Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
15
Nr 42.
Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1933 kl. 2 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion örn
viss revision av bestämmelserna örn beräkning av inkomst
för kommunal beskattning.
(2:a avd.)
I en inom första kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad
motion, nr 216, har herr Lindhagen hemställt, »att riksdagen i samband
med beslutet örn de nya skatterna likaledes beslutar en ändring i den ordningen,
att stora inkomster fortfarande läggas till grund för beräkning
av kommunal skatteplikt under icke mindre än två år, efter det att de
upphört».
I motionen har erinrats, att kommunalutskylder skola erläggas först
under andra året efter åtnjutandet av den inkomst, som ligger till grund
för utskyldernas beräknande. Ett sådant förhållande medförde betydande
olägenheter särskilt för änkor, pensionerade och andra, som av en
eller annan anledning fått sina inkomster minskade.
Det av motionären vidrörda spörsmålet har sedan flera år tillbaka varit
föremål för statsmakternas uppmärksamhet. 1924 års uppbördssakkunuiga,
som haft att utreda frågan, föreslogo i ett år 1929 avgivet betänkande
angående rationell skatteuppbörd en vittgående omläggning av uppbördsväsendet.
De myndigheter, som yttrat sig över de sakkunnigas förslag,
hava i allmänhet uttalat betänkligheter mot detsamma. Vid framläggande
av Kungl. Maj:ts proposition den 6 mars 1931, nr 186, med förslag
till ändrad tid för kronouppbörden anförde chefen för finansdepartementet,
att han funnit nämnda betänkande icke utan ytterligare utredningar
och överväganden kunna läggas till grund för en reformering av uppbörds-
och indrivningsväsendet. Med avseende å reformarbetet på ifrågavarande
område uttalade nämnde departementschef, att frågan örn sammanslagning
av debitering och uppbörd av statliga och kommunala utskylder
borde göras till föremål för ytterligare undersökningar samt att,
därest man ville ernå, att uppbörden avslutades under första hälften av
kalenderåret näst efter taxeringsåret, en dylik sammanslagning icke kunde
komma till stånd utan att det kommunala budgetåret omlades till att
omfatta samma tid som det statliga eller sålunda tiden 1 juli—30 juni.
Utskottet -
16
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
Av det anförda torde framgå, att ifrågavarande spörsmål är i hög grad
invecklat och svårlöst. Då Kungl. Majit alltjämt har sin uppmärksamhet
riktad på frågan, har utskottet saknat anledning att föreslå någon åtgärd
i anledning av motionen. Utskottet har emellertid, i den mån motionären
avsett änka och andra oförsörjda efterlevande dödsbodelägare efter avliden
person, velat erinra örn gällande bestämmelser rörande rätt till befrielse
från skatter, som påförts den avlidne, ävensom till sitt denna dag avgivna
betänkande nr 41, däri utskottet föreslagit utvidgning av rätten
•att medgiva befrielse från skattskyldighet för avliden person.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motion I: 216 av herr Lindhagen, örn
viss revision av bestämmelserna örn beräkning av inkomst
för kommunal beskattning, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 10 maj 1933.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
1härvarande: se under betänkande nr 38.
8813 7 2. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.