Bevillningsutskottets betänkande Nr 78.
1
Nr 78.
Ankom till riksdagens kansli den 22 juni 1933 kl. 10 i. m.
Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1933/1934, m. m.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed
förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1933/1934 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag
fastställda grunder.
På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdragav
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1933 (bilaga
till 1933 års statsverksproposition: inkomsterna), bar chefen för finansdepartementet
nämnda dag underställt Kungl. Marits prövning finansplan
och inkomstberäkning för budgetåret 1933/1934 jämte därmed sammanhängande
frågor. Departementschefen har därvid anmält, bland
annat, riksräkenskapsverkets skrivelse den 8 december 1932 med inkomstberäkning
för nämnda budgetår (Inkomsterna: bilaga I).
I en den 9 juni 1933 dagtecknad proposition, nr 271, har Kungl. Majit
framlagt förslag till beräkning av vissa inkomster i riksstaten för budgetåret
1933/1934 m. m.
I sitt anförande till förenämnda statsrådsprotokoll den 3 januari 1933
uttalade departementschefen sig till en början örn det ekonomiska läget
under år 1932. Han erinrade därvid, att hans företrädare i ämbetet vid
framläggande av statsverkspropositionen för budgetåret 1932/1933 framhållit,
att i främsta rummet det allmänna internationella läget med dess
möjligheter till ogynnsamma återverkningar i olika riktningar vore ägnat
att ingiva allvarliga farhågor. 1932 års konjunkturutveckling bade
dessvärre besannat dessa farhågor. Det funnes emellertid vissa tecken,
vilka häntydde på att världens ekonomiska utveckling efter den katastrofala
skärpning av krisläget, som första hälften av år 1932 innebar,
under det andra halvåret inträtt i ett till utvecklingsriktningen mera
obestämt konjunkturläge, som måhända skulle kunna beteckna begynnel
sen av en kommande återhämtning, därest i de olika länderna en ekonomisk
politik fördes, som vore ägnad att befordra en sådan utveckling, och
därest vidare ett internationellt samarbete kunde uppnås, som underlättade
denna, politik i de olika länderna. Huruvida nämnda politiska för
flihang
till riksdagens protokoll 19.13. 7 sami. Nr 78.
1
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 78.
utsättningar för ett uppsving kunde förverkligas, läge emellertid ännu
i vida fältet.
Enligt vad departementschefen anförde vid anmälan av finansplanen
utvisade statsverkets kassafond, som vid ingången av budgetåret 1931/
1932 uppgick till 75.89 miljoner kronor, vid slutet av samma budgetår en
behållning av allenast 13.27 miljoner kronor. Detta belopp vore så mycket
mera otillräckligt, som det med säkerhet kunde förutses, att den löpande
statsregleringen komme att utfalla med avsevärt underskott. Beträffande
storleken av detta underskott vore det tydligen vid tidpunkten för statsverkspropositionens
avlåtande vanskligt att närmare uttala sig. Man
måste dock utgå ifrån att kassafondens behållning icke komme att förslå
för att möta den väntade belastningen vid budgetårets utgång, för såvitt
icke särskilda åtgärder vidtoges för förstärkning av fonden.
Förslag till åtgärder i sådant syfte framlades i proposition nr 2. Med
bifall till denna proposition har riksdagen fastställt tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1932/1933, å vilken bland annat upptagits ett anslag
å 75.6 miljoner kronor till förstärkning av statsverkets kassafond. Därjämte
hava å tilläggsstaten anvisats medel till förstärkning av anslagen till
arbetslöshetens bekämpande och. till egnahemslånefonden. För finansieringen
av tilläggsstaten hava tagits i anspråk vissa kapitaltillgångar, nämligen
dels 83 miljoner kronor av rusdrycksmedelsfonden och dels 35 miljoner
kronor av fonden för statsskuldens amortering.
