Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1

Nr 8 A.

Godkänd av första kammaren den 15 april 1932.
Godkänd av andra kammaren den 15 april 1932.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav
Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde
huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga
beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 8.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t uti den till riksdagen avlåtna,
den 4 januari 1932 dagtecknade proposition (nr 1) angående statsverkets
tillstånd och behov för budgetåret 1932/1933 i avseende å åttonde huvudtiteln,
innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet, föreslagit riksdagen
i fråga om det ordinarie anslaget till departementschefen, kommer riksdagen
att framdeles anmäla sitt beslut.

2:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 1 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
förenämnda dag) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förstärkning av arbetskrafterna å ecklesiastikdepartementets avdelning
av Eders Kungl. Maj:ts kansli för budgetåret 1932/1933 anvisat ett
extra anslag av 6,048 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie reservationsanslaget till inköp av arkivalier och tryckta arbeten
för riksarkivet, nu 2,000 kronor, med 200 kronor till 1,800 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 11 sami. Nr 8 A.

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie reservationsanslaget
till inköp av arkivalier och tryckta arbeten för riksarkivet, nu 2,000 kronor,
med 200 kronor till 1,800 kronor.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att minska det
i riksstaten under riksarkivet uppförda ordinarie reservationsanslaget till
fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt
för fäderneslandets historia, nu 8,000 kronor, med 2,000 kronor till 6,000
kronor. .

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under riksarkivet
uppförda ordinarie reservationsanslaget till fortsatt utgivande genom riksarkivet
av sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia,
nu 8,000 kronor, med 2,000 kronor till 6,000 kronor.

5:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 4) föreslagit riksdagen att till åtgärder
för riksarkivets sigillvård för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag
av 4,300 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Eders Kungl. Majit kan finna gott meddela.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till åtgärder för riksarkivets sigillvård för
budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 4,300 kronor
att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott
meddela.

6:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 5) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande av
expedition i riksarkivets nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisat
för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 4,000 kronor.

7:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 6) föreslagit riksdagen att för beredande
av ökning av den i staten för landsarkivet i Göteborg upptagna anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu

8,000 kronor, med 600 kronor till 8,600 kronor öka det ordinarie förslagsanslaget
till landsarkiven m. m., nu 101,600 kronor, med 600 kronor till
102,200 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen för beredande av ökning av den i staten för
landsarkivet i Göteborg upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. m., nu 8,000 kronor, med 600 kronor till 8,600
kronor ökat det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven m. m., nu 101,600
kronor, med 600 kronor till 102,200 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

3

8:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 7) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie reservationsanslaget till inköp av arkivalier och tryckta arbeten för
landsarkiven, nu 1,800 kronor, med 450 kronor till 1,350 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie reservationsanslaget
till inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven m. m., nu 1,800
kronor, med 450 kronor till 1,350 kronor.

9:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 8) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för kungl, biblioteket för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majlis förslag,
får anmäla, att riksdagen till bokinköp och bokbindning för kungl,
biblioteket för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av

15,000 kronor.

10:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 9) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ökning av kungl,
bibliotekets arbetskrafter för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag
av 8,500 kronor.

Illo) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 10) bar riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till slutförande
av redigeringen av den för. Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens
46:e årgång, omfattande år 1931, samt för påbörjande av
redigeringen för accessionskatalogens 47:e årgång, omfattande år 1932, för
budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 12,500 kronor att användas
enligt av Eders Kungl. Majit meddelade föreskrifter.

12:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 11) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till katalogiseringsarbeten
inom kungl, biblioteket, enligt av Eders Kungl. Majit meddelade
bestämmelser, för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 29,800
kronor.

13:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 12) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till undersökning av i
kammararkivet och riksarkivet befintliga äldre arkivalieomslag m. m. för
budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 4,100 kronor, att utgå
enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott meddela.

14:o) Eders Kungl. Majit Ilar (punkt 13) föreslagit riksdagen att för beredande
av höjning av den i nuvarande ordinarie stat för stifts- och lands -

4

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

biblioteket i Linköping ingående anslagsposten arvode till amanuens, nu

3.300 kronor, med 230 kronor till 3,530 kronor öka det i riksstaten under
stifts- och landsbiblioteket i Linköping med rubrik: Avlöningar uppförda
ordinarie förslagsanslaget, nu 14,300 kronor, med 230 kronor till 14,530
kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen för beredande av höjning av den i nuvarande
ordinarie stat för stifts- och landsbiblioteket i Linköping ingående
anslagsposten arvode till amanuens, nu 3,300 kronor, med 230 kronor till
3,530 kronor ökat det i riksstaten under stifts- och landsbiblioteket i Linköping
med rubrik: Avlöningar uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu

14.300 kronor, med 230 kronor till 14,530 kronor.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 14) föreslagit riksdagen att till förstärkning
av det ordinarie reservationsanslaget till bokinköp, inbindning och
vissa expenser för stifts- och landsbiblioteket i Linköping för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget
till bokinköp, inbindning och vissa expenser för stifts- och landsbiblioteket
i Linköping för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av

1,000 kronor.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 15) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor, att utgå under de
villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 7,000
kronor.

I ärendet har statens organisationsnämnd avgivit utlåtande och därvid
anfört:

Under nuvarande ekonomiska läge böra kostnaderna för nyinköp av litteratur
begränsas så långt som möjligt. Med hänsyn härtill men med beaktande
av att bibliotekarien numera lärer böra komma i åtnjutande av ålderstillägg,
anser sig organisationsnämnden kunna föreslå, att förevarande anslag
sänkes från 7,000 kronor till 6,250 kronor.

Riksdagen, som beaktat vad statens organisationsnämnd anfört och som
vidare vid granskning av handlingarna i ärendet funnit bibliotekets förvaltningskostnader
relativt höga, har ansett det föreslagna beloppet, 7,000 kronor,
skäligen böra sänkas med 500 kronor, samt får därför anmäla, att riksdagen
såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 6,500 kronor, att
utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 5

17:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till avlöning
åt en skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te
Geneviévebiblioteket i Paris för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag
av 1,500 kronor, att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.
Majit kan finna gott meddela.

18:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 17) föreslagit riksdagen att minska
det i riksstaten under rubriken Nationalmuseet, museet, upptagna ordinarie
reservationsanslaget till målnings- och skulptursamlingarnas ökande, nu

30.000 kronor, med 20,000 kronor till 10,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under rubriken
Nationalmuseet, museet, upptagna ordinarie reservationsanslaget till målningsoch
skulptursamlingarnas ökande, nu 30,000 kronor, med 20,000 kronor till

10.000 kronor.

19:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 18) föreslagit riksdagen att sänka
det i riksstaten under rubriken Nationalmuseet, museet, upptagna ordinarie
reservationsanslaget till handtecknings- och gravyrsamlingarnas ökande, nu

6.500 kronor, med 2,000 kronor till 4,500 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen sänkt det i riksstaten under rubriken Nationalmuseet,
museet, upptagna ordinarie reservationsanslaget till handteckningsoch
gravyrsamlingarnas ökande, nu 6,500 kronor, med 2,000 kronor till

4.500 kronor.

20:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 19) föreslagit riksdagen att minska
det i riksstaten under rubriken Nationalmuseet, museet, upptagna ordinarie
reservationsanslaget till ökande av samlingen av konsthantverk, nu 8,000
kronor, med 2,000 kronor till 6,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under rubriken
Nationalmuseet, museet, upptagna ordinarie reservationsanslaget till ökande
av samlingen av konsthantverk, nu 8,000 kronor, med 2,000 kronor till

6.000 kronor.

21 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 20) föreslagit riksdagen att sänka
det i riksstaten under rubriken Nationalmuseet upptagna ordinarie reservationsanslaget
till boksamlingen, nu 4,000 kronor, med 1,000 kronor till 3,000
kronor.

6

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen sänkt det i riksstaten under rubriken Nationalmuseet
upptagna ordinarie reservationsanslaget till boksamlingen, nu 4,000
kronor, med 1,000 kronor till 3,000 kronor.

22:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkning av
arbetskrafterna vid nationalmuseet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra
anslag av 14,800 kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t må
äga att bestämma.

23:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till täckande av utgifter
för nationalmuseets depositionsavdelnings konstbildande verksamhet för
budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor
att utgå enligt de närmare grunder, Eders Kungl. Majit kan finna skäl
föreskriva.

24:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 23) föreslagit riksdagen att till försäkring
och transport av konstföremål, som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum,
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag
av 1,500 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till försäkring och transport av konstföremål,
som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum, för budgetåret 1932/1933
anvisat ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor.

25:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 24) föreslagit riksdagen att såsom
extra reservationsanslag för budgetåret 1932/1933 anvisa

dels till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar inom nationalmuseum
ett belopp av 5,000 kronor,

dels ock till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar av handteckningar
och gravyrer samt till ombyggnad av äldre skåp och anskaffande
av nya sådana för dessa samlingar ett belopp av 1,500 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen såsom extra reservationsanslag för budgetåret
1932/1933 anvisat

dels till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar inom nationalmuseum
ett belopp av 5,000 kronor,

dels ock till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar av handteckningar
och gravyrer samt till ombyggnad av äldre skåp och anskaffande
av nya sådana för dessa samlingar ett belopp av 1,500 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

7

26:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 25) föreslagit riksdagen att till konserveringsarbeten
för föremål, tillhörande statens tavelsamlingar å de kungl, slotten,
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till konserveringsarbeten för föremål, tillhörande
statens tavelsamlingar å de kungl, slotten, för budgetåret 1932/1933 anvisat
ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

27:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 26) föreslagit riksdagen att till vakthållning
vid nationalmuseets öppethållande örn kvällarna för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 1,840 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till vakthållning vid nationalmuseets öppethållande
örn kvällarna för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av
1,840 kronor.

28:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag, (punkt 27) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare vid livrustkammaren anvisat för budgetåret 1932/
1933 ett extra anslag av 26,950 kronor, att utgå efter de grunder, som
Eders Kungl. Majit kan finna skäligt meddela.

29:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 28) föreslagit riksdagen att till underhåll
och vård av livrustkammarens samlingar anvisa för budgetåret 1932/
1933 ett extra reservationsanslag av 23,000 kronor att utgå efter grunder,
som Eders Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar
anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 23,000
kronor att utgå efter grunder, som Eders Kungl. Majit kan finna skäligt
föreskriva.

30:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 29) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för förhyrande av ökade
lokaler för livrustkammaren inom nordiska museets byggnad anvisat för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 1,100 kronor.

3Ilo) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 30) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt ruin, till särskilt arvode
åt en vaktmästare vid naturhistoriska riksmuseet, tillika trädgårdsskötare,
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 300 kronor.

8

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

32:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 31) föreslagit riksdagen att till förstärkning
av den i reservationsanslaget till samlingar m. m. vid naturhistoriska
riksmuseet ingående anslagsposten till ordnande, vård och förökande
av samlingarna m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
anslag av 5,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen till förstärkning av den i reservationsanslaget
till samlingar m. m. vid naturhistoriska riksmuseet ingående anslagsposten
till ordnande, vård och förökande av samlingarna m. m. för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor.

33:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 32) föreslagit riksdagen att dels till
förstärkande av den i naturhistoriska riksmuseets reservationsanslag till samlingar
m. m. ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna vid
Frescati för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 15,700 kronor,
dels ock till täckande av en vid utgången av budgetåret 1931/1932 motsedd
brist i samma anslagspost för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag
av 6,100 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag men
vill därvid framhålla vikten av att det för framtiden tillses, att utgifterna
för här förevarande ändamål hållas inom anslagets ram, så att några brister
å anslaget ej vidare uppkomma.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels till förstärkande av den i naturhistoriska riksmuseets reservationsanslag
till samlingar m. m. ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna
vid Frescati för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av
15,700 kronor,

dels ock till täckande av en vid utgången av budgetåret 1931/1932 motsedd
brist i samma anslagspost för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra
anslag av 6,100 kronor.

34:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 33) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1932/1933 anvisa dels till ordnande och preparering av vissa samlingar
inom naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning ett extra anslag av

3,000 kronor, dels ock till anskaffande av nya herbarieskåp för samma avdelning
ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1932/1933 anvisat

dels till ordnande och preparering av vissa samlingar inom naturhistoriska
riksmuseets botaniska avdelning ett extra anslag av 3,000 kronor,

dels ock till anskaffande av nya herbarieskåp för samma avdelning ett
extra reservationsanslag av 2,500 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

9

35:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arbetsbiträde
m. m. vid naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra anslag av 3,150 kronor att utgå enligt de närmare
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 35) föreslagit riksdagen att till ordnande
av framlidne kyrkoherden S. J. Enanders Salixsamlingar för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor att utgå
enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt
meddela.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till ordnande av framlidne kyrkoherden S. J.
Enanders Salixsamlingar för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag
av 4,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Eders Kungl. Majit kan finna skäligt meddela.

37:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 36) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arbetsbiträde
vid naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra anslag av 2,520 kronor.

38:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 37) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ritningsoch
retuscheringsarbeten för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 1,000 kronor.

39:o) Sedan 1931 års riksdag till fortsatt bearbetning av visst vetenskapligt
material, tillhörigt naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning,
beviljat ett belopp av 7,000 kronor och därav för budgetåret 1931/
1932 såsom extra reservationsanslag anvisat 3,500 kronor, har nu Eders
Kungl. Maj:t (punkt 38) föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp,

7,000 kronor, för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisa
återstoden, 3,500 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till fortsatt bearbetning av
visst vetenskapligt material, tillhörigt naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska
avdelning, av 1931 års riksdag beviljade beloppet av 7,000 kronor
för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisat återstoden,

3,500 kronor.

40:o) I enlighet med Eders Kungl. Majda förslag (punkt 39) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vetenskapligt
biträde för bearbetning av vissa samlingar å naturhistoriska riksmuseets

10 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

evertebratavdelning för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av

4,000 kronor.

41 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 40) föreslagit riksdagen att till arbetsbiträde
vid naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 2,520 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets
etnografiska avdelning för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra
anslag av 2,520 kronor.

42:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 41) föreslagit riksdagen att till ökade
medel till expenser m. m. för naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 24,400 kronor
att utgå med den fördelning och i enlighet med de närmare bestämmelser,
som av Eders Kungl. Majit föreskrivas.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till ökade medel till expenser m. m. för
naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning för budgetåret 1932/1933
anvisat ett extra anslag av 24,400 kronor att utgå med den fördelning och
i enlighet med de närmare bestämmelser, som av Eders Kungl. Majit föreskrivas.

43:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 42) föreslagit riksdagen att till
fortsatt iordningställande av f. d. livregementets dragoners kasernetablissement
till etnografiskt museum m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med
av vetenskapsakademien i skrivelse den 31 augusti 1931 framlagt, av departementschefen
i statsrådsprotokollet återgivet förslag bevilja ett belopp
av 96,140 kronor samt därav för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag
anvisa 15,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får därför anmäla, att riksdagen till fortsatt iordningställande av f. d. livregementets
dragoners kasernetablissement till etnografiskt museum m. m.
i huvudsaklig överensstämmelse med av vetenskapsakademien i skrivelse
den 31 augusti 1931 framlagt, av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1932 återgivet förslag beviljat
ett belopp av 96,140 kronor samt därav för budgetåret 1932/1933 såsom
extra reservationsanslag anvisat 15,000 kronor.

44:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 43) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till nordiska
museet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 190,000 kronor
att under villkor att en ledamot i museets nämnd är av Eders Kungl. Majit

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

11

förordnad ävensom på de övriga villkor, Eders Kungl. Maj:t må föreskriva,
utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande användas till museets
ändamål.

45:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 44) föreslagit riksdagen att till kulturhistoriska
museet i Lund anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag
av 30,000 kronor att under de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna skäl
föreskriva, utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige
för att användas för museets förvaltningsomkostnader och i främsta rummet
till avlöning åt vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid
museet.

