Bevillningsutskottets betänkande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 27 januari 1933 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning med bestämmelser örn
införselmonopol å mjölk och mejeriprodukter jämte i ämnet
väckta motioner.

I en den 13 januari 1933 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 40, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade

F örslag

till

förordning med bestämmelser om införselmonopol å mjölk och

mejeriprodukter.

Härigenom förordnas som följer:

1 §.

För tid, varunder upptages allmän avgift jämlikt förordningen den 30
juni 1932 (nr 325) örn upptagande av vissa avgifter för åstadkommande av
förbättrad organisation vid avsättningen av mjölk och mejeriprodukter,
äger Kungl. Majit, där så finnes erforderligt för vinnande av det med
avgiftens upptagande avsedda syftet, förordna, att mjölk och grädde (tulltaxenummer
20—22), smör (tulltaxenummer 23) och ost (tulltaxenummer
24) eller någon av nämnda varor icke må till riket införas av annan än
staten eller den, åt vilken Kungl. Majit eller av Kungl. Majit utsedd myndighet
lämnar tillstånd till införsel (förordnande örn införselmonopol).

2 i

Förordnande örn införselmonopol skall icke utgöra hinder för transitering
eller uppläggning å tullager eller provianteringsfrilager av vara,
som i förordnandet avses; dock må å provianteringsfrilager upplagd sådan
vara icke utan av Kungl. Majit eller i 1 § avsedd myndighet för varje
särskilt fall meddelat tillstånd^disponeras annorledes än till fartygs proviantering
i föreskriven ordning.

llihang lill riksdagens protokoll 1933. 7 sami. Nr 2. 1

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 2.

Ej heller skall förordnandet hava avseende å vara, som införes i egentlig
gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för densamma
åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den
under s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

3 $.

Till riket inkommen vara, som på grund av meddelat förordnande om
införselmonopol icke får införas, må, därest densamma icke är att enligt
lagen den 8 juni 1923 om straff för olovlig varuinförsel eller 4 § anse såsom
olovligen införd eller enligt 5 § förklarats förbruten till kronan, åter
utföras under de villkor och i den ordning, som tullstadgan föreskriver
ifråga örn returförtullning.

4 $.

Vad i lagen örn straff för olovlig varuinförsel är stadgat skall, med
undantag av bestämmelserna i 1 § 6 morn., äga motsvarande tillämpning,
där någon utan tillstånd till riket inför eller söker införa i meddelat förordnande
örn införselmonopol avsedd vara, som icke är tullpliktig; dock
skall därvid iakttagas, att bötesstraffet skall ådömas i dagsböter.

5 §.

Den som vid tullbehandling av inkommen vara, som avses i meddelat
förordnande örn införselmonopol, eller därefter vidtager åtgärd i avsikt
att undandraga varan tillämpning av förordnandet, straffes, där ej förfarandet
innebär olovlig varuinförsel enligt lagen örn straff för olovlig
varuinförsel eller 4 § i denna förordning eller förbrytelse, som i allmänna
strafflagen är med straff belagd, med dagsböter och havé förbrutit varan
jämte emballage och kärl till kronan. Kan varan ej tillrättaskaffas, skall
värdet gäldas.

6 §.

Den som i strid mot stadgandet i 2 § första stycket disponerar å provianteringsfrilager
upplagd vara annorledes än till fartygs proviantering i
föreskriven ordning, straffes med dagsböter.

7 §.

Tullmyndighet, som finner förseelse enligt 5 eller 6 § hava blivit begången,
åligger anmäla densamma till åtal.

Förseelsen åtalas av allmän åklagare. Åtalet anhängiggöres vid allmän
domstol.

8 $.

Böter, som ådömas enligt 5 eller 6 §, tillfalla kronan. Saknas tillgång
till böternas gäldande, skola de förvandlas enligt allmän lag.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 2.

3

9 §.

Beträffande egendom, som enligt 5 § är förbruten till kronan, skola bestämmelserna
i 21 § lagen örn straff för olovlig varuinförsel gälla.

10 $.

Närmare bestämmelser i avseende å förordningens tillämpning meddelas
av Kungl. Majit.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
och gäller till och med den 30 juni 1934. I fråga örn sådan under tiden
för denna förordnings giltighet begången förseelse, som i förordningen
avses, skall vad där är stadgat fortfarande gälla.

Till utskottets behandling hava jämväl överlämnats två i anledning av
propositionen väckta likalydande motioner, nr 219 i första kammaren av herr
David Pettersson m. fl. och nr 384 i andra kammaren av herr Svensson i
Grönvik m. fl., i vilka motioner hemställts, »att riksdagen vid behandlingen
av proposition nr 40 angående rätt för Kungl. Majit att införa införselmonopol
för mjölk och grädde, smör och ost ville besluta att i förordningen
härom införa ett tillägg, åsyftande att även kasern måtte hänföras
till de varuslag, beträffande vilka Kungl. Majit skall på angivet sätt äga
att bestämma om införselmonopol».

I den av 1932 års riksdag till Kungl. Majit avlåtna skrivelse (nr 354)
med tillkännagivande, att riksdagen antagit den i 1 § av nu föreliggande
författningsförslag omförmälda, den 30 juni 1932 utfärdade förordning om
upptagande av vissa avgifter för åstadkommande av förbättrad organisation
vid avsättningen av mjölk och mejeriprodukter, anhöll riksdagen, att Kungl.
Majit måtte med uppmärksamhet följa prisutvecklingen å mjölk och mejeriprodukter
inom landet och vid eventuellt uppstående stegring av införseln
utav mjölk, grädde, smör eller ost vidtaga de åtgärder i handelspolitiskt
avseende, som för tryggande av effekten utav de med Kungl. Majits proposition
i ämnet (nr 255/1932) avsedda stödåtgärderna kunde påkallas.

