Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

1

Nr 9 A.

Godkänd av första kammaren den 13 maj 1932.
Godkänd av andra kammaren den 13 maj 1932.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav
Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln
gjorda framställningar dels ock åtskilliga beträffande
samma huvudtitel väckta motioner.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.)

Till Konungen.

leo) Assistenter hos lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater. Under
punkt 2 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition har
Kungl. Maj.-t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till avlönande av förste
assistenter hos lantbruksingenjörer ävensom av assistenter hos lantbruksingenjörer
och lantbruksstipendiater för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra förslagsanslag av 76,000 kronor.

Departementschefen, som beräknat ifrågavarande anslag till samma
belopp som för löpande budgetår, har erinrat, att Kungl. Majit den 23 oktober
1931 — med anledning av en av föreningen lantbruksingenjörsassistenter
i ämnet gjord framställning — förklarat sig vilja på särskild
framställning i varje förekommande fall besluta angående statsbidrags
utgående till avlönande av förste assistent under tid, då sådan assistent
på grund av styrkt sjukdom vore förhindrad att uppehålla sin tjänst.
I statsrådsprotokollet har förutsatts, att härav eventuellt föranledda utgifter
torde få bestridas ur förevarande anslag.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, har liksom för innevarande budgetår såsom bidrag
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1b sami. Nr 9 A.

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

till avlönande av förste assistenter hos lantbruksingenjörer ävensom avassistenter
hos lantbruksingenjör er och lantbruksstipendiater för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 76,000 kronor.

2:o) Statskonsulenter och deras biträden. Med bifall till Kungl. Maj:ts
under punkt 4 gjorda framställning har riksdagen

a) godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
förslaget till stat för statskonsulenter och deras biträden, att tillämpas
från och med budgetåret 1932/1933,

b) minskat ordinarie förslagsanslaget till statskonsulenter och deras biträden,
nu 55,800 kronor, med 6,000 kronor till 49,800 kronor.

3:o) Lantbruksakademiens museum, bibliotek m. m. Med bifall till
Kungl. Maj:ts under punkt 5 gjorda framställning har riksdagen minskat
ordinarie reservationsanslaget till lantbruksakademiens museum, bibliotek
m. m., nu 16,000 kronor, med 4,000 kronor till 12,000 kronor.

4: o) Forskningsverksamhet på biodlingens område. Med bifall till
Kungl. Maj:ts under punkt 9 gjorda framställning har riksdagen till
forskningsverksamhet på biodlingens område anvisat för budgetåret 1932/
1933 ett extra anslag av 6,000 kronor.

5:o) Försök att förbättra hållbarheten m. m. hos smör. Med bifall till
Kungl. Majrts under punkt 10 gjorda framställning har riksdagen till utförande
av försök i mejerier att förbättra hållbarheten m. m. hos smör anvisat
för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 9,000 kronor.

6:o) Fast försöksgård för jordbruket vid Lanna Borregården i Skaraborgs
län. Med bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 11 gjorda framställning
har riksdagen, liksom för innevarande budgetår, till driftkostnader
för den till Lanna Borregården i Saleby socken av Skaraborgs län
förlagda fasta försöksgården för jordbruket anvisat för budgetåret 1932/
1933 ett extra förslagsanslag av 23,700 kronor.

7:o) Fast försöksgård för jordbruket vid Offers gård i Västernorrlands
län. Med bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 12 gjorda framställning
har riksdagen, liksom för innevarande budgetår, till driftkostnader för
den till Offers gård i Boteå socken av Västernorrlands län förlagda fasta
försöksgården för jordbruket anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra
förslagsanslag av 21,600 kronor.

8:o) Internationella lantbruksinstitutet i Rom. Med bifall till Kungl.
Maj:ts under punkt 13 gjorda framställning har riksdagen

1) för Sveriges deltagande i internationella lantbruksinstitutet i Rom
anvisat för budgetåret 1932/1933

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 3

a) till gäldande av Sveriges bidrag till institutet ett extra förslagsanslag
av 5,800 kronor,

b) till bestridande av övriga kostnader för Sveriges deltagande i institutet
ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor;

2) medgivit, att å reservationsanslaget för internationella lantbruksinstitutet
i Eom vid utgången av budgetåret 1931/1932 förefintlig behållning
må överföras till det under b) nämnda reservationsanslaget.

9:o) Internationella frysinstitutet i Paris. Med bifall till Kungl.
Marits under punkt 14 gjorda framställning har riksdagen, liksom för innevarande
budgetår, till bestridande av kostnaden för Sveriges medlemsavgift
i internationella frysinstitutet i Paris anvisat för budgetåret 1932/
1933 ett extra anslag av 1.290 kronor.

10:o) Diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.

Under punkt 18 bär Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till diverse behov
vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 10,500 kronor.

Med bifall till Kungl. Majda förevarande framställning har riksdagen
till diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp anvisat
för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 10.500 kronor.

lim) Specialkurs för lantbruksstuderaude. Med bifall till Kungl. Maj:ts
under punkt 20 gjorda framställning har riksdagen, liksom för innevarande
budgetår, för beredande av understöd åt folkhögskola för anordnande
av specialkurs för lantbruksstuderaude anvisat för budgetåret 1932/1933
ett extra förslagsanslag av 22,000 kronor.

12:o) Lanthushållningsseminariet å Rimforsa. Med bifall till Kungl.
Maj:ts under punkt 22 gjorda framställning har riksdagen till uppehållande
av verksamheten vid Fredrika Bremer-förbundets lanthuskållningsseminarium
å Rimforsa anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
av 21,200 kronor.

13:o) Ökat understöd åt lantmannaskolor. Under punkt 23 har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att för beredande av ökat understöd åt lantmannaskolor
för läsåret 1931/1932 anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra förslagsanslag av 23,500 kronor, att utgå med högst 10 procent av
skola eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av
statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen
icke inräknat, samt oberoende av huruvida inom orten
tillskjutes däremot helt eller delvis svarande belopp.

Framställningen föranleder ingen riksdagens erinran. Riksdagen bär
därför för beredande av ökat understöd åt lantmannaskolor för läsåret

4

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

1931/1932 anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 23,500
kronor, att utgå med högst 10 procent av skola eljest enligt gällande be*,
stämmelser tillkommande understöd av statsmedel, anslag till ålderstillägg
samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat, samt oberoende
av huruvida inom orten tillskjutes däremot helt eller delvis svarande
belopp.

14 :o) Ökat understöd åt lanthushållsskolor. Med bifall till Kungl.
Maj:ts under punkt 24 gjorda framställning Ilar riksdagen, liksom för innevarande
budgetår, för beredande av ökat understöd åt lanthushållsskolor
för läsåret 1931/1932 anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsan*
slag av 12,000 kronor, att utgå med högst 10 procent av skola eljest enligt
gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel, anslag till
ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat,
samt oberoende av huruvida inom orten tillskjutes däremot helt eller
delvis svarande belopp.

