Bankoutskottets memorial Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 17 januari 1933 kl. 5 e. m.
Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottaga den
av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 32 § av lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen örn bankens tillstånd, rörelse och
förvaltning under år 1932, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen
överlämna samma berättelse.
Stockholm den 17 januari 1933.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Gustafsson i Stensholm, Lindley, Hansén,
Ström i Lidköping, Johansson i Friggeråker, Stendahl och Lindmark;
från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund, Laurén, Lovén, Byberg, Paulsen,
Johansson i Sollefteå och Wikström.
Bihang till riksdagens protokoll 1038. 8 sami. Nr 1.
1
Bankoutskottets memorial Nr 1.
3
Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.
Jämlikt föreskrift i 32 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1932. Sifferredogörelserna i denna
berättelse omfatta hela nämnda år, varemot beträffande beslut och åtgärder
av fullmäktige endast sådana äro upptagna, som icke finnas omförmälda i
den av riksdagens senast församlade revisorer avgivna berättelsen angående
riksbanken.
Vid ingången av år 1932 hade vårt land under något mera än tre månader
haft en fri valuta. Den svenska penningmarknadens utveckling under
denna tid kan i korthet angivas sålunda.
Riksbankens diskonto hade successivt nedsatts och utgjorde vid årsskiftet
6 procent.
Under november månad hade vissa kreditrestriktioner genomförts. Dessa
avsågo dels att åstadkomma en begränsning av sådan varuimport, som ej
kunde anses oundgängligen nödvändig för vårt land och dels att söka framkalla
ett ökat utbud av exportvalutor och förhindra spekulation i utländska
valutor och i varor.
Riksbankens reserv av utländska valutor, som vid utgången av september
1931 endast uppgick till 32 miljoner kronor, hade trots att utrikeshandeln
visade ett betydande importöverskott, något ökats under kvartalet och utgjorde
vid 1931 års utgång 49 miljoner kronor. Samtidigt hade affärsbankernas
utländska nettotillgångar ökats med cirka 10 miljoner kronor. Slutligen
bör nämnas, att riksbankens guldkassa under kvartalet ökats med
cirka 7 miljoner kronor.
Vid guldmyntfotens frångående hade växelkurserna på guldmyntfotsländerna
stigit. Kursen på pund sterling, som vid utgången av september
1931 noterades i 17: 35, hade först fallit men därefter åter stigit. Medeltalet
av de noterade avista säljkurserna på pund sterling och dollar utgjorde:
1931 pund stg. dollar
oktober........... 16: 91 4: 35
november......... 17: 91 4: 82
december......... 18: 04 5: 36
Vid årsskiftet 1931/1932 utgjorde kursen på dollar 5: 29 och på pund 17: 94.
4
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Riktlinjer
för penningpolitiken.
Ränte
satserna.
Utvecklingen i guldmyntfotsländerna under kvartalet visade fortsatt nedgång
såväl vad beträffar produktion som priser. Irving Fishers amerikanska
index för partipriser, som för september 1931 hade talet 104, visade
för december en nedgång till 101.
I vårt land liksom i England, som ju också bade fri valuta, var utvecklingen
gynnsammare. Produktionen minskades ej utöver säsongvariationer,
och priserna visade någon uppgång. För Sveriges del utgjorde prisstegringen
enligt kommerskollegii index över partipriser 4 enheter. Index steg
nämligen från 107 för september till 111 för december. Riksbankens detaljprisindex
visade i stort sett ingen förändring.
Vid guldmyntfotens frånträdande angavs som mål för riksbankens penningpolitik
att bevara kronans inhemska köpkraft. Detta program blev mera
utförligt preciserat i fullmäktiges skrivelse till Konungen den 11 februari
1932 angående fortsatt befrielse från skyldigheten att inlösa sedlarna med
guld. Det huvudsakliga innehållet i denna skrivelse finnes återgivet i 1932
års bankoutskotts i maj avgivna utlåtande nr 40 angående verkställd granskning
av riksbankens styrelse och förvaltning. I samma utlåtande gjorde
bankoutskottet vissa uttalanden angående penningpolitiken, vilka av utskottet
angåvos hava karaktär av riktlinjer för penningpolitiken under den närmaste
framtiden. Dessa riktlinjer godkändes av riksdagen. Innebörden av
desamma var i huvudsak följande.
Utskottet förklarade till en början, att utskottet ej ville förorda en penningpolitik,
som avsåge att snarast möjligt åter anknyta kronan till guldet
vid den gamla pariteten. En strävan i sådant syfte skulle nödvändiggöra
en utpräglad deflationspolitik. En fast anknytning av kronan vid det engelska
pundet syntes ej äga sådan aktualitet, att ett närmare övervägande
härav vore påkallat. Som utgångspunkt för strävandena att reglera kronans
värde borde tagas den inhemska prisnivån och det svenska näringslivets
behov. Hinder borde lika kraftigt resas mot en fortsatt deflation som mot
den inflation, vilken ursprungligen befarats. En viss återhämtning av partipriserna
vore önskvärd. Därvid åsyftades dock ej en återgång till en alltför
avlägset liggande prisnivå. Ej blott export- och importpriser utan även
priserna på hemmamarknadsvaror borde kunna tillåtas att stiga, försåvitt
detta icke mera kännbart påverkade levnadskostnaderna. Vid strävandet
att handhava penningpolitiken i hela landets intresse måste så många faktorer
spela in, att en formell och enkel regel för densamma ej syntes kunna
uppställas. Det underströks därför, att penningpolitiken icke schematiskt
borde bindas vid vissa indextal. Slutligen framhölls även att det måste
vara ett allmänt önskemål, att räntorna inom landet hölles på den lägsta
nivå, som överhuvud taget vore möjligt, utan att det för penningpolitiken
uppställda målet äventyrades.
I förenämnda utlåtande nr 40 av bankoutskottet vid 1932 års riksdag
redogöres bland annat för ränteförändringarna under början av år 1932.
Bankoutskottets memorial Nr J.
5
Därvid omnänmes, att riksbankens diskonto bibehölls vid 6 % till den 19
februari 1932, då detsamma nedsattes med 1/« %. Fullmäktige uttalade
därvid, att redan före sistnämnda tidpunkt med fog kunnat anföras, att den
inre prisutvecklingen ej längre påkallade ett så högt diskonto som 6 %.
Det skäl, som framförallt varit avgörande för fullmäktiges ståndpunkt att
ej tidigare nedsätta räntan, hade emellertid varit dels hänsyn till penningmarknadens
läge, dels ock nödvändigheten av att i så hög grad som möjligt
trygga tillgången på utländsk valuta.
Redan i början av mars kunde fullmäktige ytterligare sänka diskontot,
nämligen till 5 % från och med den 3 mars.
Kort efter sistnämnda räntesänkning eller den 12 mars inträffade ingenjören
I. Kreugers frånfälle, som inledde sammanbrottet av hans företag. Med
hänsyn till att man ej kunde förutse omfattningen av de följder för Sveriges
ekonomi, som Kreugerkoncernens fall kunde medföra, var en ytterligare
räntesänkning under den närmaste tiden utesluten.
Först i mitten av maj månad ansågo fullmäktige sig ånyo kunna skrida
till en nedsättning av räntan. Från och med den 17 maj sänktes diskontot
till 4 Vs %, och en ytterligare nedsättning till 4 % trädde i kraft den 3 juni.
Sistnämnda räntesats blev oförändrad till och med den 31 augusti, varefter
diskontot blev 31/* %, vilken räntesats ännu gäller.
Såsom ofta är fallet under en nedåtgående konjunktur, visade det sig
även under år 1932, att affärsbankerna ej omedelbart följde riksbankens
ränteändringar. Visserligen sänkte affärsbankerna diskontot för varuväxlar
varje gång riksbanken vidtog ändring av räntan, men nedsättningen av
deras övriga låneräntor skedde ej i samma tempo. Affärsbankernas ränteändringar
den 18 maj och den 2 september avsago endast nämnda diskonto.
Efter den räntesänkning bos affärsbankerna, som kom till stånd vid det
senaste årsskiftet i samband med nedsättning av postsparbankens och de
enskilda sparbankernas räntor, ligga emellertid affärsbankernas räntesatser
för utlåningen i ett mera normalt läge i förhållande till riksbankens räntesatser.
Såsom ovan nämnts avsågo de under år 1931 införda kreditrestriktionerna
i första hand att minska anspråken på utländsk valuta och mobilisera landets
tillgång därav. För januari 1932 visade utrikeshandeln ett importöverskott av
ej mindre än 27 miljoner kronor, vilket belopp med omkring 8 miljoner kronor
översteg importöverskottet för motsvarande månad 1931. Fullmäktige hade sig
bekant, att vissa företag hade stora likvider att verkställa till utlandet under
förra delen av år 1932. Riksbankens utländska valutareserv var ju vid
nämnda tid ganska obetydlig. Med hänsyn framförallt till dessa omständigheter
och därtill att effektiviteten av kreditrestriktioner i ej ringa grad torde
vara beroende av gällande räntesatser, ansågo fullmäktige vid räntenedsättningen
den 19 februari sig böra framhålla, att de dåvarande kreditrestriktionerna
fortfarande borde iakttagas. Detta uttalande upprepades ej vid
Kreditåt
gärder.
6
Bankoutskottets memorial Nr 1
Köp och försäljning
av
utländsk
valuta.