Enligt en av riksräkenskapsverket verkställd, den 29 april 1933 dagtecknad
beräkning skulle för löpande budgetår skattebudgetens sammanlagda
inkomster komma att understiga de i riksstat och tilläggsstat uppförda
med 33.80 miljoner kronor. Av nettounderskottet hänförde sig 27.67 miljoner
kronor till sådana titlar, som korresponderade mot kassafonden. Då
utgifterna i löpande års riksstat beräknades medföra en nettobelastning
av kassafonden med 13.17 miljoner kronor, utgjorde underskottet i statsregleringen
40.84 miljoner kronor. Vid budgetårets utgång skulle därför
kassafonden utvisa en behållning av 48.03 miljoner kronor.
Då riksräkenskapsverkets ifrågavarande beräkning synts departementschefen
vara i huvudsak väl grundad, har han enligt det vid propositionen
nr 271 fogade statsrådsprotokollet beräknat kassafondens behållning vid
början av budgetåret 1933/1934 till i runt tal 48 miljoner kronor.
Såsom framgår av finansplanen i årets statsverksproposition, utvisade
efter budgetarbetets slut skattebudgetens utgiftssida ett belopp av 788.17
miljoner kronor, medan summan av skattebudgetens påräkneliga inkomster
utgjorde 693.67 miljoner kronor. I nyssnämnda utgiftssumma ingick
ett belopp av 40 miljoner kronor, motsvarande den extra amortering, som
enligt finansplanen skulle verkställas av den för finansiering av utvidgade
offentliga arbeten erforderliga upplåningen. För täckande av nämnda
amorteringsbelopp borde enligt finansplanen avses hela avkastningen
Bevillningsutskottets betänkande Nr 78. 3
av arvs- oall gåvobeskattningen, vilken föreslogs skola omläggas och skärpas,
så att den kunde beräknas giva en total inkomst å motsvarande belopp.
Efter frånräknande å utgiftssidan av nyssnämnda amorteringssumma,
40 miljoner kronor, oell å inkomstsidan av arvsskattens enligt nuvarande
bestämmelser uppskattade belopp, omkring 15 miljoner kronor,
kvarstod alltså å utgiftssidan ett belopp av 748.17 miljoner kronor, mot
vilket svarade inkomster till belopp av 678.67 miljoner kronor. Ett ytterligare
inkomstbelopp av 69.5 miljoner kronor var sålunda erforderligt för
budgetens balansering.
I avseende å täckande av detta underskott innehöll finansplanen följande
förslag.
För att i möjligaste mån begränsa de skattehöjningar, som bleve ofrånkomliga,
borde för nästa statsreglering vissa engångsinkomster tillgodoföras
budgeten. Finansplanen räknade i dylikt avseende med dels en inleverering
från Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet av redan intjänta
vinstmedel på 10 miljoner kronor, dels en likartad ^leverering av 2 miljoner
kronor från Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen. Därjämte ifrågasattes
viss omläggning av sättet för redovisande å riksstaten av statsverkets
andel i riksbanksvinsten, varigenom för nästkommande budgetår
kunde -— förutom andel i vinsten för år 1932 — beräknas även andel i
vinsten för år 1933, den sistnämnda upptagen till 13 miljoner kronor.
Sammanlagt skulle dessa engångsinkomster tillföra budgeten 25 miljoner
kronor. Då dessutom 2 miljoner kronor av lotterimedel skulle — under
titeln diverse inkomster — tagas i anspråk för budgeten, återstodo 42.5
miljoner kronor att täcka.
Sistnämnda belopp skulle enligt finansplanen anskaffas genom ökad beskattning
på följande sätt. En höjning av procenttalet för inkomst- och
förmögenhetsskatten med 20 enheter, alltså från 145 till 165, beräknades
inbringa 15 miljoner kronor. Tobaksskatten syntes genom en jämkning
uppåt av vissa skattesatser kunna lämna en årlig merinkomst av 5 miljoner
kronor. Genom viss höjning av omsättningsskatten å spritdrycker
och dess utsträckande att utgå jämväl å s. k. teknisk sprit ansågs ett
ytterligare belopp av 13 miljoner kronor kunna göras tillgängligt. Slutligen
beräknades en skärpning av maltskatten medföra en inkomstökning
av 9.5 miljoner kronor.