15 :o) Dyrtidstillägg åt föreståndare och lärare vid lantmannaskolor,
lanthushållsskolor och lantbruksskolor. Under punkt 25 har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att a) besluta, att de för budgetåret 1931/1932 gällande
allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor
och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor skola gälla jämväl för budgetåret
1932/1933; b) medgiva, att Kungl. Majit må utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av förberörda allmänna grunder för
ifrågavarande dyrtidstillägg må befinnas erforderliga; c) medgiva, att åt
lärarinnepersonalen vid Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium
å Rimforsa må från och med den 1 juli 1932 och tillsvidare
under budgetåret 1932/1933 utgå, dyrtidstillägg i huvudsaklig överensstämmelse
med de allmänna grunder, som för samma tid komma att gälla beträffande
motsvarande personal vid lanthushållsskola, och jämlikt de närmare
föreskrifter, som Kungl. Majit kan för tillämpning av sagda grunder
finna erforderliga; d) för nu angivna ändamål anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 130,000 kronor.

Riksdagen har visserligen ännu icke fattat beslut rörande allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret
1932/1933. Någon ändring härutinnan har emellertid icke ifrågasatts
av Kungl. Majit. I betraktande därtill av det äskade anslagets natur
av förslagsanslag har riksdagen funnit sig höra biträda upptagandet
av ifrågavarande anslag med det av Kungl. Majit föreslagna beloppet.

Riksdagen har alltså

a) beslutat, att de för budgetåret 1931/1932 gällande allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor
samt lantbruksskolor skola gälla jämväl för budgetåret 1932/1933;

b) medgivit, att Kungl. Majit må utfärda de närmare föreskrifter, som

5

Riksdagens skrivelse Nr !) A.

lör tillämpning åv fötberörda allmänna grunder för ifrågavarande dyrtidstillägg
må befinnas erforderliga;

c) medgivit, att ät lärarinnepersonalen vid Fredrika Bremer förbundets
lanthushållningsseminarium å Rimforsa må från oell med den 1 juli 1932
och tillsvidare under budgetåret 1932/1933 utgå dyrtidstillägg i huvudsaklig
överensstämmelse med de allmänna grunder, som för samma tid komma
att gälla beträffande motsvarande personal vid lanthushållsskola, och jämlikt
de närmare föreskrifter, som Kungl. Maj:t kan för tillämpning av
sagda grunder finna erforderliga;

d) för nu angivna ändamål anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra
förslagsanslag av 130,000 kronor.

16:o) Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps trädgårdar. Med
bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 32 gjorda framställning har riksdagen
till försöksverksamheten med köksväxter vid Alnarps trädgårdar anvisat
för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 20,000 kronor.

17;o) Kurser i trädgårdsskötsel. Under punkt 33 har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att till kurser i trädgårdsskötsel anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

Till kurser i trädgårdsskötsel, nämligen dels utbildningskurser för
trädskötare och dels trädgårdskurs i Norrland, hava från och med 1920
anvisats medel i form av extra reservationsanslag. Årliga kostnaden för
trädskötarkurserna har under senare år uppskattats till 19,000 kronor.
För den årliga trädgårdskursen i Norrland beräknas kostnaden till
2,700 kronor. För ändamålet anvisade riksdagen för budgetåret 1931/1932
ett anslag av 21,700 kronor.

Efter redogörelse bland annat för en av lantbruksstyrelsen gjord framställning
i ämnet har departementschefen i ärendet anfört följande.

»Den i lantbruksstyrelsens sistberörda skrivelse påvisade starka tillströmningen
under senare år till ifrågavarande kurser synes mig onekligen
ådagalägga behovet av att ökade möjligheter beredas till deltagande
i undervisning på trädgårdsskötselns område. Icke minst torde detta
behov göra sig gällande för Norrlands vidkommande. Starka skäl torde
sålunda tala för åtgärders vidtagande i angivet syfte. I betraktande av
den anslagsökning, som därav skulle påkallas, nödgas jag dock av statsekonomiska
hänsyn avstå från att helt ansluta mig till lantbruksstyrelsens
förslag. För att emellertid i görligaste mån tillgodose den synpunkt,
som närmast ligger till grund för styrelsens hemställan, nämligen angelägenheten
av att för Norrlands vidkommande vidga undervisningen på
trädgårdsskötselns område, förordar jag viss höjning av anslaget. Jag
ifrågasätter därvid en ökning med 8,300 kronor, varigenom anslaget
Skulle komma att uppgå till 30,000 kronor, samt tillstyrker, att det förstnämnda
beloppet får, på villkor som Kungl. Majit må äga föreskriva,

6

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

användas såsom understöd för anordnande särskilt i Norrland av trädskötarkurser
oell ambulerande trädgårdskurser.»

Riksdagen, som ansluter sig till vad departementschefen i ärendet anfört,
har till kurser i trädgårdsskötsel anvisat för budgetåret 1932/1933 ett
extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

18:o) Reseunderstöd för lantbrukets studerande. Under punkt 34 har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att minska ordinarie reservationsanslaget
till reseunderstöd för lantbrukets studerande, nu 20,000 kronor, med
10,000 kronor till 10,000 kronor.

Riksdagen biträder Kungl. Majlis förslag och har fördenskull minskat
ordinarie reservationsanslaget till reseunderstöd för lantbrukets studerande,
nu 20,000 kronor, med 10,000 kronor till 10.000 kronor.

1910) Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.
Med bifall till den av Kungl. Majit under punkt 39 gjorda
framställningen har riksdagen, liksom för innevarande budgetår, till förekommande
och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen anvisat
för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 140,000 kronor.

20 :o) Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. in.

Under punkt 40 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till bestridande
av statsverkets kostnader för tillsyn å efterlevnaden av lagen angående
uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor.

Riksdagen biträder Kungl. Majits förslag och har fördenskull till bestridande
av statsverkets kostnader för tillsyn å efterlevnaden av lagen angående
uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. anvisat för
budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor.

21 :o) Veterinärhögskolan. Under punkt 48 har Kungl. Maj:t föreslagit
idksdagen att a) godkänna ett av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordat förslag till stat för veterinäidiögskolan, att tillämpas från och
med budgetåret 1932/1933; b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget
till veterinär högskolan, nu 313,100 kronor, med 800 kronor till 313,900
kronor; c) medgiva, att av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets
forna tomter invid Karlaplan i Stockholm» må användas ett belopp av
intill 5,000 kronor för inredande vid den patologisk-anatomiska institutionen
vid veterinärhögskolan av ett kylrum.

Under samma punkt har departementschefen motiverat anvisande av ett
extra reservationsanslag å 30,000 kronor för diverse behov vid veterinärhögskolan.

I en inom andra kammaren väckt motion nr 308 har hemställts, att
riksdagen ville i och för inrättande av en pr osek torsbo fattning å veter!-

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 7

närhögskolans patologiska institution, köja ordinarie förslagsanslaget till
veterinärhögskolan nied 6,000 kronor till 319,900 kronor.

Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen härutinnan godkända
utlåtande nr 1, punkt 49, får riksdagen anmäla, att riksdagen med
bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning och den i ämnet väckta
motionen II: 308

a) godkänt det av jordbruksutskottet i ovannämnda utlåtande och punkt
förordade förslaget till stat för veterinärhögskolan, att tillämpas från
och med budgetåret 1932/1933;

b) höjt ordinarie förslagsanslaget till veterinärhögskolan, nu 313,100
kronor, med 6,800 kronor till 319,900 kronor;

c) medgivit, att av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets forna
tomter invid Karlaplan i Stockholm» ma användas ett belopp av intill
5,000 kronor för inredande vid den patologisk-anatomiska institutionen
vid veterinärhögskolan av ett kylrum.