Växelkurser.
följande räntesänkningar. Det visade sig, att bankerna ej minst av omsorg
för sin likviditet självmant iakttogo en försiktighet vid sin allmänna kreditgivning,
som onödiggjorde restriktiva åtgärder från riksbankens sida. Sedan
kreditrestriktionerna sålunda alltmera förlorat i betydelse under förra delen
av år 1932, upphävdes de formellt i augusti månad samma år. I meddelandet
till bankerna härom framhöll dock riksbanken, att återhållsamhet alltjämt
vore påkallad beträffande den kreditgivning, som avsåge att möjliggöra
import eller eljest kunde medföra, att utländsk valuta toges i anspråk.
Under ar 1932 har riksbanken på förteckningen över de obligationer, mot
vilka lån utan vidare lämnas av bankens samtliga kontor, uppfört ett antal
nya värdepapper och i mån av räntesänkningarna höjt belåningskurserna å
dylika obligationer.
Innan fullmäktige övergå till att lämna vissa uppgifter om riksbankens
valutapolitik i mera inskränkt mening under år 1932, få fullmäktige hänvisa
till nedanstående statistiska uppgifter för samma år, vilka ur olika synpunkter
belysa vårt lands betalningsförhållanden till utlandet.
Utrikeshandeln visade jämväl under år 1932 ett betydande importöverskott,
ehuru handelsbalansen var gynnsammare än under närmast föregående
år. Följande översikt visar resultatet av utrikeshandeln under januari—
november 1931 och 1932.
Importöverskott.
1931 |
1932 |
|
milj. kr. |
milj. kr. |
|
januari.......... |
............... 20 |
27 |
februari.......... |
..............35 |
18 |
mars............ |
............... 46 |
37 |
april............ |
............... 52 |
37 |
maj............. |
...............26 |
10 |
juni ............ |
.............. 14 |
9 |
juli............. |
............... 12 |
7 |
augusti.......... |
..............20 |
21 |
september........ |
.............. 29 |
14 |
oktober ......... |
..............22 |
13 |
november........ |
..............30 |
17 |
Summa 306 |
210 |
En av de viktigaste förutsättningarna för att en centralbank skall kunna
utöva ett reglerande inflytande på en fri valuta, är, att en tillräckligt stor
reserv av utländska betalningsmedel står till centralbankens förfogande. Då
riksbanken såsom ovan nämnts vid början av år 1932 hade en valutareserv
av endast cirka 49 miljoner kronor och en guldkassa, som ur sedeltäckningssynpukt
icke kunde avsevärt minskas, gällde det sålunda för banken
Bankoutskottets memorial Nr 1.
7
att snarast möjligt få en förstärkning till stånd av valutareserven. Såsom
framgår av ovanstående tabell skulle detta mål nås under en tid av utpräglad
passivitet beträffande utrikeshandeln. Att en betydande ökning av
riksbankens utländska valutor ändock kom till stånd, får i första hand tillskrivas
den omständigheten, att en mobilisering i stor omfattning skedde
av landets utländska tillgångar. Importöverskottet i fråga örn varor kom
att till väsentlig del uppvägas av ett exportöverskott i fråga om värdepapper
ävensom av räntelikvider å utländska värdepapper, som lågo på
svenska händer.
Följande uppgifter, hämtade från den officiella statistiken över import
och export av värdepapper, belysa omfattningen härav.
1932 |
Import av |
Export av |
Export-överskott |
1 kvartalet.... |
.....20 |
59 |
39 |
2 » ____ |
.....21 |
31 |
10 |
3 » .... |
.....21 |
45 |
24 |
4 » .... |
.....21 |
63 |
42 |
Summa 83 |
198 |
115 |
|
Förändringarna under år |
1932 av riksbankens och affärsbankernas utländ |
||
ska tillgångar enligt den officiella statistiken framgå av |
följande översikt |
||
vid utgången |
N e av Riksbanken |
t t o t i 1 1 g å |
n g Summa |
1931 december |
...... 49 |
240 |
289 |
1932 januari . . |
...... 81 |
229 |
310 |
februari . |
...... 91 |
219 |
310 |
mars .... |
...... 112 |
208 |
320 |
april .... |
...... 114 |
208 |
322 |
maj..... |
...... 122 |
177 |
299 |
juni .... |
...... 133 |
168 |
301 |
juli..... |
...... 162 |
172 |
334 |
augusti . . |
...... 171 |
178 |
349 |
september |
...... 178 |
176 |
354 |
oktober . . |
...... 193 |
173 |
366 |
november |
......220 |
162 |
382 |
december |
......213 |
215 |
428 |
Det var givetvis angeläget, att vid den politik, som bland annat åsyftade
förstärkning av riksbankens utländska valutareserv, hänsyn i möjligaste
mån togs till önskvärdheten för näringslivet, att alltför häftiga kursfluktuationer
undvekes. Detta önskemål avsåg framförallt pundvalutan, som för
vår utrikeshandel är av dominerande betydelse. Riksbanken har sökt följa
principen att köpa valutor vid fallande kurstendens och att sälja, då kur
-
8
Bankoutskottets memorial Nr 1.
serna varit stigande. Följande uppställning angiver medeltalen för varje
manad av avista säljkurserna för pund och dollar i Stockholm samt av
kursen i London på New York (dollarpund), vilken angiver huru många
dollar, som erhållas för ett pund.
Mede |
I k u r s |
för |
|
1932 |
pund stg. |
dollar |
dollarpund |
januari....... |
.... 17:91 |
5: 22 |
3.430 |
februari...... |
. . . . 17:96 |
5: 19 |
3.457 |
mars........ |
.... 18:32 |
5:08 |
3.621 |
april......... |
.... 19: 72 |
5: 25 |
3.752 |
maj......... |
.... 19: 69 |
5: 36 |
3.676 |
juni......... |
.... 19: 52 |
5: 35 |
3.650 |
juli ......... |
. . . . 19:51 |
5; 49 |
3.552 |
augusti....... |
. . . . 19:48 |
5:61 |
3.476 |
september..... |
.... 19:50 |
5: 62 |
3.472 |
oktober....... |
. . . . 19:40 |
5: 70 |
3.399 |
november..... |
. . . 18: 81 |
5: 74 |
3.277 |
december..... |
. . . . 18:32 |
5: 58 |
3.276 |
Med hänsyn till de förhållanden, som varit av särskild betydelse för den
svenska valutapolitiken, och till de tendenser, som beträffande valutan varit
dominerande, skulle man kunna indela år 1932 i fyra olika perioder, även
örn gränserna mellan dessa ej kunna preciseras. Första perioden skulle omfatta
tiden från årets början till början av mars, då vissa ungefär samtidigt
inträffade förhållanden föranledde, att utvecklingen, såväl internationellt som
beträffande vårt land tog en ny riktning. Den andra perioden skulle räcka
ungefär till slutet av maj och således omfatta tiden för de första svårigheterna
i anledning av Kreugerkoncernens sammanbrott. Den tredje perioden
skulle omfatta tiden från slutet av maj till omkring mitten av oktober och
den fjärde återstoden av året. En dylik indelning blir givetvis ej systematisk
men torde skänka framställningen större överskådlighet.
Vid ingången av år 1932 måste riksbanken ännu räkna med att upprätthållandet
av olika svenska företags likviditet i förhållande till utlandet kunde
ställa stora krav på landets utländska tillgångar. Detta blev även fallet
under februari månad. Trots dessa och av importöverskottet härflytande
krav på utländska valutor ökades riksbankens valutareserv från årsskiftet
till slutet av februari från 49 till 91 miljoner kronor. Samtidigt minskades
affärsbankernas innehav av dylika valutor, varigenom nettoökningen för
riksbanken och affärsbankerna tillsammans inskränktes till 21 miljoner
kronor, nämligen från 289 miljoner kronor vid årsskiftet till 310 miljoner
kronor vid utgången av februari månad.
Under januari och februari noterades pund sterling i kronor något under
den förutvarande pariteten. Kursläget var ganska stabilt och medelkurserna
Bankoutskdttets memorial Nr 1.
9
för nämnda månader blevo 17:91 respektive 17:96. Ej heller dollarkursen
visade några större fluktuationer.
Under sistnämnda två månader fortsatte prisfallet i guldmyntfotsländerna.
Irving Fishers index, som för december 1931 bade talet 101, gick under
januari och februari ned till 98 respektive 96. Såväl i vårt land som i England
blev prisnivån praktiskt sett oförändrad. Vad beträffar den industriella
produktionen i vårt land visade förra delen av februari en gynnsam utveckling.
Den 1 mars trädde i kraft vissa engelska värdetullar, vilka träffade även
några viktiga svenska exportvaror. Läget för den svenska exporten försämrades
ytterligare genom en omfattande driftinställelse inom trämasseindustrien.
Dessa omständigheter bidrogo att försvaga kronans uPandsvärde. Ungefär
samtidigt inträffade en avsevärd förbättring av det engelska pundet, beroende
framförallt därpå, att det blev bekant, att England i förväg återbetalat betydande
belopp å upptagna valutakrediter och upphävt vissa inskränkningar
i fråga örn valutahandeln, som införts vid guldmyntfotens frånträdande.
Pundets förbättring blev än mera framträdande därigenom att i början av
mars en utpräglad svaghetstendens inträdde i fråga om dollarvalutan.
I enlighet härmed var noteringen av dollarpund i Londén under mars i
stort sett stigande men hade under april och framförallt under maj ett mera
stabilt läge. Därefter blev tendensen långsamt fallande.