Det synes riksdagen vara skäligt, att då statens egna kulturinstitutioner
under nuvarande förhållanden i avsevärd utsträckning få vidkännas anslagsbeskärningar,
även ifrågavarande enskilda museum får bära sin andel i
besparingsåtgärderna. Riksdagen har därför beslutat minska anslaget med

5,000 kronor till 25,000 kronor eller samma belopp, vartill anslaget nedsattes
för budgetåret 1923/1924.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till kulturhistoriska museet i
Lund anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 25,000 kronor
att under de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva, utgå
till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för att användas
för museets förvaltningsomkostnader och i främsta rummet till avlöning
åt vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

46:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 45) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till musikhistoriska
museet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 4,000 kronor
att på de villkor och under de förbehåll, Eders Kungl. Majit kan finna skäl
föreskriva, utgå till museets ändamål.

47:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 46) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till svenska
skolmuseet anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 4,000
kronor att på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott bestämma,
utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening för
museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

48:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 47) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie förslagsanslaget till kleresistaten, nu 140,000 kronor, med 20,000

kronor till 120,000 kronor.

12

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till
kleresistaten, nu 140,000 kronosmed 20,000 kronor till 120,000 kronor.

49:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 49) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,600,000
kronor, med 24,400 kronor till 4,624,400 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till ersättning
för prästerskapets tionde, nu 4,600,000 kronor, med 24,400 kronor till
4,624,400 kronor.

50:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 50) föreslagit riksdagen att till tre
stipendier för utbildande vid universitet av präster, förtrogna med finska
språket, bevilja ett extra anslag å 10,800 kronor samt därav för budgetåret
1932/1933 anvisa ett belopp av 3,600 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till tre stipendier för utbildande
vid universitet av präster, förtrogna med finska språket, beviljat ett extra
anslag å 10,800 kronor samt därav för budgetåret 1932/1933 anvisat ett
belopp av 3,600 kronor.

51 :o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 51) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till religiös och
social verksamhet bland svenskar i vissa utländska hamnstäder anvisat för
budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 50,500 kronor.

52:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 53) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande
i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med friköp av
lägenheter å kyrklig jord, anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
av 10,000 kronor.

53:o) Sedan 1931 års riksdag för utförande i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet omförmälda »Alternativ I av restaureringsförslag 2»
av ändrings- och reparationsarbeten å domkapitelshuset i Strängnäs beviljat
ett belopp av 60,000 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom
extra reservationsanslag anvisat 30,000 kronor, har nu Eders Kungl. Majit
(punkt 54) föreslagit riksdagen att av nämnda av 1931 års riksdag beviljade
belopp av 60,000 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag
anvisa återstoden, 30,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1931 års riksdag för
ändrings- och reparationsarbeten å domkapitelshuset i Strängnäs beviljade
beloppet av 60,000 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag
anvisat återstoden, 30,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

13

54:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 55) föreslagit riksdagen att minska
det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till kyrkors underhåll:
ersättningar, nu 275,000 kronor, med 55,000 kronor till 220,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten upptagna ordinarie
förslagsanslaget till kyrkors underhåll: ersättningar, nu 275,000 kronor,
med 55,000 kronor till 220,000 kronor.

55:o) Sedan 1930 års riksdag såsom bidrag till kostnaderna för uppförande
i Helsingfors av en svensk kyrka med samlingslokaler beviljat ett
belopp av 75,000 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kunde
finna gott föreskriva, samt riksdagen av nämnda belopp för ett vart av
budgetåren 1930/1932 såsom extra reservationsanslag anvisat 25,000 kronor,
har nu Eders Kungl. Majit (punkt 56) föreslagit riksdagen att av förutnämnda
belopp, 75,000 kronor, för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag
anvisa återstoden, 25,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1930 års riksdag för
uppförande i Helsingfors av en svensk kyrka med samlingslokaler beviljade
beloppet, 75,000 kronor, för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag
anvisat återstoden, 25,000 kronor.

Akademier m. m.

56:o) Eders Kungl. Majit bar (punkt 57) föreslagit riksdagen att till utarbetande
av en katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur m. m. för
budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 2,100 kronor att utgå i
enlighet med de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Majit kan finna skäl
meddela.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 3,000
kronor, varav ett belopp av 600 kronor är avsett att möjliggöra ett årligt
understöd till Consilium bibliographicum i Zurich, som utgiver en handkatalog
(index bibliographicus) över zoologisk, paleontologisk, anatomisk och
fysiologisk litteratur.

Enligt Eders Kungl. Majits medgivande äger akademien dessutom att,
därest sådant finnes lämpligt, av anslaget utbetala till Zoological Society i
London en summa motsvarande högst 20 pund sterling, att användas såsom
Sveriges bidrag till fortsatt utgivande av »Zoological Record».

Vetenskapsakademien har hemställt örn utverkande av anslag å 3,000 kronor
för ifrågavarande ändamål jämväl för budgetåret 1932/1933.

Beträffande ifrågavarande anslag bar statens organisationsnämnd inkommit
med yttranden. Vad angår understödet åt Consilium bibliographicum, har
nämnden förklarat sig icke böra ifrågasätta behovet av detta understöd, och

14

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

med hänsyn till det sätt, varpå storleken av detsamma bestämmes, (100
svenska kronor för en million av landets invånarantal) finner nämnden
någon nedsättning därav ej böra ifrågakomma. Vad beträffar anslaget i
övrigt, har organisationsnämnden anfört:

Det belopp örn 2,400 kronor, som i övrigt utgår från anslaget, har, enligt
vad organisationsnämnden inhämtat, i sin helhet utbetalts såsom arvode för
utarbetande av en otryckt, i form av kortregister upprättad katalog över
svensk naturvetenskaplig litteratur, och någon del därav har icke tagits i
anspråk såsom bidrag till utgivande av »Zoological Record». Det svnes
organisationsnämnden med fog kunna ifrågasättas, örn icke omförmälda
katalog borde utan särskilt anslag utarbetas med inom vetenskapsakademien
tillgängliga krafter. Emellertid vill nämnden icke för närvarande avstyrka
varje anslag för ändamålet, men då ett belopp av 1,000 kronor torde vara
tillräckligt därför, hemställer nämnden — under erinran örn innehållet i sin
nyssnämnda promemoria rörande understödet till Consilium bibliographicum
— att för tillgodoseende av de ändamål, som med förevarande anslag avses,
i statsverkspropositionen till nästa års riksdag äskas ett belopp av endast
1,600 kronor.

I likhet med statens organisationsnämd finner riksdagen sig kunna ifrågasätta,
örn icke arbetet med den otryckta, i form av kortregister upprättade
katalogen över svensk naturvetenskaplig litteratur åtminstone i viss utsträckning
skulle kunna utföras med inom vetenskapsakademien tillgängliga krafter.
Med hänsyn härtill finner sig riksdagen böra för här ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1932/1933 bevilja allenast samma belopp som organisationsnämnden
föreslagit, eller 1,600 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till utarbetande av en katalog
över svensk naturvetenskaplig litteratur m. m. för budgetåret 1932/1933
anvisat ett extra anslag av 1,600 kronor att utgå i enlighet med de närmare
föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

57:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 58) föreslagit riksdagen att för bestridande
av kostnaderna för Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen
under år 1932 och för vissa i samband därmed stående utgifter
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,375 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen för bestridande av kostnaderna för Sveriges anslutning
till den baltisk-geodetiska kommissionen under år 1932 och för vissa
i samband därmed stående utgifter för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra
reservationsanslag av 2,375 kronor.

58:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 59) föreslagit riksdagen att minska

det i riksstaten under rubrik Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

uppförda ordinarie reservationsanslaget till underhåll och förökande av de

under akademiens inseende ställda samlingar, nu 18,000 kronor, med 6,000

kronor till 12,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

15

Riksdagen får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under rubrik
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie reservationsanslaget
till underhåll och förökande av de under akademiens inseende
ställda samlingar, nu 18,000 kronor, med 6,000 kronor till 12,000 kronor.

59:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 60) föreslagit riksdagen att minska
det i riksstaten under rubrik Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
uppförda ordinarie reservationsanslaget till tryckningskostnader samt utgivande
av planschverk över fönsåker och andra märkvärdiga föremål i
statens historiska museum m. m., nu 14,000 kronor, med 3,500 kronor till
10,500 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under rubrik Vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie reservationsanslaget till
tryckningskostnader samt utgivande av planschverk över fornsaker och andra
märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m., nu 14,000 kronor,
med 3,500 kronor till 10,500 kronor.

60:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 61) föreslagit riksdagen att minska det
i riksstaten under rubrik Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda
ordinarie reservationsanslaget till underhåll och fortsättning av inredningen
i statens historiska museum och myntkabinettet, nu 4,000 kronor,
med 1,000 kronor till 3,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under rubrik Vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie reservationsanslaget
till underhåll och fortsättning av inredningen i statens historiska museum
och myntkabinettet, nu 4,000 kronor, med 1,000 kronor till 3,000 kronor.

61:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 62) föreslagit riksdagen att minska
det i riksstaten under rubriken Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
upptagna ordinarie reservationsanslaget till undersökning och beskrivning av
fäderneslandets fornlämningar, nu 6,000 kronor, med 1,000 kronor till 5,000
kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under rubriken Vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien upptagna ordinarie reservationsanslaget
till undersökning och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar, nu

6,000 kronor, med 1,000 kronor till 5,000 kronor.

62:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 63) föreslagit riksdagen att minska

det i riksstaten under rubriken Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

uppförda ordinarie reservationsanslaget till transporter, lyshållning och vissa

andra expensutgifter, nu 15,000 kronor, med 1,000 kronor till 14,000 kronor.

16

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, vars vederbörande utskott tagit närmare kännedom örn användningen
av ifrågavarande anslag under budgetåren 1929/1931, har uppmärksammat,
att akademiens telefonkostnader under nämnda budgetår uppgått
till anmärkningsvärt höga belopp, nämligen respektive omkring 4,500 och

5,000 kronor. Det synes riksdagen, att hithörande utgifter borde kunna
avsevärt nedbringas. Riksdagen har dock icke nu velat ifrågasätta större
minskning av anslaget än Eders Kungl. Majit föreslagit, men förväntar, att
akademien kommer att beakta vad riksdagen här anfört.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under rubriken
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie reservationsanslaget
till transporter, lyshållning och vissa andra expensutgifter, nu 15,000
kronor, med 1,000 kronor till 14,000 kronor.

63:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 64) föreslagit riksdagen att minska
det i riksstaten under rubriken Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
uppförda ordinarie reservationsanslaget till fornlämningars vård, nu 10,000
kronor, med 2,000 kronor till 8,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under rubrik Vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie reservationsanslaget
till fornlämningars vård, nu 10,000 kronor, med 2,000 kronor till 8,000
kronor.

64:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 65) föreslagit riksdagen att minska det i
riksstaten under rubrik Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda
ordinarie reservationsanslaget till vård och underhåll av Visby ruiner
och andra byggnadsminnesmärken, nu 7,000 kronor, med 2,000 kronor till

5,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under rubrik Vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie reservationsanslaget
till vård och underhåll av Visby ruiner och andra byggnadsminnesmärken,
nu 7,000 kronor, med 2,000 kronor till 5,000 kronor.

65:o) I Enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 66) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ökade medel för
fornminnesvården, närmast i syfte att åstadkomma en inventering av landets
fornminnen, för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Majit kan finna
gott bestämma.

66:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 67) föreslagit riksdagen att till omedelbara
iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

17

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till omedelbara iståndsättningsåtgärder
å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra
reservationsanslag av 10,000 kronor.

67:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 68) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1932/1933 såsom extra anslag anvisa:

dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare
vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 47,350 kronor,

dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 11,850 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1932/1933 såsom extra anslag
anvisat

dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare
vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 47,350 kronor,

dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 11,850 kronor.

68:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 69) föreslagit riksdagen att till resekostnads-
och traktamentsersättningar åt befattningshavare vid vitterhets-, historie-
och antikvitetsakademien samt riksantikvariens ombud för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet
med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit må finna gott
meddela.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till resekostnads- och traktamentsersättningar
åt befattningshavare vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien samt
riksantikvariens ombud för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag
av 25,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,
Eders Kungl. Majit må finna gott meddela.

69:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 70) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vakthållning för
öppethållande av statens historiska museum för budgetåret 1932/1933 anvisat
ett extra anslag av 8,900 kronor.

70:o) T enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 71) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till inventering och
konservering av vissa samlingar inom statens historiska museum m. m. för
budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor
att utgå efter de närmare grunder, som av Eders Kungl. Majit bestämmas.

71 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 72) föreslagit riksdagen att till vård och
underhåll av det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende
ställda antikvariskt-numismatiska biblioteket för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 14 sami. Nr 8 A.

2

18

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen har icke något att erinra mot Eders Kungl. Majda förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till vård och underhåll av det under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskt-numismatiska
biblioteket för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag
av 4,000 kronor.

72:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 73) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till underhåll av det
under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskt-topografiska
arkivet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag
av 1,500 kronor.

73:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 74) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till inköp av instrumentutrustning
för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 1,600 kronor.

74:o) Sedan 1931 års riksdag till iståndsättande av Ovikens ödekyrka i
huvudsaklig överensstämmelse med i ämnet framlagt förslag beviljat ett
belopp av 15,000 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra
reservationsanslag anvisat 7,500 kronor, har nu Eders Kungl. Majd (punkt 75)
föreslagit riksdagen att av nämnda, av 1931 års riksdag beviljade belopp
av 15,000 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag
anvisa återstoden, 7,500 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till iståndsättande av Ovikens
ödekyrka i huvudsaklig överensstämmelse med i ämnet framlagt förslag av
1931 års riksdag beviljade beloppet av 15,000 kronor för budgetåret 1932/
1933 såsom extra reservationsanslag anvisat återstoden, 7,500 kronor.

75:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 76) föreslagit riksdagen att till lokalhyra
för den östasiatiska arkeologiska samlingen ävensom för samlingens bearbetning,
vård och underhåll samt för expenser anvisa för budgetåret 1932/
1933 ett extra anslag av 38,000 kronor.

Mot Eders Kungl. Majds förslag har riksdagen intet att erinra. Riksdagen
förutsätter emellertid, att det skall visa sig möjligt att inom ramen för det
beviljade anslaget å 38,000 kronor vidtaga åtgärder för samlingarnas tillgängliggörande
för allmänheten i större utsträckning än vad hittills varit
fallet.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till lokalhyra
för den ostasiatiska arkeologiska samlingen ävensom för samlingens bearbetning,
vård och underhåll samt för expenser anvisat för budgetåret 1932/
1933 ett extra anslag av 38,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

19

76:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 77) föreslagit riksdagen att, förberedande
av ändring av den i det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel
m. m. för akademien för de fria konsterna ingående anslagsposten,
nu 12,000 kronor, till tre resestipendier för studier i utlandet, vartdera å

4,000 kronor, att avse resestipendier för studier i utlandet och uppföras med
ett till 4,000 kronor sänkt belopp, minska samma ordinarie reservationsanslag,
nu 41,300 kronor, med 8,000 kronor till 33,300 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen för beredande av ändring av den i det ordinarie
reservationsanslaget till undervisningsmateriel m. m. för akademien för de
fria konsterna ingående anslagsposten, nu 12,000 kronor, till tre resestipendier
för studier i utlandet, vartdera å 4,000 kronor, att avse resestipendier för
studier i utlandet och uppföras med ett till 4,000 kronor sänkt belopp, minskat
samma ordinarie reservationsanslag, nu 41,300 kronor, med 8,000 kronor
till 33,300 kronor.

77:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 78) föreslagit riksdagen att till beredande
av förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien för de
fria konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel
m. m. anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 12,800
kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till beredande av förstärkning av vissa anslagsposter
i det för akademien för de fria konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget
till undervisningsmateriel m. m. anvisat för budgetåret 1932/
1933 ett extra anslag av 12,800 kronor.

78:ol I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 79) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till uppehållande
av verksamheten vid den vid konsthögskolan anordnade skolan
för dekorativ konst för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av
20,600 kronor.

79:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 80) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvode åt extra
lärare i materiallära vid konsthögskolan anvisat för budgetåret 1932/1933
ett extra anslag av 3,500 kronor.

80:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 81) föreslagit riksdagen att minska
det i staten för musikaliska akademien uppförda ordinarie reservationsanslaget
till stipendier åt yngre svenska musikidkare med anlag för tonsättningskonst,
till uppmuntran av inhemska tonsättare för åstadkommande av musikaliska
arbeten av högre värde samt till belöningar åt äldre framstående svenska

20

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

tonsättare för av dem utförda musikaliska arbeten, nu 25,000 kronor, med

10,000 kronor till 15,000 kronor.

Statens organisationsnämnd bär avgivit utlåtande i fråga örn förevarande
anslag och därvid anfört följande:

Aven örn det vid anslagets tillkomst varit påkallat, att, på sätt vederbörande
departementschef därvid anmärkte, staten ej blott genom understöd
i form av stipendier bidroge till utvecklingen av lovande anlag inom ifrågavarande
konstart utan även genom ekonomiskt understöd sökte sätta den
mognade konstnären i tillfälle att utveckla den förmåga han förvärvat, äro
dock förhållandena numera väsentligen ändrade. Under de senaste decennierna
har staten på flera andra sätt trätt hjälpande emellan för att höja
musiklivet; erinras må jämväl örn den väsentligt förbättrade möjlighet till
ekonomiskt utbyte av musikaliska verk, som genom lagen den 30 maj 1919
örn rätt till litterära och musikaliska verk beretts tonsättare. Det synes
därför med fog kunna sättas i fråga, om detta anslag alltjämt bör utgå.

Under alla förhållanden synes det organisationsnämnden, som gjort sig
underättad om det sätt, varpå anslaget under de senare åren fördelats, att
understöd därifrån bör utgå allenast i form av stipendier till yngre musikidkare
med anlag för tonsättningskonst; och torde anslaget för sådant fall
böra väsentligen nedsättas.

Under hänvisning till det anförda tillstyrker organisationsnämnden, att
— därest över huvud förevarande ändamål anses böra även i fortsättningen
tillgodoses genom anslag å riksstaten — därtill i statsverkspropositionen till
1932 års riksdag äskas ett belopp av högst 10,000 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat:

Anslag för ändamålet synes fortfarande böra uppföras å riksstaten. Emellertid
har jag med hänsyn till nu rådande statsfinansiella förhållanden funnit
mig nödsakad förorda en nedsättning av anslagsbeloppet. Utan att
helt instämma i de skäl, som av organisationsnämnden anförts i frågan,
vill jag dock framhålla, att mycket talar för att understöd från anslaget
företrädesvis må utgå i form av stipendier till yngre musikidkare. Möjligheten
att inom anslagets ram även utdela understöd till övriga i kungörelsen
den 7 november 1919 angivna ändamål, nämligen till uppmuntran av
inhemska tonsättare för åstadkommande av musikaliska arbeten av högre
värde eller till belöningar åt äldre framstående svenska tonsättare för av
dem utförda musikaliska arbeten, synes dock böra bibehållas, och jag vill
därför icke nu föreslå någon ändring i anslagets rubrik. Icke heller torde
någon ändring i sagda kungörelse behöva ifrågakomma, då det torde stå
Kungl. Maj:t fritt att fördela anslaget enligt däri angivna grunder, dock
med iakttagande av att stipendier till yngre musikidkare i främsta rummet
böra utdelas.

Vad angår anslagets storlek nödgas jag föreslå, att detsamma begränsas
till 15,000 kronor.

Riksdagen, som ansluter sig till departementschefens ovan angivna uppfattning
angående anslagets användning, har funnit sig böra bifalla Eders
Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla, att riksdagen minskat det i
staten för musikaliska akademien uppförda ordinarie reservationsanslaget till
stipendier åt yngre svenska musikidkare med anlag för tonsättningskonst,

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

21

till uppmuntran av inhemska tonsättare för åstadkommande av musikaliska
arbeten av högre värde samt till belöningar åt äldre framstående svenska
tonsättare för av dem utförda musikaliska arbeten, nu 25,000 kronor, med

10,000 kronor till 15,000 kronor.

81:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 82) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1932/1933 anvisa dels till förstärkande av det för musikaliska
akademien uppförda ordinarie reservationsanslaget till materiel och expenser
m. m. ett extra anslag av 15,500 kronor,

dels ock till bindning av böcker och musikalier i akademiens bibliotek
ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1932/1933 anvisat

dels till förstärkande av det för musikaliska akademien uppförda ordinarie
reservationsanslaget till materiel och expenser m. m. ett extra anslag
av 15,500 kronor,

dels ock till bindning av böcker och musikalier i akademiens bibliotek
ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

82:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 83) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till biträde åt bibliotekarien
hos musikaliska akademien vid vården av biblioteket för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra anlsag av 1,500 kronor.

83:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 84) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ökad undervisning
i ämnena pianospelning och harmonilära vid musikkonservatoriet för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor.

84:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 85) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels för anordnande under år 1932 vid fyra folkskoleseminarier av kurser
för utbildande av kyrkomusiker för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra
anslag av 12,500 kronor,

dels ock medgivit, att i fall, då kompletterande undervisning vid folkskoleseminarium
erfordras för dem av seminariets elever, som deltagit i
kurs för utbildande av kyrkomusiker, ersättning till vederbörande lärare för
s. k. övertimmar må, efter prövning av Eders Kungl. Majit i varje särskilt
fall, utgå från det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.

85:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 80) föreslagit riksdagen att till gäldande
av årspremier för brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen i

22

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom ävensom
av en av departementschefen i statsrådsprotokollet omnämnd förrådsbyggnad
och där förvarad lösegendom för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra anslag av 13,985 kronor att utgå med den fördelning, som av Eders
Kungl. Majit bestämmes.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till gäldande av årspremier för brandförsäkring
av viss staten tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden och dramatiska
teaterns byggnad förvarad lösegendom ävensom av den av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4
januari 1932 under punkten 86 omnämnda förrådsbyggnaden och där förvarad
lösegendom för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av
13,985 kronor att utgå med den fördelning, som av Eders Kungl. Majit bestämmes.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

86:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 87) föreslagit riksdagen att
dels godkänna följande stat för universitetskanslersexpeditionen att tilllämpas
från och med budgetåret 1932/1933:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.....kronor 14,650: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag............................... » 7,300: —

Expenser.................................... » 2,500: —

Summa kronor 24,450: -—
dels ock minska det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till
universitetskanslersexpeditionen, nu 23,450 kronor, med 500 kronor till 22,950
kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande stat för universitetskanslersexpeditionen att tillämpas
från och med budgetåret 1932/1933:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.....kronor 14,650: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag ........''...................... » 7,300: —

Expenser.................................... » 2,500: ■—

Summa kronor 24,450: —
dels ock minskat det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till
universitetskanslersexpeditionen, nu 23,450 kronor, med 500 kronor till
22,950 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

23

87:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 88) föreslagit riksdagen att för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser
och tjänstemän m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 44,280 kronor att med särskilda belopp av
Eders Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivna ändamål.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner
för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m.
vid universitetet i Uppsala anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag
av 44,280 kronor att med särskilda belopp av Eders Kungl. Majit användas
för de av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1932 under punkten 88 angivna ändamålen.

88:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 89) föreslagit riksdagen att till materiel
för vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 78,300 kronor att av Eders
Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
omförmälda ändamål.

Beträffande de i anslaget ingående posterna till sjukvård åt fattiga eller
mindre bemedlade sjuka från ort utom Uppsala län samt till upprätthållande
av verksamheten å pedagogiska seminariet och övningsskolan har riksdagen
velat framhålla önskvärdheten av en närmare utredning angående dessa
anslags fortsatta behövlighet. Riksdagen vill fästa uppmärksamheten på att
någon motsvarighet till berörda anslagsposter icke finnes vid universitetet i
Lund eller, så vitt angår förstnämnda post, vid Karolinska institutet. Vidare
synes det riksdagen, att för vinnande av större överskådlighet i fråga örn
universitetsbibliotekets anslagsförhållanden posten till bokbinderiarbeten vid
universitetsbiblioteket borde sammanföras med det till bokinköp och bokbindning
vid nämnda bibliotek utgående extra anslaget.

Riksdagen har icke velat vidtaga några omedelbara förändringar på dessa
punkter men förutsätter, att vad riksdagen nu anfört skall beaktas vid framläggande
av universitetets anslagsäskanden till 1933 års riksdag. Då riksdagen
i övrigt icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag, får
riksdagen anmäla, att riksdagen till materiel för vissa institutioner m. m.
vid universitetet i Uppsala anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 78,300 kronor att av Eders Kungl. Majit användas för de
av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
den 4 januari 1932 under punkten 89 omförmälda ändamålen.

89:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 90) föreslagit riksdagen att medgiva, att
av besparingarna å det till uppförande och inredning av en byggnad för paleontologiska
institutionen vid universitetet i Uppsala av 1929 års riksdag be -

24

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

viljade anslaget å 791,000 kronor ett belopp av högst 47,714 kronor må
användas till utrustning och materiel för nämnda institution.

Riksdagen har icke velat motsätta sig att besparingarna å byggnadsanslaget
för den paleontologiska institutionen anlitas för institutionens utrustning
och förseende med materiel men anser, att ett belopp av 35,000 kronor må
vara tillfyllest för ändamålet. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i
anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag, medgivit, att av besparingarna
å det till uppförande och inredning av en byggnad för paleontologiska
institutionen vid universitetet i Uppsala av 1929 års riksdag beviljade anslaget
å 791,000 kronor ett belopp av högst 35,000 kronor må användas
till utrustning och materiel för nämnda institution.

90:o) Sedan 1930 års riksdag till örn- och tillbyggnad av anatomiska institutionen
vid universitetet i Uppsala i huvudsaklig överensstämmelse med
i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag beviljat ett belopp av 538,000
kronor samt därav såsom extra reservationsanslag anvisat för budgetåret 1930/
1931 100,000 kronor och för budgetåret 1931/1932 200,000 kronor, har nu
Eders Kungl. Maj:t (punkt 91) föreslagit riksdagen att av nämnda av 1930 års
riksdag beviljade belopp av 538,000 kronor anvisa för budgetåret 1932/1933
såsom extra reservationsanslag återstoden, 238,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till örn- och tillbyggnad av
anatomiska institutionen vid universitetet i Uppsala av 1930 års riksdag
beviljade beloppet av 538,000 kronor anvisat för budgetåret 1932/1933
såsom extra reservationsanslag återstoden, 238,000 kronor.

91:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 92) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 99,500 kronor.

Under erinran örn vad riksdagen under punkten 88 anfört i fråga örn
anslagsposten till bokbinderiarbeten vid universitetsbiblioteket, bifaller riksdagen
Eders Kungl. Majits förslag. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 99,500 kronor.

92:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 93) föreslagit riksdagen att för beredande
av ytterligare medel till materiel m. m. för de av departementschefen i
statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala för
budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 120,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (I: 151), vari hemställts, att riksdagen måtte såsom
bidrag utöver det för Uppsala universitet utgående ordinarie reparationsanslaget
å 53,700 kronor för universitetet till reparationer bevilja ett extra
anslag å 10,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

25

Till stöd för det i motionen I: 151 framställda yrkandet har åberopats
följande motivering, vilken lämnats i en annan inom riksdagen väckt motion
(I: 150):

I statsverkspropositionen, 8:de huvudtiteln, har Kungl. Maj:t föreslagit
anvisande av ett extra reservationsanslag å 120,000 kronor för beredande
av ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institutioner vid Uppsala
universitet. Såsom framgår av en i propositionen återgiven skrivelse av
större akademiska konsistoriet, har konsistoriet gjort framställning örn ett
belopp av 160,000 kronor för ifrågavarande ändamål, och Kungl. Maj:ts
förslag innebär alltså en avsevärd reduktion av universitetets starkt motiverade
äskande. Men dessutom skall enligt propositionen det nyssnämnda
anslaget å 120,000 kronor rymma även ytterligare bidrag till reparationer,
varom universitetet hade till Kungl. Majit gjort särskilda framställningar,
avseende dels en höjning med 15,000 kronor av det nuvarande reparationsanslaget,
dels ett särskilt reparationsanslag för sjukhusbyggnaderna å 20,000
kronor.

På grund av det nuvarande reparationsanslagets otillräcklighet har universitetet
under åtskilliga år nödgats anlita reservfonden för täckande av
brist å detsamma. I universitetets framställning angående ökning av reparation
sanslaget meddelas, att under senare år från reservfonden täckts
brister å reparationsanslaget. Dessa brister uppgå till nedan angivna
belopp:

Under budgetåret 1926/1927 .....kronor 15,330: 80

» » 1927/1928 » 16,813:43

» » 1928/1929 » 15,253:46

» » 1929/1930 » 12,227:42

För budgetåret 1930/1931 var, delvis på grund av tillfälliga omständigheter,
reservfondens bidrag avsevärt större, nämligen kronor 47,872: 69.

Genom en höjning av reparationsanslaget skulle reservfonden i någon mån
lättas, vilket är av stor betydelse med hänsyn till reservfondens anlitande
för täckande av brister i institutionens materielanslag.

Av utredningen framgår, att reservfondens ställning vid universitetet i
Uppsala numera är ganska svag. Vid bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag
skulle, enligt de i den kungl, propositionen framlagda beräkningarna,
för de många tillfälliga behov, som vid en inrättning av universitetets
omfattning kunna uppkomma, stå till buds under budgetåret 1932/1933
allenast 6,000 kronor reserv fondsmedel. Detta synes riksdagen uppenbarligen
vara ett alltför ringa belopp, även om, på sätt departementschefen
framhållit, den strängaste sparsamhet från institutionschefernas sida måste
förutsättas. Riksdagen bar fördenskull ansett sig böra vidtaga åtgärder i
syfte att bereda universitetet en något bättre ställning i förevarande hänseende.
Motionärerna syfta mot detta mål, då de hemställa om ökade
medel till reparationer vid universitetet. Genom en sådan anordning skulle
nämligen från reservfonden avlastas en del reparationskostnader, som eljest
måste bestridas med medel ur denna fond. Enligt riksdagens mening är
det lämpligt att gå denna väg, ty därigenom vinnes större trygghet för att

26

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

det nödvändiga underhållet icke eftersättes, än om det av Eders Kungl. Majit
äskade extra reservationsanslaget till materiel m. m. erhölle en motsvarande
ökning.

Riksdagen anser sig därför böra dels bifalla Eders Kungl. Majits förslag
beträffande sistnämnda anslag, dels ock ställa ökade medel till reparationer
till universitetets förfogande. Riksdagen har därför, i enlighet med vad i
motionen I: 151 yrkats, beviljat ett extra -anslag såsom förstärkning av
universitetets ordinarie reparationsanslag. I likhet med motionärerna anser
riksdagen förstärkningsanslaget böra bestämmas till 10,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen dels

för beredande av ytterligare medel till materiel m. m. för de av
departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4
januari 1932 under punkten 93 angivna institutionerna vid universitetet i
Uppsala för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av
120,000 kronor;

dels ock med bifall till omförmälda motion (I: 151) till förstärkning av
den i staten för universitetet i Uppsala upptagna anslagsposten till reparationer
beviljat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 10,000 kronor;

93:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 94) föreslagit riksdagen föreskriva,

dels att vid förordnande att med full tjänstgöringsskyldighet uppehålla
befattning som lärare i medicinsk radiologi vid universiteten i Uppsala och
Lund arvode skall till vikarien utgå efter enahanda grunder, som fastställts
för vikarie å befattning som ordinarie laborator vid universitet;

dels ock att vid förordnande att med full tjänstgöringsskyldighet uppehålla
befattning som lärare i öron-, näs- och halssjukdomar, som lärare i
ortopedi och som lärare i fysikalisk diagnostik, allt vid universitetet i Lund,
arvode skall till vikarie utgå med respektive 2,600 kronor, 4,600 kronor
och 2,900 kronor för år.