Uti det i statsverkspropositionen intagna förslaget till riksstat äro bevillningarna,
i överensstämmelse med departementschefens förslag, beräknade
till följande belopp:
Inkomst- och förmögenhetsskatt .................... kronor 123,000,000
Extra inkomst- och förmögenhetsskatt ................ » 9,000,000
Utjämningsskatt .................................... » 4,100,000
Utskiftningsskatt .................................... » 100,000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
.............................................. » 400,000
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 78.
Stämpelmedel (därav beräknad arvsskatt och skatt för
gåva 40,000,000 kronor) ............................ kronor 70,000,000
Automobilskattemedel .......................-......... » 72,000,000
Tullmedel .......................................... » 120,000,000
Accis å silke ........................................ » 800,000
Tobaksskatt .......................................... » 75,000,000
Brännvinstillverkningsskatt ........................ » 17,000,000
Rusdrycksförsäljningsmedel:
Partihandelsbolag ................................ » 12,000,000
Detaljb andelsbolag ................................ » 19,000,000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker .. » 78,000,000
Maltskatt ............................................ » 30,000,000
Postverket (överskott) ................................ » 15,000,000
I statsverkspropositionen har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen besluta,
att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1933 skall utgå med 165 procent
av de i 18 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
stadgade grundbeloppen.
Närmare utformade förslag rörande de skattehöjningar, som förutsatts
i finansplanen, hava sedermera i särskilda propositioner förelagts riksdagen.
Sålunda har förslag örn höjning av maltskatten framlagts för riksdagen
genom proposition nr 42 och har av riksdagen godkänts. Höjningen
har trätt i kraft den 14 februari 1933.
Förslag örn den avsedda höjningen av tobaksbeskattningen har
framlagts i proposition nr 119 och har likaledes vunnit riksdagens bifall.
De nya skattesatserna hava erhållit tillämpning från och med den 1 mars
1933.
Ändrade grunder för uttagande av omsättningsskatten å
spritdrycker lia i enlighet med vad som förutsattes i finansplanen
föreslagits i proposition nr 60. Förslaget har av riksdagen bifallits för
tiden intill utgången av löpande budgetår, och de därav föranledda författningsändringarna
hava trätt i kraft den 1 februari 1933. I vad frågan
avser nästa budgetår har riksdagen bifallit förslaget med vissa ändringar
rörande omsättningsskatten å sprit, som användes för tekniskt, medicinskt
och dylika ändamål.
I proposition nr 39 framlagt förslag till förordning om extra inkomstoch
förmögenhetsskatt för år 1933 har av riksdagen antagits.
I förenämnda proposition nr 271 har departementschefen erinrat, att
under riksdagens lopp åtskilliga ändringar vidtagits i avseende å budgetförslagets
utgiftssida samt därutinnan anfört bland annat följande.
»Med utgångspunkt från hittills av riksdagen beslutade utgifter och, i
den mån beslut av riksdagen ännu ej fattats, från Kungl. Maj:ts förslag
5
Bevillningsutskottets betänkande Nr 78.
i ännu icke avgjorda anslagsfrågor torde man, enligt vad verkställt överslag
giver vid handen, hava att räkna med att skattebudgeten i förhållande
till statsverkspropositionen ökats med 8.28 miljoner kronor.
Därest det förslag i fråga om anslag till dyrtidstillägg under nästkommande
budgetår åt befattningshavare i statens tjänst, som framlagts
av statsutskottet, vinner riksdagens bifall och örn de i samma förslag angivna
beräkningsgrunderna tillämpas beträffande anslag till dyrtidstillägg
i övrigt å budgeten, uppkommer å andra sidan en anslagsminskning i förhållande
till statsverkspropositionen av i runt tal 4.67 miljoner kronor.
Skattebudgetens ökning begränsas därmed till omkring 3.61 miljoner kronor.
Vid sidan härav skulle emellertid skattebudgeten i betydande omfattning
lättas genom de omläggningar i fråga örn finansieringen av utgifterna
för arbetslöshetens motverkande, vilka torde komma att framgå
såsom resultat av riksdagsbehandlingen av Kungl. Maj:ts förslag i detta
ämne.