Ovan berörda omständigheter bidrogo till en stegring av våra valutakurser
under perioden mars—maj. Därtill medverkade ytterligare de betydande
uppköp i marknaden av utländsk valuta, som verkställdes under april och
förra delen av maj bland annat för att anskaffa medel till reglering av vissa
utländska acceptkrediter till svenska industriföretag. För pundet nåddes
maximikursen för året den 19 april med 20:60. Den högsta kursen för
dollarvalutan under första halvåret noterades den 23 april, då kursen var 5: 50.
Riksbanken ökade under perioden mars—maj sin valutareserv från 91
miljoner kronor till 122 miljoner kronor. Samtidigt minskades dock affärsbankernas
utländska tillgångar så avsevärt, att för samtliga banker en nettominskning
inträdde, nämligeu från 310 miljoner kronor till 299 miljoner
kronor.
Prisutvecklingen under denna period blev ungefär analog med utvecklingen
under de föregående månaderna. Guldprisnivån sjönk alltjämt. Irving
Fishers index visade en nedgång från 96 i mars till 92 i maj. Aven i
England skedde ett prisfall i ungefär samma tempo som i guldländerna.
Den svenska partiptisnivån var däremot praktiskt sett oförändrad, och även
riksbankens detalj prisindex var i stort sett konstant.
Under senare delen av maj noterades pundet i omkring 19:50. Detta
kursläge bibehölls praktiskt sett oförändrat ända till mitten av oktober.
Under hela denna tid var dollarkursen på pund fallande, varför kursen i
dollar i svenska kronor steg.
Riksbankens omfattande valutaoperationer bidrogo till pundkursens stab
10
Bankoutskottets memorial Nr 1.
litet. Från slutet av maj till utgången av oktober ökades riksbankens valutareserv
med ej mindre än 71 miljoner kronor. Då affärsbankernas utländska
tillgångar uppvisade någon minskning, blev nettoökningen för samtliga
banker under denna tid cirka 67 miljoner kronor.
Prisnivån i Förenta Staterna enligt Irving Fishers index visade under
tiden juni—september en uppgång från 90 till 95. Även den industriella
produktionen syntes hava nått en bottenpunkt och visade på eftersommaren
i Förenta Staterna och även i andra länder någon stegring. För Englands
del vände under denna tid den nedåtgående prisutvecklingen, vilket bör
ses i samband med pundets försämring i förhållande till dollarn. De olika
engelska prisindices visade en stegring av några procent. För Sveriges vidkommande
voro partipriserna i det närmaste oförändrade, och riksbankens
index visade alltjämt endast obetydliga förändringar.
Omkring mitten av oktober inträdde en stark nedgång av kursen i New
York på den engelska valutan. Härtill bidrogo flera orsaker, sannolikt i
främsta rummet kännedomen örn de stora utbetalningar till utlandet, framförallt
till Amerika, som England hade att verkställa under december månad.
Det tedde sig på hösten ovisst, huru djupt kursfallet på pund skulle bliva.
Inom England hade vid olika tillfällen röster höjts till förmån för en mycket
avsevärd valutaförsämring. Ett upprätthållande av riksbankens dittillsvarande
valutapolitik ansågs under rådande förhållanden innebära alltför stora riskmoment.
Vid en stark depreciering av pundet kunde ett bibehållande av
en hög pundkurs ej blott utöva en menlig inverkan på resultatet av riksbankens
verksamhet utan därjämte medföra verkningar av betydligt större
räckvidd. Örn riksbanken sökt bibehålla pundet vid omkring 19: 50, skulle
detta nämligen hava medfört en mycket stark stegring av dollarkursen,
vilket i sin tur kunnat medföra allvarliga handelspolitiska risker. Erfarenheten
har ju visat, att en stark depreciering av ett lands valuta lett till att
hinder rests för landets export i form av tullar och kontingenteringar. Vad
beträffar restriktioner för vårt lands export, må bär endast erinras örn de
engelska tullförhöjningarna samt om de franska kontingenteringarna och
den i Frankrike införda s. k. surtaxen. Krav på liknande åtgärder till skydd
mot bland annat svensk export hava framförts även i andra länder. Den
minskning av den svenska exporten, exempelvis av papper och pappersmassa,
som bleve en följd av nya restriktioner i de länder, som importera
våra varor, måste leda till en ytterligare nedskärning av produktionen och
ökad arbetslöshet.
Uppenbart är, att en långt driven depreciering av valutan även innebär
andra riskmoment. Här må endast nämnas den tendens till kapitalflykt,
som därigenom kan befaras.
Ovan har nämnts, att guldprisnivån under september steg till 95, mätt i
Irving Fishers index. Guldprisnivån har därefter åter varit fallande. I
Bankoutskottets memorial Nr 1.
11
England och Sverige har prisnivån under årets sista månader varit mera
stabil, dock med något fallande tendens.
Prisutvecklingen under år 1932 belyses av följande sammanfattande tabell:
1932 |
Irving Fishers |
Kommers- kollega |
Svenska Handelsbankens |
Riksbankens detaljpris- |
||
partipris- index |
partipris- index |
import varor |
export- varor |
Total |
index |
|
januari. . . |
. . . . 98 |
109 |
91 |
112 |
109 |
100.1 |
februari . . |
.... 96 |
110 |
92 |
113 |
109 |
101.1 |
mars .... |
.... 96 |
109 |
92 |
lil |
109 |
101.1 |
april .... |
.... 94 |
109 |
93 |
112 |
108 |
100.9 |
maj..... |
.... 92 |
109 |
93 |
109 |
108 |
101.3 |
juni..... |
.... 90 |
108 |
91 |
106 |
108 |
101.8 |
juli..... |
. . . . 91 |
108 |
92 |
107 |
108 |
101.0 |
augusti. . . |
.... 94 |
108 |
95 |
107 |
109 |
100.8 |
september. |
.... 95 |
110 |
99 |
108 |
109 |
100.5 |
oktober . . |
.... 93 |
110 |
99 |
108 |
108 |
101.0 |
november . |
. . . . 91 |
109 |
96 |
108 |
107 |
101.4 |
december . |
.... 89 |
108 |
95 |
108 |
107 |
100.8 |
Av ovanstående framgår, att riksbankens prisindex under året varit synnerligen
stabil. Även partipriserna hava visat en fast tendens med endast
obetydlig nedgång under året. Uppdelningen av sistnämnda priser i priser
för importvaror och för exportvaror utvisar däremot betydligt större variationer.
Importprisernas stegring och exportprisernas nedgång innebära, att
vårt land under år 1932 för samma import nödgats lämna en större mängd
exportvaror i likvid än tidigare.
12
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Riksbankens rörelse.
Riksbankens rörelse har under år 1932 lämnat ett
överskott av................................. kr. 14,523,054: 23
Vinsten år 1931 utgjorde..................... » 14,658,815: 96
En jämförelse mellan de specificerade vinst- och förlusträkningarna för
åren 1931 och 1932 ävensom mellan de utgående balansräkningarna för
samma år meddelas å sid. 18 o. ff.
Här nedan meddelas sammanställningar av statistiska uppgifter angående
de viktigare rörelsegrenarna.
Riksbankens metalliska kassa har utgjort:
1932 1931
Kronor Kronor
högst................3% 205,998,700: — s/i 240,795,400: —
lägst................ 2/i 205,821,900:— 17/io 198,546,600: —
i medeltal................ 205,946,100: — 229,307,900: —
Sedelcirkulationen har utgjort:
1932 1931
Kronor Kronor
högst................Vig 621,269,500: — 3% 594,400,200: —
lägst................2% 466,132,800:— 2l/i 477,902,900; —
i medeltal................ 534,648,500: — 533,641,900: —
Sedelreserven har utgjort:
1932 1931
Kronor Kronor
högst................2% 195,622,800:— 24/i 252,939,100: —
lägst................Vio 40,688,300:— 30/9 52,885,400: —
i medeltal................ 127,243,800:— 165,102,100: —
Riksbankens utländska rörelse har under åren 1931 och 1932 haft följande
omfattning:
1932
1931
Kronor
Bokfört värde vid årets ingång . . 49,223,529: 11
tillkommit under året......... 1,101,410,998:31
Kronor
390,299,393: 89
2,203,638,563: 07
1,150,634,527: 42 2,593,937,956: 96
avgått under året............ 937,059.504: 03_2.544,714,427: 85
Bokfört värde vid årets slut .... 213,575,023:39 49,223,529:11
Varav saldo i räkning samt växlar 213,575,023: 39 49,223,529: 11
och utländska statspapper...... —: — —: —
Bankoutskottets memorial Nr 1.
