Bevillningsutskottets betänkande Nr 75.

1

JVr 75.

Ankom till riksdagens kansli den 13 juni 1933 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående bemyndigande för Kungl. Maid att
meddela förbud mot tillverkning av brännvin av sockerbetor
under tillverkning såret 1933jl934.

I en den 9 juni 1933 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 270, har Kungl. Majit under åberopande av propositionen hilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att, därest så prövas
nödigt, meddela förhud mot tillverkning av brännvin av sockerbetor under
tillverkningsåret 1933/1934.

I en den 20 maj 1933 dagtecknad skrivelse hava 1933 års motorbränslesakkunniga,
vilka jämlikt Kungl. Majits bemyndigande den 17 februari 1933
tillkallats för att inom finansdepartementet biträda med utredning av frågan
örn tillverkningen och avsättningen av inhemsk sprit till motorbränsle,
örn kontroll över importen av motorbränsle samt örn tillverkningen av
till förtäring avsett brännvin ävensom andra därmed sammanhängande
spörsmål, gjort framställning örn tillfälligt förbud mot tillverkning
av brännvin av sockerbetor.

Såsom skäl för det nu föreslagna förbudet hava nämnda sakkunniga
åberopat det svåra läget, i vilket potatisodlarna i bränneridistrikten kunde
komma vid en inskränkning i brännvinstillverkningen, vilken kunde,
såvida icke särskilda åtgärder bleve vidtagna, beräknas belöpa sig till
åtminstone 9 miljoner liter jämfört med innevarande tillverkningsårs
brännvinsinköp, utgörande 24 miljoner liter. Redan tidigare hade förslag
framställts, däribland av kontrollstyrelsen år 1922, örn införande av
direkt förbud mot tillverkning av betbrännvin och melassbrännvin. Därvid
hade framhållits, att något större hinder icke borde föreligga för att
de betor, som odlades för bränneriändamål, framdeles erhölle avsättning
inom sockerindustrien. Det verkliga skälet för den fortsatta odlingen
av betor för brännneriändamål vore, att med de brännvinspris,
som erhållits, det varit mera lönande att använda betorna för brännvinstillverkning
än att sälja dem till sockerbolagen.

I anledning av vid 1932 års riksdag väckta motioner, avseende reglering
av bestämmelserna rörande rätt att tillverka brännvin, anförde bevillningsutskottet
i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 50, vilket

Bihang lill riksdagens protokoll 193.1. 7 samt. Nr 75.

1

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 75.

innehöll riktlinjer för vissa delar av den 1933 års motorbränslesakkunniga
anförtrodda utredningen, bland annat att, då brännvin, framställt
av melass och betor, icke syntes i kvalitativt hänseende kunna mäta sig
med potatisbrännvin, samt de särskilda skäl, som åberopats för att stödja
odlingen av fabrikspotatis, icke med samma styrka gällde beträffande
betodlingen, vid den av utskottet föreslagna utredningen borde övervägas
frågan örn förbud mot användningen av dessa råämnen i lantbruksbrännerierna.

Över de sakkunnigas framställning liava infordrade utlåtanden avgivits
av kontrollstyrelsen och lantbruksstyrelsen, vilka tillstyrkt bifall
till framställningen. Härefter hava på föranstaltande av chefen för
finansdepartementet förhandlingar ägt rum inför de sakkunniga med representanter
för Sveriges bränneriidkareförening u. p. a. samt de tre företag,
som skulle beröras av förbudet, nämligen Aktiebolaget Dalby spritfabrik,
Vellinge spritfabriksaktiebolag och godsägaren Gottfrid Christenson
såsom ägare av Gårdstånga-Nygårds betbränneri. Dessa förhandlingar
hava lett till det resultatet, att den 30 sistlidne maj en uppgörelse örn
inlösning av betbrännerierna träffats, vilken undertecknats av berörda
representanter samt sedermera godkänts av föreningen och Christenson.
— Vellinge spritfabriksaktiebolag bar i skrivelse till de sakkunniga den 6
juni 1933 meddelat, att avtalet accepterades under förutsättning att detsamma
godkändes av alla betbrännerierna och att bolagets betor finge
lämnas till sockerfabriken under samma villkor som andra betodlare; bolagsstämma
komme att hållas i slutet av innevarande juni månad men
skrivelsen hade tillkommit efter aktieägarnas börande och godkännande.
—- Vid bolagsstämma den 2 juni 1933 med Aktiebolaget Dalby spritfabrik
har bifallits förslag av styrelsen örn överlåtande av tillverkningsrätten
å bränneriidkareföreningen mot av föreningen erbjuden engångsersättning
av 87,500 kronor samt uppdrag lämnats styrelsen att härom träffa
uppgörelse med föreningen. Detta beslut skulle dock endast vara gällande
under förutsättning att detsamma i enlighet med bolagets bolagsordning
vunne bekräftelse å instundande ordinarie bolagsstämma. Denna
hålles enligt uppgift den 21 juni 1933.

För egen del bar departementschefen anfört följande:

»Såsom av den föregående redogörelsen framgår har det numera lyckats
att träffa en frivillig uppgörelse mellan de intresserade parterna örn definitivt
upphörande av brännvinstillverkningen av sockerbetor vid de tre
brännerierna i Gårdstånga-Nygård, Dalby och Vellinge. Därest denna
överenskommelse blir gällande, torde någon ytterligare åtgärd från statsmakternas
sida i förevarande syfte icke vara erforderlig. Emellertid är,
såsom ock framgår av det föregående, överenskommelsens bestånd beroende
av att densamma godkännes vid bolagsstämmor i slutet av innevarande
månad med de båda aktiebolag, som äga de två sistnämnda bet -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 75. 3

brännerierna. Med hänsyn härtill och då jag i likhet med de sakkunniga
och de hörda myndigheterna anser det önskvärt, att brännvinstillverkningen
av sockerbetor tillsvidare upphör, torde det vara av omständigheterna
påkallat, att Kungl. Majit innan riksdagen avslutas anhåller örn
riksdagens bemyndigande att, därest så skulle finnas erforderligt, meddela
förbud mot tillverkning av brännvin av sockerbetor under nästföljande
tillverkningsår.»

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att Kungl. Majit
lämnas det i propositionen begärda bemyndigandet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Majits
proposition nr 270, bemyndiga Kungl. Majit att,
därest så prövas nödigt, meddela förbud mot tillverkning
av brännvin av sockerbetor under tillverkningsåret
1933/1934.

Stockholm den 13 juni 1933.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Boman, Ericson i Oberga, Jönsson i Slätåker,
Jönsson i Boa, Lövgren i Boden, Olsson i Ramsta, Ericson i Boxholm, Wahlmark,
Forssberg, Hjalmarsson, Rosén, Johansson i Lövholmen, Werner i Hultsfred,
Anderson i Norrköping, Eklund, Heiding, Johansson i Krogstorp och
Mårtensson.

Utskottets

yttrande.