaledes med tillämpning från tidpunkt,
som under 3) sägs, följande ändringar i och tillägg till
den ordinarie avlöningsstaten för riksbanken, såvitt
den avser fullmäktige, nämligen:

a) att arvode till vice riksbankschef skall utgå med

23.000 kronor för år, med rätt för fullmäktige att,
därest vice riksbankschef utses utom fullmäktige, därutöver
tillerkänna honom ett tilläggsarvode av högst

7.000 kronor;

b) att följande---(= utskottets förslag)---

kronor 1,500;

kommande vid bifall härtill ifrågavarande avlöningsstat
i angivna del att erhålla följande lydelse:

A. Fullmäktige och direktionen.

Till envar av sju fullmäktige, arvode å 7,000 kronor ......kronor 49,000

Därutöver utgå följande arvoden:

till fullmäktig, som tillika är ordförande ................ » 1,500

till fullmäktig, som tillika är förste deputerad och riksbankschef
(direktionsledamot) ........................ » 36,000

48

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

till fullmäktig, som tillika är vice riksbankschef (direktionsledamot)
_......................................... kronor 23,000

till två fullmäktige, som tillika äro andre deputerade (di rektionsledamöter),

14,000 kronor vardera .............. » 28,000

till fullmäktig, som besörjer tillsynen över riksbankens

pappersbruk, där han ej är direktionsledamot.......... » 1,500

Ersättning till fullmäktiges och deputerades vikarier, förslagsanslag
............................................. » 9,000

Kronor 148,000.

Anmärkning:

Därest fullmäktige utom sig utse vice riksbankschef, utgår till denne ett
arvode av 23,000 kronor; fullmäktige dock obetaget att därutöver tillerkänna
honom ett tilläggsarvode av högst 7,000 kronor.»

330796. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.