13
De sammanlagda utländska tillgångarna ha utgjort:
1932 1931
Kronor Kronor
högst................30/u 220,110,900:— Vi 384,847,100: —
lägst................ 7i 49,819,300:— 27« 19,239,500: —
i medeltal................ 144,183,900:- 207,460,200:
Riksbankens sammanlagda utlåning inom landet, omfattande utestående
diskonterade växlar, lån och kreditiv, har utgjort:
1932 1931
Kronor Kronor
högst................ 7x 568,586,100:— 7“ 570,177,100: —
lägst................12/n 164,090,100:— 162,223,300: —
i medeltal................ 317,639,000: — 353,457,200: —
Beloppet utestående diskonterade växlar har utgjort:
1932 1931
Kronor Kronor
högst................ Vi 493,967,000: — “A* 493,449,100: —
lägst................12/n 99,281,000:— 21/s 98,372,700: —
i medeltal................ 245,218,700: — 254,339,400: -
Varav affärsbankernas rediskontering:
1932 1931
Kronor Kronor
högst................ Vi 334,589,400:— */io 403,575,700: —
lägst................“/ii 81,985,500:— *7* 74,575,000: —
i medeltal................ 189,063,500: — 208,617,300: —
Utestående lån ha uppgått till:
1932 1931
Kronor Kronor
högst................31/s 88,136,500: — 37''s 147,848,500: —
lägst................ 7i 58,292,200:— 7* 61,539,400: —
i medeltal............... 70,716,500: 97,245,700:
Å kassakreditiv har utestått:
1932 1931
Kronor Kronor
högst.................. 7i 2,137,100:— ®7» 2,179,500: —
lägst.................. ‘Viä 1,419,800:— 7» 1,629,800: —
i medeltal.................. 1,703,800: - 1,872,100:
14
Bankoutskottett memorial Nr 1.
Kassakreditiv voro den 31 december åren 1932 och 1931 beviljade till
nedanstående belopp samt mot följande säkerheter:
Den 31 dec. 1932 |
Den 31 dec. 1931 |
||
Kronor |
Kronor |
||
beviljat belopp..... |
......... 2,403,100: — |
2,808,500: - |
|
därav: |
|||
mot inteckningar . . . . |
......... 279,300: — |
322,300 |
— |
» obligationer . . . . |
......... 366,200: — |
378,600 |
— |
» aktier........ |
......... 882,000: — |
1,099,000 |
— |
» namnsäkerhet . . |
......... 875,600: — |
1,008,600 |
— |
A giroräkning har i |
riksbanken innestått: |
||
19 32 |
1931 |
||
Kronor |
Kronor |
||
högst............ |
. . . 27u 310,904,200: — |
a/i 290,339,100 |
— |
lägst............ |
. . . 3% 131,710,200: — |
37io 98,806,000 |
— |
i medeltal......... |
....... 218,710,800: — |
181,881,700 |
— |
Riksbankens diskonto och övriga räntesatser hava under år 1932 utgjort:
För lån |
och kassakreditiv |
|||
mot säkerhet av |
||||
År 1932 |
För växlar |
obligationer, |
obligationer, |
mot annan säkerhet |
% |
% |
% |
% |
|
''/i—18A............ |
6 |
6 |
64 |
• 7 |
“/K—V»............ |
H |
54 |
6 |
64 |
s/s—16/b............ |
5 |
5 |
öl |
6 |
”/«—*/•............ |
H |
4'' |
5 |
5£ |
3/tt--3118............ |
4 |
4 |
44 |
5 |
v*—»v» ........... |
H |
4 |
4* |
Ovanstående uppgifter avse växlar och lån på högst 3 månader. För
växlar och lån på längre tid, högst 6 månader, hava räntesatserna varit | %
högre.
Bankoutskottets memorial Nr 1.
15
Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning äro
ställda två fonder, nämligen avbetalningslånefonden och spannmålskreditfonden.
Avbetalningslånefondens fördelning på de olika kontoren den 31 december
1932 samt å fonden utestående belopp framgår av nedanstående översikt:
Huvudkontoret..............
Avdelningskontoret i: Göteborg ....
Malmö.....
Falun......
Gävle .....
Halmstad . . .
Härnösand . .
Jönköping . . .
Kalmar . . . .
Karlskrona . .
Karlstad . . . .
Kristianstad . .
Linköping . . .
Luleå......
Mariestad . . .
Norrköping . .
Nyköping . . .
Sundsvall . . .
Umeå.....
Uppsala . . . .
Visby......
Vänersborg . .
Västerås . . . .
Växjö.....
Örebro.....
Östersund . . .
Avbetal- ningslåne- fonden Kronor |
Därav |
|||
använt Kronor |
oanvänt Kronor |
|||
11,470,000 |
11,098,390 |
30 |
371,609 |
70 |
2,870,000 |
2,782,306 |
51 |
87,693 |
49 |
2,000,000 |
1,864,775 |
79 |
135,224 |
21 |
1,320,000 |
1,161,674 |
- |
158,326 |
— |
1,300,000 |
1,169,972 |
— |
130,028 |
- |
840,000 |
724,216 |
— |
115,784 |
- |
1,060,000 |
936,147 |
— |
123,853 |
— |
2,180,000 |
2,082,608 |
— |
97,392 |
— |
900,000 |
808,621 |
- |
91,379 |
- |
1,200,000 |
1,092,455 |
— |
107,545 |
— |
700,000 |
663,789 |
- |
36,211 |
— |
750,000 |
584,365 |
— |
165,635 |
— |
1,800,000 |
1,603,655 |
— |
196,345 |
— |
2,100,000 |
1,887,927 |
95 |
212,072 |
05 |
470,000 |
445,214 |
— |
24,786 |
- |
1,330,000 |
1,138,414 |
- |
191,586 |
— |
750,000 |
691,855 |
— |
58,145 |
- |
1,350,000 |
1,141,375 |
— |
208,625 |
— |
1,760,000 |
1,616,085 |
— |
143,915 |
— |
1,750,000 |
1,723,364 |
— |
26,636 |
- |
1,300,000 |
1,129,588 |
— |
170,412 |
— |
750,000 |
677,236 |
— |
72,764 |
- |
1,000,000 |
862,672 |
- |
137,328 |
- |
440,000 |
342,924 |
- |
97,076 |
- |
1,100,000 |
1,045,890 |
— |
54,110 |
— |
1,510 000 |
1,425,728 |
81,272 |
- |
|
44,000,000 |
40,701,217 |
55 |
3,298,752 |
45 |
Summa
16
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Den 31 december 1932 utestående belopp fördelar sig på följande sätt:
7 V2 års lån.............kr. 3,924,375:06
5 » » » 33,986,594:83
21/» » » » 2,790,277:66
Summa kr. 40,701,247:55
Räntesatsen var oförändrat 5 % under hela året.
Till spannmålskreditfonden har av 1932 års riksdag anvisats ett reservationsanslag
å 500,000 kronor att utgå av lånemedel. Någon överföring av
detta belopp från riksgäldskontoret har ännu ej visat sig erforderligt, utan
fonden utgjorde vid 1932 års slut fortfarande 2 milj. kronor. Fondens fördelning
på de olika kontoren samt å fonden disponerade belopp den 31
december 1932 framgår av nedanstående översikt:
Fondens belopp Kronor |
Beviljade krediter Kronor |
Utestående belopp Kronor |
||
Huvudkontoret............... |
650,000 |
130,000 |
37,259 |
|
Avdelningskontoret i Malmö..... |
200,000 |
200,000 |
68,507 |
59 |
» i Kristianstad. . |
650,000 |
650,000 |
573,581 |
26 |
» i Vänersborg . . |
500,000 |
500,000 |
500,000 |
— |
Den ej använda delen av såväl denna fond som avbetalningslånefonden
innestår å giroräkning i riksbanken.
Beträffande övriga uppgifter, som tidigare intagits i fullmäktiges berättelse
till bankoutskottet, hänvisas till riksbankens årsbok.
Bankoutskottets memorial Nr 1.
17
Vinst- och förlusträkning, utgående balansräkning m. m.
Bihang till riksdagens protokoll 1933.
8 sami.
Nr 1.
2
18
Bankoutskottets memorial Nr 1
Vinst- och förlust -
DEBET.
(Utgifter och förluster)
Lånerörelsen.
Räntor på upp- och avskrivningsräkning.....
Inom linjen förda, såsom osäkra ansedda lånefordringar
(ej avbetalningslån)..........
U trikesrörelsen.
Av utrikesrörelsen uppkommen förlust......
Aktier.
Bankens för internationell betalningsutj amning
aktier (förda inom linjen).............
Upphörda lånegrenar.
Räntor på lånebanksobligationer..........
Förvaltningskostnad.
Arvoden och avlöningar:
Fullmäktige:
Arvoden .........................
Ersättningar till fullmäktiges vikarier......
Tjänstemän:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
Löner..........................
Ersättningar för flyttningskostnader........
Uniformsbeklädnad åt ordinarie vaktmästare vid
samtliga kontor...................
Arvoden till tjänstemän å utrikesavdelningen
samt till vikarie för föreståndaren för vården
av stora förvaringsvalvet vid huvudkontoret .
Arvoden för postbefordran och inkasseringar. .
Premier till chaufförerna..............
Läkarvård och begravningshjälp..........
Vikariatsersättningar.................
Arvode till vetenskapligt biträde för vården av
riksbankens mynt- och medalj samling.....
Arvode till styrelseledamöter vid avd.-kontoren
i Göteborg och Malmö..............
Arvode till styrelseledamöter vid övriga kontor.
» > ombudsman vid avd.-kont. i Göteborg
» » » » j > Malmö .
> » ombudsmän » avd.-kontoren i Luleå
och Visby.....
Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattningshavare
samt ersättning för extra arbeten m. m.:
arvoden .......................
läkarvård och begravningshjälp.........
uniformsbeklädnad åt icke ordinarie vaktmästare
.........................
Bidrag till utländska studieresor........
Övergångsavlöningsstat vid avd.-kontoret i Göteborg
.........................
Arvoden över stat..................