I proposition nr 216 angående femte huvudtitelns anslag till bekämpande
av arbetslösheten har medelsbehovet för de med anslaget avsedda ändamålen
för nästa budgetår uppskattats till i runt tal 55 miljoner kronor, därav
för statliga reservarbeten 30 miljoner kronor samt för kontantunderstöd
och övriga å anslaget belöpande utgifter 25 miljoner kronor. Då vid innevarande
budgetårs utgång ett belopp av omkring 22 miljoner kronor beräknats
kvarstå av de för budgetåret beviljade anslagsmedlen till arbetslöshetens
bekämpande, har anslaget i propositionen — med beaktande bland
annat av behovet av medelsreserv — ansetts böra för budgetåret 1933/1934
upptagas med ett till 35 miljoner kronor avrundat belopp.
Efter vad jag inhämtat torde numera kunna förutsättas, att enligt den
finansieringsplan beträffande arbetslöshetsutgifterna, vilken lärer komma
att framläggas av särskilda utskottet, kostnaderna för reservarbeten överföras
från femte huvudtitelns förevarande anslag till de under utgifter för
kapitalökning upptagna lånemedelsanslagen till allmänna arbeten. Medelsbehovet
under femte huvudtitelns anslag skulle då komma att minskas med
omkring 30 miljoner kronor, i följd varav anslagsbeloppet torde böra upptagas
till 5 miljoner kronor. Vidare torde man hava att räkna med att
från de av lånemedel finansierade kapitalökningsanslagen under fonden
för förlag till statsverket kommer att till statens järnvägars fond överflyttas
det föreslagna anslaget å 4 miljoner kronor till inlandsbanans fortsättande,
vilket anslag därvid bör anvisas att utgå av skattemedel. Man
torde slutligen hava att utgå ifrån att det av riksdagen enligt särskilda utskottets
hemställan anvisade förslagsanslaget å 0.3 miljon kronor till täckande
av merkostnader vid användning av inhemskt vedbränsle vid statens
stationära anläggningar —• vilket anslag icke upptagits i Kungl.
Maj:ts förslag i ämnet — kommer att uppföras å skattebudgeten. Genom
dessa omläggningar skulle alltså cn minskning av skattebudgetens utgiftssida
med 25.7 miljoner kronor inträda.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 78.
Efter de ändringar å riksstatens utgiftssida, vilka sålunda vidtagits
eller kunna förutsättas bliva beslutade av riksdagen, skulle skattebudgetens
totalsumma komma att i förhållande till statsverkspropositionen förete
en nettominskning av 22.oo miljoner kronor oell alltså utgöra — frånsett
det särskilda amorteringsanslaget under avbetalning å statsskulden —
726.08 miljoner kronor.
Vid nu återgivna beräkningar bär hänsyn ej tagits till de jämkningar
i anslagen till räntor å statsskulden, vilka kunna föranledas av riksdagens
beslut i anslagsfrågor berörande lånebudgeten eller av annan anledning.»
I omförmälda proposition nr 271 har departementschefen vidare tillkännagivit,
att han under förhandenvarande förhållanden ansett lämpligt
att upptaga spörsmålet örn inkomstberäkningarna till förnyad prövning
samt att lian, för att erhålla material för ett dylikt bedömande, bland annat
anmodat cheferna för vederbörande verk och företag att inkomma
med förnyade beräkningar rörande den sannolika avkastningen för nästa
budgetår av ett antal inkomsttitlar i riksstaten. För den sedvanliga kontrollräkningen
av inkomst- och förmögenhetsskatten har material införskaffats
från taxeringsordförandena i riket. Efter att hava redogjort för
de från cheferna för vederbörande verk oell företag mottagna svaren Ilar
departementschefen rörande beräkningen av de olika inkomsttitlarna erinrat,
att svårigheterna för en tillförlitlig uppskattning av särskilt vissa
för konjunkturläget känsliga inkomsttitlar under nu rådande ekonomiska
förhållanden vore osedvanligt stora. Även kassafondens ställning motiverade
enligt departementschefens mening en viss försiktighet i inkomstberäkningarna.