På sätt framgår av omförmälda statsrådsprotokoll har föredragande
departementschefen ansett det beslutade systemet med mjölkavgifter böra,
såsom fjolårets riksdag förutsatt, kompletteras med vissa anordningar för
reglering av importen av hithörande varor och såsom den lämpligaste
formen för en eventuell importreglering förordat införande av ett statligt

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

införselmonopol. De grundläggande bestämmelserna för den beredskapsanordning,
varom här är fråga, Ilar genom den föreliggande propositionen
underställts riksdagens prövning.

Utskottet har icke något att erinra mot den med förevarande förslag
avsedda anordningen beträffande införseln till riket av mjölk, grädde,
smör och ost.

Enligt motionärernas förslag skulle denna anordning utvidgas att omfatta
jämväl kasein, vilket är ett ur separerad mjölk genom utfällning
med ättiksyra eller löpe framställt äggviteämne.

Förbrukningen av denna vara har under senare år varit i starkt stigande,
såsom framgår av de i motionerna lämnade uppgifterna å införseln enligt
den officiella handelsstatistiken åren 1926—1931. Införseln, som huvudsakligen
sker från Argentina, var störst år 1929 eller 1,061,725 kilogram
med ett värde av 843,174 kronor samt uppgick åren 1930 och 1931 till
601,155 och 699,908 kilogram med ett värde av 489,526 och 307,981
kronor. Priset per kilogram räknat har enligt dessa uppgifter sjunkit
från i genomsnitt 79 och 81 öre åren 1929 och 1930 till 44 öre år 1931
och lär, enligt vad för utskottet uppgivits, hava ytterligare fallit avsevärt
under loppet av år 1932.

I Sverige tillverkas kasein i mindre omfattning. Enligt industristatistiken
tillverkades visserligen åren 1929—1930 650,906 och 453,379 kilogram,
men huvudparten därav utgjordes av rått kasein. Den egentliga
»färdigprodukten», torkat kasein, ingår nämligen däri med endast 90,034
och 92,053 kilogram till ett värde av 85,532 och 55,466 kronor. År 1931
sjönk totaltillverkningen enligt industristatistiken till 18,382 kilogram
med ett värde av 7,427 kronor. Huru stor del därav, som utgjordes av
torkat kasein, är ännu ej känt. Tillverkning av torkat kasein lär allenast
försiggå hos en enda producent mot tidigare två. Prisutvecklingen har
ju även, såsom framgår av de ovan lämnade uppgifterna rörande enhetspriset
å de införda kvantiteterna, varit ogynnsam för tillverkarna.

Kasein användes till beredning av färger, näringspreparat, galalit och
andra formbara ämnen, kitt och lim samt vid klistring av papper. I vårt
land har kasein huvudsakligen kommit till användning vid framställning av
ett lim, kaseinlim, som framför alltför förbrukas vid plywoodfabrikerna för
limning av kryssfanér men även vunnit insteg vid möbelfabrikerna och
inom snickerihantverket. Det lär både vara priset och vissa fördelaktiga
materialegenskaper, som gör att kaseinlim föredrages framför annat lim.
Tillverkning av kaseinlim har därför blivit en stor artikel vid limämnesfabrikationen.
Någon mera betydande import av färdigberett kaseinlim förekommer
däremot icke. År 1931 infördes 6,535 kilogram, medan exporten
för samma år uppgick till 39,715 kilogram.

Då utskottet med ledning av dessa uppgifter haft att taga ställning till
det av motionärerna framställda förslaget, att kasein skulle inrymmas

Bevillningsutskottets betänkande Nt 2.

5

bland de produkter, varå Kungl. Majit skulle äga förordna om införselmonopol,
har utskottet fäst särskilt avseende vid, å ena sidan att motionärerna
åsyftat att bereda den inhemska tillverkningen av kasein en mera
gynnad ställning än hittills, å andra sidan att det av kasein beredda och
inom landet tillverkade kaseinlimmet kommit till betydande användning
inom olika industrigrenar, särskilt plywoodindustrien, vilken till väsentlig
grad är en under svåra konkurrensförhållanden arbetande exportindustri.
Av hänsyn till sistnämnda omständighet och då frågan icke torde kunna
helt överblickas utan en närmare utredning, ej minst beträffande spörsmålet,
huruvida vid kaseinlimtillverkningen inhemsk vara kan på grund
av sina kvalitativa egenskaper ersätta utländsk, har utskottet icke ansett
sig kunna biträda motionärernas förslag.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Majtts
förevarande proposition nr 40 samt med avslag å de
likalydande motionerna I: 219 av herr David Pettersson
m. fl. och II: 384 av herr Svensson i Grönvik m. fl.,
antaga det vid propositionen fogade förslag till förordning
med bestämmelser om införselmonopol å mjölk
och mejeriprodukter.

Stockholm den 27 januari 1933.

På bevillningsutskottets vägnar.-JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Örne, Boman, Bergman, Ericson i Oberga,
Björnsson, Wohlin, Aström, Månsson i Furuvik*, Lövgren i Nyborg, Nylander
i Stockholm, Olsson i Ramsta, Olsson i Golvvasta, Olsson i Gävle, Ericson i Boxholm,
Wijkström, Johansson i Krogstorp, Blomquist och Brännström.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservationer:

av herr Örne samt

av herr Månsson i Furuvik.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 7 saini. Nr 2.

2