Transport
1931 |
1 |
9 3 2 |
|||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|||
161 |
87 |
101 |
94 |
||
13,238 |
67 |
24,810 |
— |
24,911 |
94 |
2,178,519 |
18 |
4,978,715 |
50 |
||
1,800,000 |
— |
— |
— |
||
7,674 |
33 |
7,740 |
78 |
||
123,329 |
26 |
122,228 |
86 |
||
7,996 |
22 |
9,728 |
17 |
131,957 |
03 |
2,384,663 |
49 |
2,414,078 |
56 |
||
3,106 |
83 |
6,852 |
21 |
||
9,328 |
32 |
14,740 |
73 |
||
10,982 |
62 |
12,231 |
96 |
||
5,529 |
— |
6,001 |
45 |
||
1,000 |
— |
1,000 |
— |
||
1,517 |
50 |
2,568 |
15 |
||
54,163 |
97 |
51,604 |
32 |
||
600 |
— |
600 |
— |
||
21,580 |
27 |
21,600 |
_ |
||
92,000 |
— |
92,000 |
— |
||
4,800 |
— |
4,800 |
— |
||
3,000 |
— |
2,841 |
66 |
||
1,600 |
— |
1,600 |
— |
||
263,257 |
41 |
304,972 |
58 |
||
— |
— |
571 |
50 |
||
1,659 |
92 |
2,435 |
22 |
||
4,000 |
— |
2,400 |
— |
||
100 |
_ |
100 |
_ |
||
36,387 |
90 |
25,268 |
25 |
2,968,266 |
59 |
7,030,196 |
76 |
— |— |
8,111,591 |
84 |
Bankoutskottets memorial Nr 1. 19
räkning.
1931 |
9 |
3 2 |
||||
KREDIT. |
||||||
(Inkomster och vinster) |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|||
Lånerörelsen. |
||||||
Kantor på diskonterade växlar........... |
11,359,333 |
79 |
13,396,744 |
82 |
||
> > hypoteks- och kommunlån....... |
4,451,076 |
01 |
3,286,467 |
78 |
||
» » kassakreditiv o. kredit i löpande räkn. |
98,751 |
50 |
91,975 |
20 |
||
Avgifter för » ............... |
19,283 |
09 |
15,929 |
26 |
||
Inkasseringsavgifter och provisioner....... |
3,392 |
38 |
8,959 |
23 |
||
Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna |
||||||
fordringar (ej avbetalningslån).......... |
4,301 |
38 |
3,354 |
11 |
16,803,430 |
40 |
Statspapper och obligationer. |
||||||
Räntor.......................... |
1,988,746 |
01 |
5,671,868 |
03 |
||
Vinst vid utlottning och försäljning ....... |
1,771,956 |
40 |
287,868 |
33 |
5,959,736 |
36 |
Övriga inkomster och vinster. |
||||||
Avgifter för i förvar mottagna depositioner: |
||||||
öppna ........................ |
142,010 |
36 |
150,077 |
75 |
||
slutna ........................ |
268 |
60 |
629 |
60 |
||
Vinst vid köp och försäljning av utländskt guld- |
||||||
mynt och guld efter vikt............. |
2,064,607 |
29 |
131,029 |
51 |
||
Utdelning å aktier.................. |
93,000 |
— |
107,004 |
— |
||
Tillfälliga räntor.................... |
343 |
96 |
25 |
87 |
||
Provisioner....................... |
12,112 |
69 |
1,651 |
41 |
||
Pappersmagasinet................... |
1,316 |
— |
1,520 |
— |
||
Inkomster av fastigheter och diverse: |
||||||
vid huvudkontoret................. |
1,495 |
34 |
1,450 |
— |
||
vid avdelningskontoren.............. |
294,291 |
66 |
286,425 |
26 |
A7Q 3 |
|
/ Transport |
22,306,286 |
46 |
23,442,980 |
16 |
20 Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust -
1931 |
19 3 2 |
|||||
DEBET. |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|||
Transport |
7,030,196 |
76 |
_ |
_ |
8,111,591 |
84 |
Pensionsstat: |
||||||
Pensioner till f. d. befattningshavare vid riks- |
||||||
banken ........................ |
271,349 |
— |
259,038 |
38 |
||
Dyrtidstillägg: |
||||||
Till fullmäktiges deputerade............ |
4,046 |
— |
3,451 |
|||
A avlöningar och arvoden i riksbanken..... |
322,158 |
19 |
296,821 |
03 |
||
Till f. d. befattningshavare vid riksbanken . . . |
32,579 |
— |
29,132 |
— |
||
> pensionärer, tillhörande riksbankens änke- |
||||||
och pupillkassor m. fl............. |
26,895 |
— |
23,447 |
— |
||
> riksbankens befattningshavare å vid andra |
||||||
statens verk uppburna arvoden....... |
671 |
— |
450 |
— |
353,301 |
03 |
Förvaltningsutgifter för banken i dess helhet: |
||||||
Inventarier och deras underhåll.......... |
66,200 |
36 |
52,847 |
27 |
||
Fastighetsutskylder, renhållning av gator och |
||||||
gårdar ........................ |
75,208 |
35 |
63,577 |
02 |
||
Fastighetsunderhåll.................. |
58,990 |
51 |
77,958 |
72 |
||
Kontorshyra...................... |
26,250 |
— |
22,575 |
— |
||
Värme och belysning................ |
116,805 |
88 |
110,527 |
07 |
||
Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar |
44,049 |
02 |
42,055 |
72 |
||
Kostnader för blanketter, räkenskapers bindning, |
||||||
tidningar, böcker o. d............... |
80,480 |
93 |
76,504 |
17 |
||
Annonser och kungörelser.............. |
30,152 |
61 |
24,824 |
47 |
||
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter. . |
276,650 |
02 |
261,359 |
81 |
||
Lagsöknings- och rättegångskostnader...... |
2,687 |
40 |
5,058 |
92 |
||
Revisionskostnader vid avdelningskontoren . . . |
13,103 |
42 |
13,632 |
45 |
||
Kostnader för soliditetsupplysningar, varav för |
||||||
huvudkontoret år 1932 kr. 24,246:92. Se nedan. |
— |
— |
41,244 |
92 |
||
Transportkostnader.................. |
9,781 |
59 |
10,001 |
70 |
||
Diverse utgifter vid samtliga kontor....... |
73,319 |
60 |
67,006 |
29 |
869,173 |
53 |
Särskilda förvaltningsutgifter vid huvud- |
||||||
kontoret: |
||||||
Kostnader för löpande utgifter vid Tumba pap- |
||||||
persbruk utöver av bruket gottgjorda belopp . |
359,576 |
05 |
447,863 |
43 |
||
Kontroll vid sedelpapperstillverkningen..... |
3,785 |
— |
4,307 |
75 |
||
Kostnader för löpande utgifter vid riksbankens |
||||||
sedeltryckeri utöver av tryckeriet gottgjorda |
||||||
belopp........................ |
447,419 |
13 |
402,321 |
16 |
||
Sedelförstöring..................... |
880 |
41 |
648 |
62 |
||
Eldsläckningsanstalter och vattenförbrukning . . |
3,628 |
03 |
3,283 |
82 |
||
Renhållning inom bankhuset............ |
17,875 |
37 |
18,245 |
69 |
||
Bevakning av » ............ |
35,823 |
60 |
25,563 |
10 |
||
Soliditetsupplysningar*)............... |
25,814 |
20 |
— |
— |
||
Rese- och traktamentskostnader vid inspektion |
||||||
och inventering av avdelningskontoren .... |
17,507 |
90 |
10,530 |
55 |
||
Diverse reseersättningar ............... |
7,872 |
85 |
3,622 |
85 |
||
Kostnader för riksbankens historik........ |
45,126 |
77 |
1,000 |
— |
917,386 |
97 |
*) Huvudkontorets kostnader härför år 1932 |
||||||
kr. 24,246: 92 ingå i beloppet för banken i dess |
||||||
helhet. |
||||||
Transport |
9,526,883 |
95 |
10,510,491175 |
räkning (forts.).
Bankoutskottets memorial Nr 1.
21
1931
19 3 2
KREDIT.
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
Transport
22 Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust -
1931 |
1 |
9 |
3 2 |
|||
DEBET |
||||||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||||
Transport |
9,526,883 |
95 |
— |
_ |
10,510,491 |
75 |
Övriga utgifter och förluster: |
||||||
Ränta ä 4 ''/a % å pensionsfonden.......... |
83,591 |
08 |
90,637 |
10 |
||
Falukontorets nybyggnad skonto enligt 1929 års |
||||||
riksdagsbeslut.................... |
1,515 |
45 |
— |
— |
||
Malmökontorets ombyggnadskonto enligt 1931 |
||||||
års riksdagsbeslut................. |
2,804 |
— |
67,734 |
85 |
||
Norrköpingskontorets nybyggnadskonto enligt |
||||||
1931 års riksdagsbeslut.............. |
39,597 |
62 |
252,387 |
88 |
||
Tilläggsanslag för vägen Tumba—Uttran..... |
— |
— |
10,000 |
— |
||
Bidrag enl. Bankoreglementets § 45 mom. 1 och 2 |
29,748 |
— |
30,473 |
71 |
||
Diverse ......................... |
416 |
95 |
684 |
48 |
451,918 |
02 |
9,684,557 |
05 |
10,962,409 |
77 |
|||
Saldo, vinst (utom avbetalningslånefonden) . . . |
12,621,729 |
41 |
12,480,570 |
39 |
||
Summa |
22,306,286 |
46 |
23,442,980 |
16 |
||
Avbetalningslånefondens |
||||||
DEBET. |
||||||
Inom linjen förda lån................ |
20,345 |
10 |
16,152 |
80 |
||
Saldo, vinst...................... |
2,037,086 |
55 |
2,042,483 |
84 |
||
Summa |
2,057,431 |
65 |
2,058,636 |
64 |
||
Riksbankens hela vinst utgör alltså Kronor |
14,658,815 |
96 |
14,523,054 |
23 |
räkning (forts.).