Härför talade också det förhållandet, att det måste anses
ovisst, örn vid bifall till statsutskottets förslag i fråga örn dyrtidstilllägg
åt befattningshavare i statens tjänst utgifterna för dyrtidstillägg
under nästkommande budgetår bomme att hålla sig inom ramen för de för
ändamålet avsedda anslagen, vilka enligt förslaget skulle beräknas efter
en medelindex av 152.
Enligt de beräkningar, vid vilka departementschefen i propositionen nr
271 stannat, skulle för nästkommande budgetårs riksstat stå till förfogande
— frånsett avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen, vilken å utgiftssidan
motsvarades av anslag till avbetalning å statsskulden — 726.40
miljoner kronor eller 21.77 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen
beräknats. Då på sätt ovan omförmälts skattebudgetens utgiftssida
beräknats komma att minskas med 22.09 miljoner kronor eller — frånsett
de särskilda anslagen under avbetalning å statsskulden — till 726.08
miljoner, skulle följaktligen de i budgetförslaget upptagna inkomsterna
bereda täckning för de utgifter, som beslutats eller kunde beräknas bliva
beslutade av riksdagen, och därjämte lämna ett överskott å 0.32 miljoner
kronor. Hänsyn hade emellertid därvid icke kunnat tagas till samtliga
poster å riksstatens utgiftssida.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 7ft. 7
I anslutning till vad departementschefen anfört har Kungl. Majit i omförmälda
proposition nr 271, med ändring av i statsverkspropositionen
framlagda förslag angående upptagande i riksstaten för budgetåret 1933/
1934 av vissa inkomsttitlar, föreslagit riksdagen att i nämnda riksstat
bland annat beräkna följande inkomsttitlar sålunda:
Inkomst- och förmögenhetsskatt....................... kronor 120,000,000
Tullmedel ............................................. » 117,000,000
Accis å silke .......................................... » 500,000
Tobaksskatt ........................................... » 73,000,000
Brännvinstillverkningsskatt ........................... » 16,000,000
Rusdrycksförsäljningsmedel:
Partihandelsbolag ................................ » 9,000,000
Detaljhandelsbolag ................................ » 16,000,000
Maltskatt .............................................. » 28,000,000
Enligt av chefen för finansdepartementet vid framläggande av propositionen
nr 271 gjorda beräkningar skulle de i det reviderade budgetförslaget
upptagna inkomsterna bereda täckning för de utgifter, som beslutats
eller kunde beräknas bliva beslutade av riksdagen, och därjämte
lämna ett mindre överskott. Emellertid har vid denna beräkning hänsyn
icke tagits till de jämkningar i anslagen till räntor å statsskulden,
vilka kunde föranledas av riksdagens beslut i anslagsfrågor berörande
lånebudgeten eller av annan anledning.
Genom av riksdagen numera fattade beslut samt med hänsynstagande
till den uppkomna ökningen av berörda anslag till räntor å statsskulden
kan beräknas, att för budgetens balanserande erfordras ett belopp av
303,300 kronor. Med avseende å den minskning i utgifterna för dyrtidstillägg,
som torde uppkomma genom riksdagens beslut i fråga örn dyrtidstillägg
under nästkommande budgetår åt befattningshavare i statens
tjänst, bar utskottet ansett postverkets överskott, vilket såväl enligt statsverkspropositionen
som enligt propositionen nr 271 beräknats till 15 miljoner
kronor, kunna upptagas till 15.5 miljoner kronor. Härigenom skulle
de i budgeten upptagna inkomsterna komma att lämna ett överskott av
196,700 kronor. Emellertid torde enligt vad utskottet inhämtat, statsutskottet
komma att nedräkna inkomsttiteln diverse inkomster med sistnämnda
belopp, varigenom balans i budgeten skulle ernås.