22 :o) Diverse behov vid veterinärhögskolan. Under punkt 49 bär
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till diverse behov vid veterinärhögskolan
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 30,000 kronor.

Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen härutinnan godkända
utlåtande nr 1, punkt 49, får riksdagen anmäla, att riksdagen till
diverse behov vid veterinärhögskolan anvisat för budgetåret 1932/1933 ett
extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

23:o) Veterinärinrättningen i Skara. I förslaget tili riksstat för budgetåret
1932/1933 har ordinarie anslaget till veterinärinrättningen i
Skara upptagits med oförändrat belopp 8,500 kronor.

Riksdagen, som ansluter sig till vad departementschefen i statsrådsprotokollet
under punkt 50 anfört, har i riksstaten för budgetåret 1932/
1933 uppfört ordinarie anslaget till veterinärinrättningen i Skara med
oförändrat belopp, 8.500 kronor.

24:o) Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer. Med bifall till Kungl.
Maj:ts under punkt 52 gjorda framställning har riksdagen

a) medgivit, att, därest de distriktsveterinärer, till vilkas avlöning lämnats
statsbidrag, för tiden 1 juli 1932—30 juni 1933 beredas dyrtidstillägg
å dem från vederbörande landsting tillkommande avlöning, dyrtidstilllägg
av statsmedel må för samma tid till dem utgå med motsvarande
andel av statsbidraget, ålderstillägg däri inberäknat, dock med högst en
tredjedel av statsavlöningen;

b) till bestridande av kostnaderna för dessa dyrtidstillägg anvisat för
budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor.

8

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

25 :o) Statsbidrag vid försäkring mot smittsamma husdjurssjukdomar.

Under punkt 53 bar Kungl. Majit föreslagit riksdagen att minska ordi->
narie förslagsanslaget till statsbidrag vid försäkring mot smittsamma
husdjurssjukdomar, nu 25,000 kronor, med 15,000 kronor till 10,000 kronor.

Riksdagen, som biträder förslaget, har minskat ordinarie förslagsanslaget
till statsbidrag vid försäkring mot smittsamma husdjurssjukdomar,
nu 25,000 kronor, med 15,000 kronor till 10,000 kronor.

26:o) Övriga utgifter till förekommande och hämmande av smittsamma
sjukdomar bland husdjuren. I förslaget till riksstat för budgetåret 1932/
1933 har ordinarie förslagsanslaget till övriga utgifter till förekommande
och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren upptagits med
oförändrat belopp 200,000 kronor.

Sedan lång tid tillbaka bär i riksstaten varit uppfört ett ordinarie anslag
till förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar.
Anslaget är jämlikt Kungl. Majits beslut den 16 februari 1825 mot redovisningsskyldighet
ställt till medicinalstyrelsens förfogande. Under de
senaste budgetåren har anslaget, som har karaktär av förslagsanslag, uppförts
med olika belopp. Sålunda upptogs anslaget för budgetåret 1926/1927
till 40,000 kronor, för budgetåret 1927/1928 till 500,000 kronor, för ett vart
av budgetåren 1928/1930 till 300,000 kronor och för ett vart av budgetåren
1930/1932 till 200,000 kronor. Belastningen av anslaget har starkt växlat
lör skilda budgetår, till stor del beroende på mul- och klövsjukans större
eller mindre utbredning. Utgifterna från anslaget hava sålunda under
budgetåren 1926/1931 uppgått till i runda tal respektive 6.997,000, 600,000,
146,000, 200,000 och 1,267,000 kronor.

I fråga örn åtgärder mot mul- och klövsjuka äro de grundläggande föreskrifterna
meddelade i förordningen den 9 december 1898 (nr 126) angående
vad iakttagas bör till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar
bland husdjuren. I nämnda förordning föreskrives bland annat, att
kostnaderna för veterinär tjänsteförrättning skola gäldas av allmänna medel
samt att staten skall tillhandahålla för slutdesinfektion erforderliga desinfektionsmedel
med undantag av kalk. I förordningen förutsättes ej, att moloch
klövsjukan skall bekämpas genom nedslaktning av djurbesättningar,
inom vilka sjukdomen yppat sig. Nedslaktningsförfarandet grundar sig på
ett medicinalstyrelsen genom Kungl. Majits beslut den 4 november och den
22 december 1892 givet bemyndigande att vidtaga alla de åtgärder, styrelsen
kan finna nödiga för sjukdomens hämmande och förebyggande av dess
vidare utbredning. Enligt brev den 14 oktober 1911 till medicinalstyrelsen
utgår ersättning av allmänna medel för nedslaktande av djur efter föreskriven
värdering. Med stöd av nyssnämnda bemyndigande har medicinalstyrelsen
vidare ansett sig böra vid tillämpning av nedslaktningsmetoden
bekosta alla erforderliga desinfektionsåtgärder. Jämlikt Kungl. Majits beslut

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

9

den 6 mars 1925 hava jämväl i de fall, då isoleringsmetoden kommit till
användning, samtliga desinfektionskostnader bestritts av allmänna medel.

Departementschefen har med anledning närmast av vissa i statsrådsprotokollet
under denna punkt omnämnda framställningar i fråga örn ersättning
av statsmedel till djurägare vid isolering på grund av inträffade
fall av smittsam mill- oell klövsjuka yttrat följande:

»Mul- och klövsjukan har i vårt land under de senaste åren i allmänhet
bekämpats medelst nedslaktningsförfarandet. Någon anledning att frångå det
sålunda tillämpade förfaringssättet föreligger för närvarande icke, utan bör
inan enligt min mening som regel även i fortsättningen, i den mån mul- och
klövsjuka till äventyrs uppträder inom en kreatursbesättning, omedelbart nedslakta
denna på statens bekostnad. Emellertid kan i enstaka fall anledning yppas
att göra undantag från denna regel, nämligen där sjukdomen angriper en kreatursbesättning
av sådant värde eller så framstående beskaffenhet, att ett
förstörande av densamma örn möjligt bör undvikas, såframt goda förutsättningar
finnas att genom isoleringsåtgärder förebygga smittans spridning. I
dylikt fall torde de risker, en utebliven nedslagning kan innebära, uppvägas
av fördelarna ur det allmännas synpunkt att få en särskilt värdefull kreatursbesättning
bevarad. Förfar man i särskilt fall på antytt sätt, drabbas
emellertid djurägaren med all sannolikhet av vissa förluster till följd av
besättningens genom sjukdomen nedsatta värde. Väl är det sant, att dessa
förluster ej hava sin grund i det statliga ingripandet i och för sig utan
äfo en omedelbar följd av att sjukdomen hemsökt hans besättning. Emellertid
ligger det likväl för djurägaren bär nära till hands att anställa en
jämförelse med sådana fall — och dessa det stora flertalet — där nedslagning
tillgripits och djurägaren sålunda i själva verket, genom att djuren
inlösas efter värdet vid insjuknandet, undgått den förlust, som skulle legat
i djurens efter genomgången sjukdom minskade värde. Med hänsyn därtill
att isoleringsförfarandet endast torde komma till användning i jämförelsevis få
undantagsfall, måste naturligen den mindre gynnsamma ställning, vari den
enskilde djurägaren sålunda utan sitt vållande försättes, för honom te sig såsom
en orättvisa. Då härtill kommer, att å andra sidan tillgripandet av isoleringsmetoden
medför ojämförligt mycket lägre kostnader för det allmänna,
än örn inlösen för nedslaktning sker, synes det mig förenligt med billighet,
att staten, på därom gjord ansökan och efter noggrann prövning av de
uppkomna förlusternas art och omfattning, lämnar djurägaren skälig gottgörelse
för de lidna förlusterna, i den mån de ej kunnat täckas genom den
statsunderstödda försäkringen. Enär, såsom jag framhållit, nedslaktningen
även i fortsättningen hör bliva det regelmässiga medlet för mul- och klövsjukans
bekämpande och gottgörelse av nyss antydd art följaktligen blott
sällan lärer komma i fråga, torde anordningen knappast kunna få nämnvärda
ekonomiska konsekvenser för statsverket. Därest riksdagen icke har
något att erinra mot vad jag nu tillstyrkt, torde sålunda i frågakommande