Bankoutskottets memorial Nr 1.
23
KREDIT. Transport .y//'' |
1931 |
19 3 2 |
||||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||||
22,306,286 |
46 |
23,442,980 |
16 |
|||
Summa |
22,306,286 |
46 |
— |
— |
23,442,980 |
16 |
vinsträkning. KREDIT. |
2,054,281 3,150 |
47 18 |
2,057,550 1,085 |
88 76 |
||
| Kapitalinbetalningar å inom linjen förda avbe-talningsl&n...................... |
||||||
Summa |
2,057,431 |
65 |
2,058,636 |
64 |
24
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Utgående
1931 |
1 |
9 |
3 2 |
|||
DEBET. |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|||
(Tillgångar och fordringar) |
||||||
Kassa. |
||||||
Metallisk kassa: |
||||||
(enl. 8 § i lagen för Sveriges riksbank) |
||||||
Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention |
45,547,440 |
— |
45,617,930 |
— |
||
Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt |
80,321,857 |
71 |
85,334,931 |
82 |
||
Utländskt guldmynt.............. |
79,950,752 |
63 |
75,026,235 |
04 |
205,979,096 |
86 |
Annan kassatillgång. |
||||||
Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention |
||||||
ävensom kopparnickelmynt........ |
4,100,652 |
90 |
5,708,293 |
15 |
||
Äldre svenskt silvermynt........... |
797 |
70 |
713 |
30 |
||
Brons-, järn- och kopparmynt........ |
92,530 |
95 |
163,468 |
76 |
||
Enskilda bankers postremissväxlar, checkar |
||||||
m. m................ |
27,499,133 |
72 |
12,706,757 |
02 |
||
Utländska bankers sedlar.......... |
116,415 |
90 |
93,055 |
90 |
18,672,288 |
13 |
237,629,581 |
51 |
224,651,384 |
99 |
|||
Statspapper och obligationer. |
||||||
In- och utländska statspapper........ |
3,730,429 |
45 |
238,363,683 |
88 |
||
Inhemska obligationer (icke stats-)..... |
93,700 |
— |
— |
— |
||
Upplupna, ej betalda räntor......... |
47,217 |
70 |
2,018,415 |
13 |
240,382,099 |
01 |
Lånerörelsen. |
||||||
Diskonterade växlar.......... |
482,363,009 |
89 |
134,284,733 |
18 |
||
Hypoteks- och kommunlån...... |
73,583,435 |
— |
68,779,178 |
03 |
||
Kassäkreditiv och kredit i löpande räkning |
2,179,510 |
52 |
1,513,833 |
93 |
||
På indrivning beroende medel....... |
14,780 |
47 |
1,081 |
95 |
||
Beräknade räntor...... |
180,867 |
25 |
312,628 |
18 |
204,891,455 |
27 |
Utrikesrörelsen. |
||||||
Köpta växlar, betalbara i utlandet..... |
154,372 |
96 |
24,848,131 |
66 |
||
Fordran i löpande räkning hos utländska |
||||||
banker och bankirer............ |
53,575,659 |
37 |
189,622,891 |
84 |
214,471,023 |
50 |
Diverse räkningar...... |
7,056,545 |
65 |
19,704,879 |
91 |
||
Summa |
860,609,109 |
77 |
— |
-| 904,100,842 |
68 |
DEBET. |
|
Utestående avbetalningslån . . |
innestående |
Summa |
Avbetalningslånefondens
41,106,338 |
03 |
— |
— |
40,701,247 |
55 |
2,893,661 |
97 |
— |
— |
3,298,752 |
45 |
44,000,000 |
— |
— |
— |
44,000,000 |
— |
Bankoutskottets memorial Nr 1.
25
balansräkning.
1931 |
1 |
9 |
3 2 |
|||
Kronor |
Kronor |
| |
Kronor |
|||
KREDIT. |
||||||
(Skulder) |
||||||
Utelöpande sedlar. |
||||||
Den 31 december utelöpande sedlar .... |
582,676,510 |
77 |
— |
-- |
598,214,839 |
90 |
Postväxelräkning. |
||||||
Den 31 december utelöpande postremiss- |
988,723 |
87 |
||||
1,196,304 |
72 |
— |
— |
|||
Giroräkning. |
||||||
Å giroräkning bokförd skuld........ |
172,081,130 |
93 |
— |
— |
201,567,470 |
35 |
Lånerörelsen. |
||||||
Upp- och avskrivningSräkning........ |
24,045 |
97 |
15,030 |
01 |
||
Inkasseringsavgifter för diskonterade växlar |
59,386 |
43 |
17,905 |
07 |
||
Beräknade räntor................ |
3,303,718 |
95 |
353,999 |
13 |
386,934 |
21 |
Utrikesrörelsen. |
||||||
Skuld till utländska banker......... |
4,476,858 |
87 |
896,000 |
11 |
||
Sålda, ej levererade utländska valutor . . . |
29,644 |
35 |
— |
— |
896,000 |
11 |
Upphörda lånegrenar. |
||||||
Lånebanksobligationer med 4lln% ränta . . |
120,666 |
88 |
120,666 |
88 |
||
» » 4 » » . . |
56,512 |
49 |
56,512 |
49 |
||
» » 3 » » . . |
227 |
19 |
227 |
19 |
||
Ej uttagna räntor på förestående obliga- |
||||||
tioner..................... |
4,022 |
29 |
4,735 |
03 |
182,141 |
59 |
Övriga skulder. |
||||||
Statsverkets andel av riksbankens vinst, att |
||||||
utbetalas under nästkommande år ... . |
8,000,000 |
— |
7,000,000 |
— |
||
1,983,074 273,445 |
08 |
2,146,734 5,871,382 |
95 |
|||
Diverse räkningar............... |
07 |
69 |
15,018,117 |
64 |
||
Kapitalbalans. |
||||||
50.000. 000 20.000. 000 |
_ |
50.000. 000 20.000. 000 |
_ |
|||
_ |
_ |
|||||
Reserverade medel, utgörande: |
||||||
återstående vinstmedel från föregående år |
1,664,744 |
82 |
2,323,560 |
78 |
||
vinst för året................. |
14,658,815 |
96 |
14,523,054 |
23 |
86,846,615 |
01 |
Anm. Värdet av riksbankens fasta egen-dom samt mynt- och medaljsamling finnes |
||||||
Summa |
860,609,109 |
77 |
— |
— |
904,100,842 |
68 |
ställning den 31 december. |
||||||
KREDIT. |
||||||
För utlämnande av avbetalningslån anvisad |
||||||
44,000,000 |
_ |
_ |
_ |
44,000,000 |
— |
|
Summa |
44,000,000 |
— |
44,000,000 |
26
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vissa enligt särskilda föreskrifter inom linjen förda tillgångar
och skulder vid 1931 och 1932 års slut.
1931 |
1932 |
|||
Kronor |
Kronor |
|||
Tillgångar. Inventarievärdet av vattenstämplat papper för postre- |
||||
missväxlar m. m....................... |
12,334 |
— |
10,814 |
— |
Metallvärdet av riksbankens mynt- och medalj sam ling |
33,226 |
22 |
33,2 26 |
22 |
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens |
||||
slut enligt nedanstående specifikation......... |
13,115,800 |
— |
13,115,800 |
— |
Summa |
13,161,360 |
22 |
13,159,840 |
22 |
Fastigheten i: |
||||
Stockholm.......................... |
4,250,000 |
— |
4,250,000 |
— |
Göteborg........................... |
800,000 |
— |
800,000 |
— |
Malmö............................. |
425,000 |
— |
425,000 |
— |
Falun............................. |
170,000 |
— |
170,000 |
— |
Gävle............................. |
200,000 |
— |
200,000 |
— |
Halmstad........................... |
375,000 |
— |
375,000 |
— |
Härnösand.......................... |
144,000 |
— |
144,000 |
— |
Jönköping........................... |
115,000 |
— |
115,000 |
— |
Kalmar............................ |
350,000 |
— |
350,000 |
— |
Karlskrona.......................... |
550,000 |
— |
550,000 |
— |
Karlstad............................ |
150,000 |
— |
150,000 |
— |
Kristianstad......................... |
230,000 |
— |
230,000 |
— |
Linköping........................... |
300,000 |
— |
300,000 |
— |
Luleå............................. |
325,000 |
— |
325,000 |
— |
Mariestad........................... |
135,000 |
— |
135,000 |
— |
Norrköping *) ........................ |
— |
— |
— |
— |
Nyköping........................... |
322,000 |
— |
322,000 |
— |
Sundsvall........................... |
250,000 |
— |
250,000 |
— |
Uppsala............................ |
535,000 |
— |
535,000 |
— |
Visby............................. |
225,000 |
— |
225,000 |
— |
Vänersborg.......................... |
250,000 |
— |
250,000 |
— |
Växjö............................. |
315,000 |
— |
315,000 |
— |
Örebro............................. |
250,000 |
— |
250,000 |
— |
Östersund........................... |
115,000 |
— |
115,000 |
— |
Tumba ............................ |
2,334,800 |
— |
2,334,800 |
|
*) Anm. Taxeringsvärde å fastigheten i Norrköping ännu ej åsatt |
||||
Summa |
13,115,800 |
— |
13,115,800 |
— |
Skulder. Utelöpande transportsedlar samt sedlar å 3 och 2 rdr |
||||
specie på ofärgat papper................. |
338,825 |
90 |
338,786 |
90 |
Utelöpande bankosedlar å riksdaler och skillingar . . . |
1,315,328 |
04 |
1,315,328 |
04 |
Lånebanksobligationer å 4 % med ränta på ränta .... |
548 |
08 |
548 |
08 |
» med 4 ‘/s % ränta........ |
5,527 |
07 |
5,527 |
07 |
» » 3 % » ........ |
588 |
64 |
588 |
64 |
Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och |
||||
1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar)......... |
924 |
61 |
924 |
61 |
Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen, |
||||
utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . . |
417 |
58 |
417 |
58 |
Summa |
1,662,159 |
92 |
1,662,120 |
92 |
Bankoutskottets memorial Nr 1.