Vid nu angivna förhållande saknar utskottet anledning föreslå någon
ändring av det procenttal, efter vilket inkomst- och förmögenhetsskatten
enligt statsverkspropositionen föreslagits skola utgå. Utskottet bar därför
föreslagit, att inkomst- och förmögenhetsskatten skall utgå efter ett
procenttal av 165. I likhet med departementschefen har utskottet funnit
sig kunna för nästa budgetår beräkna, att i inkomst- och förmögenhetsskatt
skall inflyta ett belopp av 120 miljoner kronor.
På grund av numera av riksdagen fattat beslut i anledning av Kungl.
Majits proposition den 3 januari 1933 nr 34 med förslag till förordning
Utskottet.
8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 78.
om kvarlåtenskapsskatt rn. m. torde inkomsterna av arvs- och gåvobeskattningen
kunna uppskattas till 25 miljoner kronor. Läggas härtill övriga
stämpelmedel, som enligt den reviderade beräkningen av departementschefen
uppskattats till 27 miljoner kronor, uppkommer såsom inkomst
av stämpelmedel ett belopp av 52 miljoner kronor. Mot denna beräkning
har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Genom särskilda propositioner den 2 juni 1933, nr 264 och 265, har Kungl.
Maj:t för riksdagen framlagt förslag till förordning örn accis å margarin
samt till förordning örn skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl.
Dessa förslag hava numera av riksdagen antagits, dock med vissa
ändringar, som icke torde äga betydelse i förevarande sammanhang. I
samma propositioner har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att i riksstaten
för budgetåret 1933/1934 upptaga två inkomsttitlar med beteckning,
den ena »accis å margarin, bevillning» å 5 miljoner kronor och den
andra »skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl, bevillning» å 3
miljoner kronor. Mot de sålunda föreslagna beräkningarna av dessa nya
inkomsttitlar har utskottet icke något att erinra.
På grund av det sålunda anförda och då utskottet ansett övriga till bevillningar
hänförliga inkomsttitlar böra upptagas i enlighet med statsverkspropositionen
med däri jämlikt propositionen nr 271 vidtagna ändringar,
får utskottet hemställa,
1) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Majrts
i statsverkspropositionen framlagda förslag angående
skatteproeenten, besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1933 skall utgå med 165 procent av de
i 18 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
stadgade grundbeloppen; samt
2) att bevillningarna för budgetåret 1933/1934 måtte
beräknas sålunda;
Inkomst- och förmögenhetsskatt .. kronor 120,000,000
Extra inkomst- och förmögenhetsskatt
............................ » 9,000,000
Utjämningsskatt .................. » 4,100,000
Utskiftningsskatt ................ » 100,000
Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter ........ » 400,000
Stämpelmedel (därav arvsskatt och
skatt för gåva 25,000,000 kronor) » 52,000,000
Automobilskattemedel ............ » 72,000,000
Tullmedel ........................ » 117,000,000
Accis å silke ...................... » 500,000
Accis å margarin ................ » 5,000,000
Bevillningsutskottets betänkande Nr 78.
9
Skatt å oljekaka- och vissa slag av
fodermjöl ...................... kronor
Tobaksskatt ...................... »
Brännvinstillverkningsskatt ...... »
Rusdry cksf ör säl jningsmedel:
Partihandelsbolag .............. »
Detaljhandelsbolag .............. »
Omsättnings- och utskänknings
skatt
å spritdrycker ............ »
Maltskatt ........................ »
Postverket (överskott) ............ »
3.000. 000
73.000. 000
16.000. 000
9.000. 000
16,000,000
78.000. 000
28.000. 000
15,500,000.
Stockholm den 22 juni 1933.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Örne, Boman, Ericson i Oberga, Jönsson i
Slätåker, Jönsson i Boa, Olsson i Golvvasta, Björklund, Olsson i Gävle, Ericson
i Boxholm, Lithander, Wahlmark, Wijkström, Larsson i Örbyhus, Rosén, Werner
i Hultsfred, Eklund och Johansson i Krogstorp.
bihang till riksdagens protokoll 1933. 7 sami. Nr 78.
2