Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

1

N r 28.

Ankom till riksdagens kansli den 5 april 1933 kl. 5 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner örn
införande av skatt å choklad och vissa andra sötvaror.

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 106 i
torsta kammaren av herr Trygger m. fl. och nr 215 i andra kammaren av
herr Lindman m. fl., har hemställts, »att riksdagen måtte besluta åsätta
choklad och chokladvaror, kakaopreparat, konfekt, marsipan och marsipanvaror,
marmelad i bitar, karameller och pastilie!- ävensom övriga huvudsakligen
av socker, choklad, kakao, frukter, mandel, nötter eller fruktkärnor
tillverkade sötvaror en skatt av 25 procent av det obeskattade tillverkningseller
importvärdet».

I motionerna har framhållits, att choklad, sötvaror och andra dylika tillverkningar
måste i betydande utsträckning karakteriseras såsom lyxvaror
och att de, utom måhända i vissa undantagsfall, icke kunde anses såsom
nödvändighetsartiklar. Under nuvarande förhållanden, då statskassan vore
i behov av ökade inkomster, borde dessa varor lämpa sig väl för en beskattning.
En moderat beskattning av desamma skulle näppeligen komma
att verka synnerligen betungande, även örn det vore antagligt, att den
bomme att i viss mån motarbeta den tendens till överflöd, som gjort sig
märkbar på detta område.

Motionärerna hava erinrat örn, att sedan åtskilliga är tillbaka i Norge,
Danmark och Finland avgifter till staten uttagits å omsättningen av choklad
och sötvaror. I motionerna har en kortfattad redogörelse lämnats för lagstiftningen
å ifrågavarande område i dessa länder. Av denna redogörelse,
till vilken utskottet tillåter sig hänvisa, framgår, att skatten skall erläggas
av den, som utlämnar varan till detaljhandeln. Såväl inom landet tillverkad
som importerad vara är underkastad skatt. Densamma utgår i förhållande
till varans värde.

Motionärerna hava föreslagit införande av ett med nyssnämnda likartat
skattesystem. De hava därvid förutsatt, att kakaopulver och kokchoklad
i kakor undantagas från beskattning. Med ledning av tillgängliga uppgifter
angående den inhemska tillverkningen samt storleken av införseln
och utförseln åren 1930 och 1931 hava motionärerna beräknat skatteunderlaget
till omkring 50 miljoner kronor samt att beskattningen skulle komma
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 7 sami. Nr 28—29 I

Utskottet*

yttrande.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

att för nästkommande budgetår tillföra statskassan minst 10 miljoner
kronor.

Såsom motionärerna framhållit äro choklad och andra sötvaror att hänföra
till sådana överflödsvaror, vilka särskilt under nuvarande statsfinansiella
läge väl torde lämpa sig för en beskattning. I likhet med vad som tillämpas i
våra grannländer synes en sådan beskattning böra drabba den färdiga
varan och icke råämnena samt omfatta såväl importen som den inhemska
tillverkningen. Med skattens karaktär att i övervägande grad avse en beskattning
av överflödskonsumtion får det anses naturligt, att till grund för
dennas storlek lägga varans värde och icke kvantiteten.

Örn sålunda berättigade invändningar mot en dylik beskattning knappast
kunna framställas ur principiell synpunkt, torde dock betydande praktiska
svårigheter möta vid densammas genomförande. Det synes kunna uppstå
vissa vanskligheter att på ett otvetydigt och tillfredsställande sätt beteckna de
varor, som böra göras till föremål för beskattning. De erfarenheter, som
vunnits i våra grannländer, torde dock underlätta arbetet härutinnan. 1
detta sammanhang har utskottet velat framhålla, att från skatten böra
undantagas kakaopulver och kokchoklad i kakor, vilka varor icke kunna i
samma grad som andra av kakao framställda betecknas som umbärliga.

De största svårigheterna synas dock komma att uppstå i fråga örn anordnande
av en tillfredsställande kontroll, som icke ställer sig för kostsam
för statsverket eller för betungande för tillverkarna. Dessa svårigheter
hänföra sig framför allt till den fabrikation, som icke bedrives i industriell
skala, närmast tillverkning i hemmen och konditorierna. Antalet småth 1-verkare torde enligt vad utskottet inhämtat här i landet vara jämförelsevis
betydande. En avsevärd förenkling skulle visserligen kunna vinnas genom
särbestämmelser beträffande denna ur fiskalisk synpunkt jämförelsevis betydelselösa
fabrikation. Därvid bör dock ihågkommas, att varje lättnad i
beskattningen av eller kontrollen över de mindre företagarna kan komma
att störande inverka å konkurrensförhållandena inom näringen.

Med hänsyn till de anförda svårigheterna har utskottet ansett erforderligt,
att frågan underkastas utredning genom Kungl. Maj:ts försorg. Enligt till
utskottet lämnade uppgifter har Kungl. Maj:t verkställt förberedande undersökningar
av spörsmålet. Även örn därvid nu antydda praktiska svårigheter
tillmätts en särskild betydelse, vill det dock synas som örn desamma
skulle vara överkomliga även i vårt land. Beskattningens statsfinansiella
betydelse och rådande svåra budgetära läge tala enligt utskottets mening
för att en utredning av frågan snarast möjligt kommer till stånd.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen mätte, i anledning av de likalydande
motionerna 1:106 av herr Trygger m. 11. och II: 215 av
herr Lindman m, fl., i skrivelse till Kungl. Maj:t an -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

3

hålla, att Kungl. Majit ville föranstalta om utredning
av frågan om införande av särskild skatt å omsättning
av choklad och andra sötvaror ävensom för riksdagen
framlägga det förslag, som kan av utredningen föranledas.

Stockholm den 4 april 1933.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Sånmrande: herrar Nilsson i Kristianstad. Boman, Bergman*, Björnsson*, Ericson i Oberga.

Wohlin*, Åström, Lövgren i Boden, Olsson i Golvvasta*, Olsson i Gävle*, Wijkström,
Hjalmarsson, Sjödahl, Weimer i Hultsfred, Anderson i Norrköping*,
Eklund, Blomquist, Johansson i Krogstorp, Ljunggren och Brännström.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservation

av herrar Björnsson, Aström, Lövgren i Boden, Olsson i Gävle, Hjol
marsson, Sjödahl, Werner i Hultsfred, Eklund, Blomquist och Ljunggren,
som anfört:

»Då det inom utskottet upplysts, att förevarande skatteform redan är
föremål för Kungl. Majlis uppmärksamhet, varför en skrivelse med anhållan
örn utredning måste anses överflödig, få vi hemställa,

att de likalydande motionerna 1:106 av herr Trygger in. fl. och 11:215
av herr Lindman m. fl. icke mätte föranleda någon riksdagens åtgärd.»