27
Huvudkontorets och avdelningskontorens vinst- och förlusträkningar.
Vinst å riks- |
Vinst å av- |
Summa vinst |
Summa vinst |
|||||
bankens eget |
betalnings- |
år 1932 |
år 1931 |
|||||
kapital |
lånefonden |
|||||||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|||||
Vid huvudkontoret........ |
7,346,142 |
61 |
544,952 |
73 |
7,891,095 |
34 |
8,594,914 |
48 |
Vid kontoret i: Göteborg..... |
1,692,980 |
02 |
136,728 |
66 |
1,829,708 |
68 |
1,302,165 |
34 |
Malmö...... |
2,090,029 |
74 |
90,165 |
07 |
2,180,194 |
81 |
1,455,420 |
88 |
Falun....... |
— |
— |
59,386 |
80 |
53,177 |
28 |
131,733 |
44 |
Gävle....... |
101,956 |
20 |
57,131 |
55 |
159,087 |
75 |
235,574 |
67 |
Halmstad .... |
11,787 |
98 |
37,867 |
23 |
49,655 |
21 |
69,357 |
17 |
Härnösand .... |
34,637 |
95 |
46,936 |
80 |
81,574 |
75 |
160,085 |
76 |
Jönköping .... |
47,351 |
98 |
103,371 |
50 |
150,723 |
48 |
175,338 |
96 |
Kalmar...... |
121,214 |
99 |
40,014 |
47 |
161,229 |
46 |
147,566 |
18 |
Karlskrona .... |
8,766 |
89 |
55,437 |
62 |
64,204 |
51 |
80,048 |
02 |
Karlstad..... |
— |
— |
32,152 |
18 |
— |
— |
* 83,513 |
11 |
Kristianstad . . . |
113,605 |
10 |
30,916 |
84 |
144,521 |
94 |
150,304 |
29 |
Linköping .... |
106,347 |
06 |
85,649 |
58 |
191,996 |
64 |
187,530 |
59 |
Luleå....... |
104,820 |
68 |
99,530 |
76 |
204,351 |
44 |
262,776 |
64 |
Mariestad .... |
— |
— |
22,646 |
85 |
— |
— |
7,915 |
94 |
Norrköping . . . |
125,951 |
86 |
62,104 |
94 |
188,056 |
80 |
219,905 |
79 |
Nyköping .... |
18,249 |
37 |
35,954 |
51 |
54,203 |
88 |
100,306 |
32 |
Sundsvall .... |
243,659 |
22 |
60,216 |
99 |
303,876 |
21 |
236,549 |
83 |
Umeå....... |
61,754 |
08 |
81,940 |
41 |
143,694 |
49 |
116,666 |
69 |
Uppsala..... |
133,750 |
18 |
81,217 |
89 |
214,968 |
07 |
248,243 |
55 |
Visby....... |
3,803 |
71 |
62,759 |
28 |
66,562 |
99 |
80,290 |
48 |
Vänersborg . . . |
— |
— |
31,914 |
95 |
17,254 |
72 |
21,366 |
42 |
Västerås..... |
13,215 |
39 |
44,932 |
15 |
58,147 |
54 |
98,923 |
40 |
Växjö....... |
5,438 |
98 |
16,650 |
90 |
22,089 |
88 |
13,868 |
08 |
Örebro...... |
155,951 |
12 |
53,312 |
72 |
209,263 |
84 |
331,319 |
52 |
Östersund .... |
34,382 |
61 |
68,590 |
46 |
102,973 |
07 |
147,130 |
41 |
12,575,797 |
72 |
2,042,483 |
84 |
14,542,612 |
78 |
14,658,815 96 |
||
å riksbankens |
Nettoförlust |
Nettoförlust |
||||||
eget kapital |
år 1932 |
år 1931 |
||||||
Avgår förlust: |
||||||||
Vid kontoret i Falun ...... |
6,209 |
52 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
» »i Karlstad..... |
40,840 |
81 |
— |
— |
8,688 |
63 |
— |
— |
» »i Mariestad .... |
33,516 |
77 |
— |
— |
10,869 |
92 |
— |
— |
» »i Vänersborg . . . |
14,660 |
23 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
95,227133 |
— |
— |
19,558 |
55 |
— |
— |
||
12,480,570 39 |
2,042,483|84 |
14,523,054 |
23 |
14,658,815 |
96 |
Anni.: Vinstresultaten för avdelningskontoren böra bedömas med hänsyn till rediskonteringens
ringa omfattning under året.
28
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Bankens
styrelse.
Göta kanal -verk.
Delegerade
för riksdagens
verk.
Inventeringar
vid
huvudkontoret.
Inspektioner
och
särskilda
undersökningar
vid
avdelningskontoren.
Riksbankens styrelse m. m.
§ 1.
Under tiden efter det val av fullmäktige, som ägt rum år 1932, och intill
utgången av samma år hava inom riksbankens styrelse de förändringar
skett, att, sedan herr Sköld den 24 september utnämnts till statsråd och till
följd därav frånträtt befattningen såsom fullmäktig, undertecknad Björnsson
den 30 i samma månad inträtt såsom fullmäktig, efter det såväl förste
suppleanten herr Wilhelmsson som andre suppleanten herr Abrahamsson
förklarat sig förhindrad att emottaga ifrågavarande uppdrag; och har undertecknad
Björnsson därvid jämväl övertagit uppdraget såsom inspekterande
fullmäktig för Tumba bruk.
Den av Kungl. Majit förordnade suppleanten herr Örne har under år 1932
tjänstgjort 103 dagar.
Av de utav riksdagen valda suppleanterna hava under året herr Wilhelmsson
tjänstgjort 118 dagar och undertecknad Björnsson i tiden före ovanberörda
den 30 september 14 dagar.
§ 2.
Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret hava fullmäktige utsett
ordföranden för fullmäktige därstädes K. Hildebrand och bankokommissarien
A. Bertil att under år 1933 å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar deltaga herr Hildebrand såsom ledamot i direktionen för Göta kanalverk
och herr Bertil såsom ombud vid revisionen av samma verk.
§ a
Till
delegerade för riksdagens verk för år 1933 hava fullmäktige utsett
undertecknade Amnér och Widell.
§ 4.
Föreskrivna inventeringar av huvudkontorets kassor och förvaringsrum
hava under år 1932 på behöriga tider ägt rum, utan att anledning till anmärkning
därvid förekommit.
§ 5.
Inspektioner av avdelningskontoren hava under år 1932 verkställts
av undertecknad Booth vid kontoren i Jönköping, Linköping och Stadsvall,
av undertecknad Amnér vid kontoren i Luleå, Umeå och Visby, samt
av undertecknad Larsson vid kontoren i Göteborg, Malmö, Falun, Gävle,
Halmstad, Härnösand, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Mariestad,
Norrköping, Nyköping, Uppsala, Vänersborg, Västerås, Växjö, Örebro
och Östersund.
Dessutom hava under året särskilda undersökningar genom därtill utsedda
tjänstemän verkställts vid samtliga avdelningskontor.
Bankoutskottets memorial Nr 1.
29
§ 6.
I skrivelse den 31 mars 1932 till konstitutionsutskottet med yttrande över Utredning
motioner med förslag till grundlagsändringar, avseende riksbankens organi- organisation,
hava fullmäktige bland andra synpunkter, som borde beaktas vid en sation m. m.
eventuell utredning om riksbankens organisation, understrukit önskvärdheten
av att utredningen bomme att omfatta dels möjligheten att bereda fullmäktige
större handlingsfrihet i fråga örn den inre organisationen, dels ock frågan
örn riksbankens revisionsväsen.
I anslutning härtill hava fullmäktige beslutit låta verkställa en utredning
enligt vissa av fullmäktige angivna riktlinjer. Utredningen skall omfatta
såväl arbetsuppgifterna för de olika avdelningarna och samarbetet mellan
dem som även spörsmål, sammanhängande med personalorganisationen.
Huvudsyftet med utredningen är att åstadkomma en undersökning
rörande vilka ändringar, som kunna vara påkallade ur synpunkten att
åstadkomma en så effektiv arbetsorganisation som möjligt, varigenom riksbanken
på bästa möjliga sätt kunde tillgodose de ökade anspråk, som under
nuvarande tidsförhållanden stålhäs på banken.
Fullmäktige hava uppdragit åt kamrern E. Wilhelmsson att med biträde
av tjänstemannen i 22:a lönegraden G. Waldau under deputerades överinseende
verkställa ifrågavarande utredning.