Riksdagen, som under nästföljande punkt anmäler sitt beslut örn bifall
till ett av Eders Kungl. Majit framlagt förslag om inrättande på ordinarie
stat vid universitetet i Lund av en lärarbefattning i fysikalisk diagnostik
med en avlöning av 3,000 kronor, har icke något att erinra mot Eders
Kungl. Majits nu föreliggande förslag och får alltså anmäla, att riksdagen
föreskrivit,

dels att vid förordnande att med full tjänstgöringsskyldighet uppehålla
befattning som lärare i medicinsk radiologi vid universiteten i Uppsala och
Lund arvode skall till vikarien utgå efter enahanda grunder, som fastställts
för vikarie å befattning som ordinarie laborator vid universitet;

dels ock att vid förordnande att med full tjänstgöringsskyldighet uppehålla
befattning som lärare i öron-, näs- och halssjukdomar, som lärare i ortopedi
och som lärare i fysikalisk diagnostik, allt vid universitetet i Lund, arvode

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 27

skall till vikarie utgå med respektive 2,600 kronor, 4,600 kronor och 2,900
kronor för år.

94:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 95) föreslagit riksdagen att
ej mindre i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater
för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat för professorer m. fl.,
dels under Medicinska fakulteten uppföra 1 lärare i fysikalisk diagnostik
tillika överläkare vid tuberkulosavdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund, med en avlöning av 3,000 kronor, därav 2,000 kronor
lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, med anmärkning tillika, att
Malmöhus läns landsting bidrager med minst 3,000 kronor till avlöningen
av ifrågavarande lärare och överläkare,

dels ock i den under A. Avlöningsstat för professorer m. fl. intagna anmärkningen
vidtaga den ändringen, att i dess femte moment införes ifrågavarande
lärare i fysikalisk diagnostik,

än även med anledning härav höja det ordinarie anslaget till universitetet
i Lund, universitetsstaten, nu 1,240,700 kronor, med 3,000 kronor
till 1,243,700 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen

ej mindre i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater
för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat för professorer m. fl.,
dels under Medicinska fakulteten uppfört 1 lärare i fysikalisk diagnostik,
tillika överläkare vid tuberkulosavdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund, med en avlöning av 3,000 kronor, därav 2,000 kronor
lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, med anmärkning tillika, att
Malmöhus läns landsting bidrager med minst 3,000 kronor till avlöningen
av ifrågavarande lärare och överläkare,

dels ock i den under A. Avlöningsstat för professorer m. fl. intagna anmärkningen
vidtagit den ändringen, att i dess femte moment införes ifrågavarande
lärare i fysikalisk diagnostik,

än även med anledning härav höjt det ordinarie anslaget till universitetet
i Lund, universitetsstaten, nu 1,240,700 kronor, med 3,000 kronor till
1,243,700 kronor.

95:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 96) föreslagit riksdagen att för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och
tjänstemän m. m. vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1932/1933
ett extra anslag av 63,435 kronor att med särskilda belopp av Eders Kungl.
Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna
ändamål.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner
för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid uni -

28

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

versitetet i Lund anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 63,435
kronor att med särskilda belopp av Eders Kungl. Majit användas för de
av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
4 januari 1932 under punkten 96 angivna ändamålen.

96:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 97) föreslagit riksdagen att till personligt
lönetillägg åt försöksassistenten vid institutionen för ärftlighetsforskning
vid universitetet i Lund C. G. von Sydow för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra anslag av 800 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till personligt lönetillägg åt försöksassistenten
vid institutionen för ärftlighetsforskning vid universitetet i Lund C. G. von
Sydow för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 800 kronor.

97:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 98) föreslagit riksdagen att till materiel
för vissa institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisa för
budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 51,225 kronor att av
Eders Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
omförmälda ändamål.

Beträffande den i förevarande anslag ingående posten till bokbinderiarbeten
vid universitetsbiblioteket gäller detsamma, som riksdagen under punkten
88 här ovan anfört ifråga örn en motsvarande anslagspost vid universitetet
i Uppsala, nämligen att den till ett kommande år lämpligen bör i
riksstatsförslaget sammanföras med det extra anslag, som begäres till bokinköp
och bokbindning vid universitetsbiblioteket. I övrigt har riksdagen
intet att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag och får därför anmäla, att
riksdagen till materiel för vissa institutioner vid universitetet i Lund
m. m. anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 51,225
kronor att av Eders Kungl. Majit användas för de av departementschefen i
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1932 underpunkten
98 omförmälda ändamålen.

98:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 99) föreslagit riksdagen att till utrustning
av den psykiatriska klinikens vid universitetet i Lund laboratorier
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till utrustning av den psykiatriska klinikens
vid universitetet i Lund laboratorier för budgetåret 1932/1933 anvisat ett
extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

99:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 100) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 85,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

29

Under erinran om vad riksdagen under punkten 97 anfört i fråga om
anslagsposten till bokbinderiarbeten vid universitetsbiblioteket, har riksdagen
bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen får alltså anmäla,
att riksdagen till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 85,000
kronor.

100:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 101) föreslagit riksdagen att för beredande
av ytterligare medel till materiel m. m. för de av departementschefen
i statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet i Lund
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 127,000
kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (II: 338), vari hemställts, att riksdagen måtte — med
ändring av vad Eders Kungl. Majit föreslagit i statsverkspropositionen,
åttonde huvudtiteln, punkt 101 — besluta att för beredande av ytterligare
medel till de i staten för universitetet i Lund under rubriken »anslag till
materiel m. m.» upptagna anslagsposterna för budgetåret 1932/1933 bevilja
ett extra reservationsanslag av 147,000 kronor, att utgå enligt de närmare
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt meddela.

I förenämnda motion (II: 338) har anförts bland annat följande:

Statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet antager, att vid bifall
till förslag om höjning av institutionernas materielanslag till av universitetsmyndigheterna
beräknade belopp reservfondsmedel skulle kunna stå till buds
för mötande av oundgängliga ökade kostnader å universitetets reparationsoch
extra utgiftstitlar ävensom i någon utsträckning för universitetets tillfälliga
behov (sid. 178).

Emellertid utvisar den av departementschefen framlagda utredningen angående
den s. k. reservfondens ställning (sid. 177), att denna fond vid slutet
av löpande budgetår kan beräknas uppvisa en brist av ej mindre än 5,737
kronor. För att fylla sin uppgift under budgetåret 1932/1933 har reservfonden
sålunda icke blott icke att tillgå någon från föregående överförd
besparing — ett läge i vilket reservfonden veterligen aldrig förut varit försatt
— utan den kan för detta ändamål icke ens taga i anspråk hela det belopp,
som under året kan beräknas komma att till densamma inflyta.

Enligt mig tillgänglig, här bifogad promemoria angående Lunds universitets
reservfond för räkenskapsåret 1932/1933, beräknas ett underskott vid
sagda räkenskapsårs slut å omkring 20,000 kronor. I denna promemoria
äro inkomsterna upptagna till ungefär samma totalbelopp som i den uti
riksdagshandlingarna intagna redogörelsen för räkenskapsåret 1931/1932,
varemot utgiftsposterna (till extra utgifter, reparationer och diverse utgifter)
minskats med tillhopa 10,000 kronor. Det synes mig uppenbart, med hänsyn
till den i frågan förebragta utredningen, att universitetet skulle försättas
i ett svårt ekonomiskt trångmål, om medel icke beviljades i detta avseende.
Avlastningen för reservfonden därigenom, att den icke vidare torde behöva
anlitas för täckande av brister i materielanslagen till institutionerna, är givetvis
av mycket stor betydelse, men det återstår högst betydande utgiftsposter,

30

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

vilka med reservfondens otillräckliga inkomster icke kunna bestridas. Beloppen,
till vilka dessa utgifter beräknats, synas snarast ligga i underkant i
jämförelse med motsvarande utgifter föregående år. Jag tänker därvid särskilt
på reparationsutgifterna, vilka med denna begränsning måste inskränkas
till de allra nödvändigaste. Vad gäller posten i promemorian »Diverse
utgifter», upptagna till 17,000 kronor, må framhållas, att denna summa
förefaller ävenledes vara avgjort i underkant, då hänsyn bland annat tages
till det flertal arvodesanslag, som måste bestridas ur reservfondens medel.

Jag har emellertid ansett mig icke böra nu ifrågasätta ett beviljande av
hela det beräknade beloppet, 33,500 kronor till reparationskontot och 8,000
kronor till extra utgifter, utan stannar vid den summa, vartill bristen vid
slutet av räkenskapsåret 1932/1933 enligt den åberopade promemorian beräknats
eller 20,000 kronor.

Nu har under ovan angivna punkt i statsverkspropositionen hemställts
örn ett extra reservationsanslag av 127,000 kronor till beredande av ytterligare
medel till materiel m. m. för vissa institutioner. Då dessa materielanslag
liksom de ovan omnämnda anslagen till underhåll och reparationer
av universitetets byggnader samt till extra utgifter — vilka sistnämnda
anslag enligt departementschefen skulle förstärkas genom medel från reservfonden
— i universitetets stat äro upptagna under rubriken »anslag till
materiel m. m.», synes det mig lämpligt, att den ändringen vidtages i Kungl.
Majlis förslag, att ifrågavarande extra reservationsförslag höjes till 147,000
kronor och att det får, på sätt Kungl. Majit bestämmer, utgå till förstärkning
av sagda anslag till materiel m. m.

Den i motionen åberopade promemorian har följande utseende:

P. M.

angående Lunds universitets reservfond räkenskapsåret 1932/1933.

Beräknade inkomster för året

Besparade löner ...........

Inkomstöverskott...........

Diverse inkomster..........

Summa kronor 37,000: —

kronor 18,000:—
» 14,000: —

» 5,000: —

Beräknade utgifter för året:
Täckning av beräknad brist 30

Till extra utgifter.........

Till reparationer m. m......

Till pensionsfonden........

Diverse utgifter...........

''/« 1932 . . kronor 5,737:43

........ » 5,000: —

........ » 23,000: —

........ » 6,000: —

. ....... » 17,000: —

Summa kronor 56,737:43

Således en beräknad brist den 3% 1933 av 19,737 kronor 43 öre.

Då reservfondens beräknade bidrag till underhåll och reparationer av
universitetets byggnader satts så lågt som 23,000 kronor, har förutsatts, att
endast sådana underhålls- och reparationsarbeten företagas, som icke kunna
utan åsidosättande av sund sparsamhet uppskjutas till något kommande år.

Lund, akademiräntekammaren den 19 januari 1932.

Otto G. Regnéll.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

31

Då, enligt vad den föreliggande utredningen ger vid handen, för universitetet
i Lund skulle uppstå synnerligen stora svårigheter att under budgetåret
1932/1933 tillgodose förefallande oundgängliga behov, därest icke en höjning
vidtages i fråga om det av Eders Kungl. Maj:t här äskade anslagsbeloppet,
har riksdagen ansett sig böra så till vida bifalla motionärens yrkande, att
ifrågavarande anslag bestämmes till 142,000 kronor för nyssnämnda budgetår
eller 15,000 kronor mer än Eders Kungl. Maj:t begärt.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förslag samt ovannämnda motion (II: 338), för beredande av ytterligare
medel till materiel m. m. vid universitetet i Lund för budgetåret 1932/
1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 142,000 kronor.

101:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 102) föreslagit riksdagen att för
beredande av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser
oell tjänstemän m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för
budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 66,958 kronor att med särskilda
belopp av Eders Kungl. Majit användas för de av departementschefen i
statsrådsprotokollet angivna ändamål.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner
för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra
anslag av 66,958 kronor att med särskilda belopp av Eders Kungl. Majit
användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1932 under punkten 102 angivna ändamålen.

102:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 103) föreslagit riksdagen att till
materiel m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 56,325
kronor att av Eders Kungl. Majit användas för de av departementschefen i
statsrådsprotokollet omförmälda ändamål.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (I: 227), vari föreslagits, att riksdagen med avslag å
Eders Kungl. Majits förslag måtte besluta att för biblioteket vid karolinska
institutet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 18,900
kronor.

Departementschefen har förordat, att en minskning med 2,000 kronor
skulle vidtagas i den nu i anslaget ingående anslagsposten till bokinköp och
bokbindning för biblioteket å 15,000 kronor. Biblioteket åtnjuter å ordinarie
stat ett anslag å 10,000 kronor.

Motionären har till stöd för sitt förslag anfört följande:

Kungl. Majit föreslår i statsverkspropositionen nedsättning för budgetåret
1932/1933 av det till universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund utgående

32

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

extra anslaget med 10,000 kronor för vartdera och nedsättning med 2,000
kronor i det till karolinska institutets bibliotek utgående extra anslaget.

Då hela det utgående anslaget till Uppsala universitetsbibliotek är (efter
avdraget) 165,300 kronor, till Lunds bibliotek 136,625 kronor och till karolinska
institutets bibliotek 23,000 kronor, blir avdraget i procent av det
anslag, som föreslås utgå, för Uppsala 6 procent, för Lund 7 procent och
för karolinska institutet 8,5 procent. Allt i runda tal. Avdraget kan således
vid första betraktandet sägas vara ganska rättvist avvägt. I själva verket
drabbar dock indragningen karolinska institutets bibliotek mycket hårdare
än universitetsbiblioteken på grund av att karolinska institutets biblioteksanslag
i betydligt högre grad än universitetsbibliotekens konsumeras av
tidskriftsprenumeration och fortsättningsverk, som man icke utan stor skada
och risk kan avbeställa, under det att nästan ingenting finns för bokinköp
och jämförelsevis litet går åt för bokinbindning, vilka båda utgiftsposter
naturligtvis lättare kunna tillfälligtvis begränsas. Detta sammanhänger med,
att karolinska institutet har ett i förhållande till högskolans omfattning och
betydliga vetenskapliga verksamhet mycket litet biblioteksanslag.