10 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

ersättningsbelopp, bestämda av Kungl. Majit efter prövning från fall till
fall, böra anvisas att utgå ur förevarande anslag.»

Riksdagen, som anser sig icke böra framställa någon erinran med anledning
av vad departementschefen i ärendet anfört, bär i riksstaten för
budgetåret 1982/1933 uppfört ordinarie förslagsanslaget till övriga utgifter
till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland
husdjuren med oförändrat belopp, 200,000 kronor.

27:o) Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur. Med bifall till
Kungl. Maj:ts under punkt 55 gjorda framställning har riksdagen till
karantänsanstalten i Haparanda för husdjur anvisat för budgetåret 1932/
1933 ett extra anslag av 6,250 kronor.

28:o) Statens lagerhus. Under punkt 67 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att till täckande av utgifterna för statens lagerhus anvisa för
budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor.

/Riksdagen, som biträder Kungl. Majits förslag, har till täckande av
utgifterna för statens lagerhus anvisat för budgetaret 1932/1933 ett extra
förslagsanslag av 90,000 kronor.

29 io) Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp.
Under punkt 68 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att till maskin-
och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp anvisa för
budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 61,500 kronor.

Kungl. Majits framställning föranleder ingen riksdagens erinran, varför
riksdagen till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna
och Alnarp anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 61,500
kronor.

30io) Kemiska stationer. Under punkt 69 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att till understöd åt åtta kemiska stationer för jordbrukets och
näringarnas behov, vilka av landsting eller hushållningssällskap, vart för
sig eller i förening, understödjas med minst samma belopp som statsbidraget
och vilka vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i avseende
på analysmetoder och övriga förhållanden, som fastställas av Kungl.
Majit, anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 43,000 kronor.

Riksdagen biträder Kungl. Majits förslag och har till understöd at åtta
kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behov, vilka av landsting
eller hushållningssällskap, vart för sig eller i förening, understödjas
med minst samma belopp som statsbidraget och vilka vilja underkasta
sig de villkor och föreskrifter i avseende på analysmetoder och övriga förhållanden,
som fastställas av Kungl. Majit, anvisat för budgetåret 1932/
3933 ett extra anslag av 43,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

11

31:o) Kemisk-växtbiologiska anstalten i Norrbottens län. Med bifall
till Kungl. Majits under punkt 70 gjorda framställning bär riksdagen
liksom för innevarande budgetår såsom bidrag till underhåll under tiden
1 juli 1932—30 juni 1933 av kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens
län — under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap
eller eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll under samma
tid med sammanlagt minst 17,040 kronor — anvisat för budgetåret 1932/
1933 ett extra anslag av 28,400 kronor.

32:o) Filial till statens centrala frökontrollanstalt. Med bifall till
Kungl. Maj:ts under punkt 74 gjorda framställning, bar riksdagen liksom
för innevarande budgetår för uppehållande av driften vid statens
centrala frökontrollanstalts filial vid Alnarp anvisat för budgetåret 1932/
1933 ett extra förslagsanslag av 24,000 kronor.

33:o) Understöd åt lokala frökontrollanstalter. Under punkt 75 bar
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till understöd åt sådana frökontrollanstalter,
som av landsting eller hushållningssällskap, vart för sig
eller i förening, understödjas med minst samma belopp som statsbidraget
och vilka anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i
avseende på analysmetoder och övriga förhållanden, som fastställas av
Kungl. Majit, anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 6,000
kronor.

Riksdagen, som biträder Kungl. Majits förslag, bar till understöd åt
sådana frökontrollanstalter, som av landsting eller hushållningssällskap,
vart för sig eller i förening, understödjas med minst samma belopp som
statsbidraget och vilka anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter
i avseende på analysmetoder och övriga förhållanden, som fastställas
av Kungl. Majit, anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag
av 6.000 kronor.

34io) Vissa åtgärder till beteskulturens främjande. Under punkt 83
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för beteskulturens främjande
medelst uppehållande av två kultiveringsförsök å betesmark i Norrland
och två kontrollgårdar i mellersta Sverige för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra anslag av 19,000 kronor.

Då förevarande anslagsberäkning står i full överensstämmelse med vad
som vid ärendets behandling vid föregående års riksdag förutsattes, har
riksdagen intet att erinra mot Kungl. Majits förslag. Riksdagen har fördenskull
för beteskulturens främjande medelst uppehållande av två kul
tiveringsförsök å betesmark i Norrland och två kontrollgårdar i mellersta
Sverige för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 19,000 kronor.

12

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

35:o) Fraktlindring för konstgödsel. Under punkt 89 har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att till fraktlindring för konstgödsel anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 250,000 kronor.

Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen härutinnan godkända
utlåtande nr 1, punkt 90, får riksdagen anmäla, att riksdagen till
fraktlindring för konstgödsel anvisat för budgetåret 1932/1933 ett'' extra
förslagsanslag av 250,000 kronor.

36 :o) Bekämpande av växtsjukdomar. Under punkt 90 bar Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att till åtgärder för bekämpande av växtsjukdomar
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 20,000
kronor.

Till åtgärder för bekämpande av växtsjukdomar bär från och med budgetåret
1929/1930 å riksstaten uppförts ett extra förslagsanslag till belopp
av 40,000 kronor. Anslaget är ställt till Kungl. Majis förfogande för åtgärder
i angivet syfte.

Deli föreslagna anslagssänkningen sammanhänger med att sedan 1931
års riksdag godkänt Kungl. Maj:ts förslag angående viss omorganisation
av centralanstalten för jordbruksförsök, innebärande bland annat upprättandet
från och med den 1 november 1932 av en statens växtskyddsanstalt.
en del av den verksamhet på växtskyddets område, vilken nu bedrives med
särskilt anslag, ansetts kunna direkt överflyttas på växtskyddsanstalten.

