Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

9

Nr 20.

Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1933 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
beredande av rätt för ägare av jordbruks- och skogsfastighet
att vid taxering till kommunal inkomstskatt åtnjuta avdrag
för skuldränta.

(2ia avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad
motion, nr 27, har herr Andersson i Leabo m. fl. hemställt, »att riksdagen
måtte besluta sådant tillägg till taxeringsförordningen, att rätt till avdrag
för skuldränta medgives ägare av jordbruks- och skogsfastighet vid taxering
till kommunal inkomstskatt, samt att vederbörande utskott måtte
utarbeta förslag till de lagtext- och författningsändringar, som härav påkallas.
»

Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till
motionen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts proposition nr 213 till 1928 års riksdag
med förslag till kommunalskattelag m. m. beslöt riksdagen, att skattskyldig
skulle påföras fastighetsskatt för jordbruksfastighet efter ett repartitionstal
av 0.06 för jordbruksvärde, thos för tomt- och industrivärde samt
0.04 för skogsvärde. Samma års riksdag anhöll emellertid, att Kungl.
Maj:t måtte föranstalta örn vissa utredningar, syftande till en mera genomgripande
ändring av grunderna för statsbidragen åt kommunerna samt
för den kommunala beskattningen.

Sedan vid 1930 års riksdag motioner väckts om sänkning av repartitionstalet
för jordbruksvärde till 0.0 5, samt riksdagen på förslag av bevillningsutskottet
i skrivelse till Kungl. Majit framhållit önskvärdheten av
att de av 1928 års riksdag äskade utredningarna, i vad dessa avsåge själva
beskattningsgrunderna, utfördes med den skyndsamhet, som vore möjlig,
lämnade Kungl. Majit uppdrag åt särskilda sakkunniga, vilka antogo benämningen
1930 års kommunalskatteberedning, att verkställa de av riksdagen
sålunda ifrågasatta utredningarna i kommunalskattefrågan.

Efter det de sakkunniga verkställt undersökning rörande förskjutningen
av den kommunala skattebördan mellan olika slag av beskattningsföremål
bland annat vid en sänkning av repartitionstalet för jordbruksfastighets
jordbruksvärde från O.oc till 0.0 5, föreslogs med stöd av berörda utredning
i proposition nr 220 till 1932 års riksdag med förslag till lag örn ändring
i vissa delar av kommunalskattelagen sänkning av repartitionstalet för
Bihang till riksdagens protokoll 19.13. 7 sami. Nr 16—21. 2

Utskottets

yttrande.

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

jordbruksvärde till 0.05. I sitt betänkande nr 42 i anledning av nämnda
proposition framhöll bevillningsutskottet bland annat, att behovet av
skattelättnad isynnerhet för det skuldsatta jordbruket då blivit alltmera
påtagligt, samt att man även måste, i likhet med vad chefen för finansdepartementet
framhållit, räkna med, att en mycket långvarig lågkonjunktur
för jordbruket kunde förekomma. Efter tillstyrkan av utskottet biföll riksdagen
den sålunda föreslagna sänkningen av repartitionstalet för jordbruksvärde
till 0.05.

Den vid 1928 års riksdag antagna kommunalskattelagen har i fråga örn
den kommunala beskattningen grundats på principen örn garantiskatt för
fastighet vid sidan av en inkomstskatt. På sätt förut framhållits har 1932
års riksdag genom sänkningen av det nu gällande repartitionstalet för
fastighets jordbruksvärde i viss mån tagit hänsyn till de gäldbundna jordbrukarnas
intresse.

Motionärerna hava framhållit, att det skuldsatta jordbrukets intressen
icke tillräckligt tillgodosetts genom sistnämnda beslut av riksdagen. Ett
bifall till deras förslag skulle emellertid innebära ett avsteg från de principer,
på vilka kommunalbeskattningen nu bygger. Med hänsyn härtill torde
spörsmålet, i den mån detsamma kan förtjäna beaktande, böra göras till
föremål för avgörande först i samband med en allmän revision av den
kommunala beskattningen. Då såsom förut nämnts Kungl. Maj:t uppdragit
åt särskilda sakkunniga att verkställa av riksdagen begärda utredningar
i kommunalskattefrågan, förutsätter utskottet, som av årets riksdagsberättelse
inhämtat, att 1930 års kommunalskatteberednings verksamhet
för närvarande är vilande, att de sakkunniga vid den fortsatta utredningen,
vilken med hänsyn till frågans stora betydelse synes böra
inom en nära framtid åter upptagas, komma att ägna jämväl den av
motionärerna föreslagna utvägen sin uppmärksamhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 27 av herr Andersson i Leabo m. fl.,
om beredande av rätt för ägare av jordbruks- och skogsfastighet
att vid taxering till kommunal inkomstskatt
åtnjuta avdrag för skuldränta, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 13 mars 1933.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: se under betänkande nr 17.