Ett universitets eller en högskolas behov av biblioteksanslag är naturligtvis
icke alldeles proportionellt till antalet lärare och studenter, men står dock
otvivelaktigt i ett visst förhållande till dessa faktorer. Jämför man lärarantalet
vid universiteten och karolinska institutet, finner man, att Uppsala
universitet har 176 vetenskapliga lärare, Lunds universitet 159 och karolinska
institutet 83. Det sistnämnda har alltså ungefär hälften så många vetenskapsmän
anställda som vartdera av universiteten, men biblioteksanslaget
är ungefär sjättedelen av Lunds och sjundedelen av Uppsalas. Studentantalet
var höstterminen 1931 i Uppsala 3,122, i Lund 2,429 och vid karolinska
institutet 785, således vid den medicinska högskolan fjärdedelen av studentantalet
i Uppsala och tredjedelen av antalet i Lund, alltså även vid
jämförelse mellan biblioteksanslag och studentantal en disproportion till
karolinska institutets nackdel. Biblioteksledningen i Uppsala och Lund har
enligt statsverkspropositionen förklarat sig i nödfall kunna reda sig ett år
med det nedsatta anslaget. Karolinska institutets biblioteksledning har mig
veterligen icke tillfrågats och skulle säkerligen icke ha kunnat svara på
samma sätt. Bilagda promemoria, avfattad av kungl, vetenskapsakademiens
bibliotekarie, fil. dr Arne Holmberg, tillika karolinska institutets bibliotekarie,
klargör anledningen. Det framgår av hans promemoria, att även örn
karolinska institutet icke köpte en enda bok under kommande budgetår,
skulle ändock en betydlig brist uppkomma, såvida man ej avbryter tidskriftsprenumerationen
i stor utsträckning. Att avbryta en tidskriftsserie betyder
risken, att luckan sedermera icke kan fyllas, varigenom seriens ekonomiska
värde blir väsentligt minskat. Därtill kommer en ännu viktigare omständighet.
Var och en, som känner till forskningsarbete inom medicinen eller
naturvetenskaperna över huvud taget, vet, att alla nya rön, som göras, bekantgöras
i form av uppsatser i den internationella fackpressen. Vetenskapligt
arbete utan att ta hänsyn till de samtidiga framstegen på andra håll i
världen i samma ämne är till stor del bortkastat arbete. Facktidskrifterna
äro sålunda oundgängliga för all vetenskaplig forskning. Vid karolinska
institutet bedrives ett mycket betydande vetenskapligt arbete. Jag påminner
i detta hänseende endast örn, att av institutets professorer utgivas 8
internationella tidskrifter, tryckta på franska, engelska och tyska, nämligen
Acta medica scandinavica, Acta chirurgica scandinavica, Acta oto-laryngo -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

33

logica, Acta obstetricia et gynecologica scandinavica, Acta psediatrica, Acta
dermato-venereologica, Acta radiologica och Acta ortopedica samt som den
9:de i ordningen Nordisk medicinsk tidskrift, som är en interskandinavisk
tidskrift.

Den medicinska forskningen är av den största betydelse för mänskligheten.
Vi ha den att tacka för alla de lysande framsteg i sjukdomsbehandling
och sjukdomars botande, som i en lång rad följt efter varandra under
den sista mansåldern. Att försvåra denna forskning vid vår största medicinska
högskola genom att minska ett förut knappt anslag till biblioteket,
synes mig, även med hänsyn till det nuvarande ekonomiska läget, icke lyckligt.
För min del måste jag i stället anse, att anslaget bör sättas så, att
de tidskrifter, som biblioteket för närvarande håller, kunna fortsättas. Biblioteket
håller för närvarande 642 medicinska tidskrifter (av vilka 370 erhållas
genom bytesförbindelse), nästan alla utländska. Genom den svenska
valutans fall i september 1931 ha de flesta av dessa tidskrifter fördyrats.
Av de 25,000 kronor, som biblioteket under innevarande budgetår har i anslag,
beräknades, som framgår av bilagda promemoria, 16,000 kronor åtgå
för löpande prenumeration på tidskrifter från de länder, gentemot vilka vår
valuta är 30—40 procent deprecierad. Skall man icke till stor skada för
karolinska institutets arbete behöva avbeställa en mängd av dessa, kräves
sålunda icke blott bibehållande av anslaget vid dess nuvarande storlek, utan
höjande av detsamma med 30 procent av de 16,000 kronor, som förut räckte
till tidskriftsprenumeration. Detta gör 4,800 kronor för budgetåret 1932/
1933. Härtill kommer stegringen i priserna under de tre sista kvartalen av
innevarande budgetår, vilket efter samma beräkningsgrund gör 3,600 kronor.
Skulle biblioteket bibehållas i samma ekonomiska ställning som föregående
budgetår, borde det extra anslaget således icke sänkas med 2,000 kronor,
men höjas med 4,800+3,600 = 8,400 kronor.

Den enda del av biblioteksanslaget, som utan skada för institutets arbete
kan reduceras, är den, som hittills förbrukats till inbindning. Örn man inställde
all bindning under budgetåret 1932/1933, skulle därmed för tillfället
kunna inbesparas 4,500 kronor. Drar man detta från 8,400, återstå 3,900.
Institutets bibliotek behöver sålunda oundgängligen ett extra anslag av 15,000
+ 3,900 = 18,900 kronor för nästa budgetår.

Den i motionen åberopade promemorian har följande lydelse:

Av det under budgetåret 1931/1932 utgående anslaget — ordinarie anslag

10.000 kronor, extra anslag 15,000 kronor, summa 25,000 kronor — beräknas
omkring 4,500 kronor vara erforderliga för inbindning och inköp av
bindmaterial, 1,200 kronor för katalogiseringsbiträde enligt av riksdagen
lämnat medgivande samt omkring 1,300 kronor för skrivmateriel och expenser
(telefon, elektriskt ljus, städning m. m.). Av återstående omkring

18.000 kronor hava omkring 16,000 kronor beräknats för prenumeration å
tidskrifter och inköp av fortsättningsverk från de länder, vilkas valuta sedan
september 1931, således efter anslagets beräknande och beviljande, i förhållande
till den svenska stigit med 30 till 40 procent (tyska marken nu cirka
125 kronor i stället för 88—90 kronor). Örn icke genomgripande reduktioner
företagas inom tidskriftsbcståndet eller en mängd fortsättningsverk i
övrigt avbeställas, måste på denna post rent automatiskt uppstå ett deficit
på omkring 5,000 eller 6,000 kronor för år räknat. Då nu bibliotekets extra
ordinarie anslag föreslås siinkt med 2,000 kronor under nästa budgetår,

Bihang lill riksdagens protokoll 11/32. 14 sami. Nr SA. 3

34

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

måste under detsamma uppstå en brist på 7,000 eller 8,000 kronor, vartill
kommer att bibliotekets skuldsättning genom valutakrisens inverkan på innevarande
budgetårs utgifter automatiskt kommer att ökas med bortåt 3,000
kronor. För att bereda biblioteket medel, likvärdiga med det av 1931 års
riksdag beviljade anslaget, som dock var alldeles otillräckligt för erforderliga
nyinköp, skulle alltså bibliotekets anslag under budgetåret 1932/1933 behöva
förstärkas med 10,000 eller 11,000 kronor utöver det i årets statsverksproposition
äskade beloppet. Då bibliotekets inbindnings- och driftskostnader
redan förut måst nedbringas till det minsta möjliga, kunna besparingar,
tillräckliga för att få budgeten att gå ihop, icke göras på annat sätt än
genom indragning av tidskrifter och fortsättningsarbeten i en sådan omfattning,
att det vid institutet bedrivna forskningsarbetet i hög grad skulle försvåras
därigenom.

Vad biblioteksanslaget beträffar, synes det riksdagen genom vad motionären
andragit vara ådagalagt, att den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna sänkningen
av anslaget från 15,000 kronor till 13,000 kronor skulle bereda biblioteket
sådana svårigheter med avseende å den såväl för forskningsarbetet som för
det praktiska sjukvårdsarbetet vid karolinska institutet betydelsefulla tidskriftsanskaffningen,
att riksdagen icke anser sig kunna vidtaga någon
sänkning av anslaget. A andra sidan kan riksdagen under nuvarande ekonomiska
förhållanden icke tillmötesgå kravet på en höjning av anslaget utöver
dess nuvarande belopp utan har beslutat att anslaget för budgetåret
1932/1933 skall bibehållas oförändrat. I övrigt har riksdagen intet att erinra
mot Eders Kungl. Maj:ts förslag. Med hänsyn till vad riksdagen beslutat
i fråga om biblioteksanslaget, har den av Eders Kungl. Majit äskade anslagssumman,
56,325 kronor, ökats med 2,000 kronor till 58,325 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.
Majits förslag och ovannämnda motion (I: 227), till materiel m. m. för
vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 58,325 kronor att av Eders
Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1932 under punkten 103 omförmälda
ändamålen.

103:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 104) har riksdagen
till verkställande av färgfotografering å syfilidologiska kliniken vid
sjukhuset Sit Göran för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag
av 1,000 kronor.

104:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 105) föreslagit riksdagen att
dels såsom bidrag till upprätthållande av en pediatrisk klinik i Stockholm
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 60,000 kronor,

dels ock till uppehållande av en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 5,700 kronor,

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

35

båda anslagen att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.
Majit må finna gott föreskriva.

Genom den förebragta utredningen synes det riksdagen vara ådagalagt,
att det icke är möjligt att vidtaga någon inskränkning i fråga om de anstalter
och arbetskrafter, som för närvarande stå till buds för den pediatriska
undervisningen vid karolinska institutet. Vid sådant förhållande torde
den av Eders Kungl. Majit nu föreslagna lösningen av den pediatriska klinikfrågan
böra godtagas, ehuru det givetvis är beklagligt, att under nuvarande
förhållanden en merkostnad för ifrågavarande undervisning av 35,000 kronor
uppkommer för statsverket. Riksdagen har alltså bifallit Eders Kungl.
Majits förslag i avseende å klinikverksamheten. I övrigt föranleder Eders
Kungl. Majits förslag ingen erinran från riksdagens sida.

Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen

dels såsom bidrag till upprätthållande av en pediatrisk klinik i Stockholm
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 60,000 kronor;

dels ock till uppehållande av en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 5,700 kronor;

båda anslagen att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.
Majit må finna gott föreskriva.

105:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 106) föreslagit riksdagen att dels
godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda förslaget
till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för budgetåret 1932/1933,
dels till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 155,500 kronor, dels ock till
extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra anslag av 15,500 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förebaft
dels en inom riksdagen väckt motion (lii 326), vari hemställts, att riksdagen
ville för anställande av tvenne kontrollantbiträden vid tandläkarinstitutet
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 4,800 kronor,
dels ock två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, (1:152 och
lii 321), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Eders Kungl. Majit
hemställa örn åtgärders vidtagande för genomförande, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i motionen 1:152 anförts samt i den mån och i den
utsträckning sådant läte sig göra utan kostnader för statsverket, redan från
och med läsåret 1932/1933 av de åtgärder, vilka i ett av de jämlikt nådigt
bemyndigande den 22 juli 1931 tillkallade sakkunniga för ordnande av tandläkarutbildningen
i riket i underdånigt utlåtande av den 3 december 1931
framlagts i avsikt att för de studerande vid tandläkarinstitutet nedbringa
studiekostnaderna.

Det av departementschefen framlagda förslaget till omkostnadsstat har
följande utseende:

36

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Omkostnadsstat.

1. Värme och lyshållning......................kronor 30,000: —

2. Tvätt och linne, renhållning samt vattenavgifter . . » 30,000: —

3. Tryckningskostnader, renskrivningskostnader samt

telefonavgifter............................ s 6,000: —

4. Avlöning till tamburvakt, till en kassörska samt till

biträden på röntgenavdelningen............... » 8,700: —

5. Avlöning till en sköterska på protesavdelningen ... » 2,400: —

6. Avlöning till två sköterskor på tandfyllningsavdel ningen

och tandkirurgiska avdelningen......... » 4,800: —

7. Avlöning till vaktmästare, tillika portvakt....... » 2,600: —

8. Biblioteket ............................. * 1,000: —

9. Reparationer och oförutsedda utgifter........... » 10,000: —

10. Underhåll av inventarier.................... » 10,000: —

11. Förbrukningsmateriel för institutets praktiska verksamhet,
förslagsanslag...................... * 40,000: —

12. Undervisnings- och åskådningsmateriel.......... *_10,000: —

Summa förslagsanslag kronor 155,500: —

Anm. Tandläkarinstitutets lärarråd äger att beträffande de i omkostnadsstaten under
1—3, 8—10 samt 12 upptagna anslagsposterna å en post göra minskning samt å en annan
ökning, endast nämnda anslagsposters sammanlagda summa icke överskrides.

Till stöd för det i motionerna 1:152 och II: 321 framförda yrkandet har
i motionen 1:152 anförts följande:

I samband med behandlingen av tandläkarinstitutets anslagsäskanden för
budgetåret 1931/1932 anförde 1931 års riksdag i skrivelse den 17 april
1931, nr 8 A, under punkt 117 bland annat följande.

I samband med behandlingen av förevarande anslagsäskande har riksdagen
uppmärksammat ett förhållande, som synes riksdagen icke böra få
passera oanmärkt. Riksdagen har nämligen inhämtat, att eleverna vid tandläkarinstitutet
för deltagande i vissa teoretiska obligatoriska undervisningskurser
äro betungade med avgifter, vilka med relativt avsevärda belopp
utgå till de för kurserna anställda lärarna. Riksdagen kan icke finna denna
anordning tillfredsställande. Enligt vad riksdagen har sig bekant, har också
institutets lärarråd haft sin uppmärksamhet riktad härå samt, åtminstone i
vad angår en av kurserna, vidtagit åtgärd för ändring härutinnan. Riksdagen
anser önskvärt, att berörda förhållanden av Kungl. Maj:t göras
till föremål för närmare undersökning, på det att rättelse i saken måtte
komma till stånd. Huruledes en omläggning lämpligen bör ske — örn genom
inrättande av särskilda med fixerade arvoden avlönade speciallärare för
denna undervisning eller på annat sätt — därom är det givetvis icke möjligt
för riksdagen att nu yttra sig. Riksdagen förutsätter emellertid, att resultatet
av den blivande undersökningen skall föreligga, då riksdagen nästa
år har att taga ställning till tandläkarinstitutets anslagsäskanden.

Sedan statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet, på grund av
erhållet nådigt bemyndigande av den 22 juli 1931, tillkallat sju personer,
däribland undertecknad, för att såsom sakkunniga inom nämnda departement
biträda med utredning rörande det framtida ordnandet av tandläkarutbildningen
i riket, hava nämnda sakkunniga, på grund av erhållen särskild
nådig remiss, den 3 december 1931 avgivit underdånigt utlåtande i
fråga örn vissa obligatoriska avgifter för studerande vid tandiäkarinstitutet.
I berörda utlåtande hava de sakkunniga framlagt ett förslag rörande örn -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

37

förmälda kursavgifter, avsett att åvägabringa en begränsning av studiekostnaderna
för nämnda elever genom borttagande av de särskilda avgifterna
för samtliga de obligatoriska kurserna till tandläkarkandidatexamen samt
för ämnet kirurgi till tandläkarexamen ävensom genom införande av vissa
reformer i det nu tillämpade systemet för undervisning och examination.

I stället för att, såsom nu är fallet, erhålla sitt lärararvode genom nyssnämnda
avgifter — vilka de sakkunniga funnit oskäligt höga — skola vederbörande
lärare enligt det framlagda förslaget åtnjuta till sitt belopp fixerade,
av elevantalet oberoende arvoden, beräknade efter 40 kronor för varje föreläsningstimme,
därvid föreläsningstimmarnas antal skola av vederbörande
myndighet fastställas. De studerande hava att, i stället för omförmälda
särskilda avgifter, till tandläkarinstitutet erlägga en till erforderligt belopp
fixerad terminsavgift.

De sålunda föreslagna ändringarna skulle — även med bibehållande av
den rådande principen att kostnaderna för tandläkarutbildningen skola bestridas
av de studerande själva — för de studerande medföra en icke oväsentlig
minskning av studiekostnaderna. De sakkunniga gå emellertid längre
i detta hänseende och föreslå, att staten till viss del skall övertaga nämnda
kostnader, varigenom ytterligare lättnad skulle komma att beredas de studerande.

Jag förutsätter, att de sakkunnigas berörda utlåtande kommer att tillhandahållas
vederbörande utskott, varför jag anser mig här kunna inskränka
mig till att återgiva vissa delar av detsamma.

Efter att hava i detalj diskuterat de principiella förutsättningarna för de
föreslagna förändringarna och närmare fixerat dessa ändringsförslag anföra
de sakkunniga:

»De sakkunniga komma alltså till följande utgiftsstat för tandläkarinstitutet,
avdelningen för tandläkarkandidatexamen.

Utgiftsstat.

Arvoden för huvudlärarna för undervisningen och examination.

För läraren i anatomi med histologi och embryologi. . 7,400: —

» » » fysiologi och fysik................ 3,800: —

» » » kemi med metallurgi och läkemedelslära 5,000: —

» » » patologi med bakteriologi........... 4,600: —

Amanuensarvoden.