Riksdagen, som biträder Kungl. Majis förslag, bar till åtgärder för
bekämpande av växtsjukdomar anvisat för budgetåret 19321933 ett extra
förslagsanslag av 20,000 kronor.

37:o) Lantbruksattachéer. Med bifall till Kungl. Majis under punkt

94 gjorda framställning bar riksdagen till uppehållande av tre lantbruksattachébefattningar,
nämligen en i London, en i Berlin och en i Riga, anvisat
för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 65,500 kronor.

38:o) Organisationsbidrag till mjölkbedömningsföreningar. Under punkt

95 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till organisationsbidrag till
mjölkbedömningsföreningar anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
av 8,000 kronor.

Kungl. Majis förslag, som innefattar en anslagsminskning med 7,000
kronor, föranleder ingen riksdagens erinran. Riksdagen bar sålunda till
organisationsbidrag till mjölkbedömningsföreningar anvisat för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 8.000 kronor.

39:o) Svenska smörprovningarnas verksamhet. Under punkt 99 bar
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att såsom statsbidrag till täckande av
kostnaderna för svenska smörprovningarnas verksamhet anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 99,500 kronor.

18

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen härutinnan godkända
utlåtande nr 1, punkt 100, får riksdagen anmäla, att riksdagen
i så måtto bifallit Kungl. Majits förevarande framställning, att riksdagen
såsom statsbidrag till täckande av kostnaderna för svenska smörprovningarnas
verksamhet anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 84,500 kronor.

40 :o) Statens spannmålsnämnd m. m. Under punkt 100 har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnaderna för statens
spannmålsnämnds verksamhet, för verkställande av cereala undersökningar
och för inventering av landets brödsädsförråd anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor.

Kungl. Majits förslag, som innebär en anslagssänkning med 10,000 kronor,
föranleder ingen riksdagens erinran. Riksdagen har därför till bestridande
av kostnaderna för statens spannmålsnämnds verksamhet, för
verkställande av cereala undersökningar och för inventering av landets
brödsädsförråd anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
av 90,000 kronor.

41 :o) Statens egnahemsstyrelse. Under punkt 104 har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att till statens egnahemsstyrelse anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 51,500 kronor.

Riksdagen, som biträder Kungl. Majits förslag, har till statens egnahemsstyrelse
anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av
51,500 kronor.

42 io) Förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlare. Under punkt
105 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för utlämnande av förvaltningsbidrag
för 1932 till egnahemslåneförmedlarna anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 1,090,000 kronor.

Framställningen föranleder ingen riksdagens erinran. Riksdagen har
därför för utlämnande av förvaltningsbidrag för 1932 till egnahemslåneförmedlarna
anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av

1,090,000 kronor.

43: o) Statsbidrag till hushållningssällskap för jordanskaffningsverksamhet
(jordanskaffningsbidrag). Under punkt 106 har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att för utlämnande av statsbidrag för 1932 till hushållningssällskap
för jordanskaffningsverksamhet anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 1,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag,
har för utlämnande av statsbidrag för 1932 till hushållningssällskap för
jordanskaffningsverksamhet anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra
förslagsanslag av 1,000 kronor.

14 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

44:o) Premielån till egnahemslåntagare för nyodlings- oell nybyggnadsarbeten.
Med bifall till Kungl. Maurts under punkt 107 gjorda framställning
har riksdagen för utlämnande av premielån till egnahemslåntagare
för nyodlings- och nybyggnadsarbeten anvisat för budgetåret 1932/1933
ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor.

45:o) Kolonisation å vissa kronoparker. Under punkt lil har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att 1) besluta, att kolonist, som jämlikt Kungl.
Maj:ts brev den 27 juni 1929 tillerkänts odlingsbidrag av 250 kronor, må
medgivas rätt att utfå möjligen återstående del av sagda bidrag i den
mån han under åren 1932, 1933 och 1934 fullföljer den för bidragets åtnjutande
bestämda odlingen; 2) medgiva, att Kungl. Majit må, efter prövning
av i vart fall föreliggande omständigheter, bemyndiga vederbörande
kolonisationsnämnd, respektive domänstyrelsen att avskriva sådant
statens fordringsbelopp hos innehavare eller förutvarande innehavare av
kolonat, utlagt före den 1 juli 1925, som anses icke kunna utfås eller som
befinnes icke skäligen böra belasta kolonatet.

Då riksdagen finner vad departementschefen i statsrådsprotokollet i
ärendet anfört utgöra vägande skäl för de av Kungl. Majit under förevarande
punkt framställda förslagen, har riksdagen

1) beslutat, att kolonist, som jämlikt Kungl. Majits brev den 27 juni
1929 tillerkänts odlingsbidrag av 250 kronor, må medgivas rätt att utfå
möjligen återstående del av sagda bidrag i den män han under åren 1932,
1933 och 1934 fullföljer den för bidragets åtnjutande bestämda odlingen;

2) medgivit, att Kungl. Majit må, efter prövning av i vart fall föreliggande
omständigheter, bemyndiga vederbörande kolonisationsnämnd, respektive
domänstyrelsen att avskriva sådant statens fordringsbelopp hos
innehavare eller förutvarande innehavare av kolonat, utlagt före den 1
juli 1925, som anses icke kunna utfås eller som befinnes icke skäligen böra
belasta kolonatet.

46 io) Undersökning rörande vattenavledning från Helgeåns vattenområde.
Med bifall till Kungl. Majits under punkt 114 gjorda framställning
har riksdagen av det för utredning och undersökning rörande vattenavledning
från Helgeåns vattenområde av 1930 års riksdag beviljade anslaget
av 50,000 kronor anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 4,000 kronor.

47 io) Statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga
jordbruk. Från och med 1927 har riksdagen varje år efter framställning
av Kungl. Majit anvisat ett extra reservationsanslag till nyodling och
betesförbättring å ofullständiga jordbruk. För budgetåret 1931/1932 har
sålunda anvisats ett belopp av 1,200,000 kronor, därav intill 400,000 kronor
må användas till utlämnande av statsbidrag till betesförbättringar, med
rätt dock för Kungl. Majit, därest förhållandena skulle därtill giva an -

15

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

ledning, för sistnämnda ändamål taga i anspråk större belopp av ifrågavarande
anslag, varjämte ett belopp av intill 50,000 kronor må tagas i anspråk
för stenröjning å redan odlad jord.

För budgetåret 1932/1933 har något anslag för ifrågavarande ändamål
icke äskats av Kungl. Majit.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling lorehaft följande
inom riksdagen väckta motioner, nämligen:

1) 1:35 och 11:63, likalydande, vari hemställts, att för utlämnande under
år 1933 av statsbidrag till nyodling och betesförbättring vid ofullständiga
jordbruk måtte för budgetåret 1932/1933 uppföras ett extra reservationsanslag
av 1,200,000 kronor, därav intill 200,000 kronor må användas
till stenröjning å redan odlad jord och intill 500,000 kronor för betesförbättring,
med rätt för vederbörande hushållningssällskap att inom ramen
av det sällskapet tilldelade anslaget göra de jämkningar i avseende å anslagets
fördelning på de olika ändamålen, vartill förhållandena kunna
giva anledning;

2) 1:200 och 11:306, likalydande, vari hemställts, att riksdagen för budgetåret
1932/1933 som statsbidrag till nyodlingar och betesförbättringar å
ofullständiga jordbruk måtte anvisa ett extra reservationsanslag av

1,200,000 kronor samt att vid utdelningen av bidrag från nämnda anslag
hänsyn särskilt måtte tagas till län, där skogs- och industriarbetet gått
tillbaka och stor arbetslöshet därav blivit en följd;

3) 1:262 och 11:382, likalydande, vari hemställts, att i riksstaten för budgetåret
1932/1933 upptages ett extra reservationsanslag å 1,200,000 kronor
till utlämnande av statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga
jordbruk under året 1933, därav 500,000 kronor må användas för
nyodling, 500,000 kronor för betesförbättring och 200,000 kronor för stenröjning
å redan odlad jord.