§ 7.
På sätt närmare framgår av den redogörelse, fullmäktige i skrivelse den
11 april 1932 lämnat bankoutskottet, har riksbanken jämte Skandinaviska
kreditaktiebolaget och Aktiebolaget Svenska handelsbanken i februari 1932 stadå medel
lämnat Svenska tändsticksaktiebolaget viss kredit mot säkerhet av bland ^
annat 900,000 dollars obligationer av Tyska rikets 6 % internationella lån gong till
. ioqa tyska sta
av
ar 1930. tens 6 %
Konkursförvaltningen för International Match Corporation hade gjort gäl- obligationer
lande, att Skandinaviska kreditaktiebolaget obehörigen förfogat över nominellt av år 1930‘
50 milj. dollars obligationer av nämnda lån, och att häri inginge 600,000
dollars av ovannämnda till riksbanken som säkerhet överlämnade obligationer.
Med anledning härav har konkursförvaltningen uttagit stämning å riksbanken
och vissa andra svenska banker och i samband härmed utverkat kvarstad
å en del av de hos Chase National Bank, New York, för räkning Lee, Higginson
& Co. därstädes innestående kupongmedel, avsedda för betalning av
den kupong till obligationer av berörda lån, vilken förföll den 15 juli 1932.
Efter förhandlingar har överenskommelse numera träffats, varigenom pantsättningen
av ifrågavarande obligationer å 600,000 dollars godkänts. Under
förutsättning att denna överenskommelse godkännes av den amerikanska
konkursdomstolen och dess beslut vinner laga kraft, kommer rättstvisten
att nedläggas och kvarstaden att upphävas.
Överenskommelse
ang. kvar
-
BO
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Ang. brandväsendet
inom bankens
byggnad
i Stockholm.
Ang. ombudsmännen
vid vissa
avdelningskontor.
Styrelserna
för avdelningskontoren.
§ 8.
Fullmäktige hava uppdragit åt Stockholms stads brandchef Harald Selldén
att från och med den 1 januari 1933 tillsvidare omhänderhava överinseendet
över brandväsendet inom riksbankens härvarande byggnad mot ett arvode
av 600 kronor för år, utan rätt till dyrtidstillägg därå.
§ 9.
Då ombudsmansgöromålen vid avdelningskontoret i Visby visat sig vara
av synnerligen obetydlig omfattning, hava fullmäktige beslutit att med utgången
av år 1932 indraga ombudsmansbefattningen vid kontoret.
Då vidare ombudsmansgöromålen vid avdelningskontoret i Malmö ansetts
icke vara mera betungande än att en nedsättning av ombudsmannens arvode
från 3,000 kronor till 2,000 kronor för år synts skälig, hava fullmäktige vid
förordnande av ny ombudsman vid kontoret fastställt arvodet för denne till
2,000 kronor för år.
I samband härmed hava fullmäktige av enahanda skäl beslutit, att frågan
örn nedsättning av arvodet till ombudsmannen vid kontoret i Göteborg skulle
framdeles tagas under övervägande.
§ 10.
I avseende å styrelserna för avdelningskontoren hava under år 1932 följande
förändringar ägt rum:
Vid kontoret i Karlskrona har vice ordföranden i styrelsen grosshandlaren
Svante Lindahl avlidit; och har till ledamot efter honom förordnats förste
suppleanten överstelöjtnanten Fredrik von Otter.
Vid kontoret i Kristianstad har verkställande styrelseledamoten Reinhold
Bruhn från och med den 1 oktober 1932 beviljats avsked med pension; och
har till verkställande styrelseledamot i hans ställe förordnats kamrern vid
kontoret i Visby Leo Olsson.
Vid kontoret i Luleå har ordföranden i styrelsen disponenten Gustaf Burström
avlidit; och har till ledamot efter honom förordnats förste suppleanten
grosshandlaren Jonas Sjölin.
Vid kontoret i Växjö har till tredje suppleant utsetts ombudsmannen hos
Kronobergs läns försäkringsbolag Herman Wetterling.
Till ledamöter och suppleanter i styrelserna för avdelningskontoren år
1933 hava förordnats samma personer, som vid 1932 års slut voro därtill
förordnade, med följande undantag och förändringar:
Vid kontoret i Malmö har verkställande styrelseledamoten John Berlings
förordnande begränsats till och med den 30 september 1933;
vid kontoret i Jönköping har till ledamot i stället för fd. folkskolinspektören
Robert Johansson-Dahr valts förutvarande förste suppleanten lantbrukaren
Elof Andersson; till suppleanter hava valts förutvarande supplean
-
BankoutsTcottets memorial Nr 1.
31
terna landskamrern Johan Wallinder och grosshandlaren Alfred Björk samt
ordföranden i Jönköpings drätselkammare Carl Gustaf Gustafsson;
vid kontoret i Linköping har till ledamot i stället för direktören August
Tollin valts förutvarande andre suppleanten länsnotarien Algot Pehardt; till
suppleanter hava valts nuvarande förste suppleanten brukspatronen Ivar af
Burén samt direktören Carl Leopold Sabelström och handlanden Johan
Axel Pihl.
§ 11.
De under § 14 i 1931 års statsrevisorers berättelse omförmälda av fullmäktige
enligt bemyndigande av samma års riksdag beslutade ombyggnadsoch
reparationsarbetena inom riksbankens fastighet i Malmö samt byggnadsarbetena
i Norrköping för uppförande av en nybyggnad åt bankens därvarande
avdelningskontor äro numera avslutade och efter verkställda
besiktningar godkända. Nybyggnaden har den 26 september 1932 tagits i
anspråk av kontoret.
Kostnaderna för ifrågavarande arbeten hava uppgått till 67,734 kronor
85 öre vid kontoret i Malmö och 291,985 kronor 50 öre vid kontoret i Norrköping.
Det till arbetena vid förstnämnda kontor anvisade anslaget har
överskridits med 7,234 kronor 85 öre, huvudsakligen till följd därav, att
under arbetets gång vissa kostsamma extra arbeten visat sig vara ofrånkomliga.
Kostnaderna för nybyggnaden i Norrköping hava däremot understigit
det därför anvisade anslaget med 38,014 kronor 50 öre.
§ 12.
I särskilda skrivelser hade fullmäktige under nästlidet år gjort framställning
dels till Konungen örn upplåtande av viss tomtmark för uppförande
å densamma av en byggnad för riksbankens sedeltryckeri, dels ock hos
bankoutskottet örn medgivande att å nämnda tomtmark låta uppföra ifrågavarande
byggnad. Då förstnämnda skrivelse icke föranledde proposition
till riksdagen, hade utskottet funnit den senare framställningen icke föranleda
någon utskottets åtgärd.
Med anledning därav hava fullmäktige föranstaltat om förnyad utredning
av frågan örn beredande av lämpliga lokaler för sedeltryckeriet; och skall,
med hänsyn till den trängande nödvändigheten av tryckeriets flyttning, utredningen
snarast möjligt slutföras, varefter fullmäktige komma att till
utskottet avgiva nytt förslag i ärendet.
§ 13.
Nästlidet års bankoutskott har i sitt utlåtande nr 64, angående riksbankens
bidrag till bankostatens änke- och pupillkassa m. m., uttalat önskvärdheten,
att änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk
måtte sättas i stånd att höja pensionsförmånerna till likställighet med
vad som gäller i förstnämnda kassa, samt framhållit, bland annat, att höj
-
Byggnadsarbeten
för riksbankens
fastigheter
i naimo
och Norrköping.
Utredning
ang. nya
lokaler föi
sedeltryckeriet.
Utredning
om höjning
av pensionsförmånerna
från avdelningskontorens
änkekassa.
32
Bankoutskottets memorial Nr 1.
ning av pensionsavgifterna syntes ofrånkomlig. I anledning härav hava
fullmäktige uppdragit åt deputerade att låta verkställa utredning rörande
sådan höjning av pensionsförmånerna i avdelningskontorens kassa.
Med hänsyn till den reglering av avlönings- och pensionsförhållandena
vid riksdagens verk, vilken torde vara att förvänta inom de närmaste åren,
hava deputerade ansett lämpligast att i avbidan härå och till dess den nu
rådande ekonomiska depressionen övervunnits låta anstå med ifrågavarande
utredning; och hava fullmäktige i anslutning härtill beslutit, att med nämnda
utredning skall tillsvidare anstå.
Kassation- Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året ägt
T^urnbabruk rum’ utan att anledning till anmärkning därvid förekommit.
Berättelser Fullmäktige överlämna härjämte från styrelserna för bankens samtliga
*nfngskon- avdelningskontor i behörig tid inkomna berättelser för år 1932 ävensom
toren. avdelningskontorens revisorers berättelser för år 1931.
I fråga örn avdelningskontoren i Göteborg och Malmö äro framställningar
gjorda örn avskrivning av vissa inom linjen förda fordringar. Dessa framställningar
hava i vanlig ordning prövats av de för kontoren utsedda revisorerna;
och fullmäktige hava för sin del icke något att erinra mot att
ifrågavarande fordringar avskrivas.
Stockholm den 12 januari 1933.
§ 14.
§ 15.
Ivar Rooth.
Viktor Larsson.
ADOLF af JOCHNICK.
Ludvig Widell.
Martin Fehr.
A. Amnér.
Edv. Björnsson.
Marcus Öhlin.
Stockholm 1933, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.
330100