25 % å undervisningsarvodet (16,800 kronor till huvudlärarna)
................................ 4,200: —

Ersättning till de teoretiska institutionerna vid Karolinska

institutet till materiel, belysning, städning etc...... 2,500: —

Inspektors arvode, andel fallande på avdelningen för

tandläkarkandidatexamen.................... 1,000: —

Expenser.................................. 1,500: —

Summa utgifter 30,000: —

De sakkunniga övergå nu till behandlingen av frågan, hur enligt deras
mening utgifterna för tandläkarkandidatutbildningen böra täckas.

Det de sakkunniga givna uppdraget att utreda de med tandläkarutbildningen
i vårt land förknippade frågorna är, som framgår bland annat av

20,800: —

4,200: —

2,500: —

1,000: —
1,500: —

38

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Eders Kungl. Maj:ts nådiga brev till statskontoret den 22 juli 1931, väsentligen
betingat av den på alla håll erkända önskvärdheten av en minskning
av utbildningskostnaderna för tandläkare och i första rummet en minskning
av de obligatoriska kursavgifterna

Det har under sådana förhållanden framstått som en huvuduppgift för
de sakkunniga att framlägga förslag till åtgärder, som möjliggöra en dylik
minskning.

Skilda möjligheter, vilka för övrigt ej behöva utesluta varandra, stå härvid
till buds.

Aven med uppehållande av den principen, att tandläkarutbildningen helt
eller i väsentlig mån skall bekostas av de studerande och av inkomsterna
av den verksamhet, som bedrives i samband med tandläkarutbildningen,
kan minskning av de obligatoriska avgifterna åvägabringas genom en sänkning
av arvodena till den lärargrupp, som omhänderhar undervisningen till
tandläkarekandidatexamen. Möjligheten härav står framför allt i samband
med, att dessa arvoden på grund av ökningen av antalet odontologie studerande
automatiskt sprungit upp till belopp, som aldrig ursprungligen varit
avsedda och som, enligt vad som ligger i öppen dag, torde få anses för
höga. Såsom framgår av det föregående går också de sakkunnigas förslag
ut på dessa arvodens väsentliga sänkning.

Den utgiftsstat å 30,000 kronor, som enligt de sakkunnigas uppfattning
är tillräcklig för bekostande av tandläkarkandidatutbildningen, motsvarar,
med ett beräknat antal av 100 odontologie studerande, i avrundat belopp
en årsavgift för varje studerande å 300 kronor.

Då nuvarande obligatoriska avgifter för undervisning och examination till
odontologie kandidatexamen uppgå till 430 kronor (varav 385 kronor utgöra
kursarvoden och 45 kronor examensavgift), medför en reducering av avgifterna
i enlighet med de sakkunnigas förslag en ej oväsentlig ekonomisk
avlastning för de studerande, en avlastning, som uppgår till ungefär 130
kronor, och detta med bibehållande av principen, att kostnaderna för tandläkarkandidatexamen
skola bäras av de odontologie studerande.

Då de sakkunniga framlägga denna kalkyl, äro de emellertid fullt på det
klara med, att den är behäftad med åtskilliga osäkra moment. De sakkunniga
ha emellertid ej anledning att närmare utreda arten och betydelsen av
dessa olika moment, alldenstund de ej spela in på ett alltför störande sätt
i det system för tändläkarkandidatundervisningens finansiering, till vilket de
sakkunniga efter diskussion av de olika möjligheterna vilja ansluta sig.

De sakkunnigas förslag går, i korthet sagt, ut på, att de odontologie studerande
hava att erlägga en till sitt belopp fastställd terminsavgift, som inlevereras
till statsverket, och att utbetalningen av de med tandläkarkandidatundervisningen
förknippade utgifterna äger rum direkt från statsverket.

Örn även fortsättningsvis den principen skulle följas, att tandläkarkandidatundervisningen,
praktiskt taget, skall betalas genom de studerandes avgifter,
skulle de av de sakkunniga föreslagna anordningarna medföra, att
vissa år statsverkets inkomster av de influtna avgifterna (300 kronor per
studerande) torde bliva större än de med utbildningen sammanhängande kostnaderna
under det att andra år kanske motsatsen äger rum.

En ytterligare och mer väsentlig minskning i de kostnader, varmed de
studerande till tandläkarkandidatexamen äro betungade, skulle ernås, för
den händelse staten helt eller delvis övertoge de kostnader, som äro förenade
med vidmakthållandet av undervisningen till examen i fråga. För sin

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

39

egen del finna de sakkunniga det principiellt tilltalande, att dessa kostnader
övertagas av staten. Det torde numera ej finnas anledning att upprätthålla
en skillnad mellan det sätt, varpå undervisningen till tandläkarkandidatexamen
finansieras, och det sätt, varpå övriga former för högre undervisning
bekostas.

Då riksdagen år 1897 uttalade sig för att kostnaderna för det då nyupprättade
tandläkarinstitutet framför allt borde falla på de studerande själva,
saknades ganska allmänt inblick i vad tandvården betyder för folkhälsan.
Under det tredjedels sekel, som sedan dess förflutit, har uppfattningen på
detta område ändrat sig. Det anses numera ovedersägligt, att tillgången
till effektiv tandvård är av synnerlig betydelse för folkets hälsa och arbetskraft
och att det därför är en viktig uppgift för staten att för folkets breda
lager möjliggöra en dylik tandvård. Ett auktoritativt uttryck får denna
uppfattning i den utredning angående ordnandet av folktandvården i riket,
som genom statens försorg utförts och som finnes tillgänglig i det betänkande,
som år 1928 avgavs av för ändamålet tillkallade sakkunniga.

Även örn de sakkunniga alltså principiellt äro av den uppfattningen, att
undervisningen till tandläkarkandidatexamen bör vara kostnadsfri för de
studerande i samma mening som högre undervisning eljest är kostnadsfri,
anse sig de sakkunniga likväl böra taga hänsyn till de ekonomiska svårigheter,
som ett antal år framåt kunna beräknas göra sig gällande för staten
att övertaga en utgift, som hittills ej påvilat densamma. De sakkunniga
vilja därför endast föreslå att staten visserligen bidrager till här ifrågavarande
kostnad, men att huvudandelen av kostnaden tillsvidare håres av de
odontologie studerande.

Sitt förslag få de sakkunniga utforma på följande sätt.

Studerande, som vunnit inträde vid tandläkarinstitut och där ämnar avlägga
tandläkarkandidatexamen, har att erlägga en terminsavgift å 100 kronor,
vilken erlägges i två poster örn 50 kronor vardera, en i början och en
i mitten av varje termin, och vars erläggande medför rätt att utan ytterligare
ersättning deltaga i undervisningskurserna till examen ifråga i enlighet
med för dessa kurser fastställda regler, ävensom att i vederbörlig ordning
undergå examination. De så influtna avgifterna inlevereras direkt till
statsverket.

Den föreslagna uppdelningen av terminsavgiften i två poster, vilka skola
inbetalas vid respektive början och mitten av varje termin, avser att undvika
en onödig belastning av sådana studerande, som endast en kortare tid
av terminen begagna sig av undervisnings- och examinationsmöjligheterna
till tandläkarkandidatexamen. Den tar alltså särskild hänsyn till sådana
studerande som ej medhinna avläggandet av nämnda examen på två terminer,
men väl äro i stånd att avlägga densamma vid början av den därpå
följande terminen.

Den föreslagna terminsavgiften å 100 kronor motsvarar en årsavgift å
200 kronor. Under förutsättning av, att elevantalet i tandläkarkandidatexamen
är 100, skulle alltså för år i dylika elevavgifter inflyta 20,000 kronor.
Då den totala utgiftssumman för vidmakthållandet av undervisningen
till tandläkarkandidatexamen enligt ovan verkställda beräkning skulle uppgå
till 30,000 kronor, innebär de sakkunnigas förslag, att två tredjedelar av
utgifterna skulle täckas av elevavgifterna och en tredjedel av statsmedel».

Beträffande avgifterna för kursen i kirurgi till tandläkarexamen anföra
de sakkunniga bland annat:

40

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

_ »Av de avgifter, som erläggas av odontologie kandidaterna, intager avgiften
till läraren i kirurgi en särställning. Denne lärare uppbär 80 kronor
för varje elev. Totalersättningen för den av honom givna kursen betingas
alltså av antalet i kursen deltagande och utgår sålunda efter samma principer
som arvodena till lärarna i kurserna till tandläkarkandidatexamen, under
det att övriga lärare i kurserna till tandläkarexamen uppbära till sitt
belopp fastställd lön på stat, oberoende av elevantalet.

De sakkunniga hava redan i samband med framställandet av förslag rörande
avgifterna till tandläkarkandidatexamen utvecklat de synpunkter, som
de anse böra komma ifråga vid fastställandet av timarvodet för en lärare i
den ställning lärarna i kirurgi intaga. De sakkunniga finna ej anledning
att här upprepa vad de i nämnda sammanhang uttalat utan nöja sig med
att — under hänvisning till dithörande del av sitt utlåtande — direkt framställa
sitt förslag rörande arvodet ifråga.

De sakkunniga måste härvid taga hänsyn till det förhållandet, att undervisningen
i kirurgi anlitas av så många elever, att dessa senaste läsår uppdelats
på två kurser, var och en med sin särskilda lärare.

De sakkunniga föreslå, att arvodet till lärarna i allmän kirurgi fixeras till
ett belopp av 40 kronor för undervisningstimme. Vidare föreslås, att antalet
undervisningstimmar för varje kurs tills vidare bestämmes till 30, ett antal,
som ungefärligen torde motsvara de hittills för denna undervisning disponerade
timantalet. Till var och en av lärarna skulle alltså för undervisningen
utgå en ersättning av 1,200 kronor.

I överensstämmelse med sin i det föregående utvecklade uppfattning anse
de sakkunniga, att särskild ersättning bör utgå för examinationen i ämnet.
För denna del av lärarnas arbete föreslås en ersättning av 750 kronor till
var och en av lärarna.

Totalbeloppet av det arvode, som var och en av lärarna i allmän kirurgi
enligt de sakkunnigas förslag alltså skulle äga uppbära, blir 1,200 + 750
kronor = 1,950 kronor, ett belopp som de sakkunniga emellertid anse sig
kunna avrunda till 2,000 kronor. De sakkunniga räkna alltså med ett belopp
av tillhopa 4,000 kronor till täckande av kostnaderna för undervisning
och examination i allmän kirurgi.

Härtill bör dock komma ett belopp av i runt tal 5 kronor för varje elev
till de institutioner, å vilka undervisningen ifråga förlägges, för material,
städning etc. Den så erhållna summan, vilken med senaste årets elevantal
å 135 stycken uppgår till 675 kronor, anse sig de sakkunniga dock kunna
avrunda nedåt till 500 kronor.

Det av de sakkunniga här framlagda förslaget innebär en väsentlig sänkning
av den ekonomiska belastning för de studerande som undervisningen
i allmän kirurgi representerar. Av de studerande erlades för nämnda undervisning
under senaste läsår ett belopp av tillhopa 11,475 kronor, medan
enligt de sakkunnigas förslag beloppet ifråga skulle fixeras till 4,500 kronor.

Beträffande formen för erläggande av avgiften för deltagande i kursen i
allmän kirurgi och med hänsyn till det sätt, varpå arvodet till kurslärare
och institutioner utbetalas, föreslå de sakkunniga samma system som ifråga
örn kurserna till tandläkarkandidatexamen. De föreslå alltså att avgiften
för kursen i allmän kirurgi erlägges i form av terminsavgift i samband
med terminsavgiften i övrigt till tandläkarexamen. Avgiften skulle alltså
inflyta till statsverket. Utbetalningen av lärararvodena och materialersätt -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

41

ningen bör likaledes ske direkt från statsverket. Närmast till hands ligger
därvid, att avgiften ifråga erlägges den vårtermin, under vilken den studerande
deltager i kursen i allmän kirurgi.

Det belopp, som bör erläggas av varje i kursen i allmän kirurgi deltagande
studerande för att täcka den totala kostnaden för kursen (4,500 kronor),
kommer under förutsättning av att kursdeltagarnas antal uppgår till
125, att uppgå till 36 kronor. De sakkunniga anse sig emellertid böra
uppåt avrunda beloppet ifråga och föreslå alltså, att varje deltagare för här
ifrågavarande ändamål erlägger en avgift av 40 kronor.

Genom att elevernas avgifter direkt inbetalas till statsverket, som i stället
övertager utbetalandet av lärararvoden och materialersättning, kommer även
på denna punkt att på statsverkets lott falla utjämnandet av de med växlande
elevantal förenade svängningarna i inkomstbeloppen.»

Såsom framgår av förslaget skulle statsverket genom sitt ifrågasatta övertagande
till viss del av kostnaderna för tandläkarutbildningen komma att
åsamkas en årlig utgift, som de sakkunniga, med utgångspunkt från ett
elevantal till tandläkarkandidatexamen av 100, beräknat till 10,000 kronor,
eller, därest en ifrågasatt uppdelning av ett av de i nämnda examen ingående
ämnena komme att äga rum, 11,000 kronor.

På grund av denna omständighet har statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
i årets statsverksproposition (under punkt 106) meddelat,
att han, då förslaget alltså ställde nya ekonomiska anspråk på statsverket,
under nuvarande finansiella läge ansett sig icke kunna framlägga detsamma
för riksdagen.

»Det vore enligt min mening mycket beklagligt, örn ännu ett eller kanske
flera år skulle förflyta, innan någon åtgärd vidtages till lättande av de alltför
tunga ekonomiska bördor, som, enligt vad ovan anförts, under nuvarande
förhållanden åvila de studerand* vid tandläkarinstitutet. Den rådande
ekonomiska depressionen synes visserligen utgöra ett fullgiltigt skäl för, att
statsverket förskonas från den utgiftsökning, som dess föreslagna partiella
övertagande av tandläkarutbildningskostnaderna skulle medföra. Men av de
sakkunnigas förslag framgår, att de föreslagna ändringarna skulle för de
studerande kunna åvägabringa en icke oväsentlig ekonomisk lättnad även
utan anlitande av statens ekonomiska bistånd. Sålunda skulle den av de
sakkunniga föreslagna reduceringen av kursavgifterna till tandläkarkandidatexamen,
även utan statens ekonomiska stöd, för de studerande medföra en
utgiftsminskning av 130 kronor. Den föreslagna reduceringen av avgiften
i ämnet kirurgi till tandläkarexamen synes jämväl kunna åvägabringas utan
kostnad för statsverket. Jag finner det högeligen önskvärt, att de studerandes
intressen härvidlag i möjligaste mån vinna behjärtande.

Intet synes mig hindra, att redan nu de av de sakkunniga föreslagna åtgärderna
komma till stånd i den mån detta kan ske utan att statsverket
därigenom betungas med extra utgifter».

Riksdagen vill erinra om att Eders Kungl. Majit även för 1931 års riksdag
framlade förslag om beviljande av 2,600 kronor till anställande vid
tandläkarinstitutet av en ny vaktmästare, tillika portvakt, men att riksdagen
icke fann behovet av denna befattning ådagalagt. Vid förnyad prövning av
denna fråga har riksdagen, med hänsyn till numera föreliggande utredning
rörande omfattningen av vaktmästargöromålen vid institutet, ansett det vara

42

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

styrkt, att den föreslagna nya befattningen är behövlig, och anvisar därför
erforderliga medel för detta ändamål, alltså 2,600 kronor.