Under åberopande av den vid jordbruksutskottets utlåtande nr 1, punkt
116 fogade, av riksdagen godkända reservation får riksdagen anmäla, att.
riksdagen med anledning av förenämnda motioner för utlämnande under
1933 av statsbidrag till nyodling och betesförbättring ävensom stenröjning
å ofullständiga jordbruk anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra
reservationsanslag av 1,200,000 kronor, därav intill 400,000 kronor må användas
till utlämnande av statsbidrag till betesförbättringar, med rätt
dock för Kungl. Majit att, därest förhållandena skulle därtill giva anledning,
för sistnämnda ändamål taga i anspråk större belopp av ifrågavarande
anslag, samt högst 75,000 kronor till utlämnande av bidrag till
stenröjning å redan odlad jord.

48 :o) Statens lokala fiskeriadministration. Under punkt 116 har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen a) godkänna det av departementschefen
i statsrådsprotokollet förordade förslaget till stat för statens lokala
fiskeriadministration, att tillämpas från och med budgetåret 1932/1933, b)

16

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget till statens lokala
fiskeriadministration, nu 119,000 kronor, med 6,000 kronor till 113,000 kronor.

Mot den av Kungl. Majit gjorda framställningen har riksdagen intet
att erinra. Riksdagen har alltså

a) godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
förslaget till stat för statens lokala fiskeriadministration, att tillämpas
från och med budgetåret 1932/1933,

b) minskat ordinarie förslagsanslaget till statens lokala fiskeriadministration,
nu 119,000 kronor, med 6,000 kronor till 113,000 kronor.

49:o) Fartyget Skagerak. Under punkt 123 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att till underhålls- och driftkostnader för fartyget
Skagerak anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av

88,000 kronor.

Anslaget, som upptagits med ett 3,000 kronor lägre belopp än för löpande
budgetår, har icke givit riksdagen anledning till erinran, varför riksdagen
till underhålls- och driftkostnader för fartyget Skagerak anvisat
för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 88,000 kronor.

50 :o) Fartyget Eystrasalt. Med bifall till Kungl. Maj:ts under punkt

124 gjorda framställning har riksdagen till underhålls- och driftkostnad
för fartyget Eystrasalt anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 12,500 kronor.

51 :o) Bevakningsfartygs stationerande vid rikets kuster. Under punkt

125 har Kungl, Maj:t föreslagit riksdagen att för stationerande under
vintermånaderna 1932/1933 av bevakningsfartyg vid rikets kuster för
åstadkommande av ordning och skydd vid fiskets bedrivande anvisa för
budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor.

Anslagsberäkningen föranleder icke någon riksdagens erinran, varför
riksdagen för stationerande under vintermånaderna 1932/1933 av bevakningsfartyg
vid rikets kuster för åstadkommande av ordning och skydd
vid fiskets bedrivande anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 25,000 kronor.

52:o) Skogshögskolan. Under punkt 126 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att 1) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordade förslaget till stat för skogshögskolan, att tillämpas från och
med budgetåret 1932/1933; 2) vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget
till skogshögskolan, nu 222,800 kronor, med 4,900 kronor till
217,900 kronor.

17

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Riksdagen, som biträder Kungl. Majrts förslag, har

1) godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
förslaget till stat för skogshögskolan, att tillämpas från och med budgetåret
1932/1933;

2) minskat ordinarie förslagsanslaget till skogshögskolan, nu 222,800
kronor, med 4,900 kronor till 217,900 kronor.

53:o) Diverse behov vid skogshögskolan. Under punkt 127 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att till diverse behov vid skogshögskolan anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 29,550 kronor.

Kungl. Maurts förevarande framställning föranleder icke någon riksdagens
erinran. Riksdagen har därför till diverse behov vid skogshögskolan
anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av
29,550 kronor.

54:o) Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt. Med bifall till
Kungl. Maj:ts under punkt 128 gjorda framställning har riksdagen till
diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt anvisat för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 69,500 kronor.

55:o) Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring.
Med bifall till Kungl. Maj :ts under punkt 129 gjorda framställning
har riksdagen för specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas
föryngring anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 22,000 kronor.

56 :o) Ersättning till domänfonden för utgifter för statens skogsskolor.

Under punkt 130 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att a) höja det
under anslagstiteln ersättning till statens domäners fond för utgifter för
statens skogsskolor upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöningar,
nu 63,100 kronor, med 2,200 kronor till 65,300 kronor; b) minska det under
samma anslagstitel upptagna ordinarie reservationsanslaget till övriga
utgifter, nu 67,000 kronor, med 1,000 kronor till 66,000 kronor; c) till ersättning
till domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade utgifter för
omförmälda skolor anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
av 8,800 kronor.

Ehuru riksdagen ännu icke fattat beslut rörande allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, har riksdagen
med hänsyn till den i varje fall jämförelsevis obetydliga ändring i det
erforderliga anslagsbeloppet, varom här kan bliva fråga, och i betraktande
av det äskade anslagets natur av förslagsanslag funnit sig böra biträda
upptagande av ifrågavarande anslag med det av Kungl. Maj:t
föreslagna beloppet.

Bihang lill riksdagens protokoll 1932. Vi sami. Nr 9 A. 2

18

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

På grund härav och då den under förevarande punkt gjorda anslagsberäkningen
ej heller i övrigt föranleder någon riksdagens erinran, har
riksdagen

a) höjt det under anslagstiteln ersättning till statens domäners fond
för utgifter för statens skogsskola* upptagna ordinarie förslagsanslaget
till avlöningar, nu 63,100 kronor, med 2,200 kronor till 65,300 kronor;

b) minskat det under samma anslagstitel upptagna ordinarie reservationsanslaget
till övriga utgifter, nu 67,000 kronor, med 1,000 kronor till

66,000 kronor;

c) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade utgifter
för omförmälda skolor anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra
förslagsanslag av 8,800 kronor.

57 :o) Ersättning till domänfonden för utgifter för fortsättningsskolan
vid Kloten. Under punkt 131 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
anvisa för budgetåret 1932/1933 1) till ersättning till statens domäners
fond för utgifter för kalenderåret 1932 till avlöningar m. m. för fortsättningsskolan
vid Kloten ett extra förslagsanslag av 18,750 kronor; 2) till
ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade utgifter för
samma skola ett extra förslagsanslag av 1,750 kronor.

Emot den av Kungl. Maj:t gjorda framställningen har riksdagen intet
att erinra.

Under hänvisning beträffande det till dyrtidstillägg upptagna anslaget
till vad riksdagen under nästföregående punkt anfört, får riksdagen
anmäla, att riksdagen anvisat för budgetåret 1932/1933

1) till ersättning till statens domäners fond för utgifter för kalenderåret
1932 till avlöningar m. m. för fortsättningsskolan vid Kloten ett
extra förslagsanslag av 18,750 kronor;

2) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade utgifter
för samma skola ett extra, förslagsanslag av 1,750 kronor.

58 :o) Ersättning till domänfonden för utgifter för tillsyn å enskildas
skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar. I förslaget till riksstat
för budgetåret 1932/1933 har Kungl. Majit upptagit ordinarie förslagsanslaget
till ersättning till domänfonden för utgifter för tillsyn å
enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar med oförändrat
belopp 370,700 kronor.

Under samma punkt, 132, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till
ersättning till statens domäners fond för genom dyrtidstillägg ökade utgifter
för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre
socknar anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 41.000
kronor.

Emot den av Kungl. Majit gjorda framställningen har riksdagen intet
att erinra.

19

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Under hänvisning beträffande det till dyrtidstillägg upptagna anslaget
till vad riksdagen under punkt 56 anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen 1)

i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppfört ordinarie förslagsanslaget
till ersättning till statens domäners fond för utgifter för tillsyn å
enskildas skogar i lappmarken samt Särna och Idre socknar med oförändrat
belopp, 370,700 kronor;

2) till ersättning till statens domäners fond för genom dyrtidstillägg
ökade utgifter för dylik tillsyn anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra
förslagsanslag av 41,000 kronor.

59 :o) Ersättning till domänfonden för utgifter för tillsyn å skyddsskogar.
Under punkt 133 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att a) minska
ordinarie förslagsanslaget till ersättning till statens domäners fond för
utgifter för tillsyn å skyddsskogar, nu 87,600 kronor, med 5,200 kronor till
82,400 kronor; b) till ersättning till statens domäners fond för genom dyrtidstillägg
ökade utgifter för dylik tillsyn anvisa för budgetåret 1932/1933
ett extra förslagsanslag av 7,200 kronor.

Emot den av Kungl. Majit gjorda framställningen har riksdagen intet
att erinra.

Under hänvisning beträffande det till dyrtidstillägg upptagna anslaget
till vad riksdagen under punkt 56 anfört, får riksdagen anmäla, att
riksdagen

a) minskat ordinarie förslagsanslaget till ersättning till statens domäners
fond för utgifter för tillsyn å skyddsskogar, nu 87,600 kronor, med
5,200 kronor, till 82,400 kronor;

b) till ersättning till statens domäners fond för genom dyrtidstillägg
ökade utgifter för dylik tillsyn anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra
förslagsanslag av 7,200 kronor.

60 io) Skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och
Idre socknar. Under punkt 134 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
till främjande av skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna samt
Särna och Idre socknar anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 40,000 kronor.

Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen härutinnan godkända
utlåtande nr 1, punkt 136, får riksdagen anmäla, att riksdagen till
främjande av skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna
och Idre socknar anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 40,000 kronor.

61 :o) Skogsvårdens befrämjande. Med bifall till Kungl. Majits under
punkt 135 gjorda framställning, har riksdagen, liksom för innevarande
budgetår, för budgetåret 1932/1933 anvisat till skogsvårdens befrämjande,

20

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

att i mån av förefallande behov fördelas mellan vederbörande skogsvårdsstyrelser,
ett extra reservationsanslag av 830,000 kronor.

62:o) Statens skogsodlingsanslag. Under punkt 136 har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1932/1933 under benämningen
statens skogsodlingsanslag anvisa ett extra reservationsanslag av 350,000
kronor.

Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen härutinnan godkända
utlåtande nr 1, punkt 138, får riksdagen anmäla, att riksdagen för
budgetåret 1932/1933 under benämningen statens skogsodlingsanslag anvisat
ett extra reservationsanslag av 350,000 kronor.

63:o) Skogsvårdsstyrelsernas förbund. Under punkt 139 har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
under tiden 1 januari 1932—30 juni 1933 för skogsvårdsstyrelsernas
förbund anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 39,350 kronor.

Anslagsberäkningen föranleder ingen riksdagens erinran, varför riksdagen
får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
under tiden 1 januari 1932—30 juni 1933 för skogsvårdsstyrelsernas
förbund anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av
39,350 kronor.

64:o) Lantmäteristyrelsen. Med bifall till Kungl. Majits under punkt
141 gjorda framställning har riksdagen medgivit, att till det kanslibiträde
hos lantmäteristyrelsen, som handhar kassa- och bokföringsgöromålen, må,
utöver den med kanslibiträdesbefattningen förenade avlöningen, från det i
ordinarie avlöningsstaten för styrelsen upptagna förslagsanslaget till avlöningar
till ordinarie tjänstemän utgå ett särskilt arvode av 768 kronor
för år räknat.

65 io) Arkivaliernas hos lantmäteristyrelsen förteckning och förvaring.
Med bifall till Kungl. Majits under punkt 142 gjorda framställning har
riksdagen till bestridande av kostnader för förteckning och förvaring av
arkivalierna hos lantmäteristyrelsen anvisat för budgetåret 1932/1933 ett
extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

66 :o) Anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av
vissa kartor m. m. Under punkt 147 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att för anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av
vissa kartor med tillhörande handlingar anvisa för budgetåret 1932/1933
ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

Riksdagen, som biträder Kungl. Majits förslag, har för anskaffande för

21

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av vissa kartor med tillhörande
handlingar anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor.

67:o) Ersättning för publik renovation. Under punkt 149 bär Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att minska ordinarie förslagsanslaget till ersättning
för publik renovation, nu 35,000 kronor, med 5,000 kronor till

30,000 kronor.

Riksdagen, som biträder Kungl. Majlis förslag, har minskat ordinarie
förslagsanslaget till ersättning för publik renovation, nu 35,000 kronor,
med 5,000 kronor till 30,000 kronor.

68 :o) Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare. Under punkt
150 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att a) medgiva, att under tiden
1 juli 1932—30 juni 1933 må till distriktslantmätare och extra lantmätare
med arvode, utöver dyrtidstillägg på grund av lön eller arvode, av statsmedel
utgå tillskott därtill på grund av inkomster för arbete enligt gällande
lantmäteritaxa, beräknade för distriktslantmätare till 4,000 kronor,
för extra lantmätare med arvode örn 2,000 kronor till 3,200 kronor och för
extra lantmätare med arvode örn 1,500 eller 1,000 kronor till 2,400 kronor,
allt för år räknat, b) medgiva, att för samma tid må till extra lantmätare
utan arvode av statsmedel utgå tillskott till inkomster för arbete enligt
lantmäteritaxan beräknade till 2,400 kronor för år, c) förklara, att beträffande
tillskott, som nu nämnts, de angående dyrtidstillägg för motsvarande
tid gällande bestämmelser skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse,
med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter,
som kunna vara erforderliga för tillämpning av dessa bestämmelser, d)
medgiva, att Kungl. Maj :t må äga att, med tillämpning i den mån så kan
ske av de angående dyrtidstillägg gällande grunder, för samma tid medgiva
tillskott av statsmedel jämväl åt kommissionslantmätare och vice
kommissionslantmätare, som fortfarande utöva praktisk verksamhet, e)
för nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare
anvisa för budetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 300,000
kronor.

Ehuru riksdagen ännu icke fattat beslut rörande allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret
1932/1933, har riksdagen med hänsyn till den i varje fall jämförelsevis
obetydliga ändring i det erforderliga anslagsbeloppet, varom här kan
bliva fråga, och i betraktande av det äskade anslagets natur av förslagsanslag
funnit sig böra biträda upptagande av ifrågavarande anslag med
det av Kungl. Majit föreslagna beloppet.

I överensstämmelse härmed har riksdagen

a) medgivit, att under tiden 1 juli 1932—30 juni 1933 må till distriktslantmätare
och extra lantmätare med arvode, utöver dyrtidstillägg på

22

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

grund av lön eller arvode, av statsmedel utgå tillskott därtill på grund av
inkomster för arbete enligt gällande lantmäteritaxa, beräknade för
distriktslantmätare till 4,000 kronor, för extra lantmätare med arvode örn

2.000 kronor till 3,200 kronor och för extra lantmätare med arvode örn
1,500 eller 1,000 kronor till 2,400 kronor, allt för år räknat,

b) medgivit, att för samma tid må till extra lantmätare utan arvode av
statsmedel utgå tillskott till inkomster för arbete enligt lantmäteritaxan
beräknade till 2,400 kronor för år,

c) förklarat, att beträffande tillskott, som nu nämnts, de angående dyrtidstillägg
för motsvarande tid gällande bestämmelser Skola i tillämpliga
delar lända till efterrättelse, med rätt för Kungl. Majit att meddela de
närmare föreskrifter, som kunna vara erforderliga för tilllämpning av
dessa bestämmelser,

d) medgivit, att Kungl. Majit må äga att, med tillämpning i den mån
så kan ske av de angående dyrtidstillägg gällande grunder, för samma
tid medgiva tillskott av statsmedel jämväl åt kommissionslantmätare och
vice kommissionslantmätare, som fortfarande utöva praktisk verksamhet,

e) för nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg till vissa
lantmätare anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av

300.000 kronor.

69 io) Bidrag till jorddelningsförrättningar. Under punkt 152 har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att minska ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till jorddelningsförrättningar, nu 160,000 kronor, med 20,000
kronor till 140,000 kronor.

Under denna punkt har Kungl. Majit jämväl motiverat dels minskning
av det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till utflyttnings-, väganläggnings-
och odlingskostnader i sammanhang med skiften från 300,000
kronor till 235,000 kronor, dels ock upptagande för budgetåret 1932 1933 av
förslagsanslagen till bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,
förenade med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet område samt
till bidrag till förrättningar enligt lagen örn enskilda vägar med oförändrade
belopp örn respektive 100,000 och 5,000 kronor.

Mot beräkningen av anslagen för nu ifrågavarande ändamål har riksdagen
intet att erinra.

Under nästföljande punkter kommer riksdagen att anmäla sina beslut
örn uppförande av det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till utflyttnings-,
väganläggnings- och odlingskostnader i sammanhang med skiften
samt av de ovanberörda båda extra förslagsanslagen.

Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen minskat ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till jorddelningsförrättningar, nu 160,000 kronor, med

20.000 kronor till 140,000 kronor.

23

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

70 :o) Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader
i sammanhang med skiften. Under åberopande av vad riksdagen anfört
under nästföregående punkt och i enlighet med Kungl. Marits under
punkt 153 gjorda framställning, får riksdagen anmäla, att riksdagen minskat
ordinarie förslagsanslaget till bidrag till utflyttnings-, väganläggnings-
och odlingskostnader i sammanhang med skiften, nu 300,000 kronor,
med 65,000 kronor till 235,000 kronor.

71 :o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade
med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet område. Under åberopande
av vad riksdagen anfört under punkt 69 och i enlighet med
Kungl. Maj:ts under punkt 154 gjorda framställning får riksdagen anmäla,
att riksdagen liksom för innevarande budgetår till bestridande i
vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med inlösen av under
nyttjanderätt upplåtet område, anvisat för budgetåret 1932/1933 ett
extra förslagsanslag av 100,000 kronor.

72 :o) Bidrag till förrättningar enligt lagen örn enskilda vägar. Under
åberopande av vad riksdagen anfört under punkt 69 och i enlighet
med Kungl. Maj:ts under punkt 155 gjorda framställning, får riksdagen
anmäla, att riksdagen liksom för innevarande budgetår till bidrag till
förrättningar enligt lagen örn enskilda vägar anvisat för budgetåret 1932/
1933 ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.

73 :o) Kostnader för provskiften i Kopparbergs län. Med bifall till
Kungl. Maj:ts under punkt 158 gjorda framställning har riksdagen liksom
för innevarande budgetår till bestridande av de kostnader för laga skiften
enligt lagen den 30 april 1925 (nr 102) rörande vissa laga skiften inom de
på bekostnad eller med understöd av staten storskiftade delarna av Kopparbergs
län, vilka jämlikt samma lag skola gäldas av allmänna medel,
anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.

74:o) Ålderstillägg. Med bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 172
gjorda framställning har riksdagen minskat ordinarie förslagsanslaget
till ålderstillägg, nu 165,000 kronor, med 5,000 kronor till 160,000 kronor.

75 :o) Rese- och traktamentspenningar. Under punkt 173 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att minska ordinarie förslagsanslaget till reseoch
traktamentspenningar, nu 100,000 kronor, med 50,000 kronor till 50,000
kronor.

Riksdagen, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, har minskat ordinarie
förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, nu 100,000 kronor,
med 50,000 kronor till 50,000 kronor.

24

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

76:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under punkt
175 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget
till kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
nu 175,000 kronor, med 25,000 kronor till 200,000 kronor.

Då enligt en i statsrådsprotokollet verkställd uppskattning av medelsbehovet
den föreslagna höjningen av ifrågavarande anslag synes påkallad,
har riksdagen höjt ordinarie reservationsanslaget till kostnader för
kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 175,000 kronor, med

25,000 kronor till 200,000 kronor.

77 :o) Extra utgifter. Med bifall till Kungl. Majrts under punkt 176
gjorda framställning har riksdagen minskat ordinarie reservationsanslaget
till extra utgifter, nu 100,000 kronor, med 40,000 kronor till 60,000
kronor.

78:o) Beträffande ordinarie anslagen till departementschefen, centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, statens växtskyddsanstalt,
lanthrukshögskolan, lantbruksinstitutet vid Ultuna och tryckningskostnader
anmäler riksdagen i särskilda skrivelser sina beslut.

Riksdagen får nu anmäla, att samtliga de ordinarie anslag under nionde
huvudtiteln, vilka icke blivit här ovan eller i riksdagens skrivelser nr 54
och 159 särskilt omnämnda, i riksstaten för budgetåret 1932/1938 uppförts
med oförändrade belopp.

Stockholm den 13 maj 1932.

Med undersåtlig vördnad.

321702. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.