Jämväl den begärda höjningen av anslagsposten till underhåll av inventarier
från 8,000 kronor till 10,000 kronor finner sig riksdagen kunna vidtaga,
varemot riksdagen icke anser det erforderligt, att anslagsposten till
tvätt och linne, renhållning samt vattenavgifter å 25,000 kronor ökas med
mer än 3,000 kronor till 28,000 kronor, alltså 2,000 kronor mindre än Eders
Kungl. Majit föreslagit. I överensstämmelse härmed bör ändring ske i det
av departementschefen framlagda förslaget till omkostnadsstat. Denna kommer
vid nu angivna förhållande att sluta på 153,500 kronor, med vilket
belopp det extra förslagsanslaget till omkostnader för institutets verksamhet
för budgetåret 1932/1933 upptages. Gentemot förslaget örn ett extra anslag
å 15,500 kronor till extra lärarkrafter för budgetåret 1932/1933 har riksdagen
intet att erinra.

Vad härefter angår det i motionen II: 326 framställda yrkandet örn ett
extra anslag å 4,800 kronor för anställande av två kontrollantbiträden vid
tandläkarinstitutet, förefaller det riksdagen, som örn åtskilligt skulle tala för
att den i motionen omförmälda kontrollen över de studerande och i viss
mån även över patienterna vore av behovet påkallad. Då det emellertid är
fråga örn en ny anordning, vilken väl torde komma under bedömande i
samband med den för närvarande pågående sakkunnigutredningen angående
institutets omorganisation, anser sig riksdagen icke kunna bevilja anslag för
ändamålet i den omfattning, motionären påyrkat. För att emellertid anordningen
må kunna försöksvis provas och erfarenheterna därav tillgodogöras
vid en blivande omorganisation har riksdagen beslutat att ett mindre
belopp, nämligen 2,000 kronor, skall ställas till förfogande för ändamålet.
Riksdagen har alltså på det sättet bifallit motionen II: 326, att riksdagen
till kontrollantbiträde vid tandläkarinstitutet för budgetåreE1932/1933 anvisat
ett extra anslag av 2,000 kronor.

Vidkommande motionerna I: 152 och II: 321 betraktar riksdagen det som
en synnerligen viktig angelägenhet, att tandläkarstuderandenas studiekostnader
snarast möjligt nedbringas och de av 1931 års riksdag påtalade missförhållandena
med avseende å vissa lärarersättningar vid tandläkarinstitutet
utan uppskov undanröjas. Med hänsyn till sakens angelägna beskaffenhet
har riksdagen, som närmare tagit del av det i motionerna åberopade sakkunnigutlåtandet
av den 3 december 1931, funnit sig böra bortse från
de betänkligheter, som eljest måste möta mot ett ställningstagande från
riksdagens sida till ett sakkunnigförslag, som ännu icke blivit efter erforderlig
beredning för riksdagen framlagt på vederbörligt sätt, samt beslutat
att hos Eders Kungl. Majit göra framställning om genomförande redan från
och med läsåret 1932—1933 av de i sakkunnigutlåtandet föreslagna åtgärderna
för nedbringande av de studerandes studiekostnader, i den mån detta
låter sig göra, utan att några kostnader direkt eller indirekt härav föran -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

43

ledas för statsverket. Då de föreslagna lärararvodena synas relativt högt
beräknade, torde skäligheten av desamma böra ingående prövas, i syfte att
uppnå överensstämmelse med de grunder som tillämpas i fråga örn ersättning
för annan motsvarande undervisning vid t. ex. tekniska högskolan och
gymnastiska centralinstitutet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen
ej mindre anmäla, att riksdagen

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1932 under punkten 106 framlagda förslaget
till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för budgetåret 1932/1933,
dock med den ändring, att posten »tvätt och linne, renhållning samt vattenavgifter»
nedsättes från föreslagna 30,000 kronor till 28,000 kronor, i följd
varav statens slutsumma kommer att utgöra 153,500 kronor,

dels till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 153,500 kronor,
dels till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1932/1933
anvisat ett extra anslag av 15,500 kronor,

dels ock i anledning av motionen II: 326 till kontrollantbiträde vid tandläkarinstitutet
för budgetåret 1932/1933 beviljat ett extra anslag av 2,000
kronor,

än även med bifall till motionerna I: 152 och II: 321 anhålla, att Eders
Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för genomförande från och med läsåret
1932/1933 av det av sakkunniga för ordnande av tandläkarutbildningen i
riket i utlåtande av den 3 december 1931 framlagda förslaget angående nedbringande
av studiekostnaderna för de studerande vid tandläkarinstitutet, i
den mån ett sådant genomförande kan ske, utan att till följd därav kostnader
åsamkas statsverket.

106:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår*ägt rum, till tillfällig
förstärkning av tandläkarinstitutets personal för budgetåret 1932/1933 anvisat
ett extra anslag av 40,000 kronor att utgå efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande
och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

107:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 108) föreslagit riksdagen att till anordnande
av särskilda undervisningskurser vid tandläkarinstitutet för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till anordnande av särskilda undervisningskurser
vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag
av 5,000 kronor.

108:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 109) föreslagit riksdagen att i enlighet
med de av 1925 års riksdag godtagna grunder såsom bidrag till täckande

44

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

av driftkostnaderna under år 1931 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 57,810 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen i enlighet med de av 1925 års riksdag godtagna
grunder såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna under år 1931
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund anvisat för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 57,810 kronor.

109:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 110) föreslagit riksdagen att dels av
det utav 1931 års riksdag såsom bidrag till täckande av kostnaderna för
ändringsarbeten inom medicinska kliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund och för tillbyggnad till sjukvårdsinrättningarnas röntgeninstitut
beviljade beloppet av 41,875 kronor för budgetåret 1932/1933
såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden 21,875 kronor, dels ock
för utförande av vissa kompletterande inredningsarbeten i samband med
tillbyggnaden till sjukvårdsinrättningarnas röntgeninstitut för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,250 kronor.

Mot Eders Kungl. Majits förslag har riksdagen intet att erinra och får
följaktligen anmäla, att riksdagen

dels av det utav 1931 års riksdag såsom bidrag till täckande av kostnaderna
dels för ändringsarbeten inom medicinska kliniken vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund, dels ock för tillbyggnad till sjukvårdsinrättningarnas
röntgeninstitut beviljade beloppet av 41,875 kronor för budgetåret
1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisat återstoden 21,875
kronor,

dels ock för utförande av vissa kompletterande inredningsarbeten i samband
med tillbyggnaden till sjukvårdsinrättningarnas röntgeninstitut för
budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 2,250 kronor.

110:o) Eders Kungl. Majit bar (punkt 112) föreslagit riksdagen att för
budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 490,000 kronor till beredande
av ökade medel för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets
verksamhet.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra
anslag av 490,000 kronor till beredande av ökade medel för upprätthållande
under samma tid av serafimerlasarettets verksamhet.

lilio) Eders Kungl. Majit har (punkt 113) föreslagit riksdagen att till
uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1
juli 1932—30 juni 1933 anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag
av 129,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

45

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till uppehållande av verksamheten vid allmänna
barnbördshuset under tiden 1 juli 1932—30 juni 1933 anvisat för
budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 129,000 kronor.

112:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till anordnande
vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Lund av
klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater anvisat för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 10,900 kronor att användas enligt av
vederbörande departementschefer till statsrådsprotokollen över ecklesiastikärenden
den 9 januari 1919 och den 4 januari 1929 angivna grunder samt
av Eders Kungl. Majit i övrigt meddelade bestämmelser.

113:o) I enlighet med Eders Kungl. Majda förslag (punkt 115) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1932/1933 anvisat såsom särskilda extra reservationsanslag, att utgå enligt
av Eders Kungl. Majit meddelade bestämmelser:

dels såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp
av 30,000 kronor,

dels ock såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna
i Stockholm och Göteborg ett belopp av 6,000 kronor.

114:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 116) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ersättning
för opposition å disputationsavhandling åt person, som icke tillhör vederbörande
universitets eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår,
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.

115:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 117) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, som bidrag till
uppehållande av verksamheten vid Institut d’études scandinaves vid Paris’
universitet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 2,000 kronor
att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit må finna gott bestämma.

116:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 118) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till forskarstipendier
för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 35,000 kronor att utgå i enlighet med de grunder, Eders
Kungl. Majit må äga att bestämma.

46

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

117:o) Sedan 1928 års riksdag under åttonde huvudtiteln, avdelning E.
Universiteten, den medicinska undervisningen m. m. under rubrik Gemensamma
universitetsändamål beviljat för uppehållande vid universitetet i
Dorpat i republiken Estland av en professur i svenska språket och litteraturen
under fem år, räknat från och med den 1 juli 1928, ett belopp av

37.500 kronor samt därav för ett vart av budgetåren 1928/1932 anvisat
ett extra anslag av 7,500 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 119)
föreslagit riksdagen att av sålunda beviljade beloppet, 37,500 kronor, för
budgetåret 1932/1933 såsom extra anslag anvisa återstoden av anslaget,

7.500 kronor, att utgå i enlighet med de närmare föreskrifter, Eders Kungl.
Majit kan finna lämpligt meddela.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1928 års riksdag för
uppehållande vid universitetet i Dorpat i republiken Estland av en professur
i svenska språket och litteraturen under fem år, räknat från och med
den 1 juli 1928, beviljade beloppet av 37,500 kronor för budgetåret 1932/
1933 såsom extra anslag anvisat återstoden av anslaget, 7,500 kronor, att
utgå i enlighet med de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Majit kan finna
lämpligt meddela.

118:o) Eders Kungl. Majit bar (punkt 120) föreslagit riksdagen att till
arvode å 100 kronor åt biträdande läkare samt till kostnader för materiel
m. m., 25 kronor, vid en var av två kurser i skyddskoppympning vid vartdera
av universiteten i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra dylika
kurser vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till arvode å 100 kronor åt biträdande läkare
samt till kostnader för materiel m. m., 25 kronor, vid en var av två kurser
i skyddskoppympning vid vartdera av universiteten i Uppsala och Lund
samt vid en var av fyra dylika kurser vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av
1,000 kronor.

119:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 121) föreslagit riksdagen att till upprätthållande
av verksamheten vid rasbiologiskä institutet för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor att disponeras enligt
av Eders Kungl. Majit fastställda grunder.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska
institutet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag
av 60,000 kronor att disponeras enligt av Eders Kungl. Majit fastställda
grunder.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

47

Tekniska högskolan m. m.

120:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 122) föreslagit riksdagen
angående vissa anslag till tekniska högskolan m. m. kommer riksdagen
att framdeles anmäla sitt beslut.

121:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 123) föreslagit riksdagen att i
riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaga det under Tekniska högskolan:
Vissa omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet uppförda
ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt lärare för utrikes studieresor
utan angivet belopp.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptagit
det under Tekniska högskolan: Vissa omkostnader för uppehållande
av högskolans verksamhet uppförda ordinarie reservationsanslaget till stipendier
åt lärare för utrikes studieresor utan angivet belopp.

122:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 124) föreslagit riksdagen att
dels till nyanskaffning av apparater och instrument för de till vissa institutioner
vid tekniska högskolan hörande laboratorierna anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor att fördelas på sätt,
Eders Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma,

dels ock medgiva, att det av 1930 års riksdag för budgetåret 1930/1931
anvisade extra reservationsanslaget å 8,192 kronor för anordnande av ett
magnetiskt experimentrum inom den s. k. gruvgården i tekniska högskolans
huvudbyggnad må, i huvudsaklig överensstämmelse med i ämnet framlagt
förslag, i stället användas till nyanskaffning av moderna apparater för elektrisk
och magnetisk malmletning.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen

dels till nyanskaffning av apparater och instrument för de till vissa institutioner
vid tekniska högskolan hörande laboratorierna anvisat för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor att fördelas
på sätt, Eders Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma,

dels ock medgivit, att det av 1930 års riksdag för budgetåret 1930/
1931 anvisade extra reservationsanslaget å 8,192 kronor för anordnande av
ett magnetiskt experimentrum inom den s. k. gruvgården i tekniska högskolans
huvudbyggnad må, i huvudsaklig överensstämmelse med i ämnet
framlagt förslag, i stället användas till nyanskaffning av moderna apparater
för elektrisk och magnetisk malmletning.

48

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

123:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till reparation
av tekniska högskolans modellsamling för budgetåret 1932/1933 anvisat ett
extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

124:o) Sedan 1931 års riksdag till inredning och utrustning av det i tekniska
högskolans byggnad vid Valhallavägen belägna laboratoriet för hyttmekanik
samt järnets bearbetning och behandling, i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet företedda ritning och kostnadsberäkningar, beviljat
ett belopp av 66,700 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom
extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 40,000 kronor, har nu Eders
Kungl. Maj:t (punkt 126) föreslagit riksdagen att av nämnda belopp, 66,700
kronor, för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden,
26,700 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till inredning och utrustning
av det i tekniska högskolans byggnad vid Valhallavägen belägna laboratoriet
för hyttmekanik samt järnets bearbetning och behandling beviljade beloppet
av 66,700 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag
anvisat återstoden, 26,700 kronor.

125:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlöningsförbättring
m. m. åt innehavarna av de å övergångsstat för Chalmers tekniska
institut uppförda befattningarna för budgetåret 1932/1933 anvisat
ett extra anslag av 3,300 kronor.

126:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 128) föreslagit riksdagen att

dels till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra anslag av 17,000 kronor,

dels ock medgiva, att till Göteborgs stad må utan ersättning överlåtas en
på en byggnadsstyrelsens skrivelse den 4 november 1931 bifogad planritning
angiven markremsa å cirka 190 kvadratmeter, under villkor att staden
ikläder sig de med överlåtelsen förenade kostnaderna.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen

dels till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1932/1933 anvisat ett
extra anslag av 17,000 kronor;

dels ock medgivit, att till Göteborgs stad må utan ersättning överlåtas
en på en byggnadsstyrelsens skrivelse den 4 november 1931 bifogad planritning
angiven markremsa å cirka 190 kvadratmeter, under villkor att staden
ikläder sig de med överlåtelsen förenade kostnaderna.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

49

127:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 129) föreslagit riksdagen att till beredande
av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier vid Chalmers
tekniska institut för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag
av 9,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till beredande av ökade medel till bibliotek,
samlingar och laboratorier vid Chalmers tekniska institut för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra anslag av 9,000 kronor.

128:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 130) föreslagit riksdagen att till inköp
av apparatur m. m. för det organiskt-kemiska laboratoriet vid Chalmers tekniska
institut för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag
av 3,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till inköp av apparatur m. m. för det organisktkemiska
laboratoriet vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1932/1933
anvisat ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

129:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 131) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande
vid Chalmers tekniska institut av undervisning rörande arbetsledningens
praktiskt ekonomiska, sociala, yrkeshygieniska och arbetspsykologiska problem
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor, att
utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit må finna gott
meddela.

Skolöverstyrelsen.

130:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 132) föreslagit riksdagen att öka den i
den ordinarie staten för skolöverstyrelsen ingående anslagsposten: avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 58,600 kronor, med 2,400
kronor till 61,000 kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie
förslagsanslaget till skolöverstyrelsen med 2,400 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen ökat den i den ordinarie staten för skolöverstyrelsen
ingående anslagsposten: avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., nu 58,600 kronor, med 2,400 kronor till 61,000 kronor samt
förty höjt det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen
med 2,400 kronor.

131 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 133) föreslagit riksdagen att minska den
i den ordinarie staten för skolöverstyrelsen ingående, såsom förslagsanslag
betecknade anslagsposten: resekostnadsersättningar, nu kronor 35,000, med

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 14 sami. Nr 8 A. 4

50

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kronor 3,000 till 32,000 kronor samt förty minska det i riksstaten upptagna
ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen med 3,000 kronor.

Med hänsyn till nödvändigheten att under rådande ekonomiska förhållanden
iakttaga en sträng återhållsamhet beträffande utgifter för statlig verksamhet
av här ifrågavarande slag anser riksdagen förenämnda anslagspost
till resekostnadsersättningar böra nedsättas med ytterligare 2,000 kronor utöver
vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit, varigenom anslagsposten kommer
att utgöra 30,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen minskat den i den ordinarie
staten för skolöverstyrelsen ingående, såsom förslagsanslag betecknade anslagsposten:
resekostnadsersättningar, nu 35,000 kronor, med 5,000 kronor
till 30,000 kronor samt förty minskat det i riksstaten upptagna ordinarie
förslagsanslaget till skolöverstyrelsen med 5,000 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 130:o) och 131 :o) omförmälda
beslut har det ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen, nu 576,800
kronor, minskats med 2,600 kronor till 574,200 kronor.

132:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för inspektion och
sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret 1932/1933
ett extra anslag av 10,500 kronor.

133:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvode åt ett byggnadssakkunnigt
biträde hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret 1932/
1933 ett extra anslag av 4,800 kronor.

134:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för bestridande av expeditionsvaktsgöromål
hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret 1932/1933
ett extra anslag av 1,800 kronor.

135:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 137) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att konsulenten och särskilda föredraganden för ärenden
angående husligt arbete hos skolöverstyrelsen Ingeborg Walin må — därest
hennes arvode jämte dyrtidstillägg efter den 1 juli 1932 skulle understiga
vad som skulle hava utgjort hennes löneinkomst närmast före övergången
till den nya lönestaten jämte dyrtidstillägg därå enligt § 3 i kungörelsen
den 15 juni 1923 (nr 265) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst -— åtnjuta gottgörelse härför genom ett personligt
lönetillägg, varå dock dyrtidstillägg icke må utgå;

dels för detta ändamål för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag
av 900 kronor;

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

51

dels medgiva, att till Ingeborg Walin må för vart och ett av budgetåren
1930/1932 utgå ett belopp, motsvarande nyssberörda personliga lönetillägg,
ävensom för detta ändamål för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag
av 1,850 kronor;

dels ock efterskänka, vad Ingeborg Walin under budgetåren 1925/1930
med orätt kan hava uppburit i personligt dyrtidstillägg.

Då det icke torde hava varit statsmakternas avsikt, att Ingeborg Walin
genom 1921 års lönereglering skulle erhålla minskad ersättning för sitt arbete
i statens tjänst, synes det riksdagen befogat, att de åtgärder, som här
av Eders Kungl. Maj:t föreslagits för tillrättaläggande av denna lönefråga,
bliva vidtagna. Riksdagen har alltså ansett sig böra bifalla Eders Kungl.
Majis förslag och får följaktligen anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att konsulenten och särskilda föredraganden för ärenden
angående husligt arbete hos skolöverstyrelsen Ingeborg Walin må — därest
hennes arvode jämte dyrtidstillägg efter den 1 juli 1932 skulle understiga
vad som skulle hava utgjort hennes löneinkomst närmast före övergången
till den nya lönestaten jämte dyrtidstillägg därå enligt § 3 i kungörelsen
den 15 juni 1923 (nr 265) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst — åtnjuta gottgörelse härför genom ett personligt
lönetillägg, varå dock dyrtidstillägg icke må utgå;

dels för detta ändamål för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag
av 900 kronor,

dels medgivit, att till Ingeborg Walin må för vart och ett av budgetåren
1930/1932 utgå ett belopp, motsvarande nyssberörda personliga lönetillägg,
ävensom för detta ändamål för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag
av 1,850 kronor,

dels ock efterskänkt, vad Ingeborg Walin under budgetåren 1925/1930
med orätt kan hava uppburit i personligt dyrtidstillägg.

Allmänna läroverken m. m.

136:o) Eders Kungl. Majit bar (punkt 138) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att den vid högre lärarinneseminariet befintliga fyraåriga realskollinjen
för flickor skall successivt avvecklas med början förmedelst indragning
med läsåret 1932/1933 av samma linjes första klass;

dels att för inrättande av en ny övningsskollärartjänst vid högre lärarinneseminariet
höja det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet, nu
149,985 kronor, med 3,400 kronor till 153,385 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft
dels, såvitt nu är ifråga, en inom riksdagen väckt motion (1:45), vari
föreslagits, att riksdagen ville avslå ej mindre Eders Kungl. Majis förslag,
att den vid högre lärarinneseminariet befintliga fyraåriga realskollinjen för

52

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

flickor skall successivt avvecklas med början förmedelst indragning med
läsåret i932/1933 av samma linjes första klass, än även Eders Kungl. Maj:ts
förslag att för inrättande av en ny övningsskollärartjänst vid samma seminarium
höja det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet med 3,400
kronor, dels fastställa det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet
till 149,985 kronor, samt till diverse behov vid högre lärarinneseminariet
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 64,600 kronor;

dels ock en inom riksdagen väckt motion (II: 214), vari hemställts, att
riksdagen ville besluta att avslå förslaget, att den vid högre lärarinneseminariet
befintliga fyraåriga realskollinjen för flickor skall successivt avvecklas
med början förmedelst indragning med läsåret 1932/1933 av samma linjes
första klass.

För egen del har departementschefen anfört bland annat följande:

»Innan jag uttalar mig angående nu ifrågavarande anslagsäskande för budgetåret
1932/1933, torde jag få erinra därom, att Kungl. Maj:t genom beslut
den 24 september 1928 anbefallde överstyrelsen att, så snart ske kunde,
till Kungl. Maj:t avgiva förslag till de ändringar, som av den nya läroverksstadgan
kunde föranledas i fråga örn, bland annat, gällande stadganden och
bestämmelser rörande högre lärarinneseminariet. I skrivelse den 10 december
1930 har överstyrelsen till Kungl. Majit avgivit förslag i nyssberörda
avseende, innebärande åtskilliga förändringar i seminariets organisation. Med
anledning av detta överstyrelsens förslag har akademiskt bildade kvinnors
förening till Kungl. Majit inkommit med vissa önskemål, avseende, bland
annat, ombildning av ämneslärarinnetjänsterna vid läroverken till adjunkturer
och i samband därmed avveckling av högre lärarinneseminariet.

Enligt överstyrelsens förslag skulle seminariet liksom hittills hava till ändamål
att utbilda ämneslärarinnor för allmänna läroverk, kommunala mellanskolor,
kommunala flickskolor, högre folkskolor samt enskilda skolor. Ehuru
jag icke är beredd att nu taga ståndpunkt till skolöverstyrelsens förslag, vill
jag nämna, att jag är tveksam, huruvida bland seminariets uppgifter för
framtiden bör ingå utbildandet av ämneslärarinnor för de allmänna läroverken.
Detta sammanhänger med min allmänna syn på frågan om ämneslärarinneinstitutionen
vid dessa läroverk. För att klargöra detta spörsmål
nödgas jag här göra ett par erinringar i saken.

Ämneslärarinneinstitutionen vid de allmänna läroverken infördes i samband
därmed, att statssamskolor genom 1904 års riksdags beslut kommo till
stånd. Det ansågs nödvändigt att för de kvinnliga lärjungarna hava tillgång
till kvinnliga lärarkrafter, och ett tillräckligt antal akademiskt utbildade
kvinnliga lärarkrafter funnos icke vid denna tidpunkt. Som en nödfallsutväg
anställdes ett visst antal ämneslärarinnor vid varje statssamskola.
När Kungl. Majit för 1927 års riksdag framlade förslag angående omorganisation
av det högre skolväsendet m. m., innebar detta förslag bland annat
en utvidgning av samskoleorganisationen. Föredragande departementschefen
anförde vid ärendets föredragning inför Kungl. Majit, hurusom det vore
önskvärt, att garanti skapades för att vid skola, där flickor undervisades,
alltid funnes ett antal kvinnliga lärare. Utan särskilda åtgärder kunde detta
önskemål näppeligen fyllas, då nu gällande bestämmelser i fråga om behörighet
till befattning i statstjänst eljest torde stå hindrande i vägen. Så vitt

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

53

departementschefen kunde se, vore enda utvägen den, att särskilda för kvinnor
avsedda tjänster inrättades vid ifrågavarande läroanstalter (se Kungl.
Maj:ts proposition till 1927 års riksdag nr 116, sid. 287).

Jag instämmer i den sålunda uttalade uppfattningen så till vida, att jag finner
det nödvändigt att äga garantier för att varje läroverk, där flickor undervisas,
har kvinnliga lärarkrafter i viss omfattning. Men jag anser icke,
att numera de sålunda behövliga kvinnliga lärarna måste utgöras av ämneslärarinnor.
Det bör beaktas, att förhållandena på här ifrågavarande område
under årens lopp undergått en väsentlig förändring. Vid den
tid, då ämneslärarinnetjänster inrättades vid statssamskolorna, förvärvades
lärarinneutbildning i de allra flesta fall vid högre lärarinneseminarium.
Numera anlitas den akademiska utbildningsvägen jämte genomgång av
provår i mycket stor utsträckning ej blott — såsom av ålder — av de
manliga utan jämväl av de kvinnliga läraraspiranterna. Under sådana
förhållanden föreligger, synes det mig, knappast något synnerligen starkt
skäl att i fråga örn de kvinnliga läroverkslärarna bibehålla två olika utbildningsvägar
och utbildningsformer. Enligt min uppfattning är i stället
det riktiga att införa ett stadgande att ett visst antal adjunktsbefattningar
vid varje allmänt läroverk, där flickor undervisas, förbehålles kvinnor —
såsom en följd varav även bör stadgas, att ett visst antal adjunktsbefattningar
bör förbehållas män — samt i samband därmed småningom förändra
ämneslärarinnetjänsterna till adjunkturer. Någon större ökning av
statsutgifterna genom dylika åtgärder torde näppeligen vara att befara, enär
de ämneslärarinnor, vilka hava adjunktskompetens — och deras antal är
i stigande — redan enligt riksdagens beslut åtnjuta avlöning lika med
kvinnlig adjunkt. Då frågan örn en författningsändring av antydd art
upptages till prövning, torde även särskild uppmärksamhet böra ägnas frågan
örn den tidpunkt, då sålunda ändrade förhållanden lämpligen böra träda
i funktion, detta icke ur synpunkten att tillräcklig tillgång på adjunktskompetenta
kvinnor måste vara genom undersökning först fastställd, ty därom
lärer vid den tidpunkt, då nämnda författningsändring skulle beräknas
träda i kraft, näppeligen någon ovisshet råda, utan främst ur synpunkten
att plats vid läroverken måste beredas arbetslösa lärarinnor från enskilda
flickskolor.

I varje fall torde emellertid en fortsättning av den nuvarande seminarieutbildningen
för vissa kvinnliga läroverkslärare vid sidan om den akademiska
utbildningen för andra kvinnliga läroverkslärare icke längre kunna
motiveras, så vida man icke vill taga den logiska konsekvensen och anordna
en seminarieutbildningsväg även för vissa manliga läroverkslärare. En
dylik utveckling torde dock icke vara att förvänta. Under sådana förhållanden
och då kvinnliga läroverkslärare icke böra bliva föremål för undantagslagstiftning,
synes mig högre lärarinneseminariets utbildning av kvinnliga
lärare för statsläroverken böra anses som avslutad. Det är tydligt, att
under av mig nyss angivna omständigheter en av högre lärarinneseminariets
förut omnämnda uppgifter sålunda skulle bortfalla.

Jag bör tillägga, att jag anser seminariet hava en mycket viktig uppgift,
även om detsamma ej längre skulle komma att utbilda ämneslärarinnor för
de allmänna läroverken. För seminariet återstår att bidraga till fyllande av
behovet av lärarinnor vid kommunala och enskilda läroanstalter, främst kommunala
och enskilda flickskolor. Denna uppgift synes mig seminariet synnerligen
väl lämpat att fylla, ej minst om dess organisation i vissa avseen -

54

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

den undergår erforderlig jämkning. För närvarande består institutionen,
frånsett det med densamma förbundna skolköksseminariet och hushållsskolan,
av följande avdelningar: sexklassig folkskola, fyrklassig realskola,
högre flickskola under ombildning från åttaårig till sjuårig och treklassigt
lärarinneseminarium med frivillig fjärde kurs. Konsekvent och naturlig är
sammanställningen: folkskola — kommunal flickskola — lärarinneseminarium.
Det främmande elementet är här realskolan. Lika litet som jag kan finna,
att lärarinneseminariet hädanefter har till uppgift att utbilda kvinnliga lärarkrafter
för statsläroverken, lika litet torde tillvaron av en realskola såsom
en avdelning i denna institution vara nödvändig eller ens önskvärd. På
denna punkt är jag beredd att redan nu föreslå en åtgärd, nämligen att
realskolan vid högre lärarinneseminariet successivt avvecklas med början
av läsåret 1932—1933.

I motionen I: 40 har anförts följande:

Under punkt 138 av åttonde huvudtiteln i årets statsverksproposition har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att besluta bl. a., att den vid högre lärarinneseminariet
befintliga fyraåriga realskollinjen för flickor skall successivt
avvecklas med början förmedelst indragning med läsåret 1932/1933 av
samma linjes första klass.

Utgångspunkten för detta’ förslag är den av föredragande departementschefen
uttalade uppfattningen, att högre lärarinneseminariets uppgifter böra
bliva föremål för en omläggning, som, sedan den genomförts, anses göra
»tillvaron av en realskola såsom en avdelning i denna institution» icke
»nödvändig eller ens önskvärd».

För min del måste jag anse det mycket välbetänkt, att frågan om högre
lärarinneseminariets organisation och uppgifter i fortsättningen göres till
föremål för ingående övervägande. De omständigheter, som av departementschefen
i sådant avseende åberopas, äro för visso värda allt beaktande. Man
kan på goda grunder göra gällande, att utredningen bör utvidgas till att
avse spörsmålet om läroanstaltens fortsatta tillvaro över huvud. Men det
synes mig från en dylik utgångspunkt knappast välbetänkt att, innan målet
klarlagts, skrida till omorganisationsåtgärder, som efter närmare prövning
kunna komma att framstå såsom mindre påkallade. Den ifrågavarande
realskollinjen beslöts så nyligen som av 1927 års riksdag på Kungl. Maj:ts
förslag och trädde i verksamhet läsåret 1927/1928. Endast en årsklass lärjungar
har sålunda hittills kunnat utexamineras från densamma. Såvitt
bekant, har det ansetts vara en bestämd fördel att för lärarinneutbildningen
äga tillgång till avdelningen i fråga. Varken från läroanstaltens eller från
skolöverstyrelsens sida har någon indragning ifrågasatts.

Föredragande departementschefen uttalar i motiveringen, att enligt hans
mening högre seminariet framdeles icke skulle tagas i anspråk för utbildning
av lärare vid de allmänna läroverken. Seminariet skulle uteslutande
hava till uppgift att bidraga till fyllande av behovet av lärarinnor »vid kommunala
och enskilda läroanstalter, främst kommunala och enskilda flickskolor».
Då bland dessa kommunala läroanstalter uppenbarligen befinna
sig såväl kommunala mellanskolor som högre folkskolor, torde den planerade
omläggningen i seminariets verksamhet icke kunna motivera bortskärande
av den del av övningsskolan, som för närvarande ensam öppnar
möjlighet för de blivande lärarinnorna att förvärva praktisk erfarenhet av
undervisning byggande på genomgången obligatorisk folkskola. Realskollinjen
har just den organisation, som karakteriserar mellanskolan och högre

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

55

folkskolan. Och även den kommunala flickskolan anknyter som bekant
delvis till folkskolans sjätte klass. Även med tanke härpå erfordras påtagligen
tillfälle till praktisk lärarutbildning enligt motsvarande organisation.
Just med de utgångspunkter, från vilka omorganisationen tänkes genomförd,
föreligga, så vitt jag kan finna, starka skäl att bibehålla realskollinjen.

Frånsett alltså att den ifrågasatta omläggningen av högre seminariet icke
bör föregripas, torde försiktigheten bjuda att, tills riksdagen sättes i tillfälle
intaga slutlig ståndpunkt i organisationsfrågan, bibehålla den till indragning
föreslagna delen av seminariets övningsskola. Däremot torde goda skäl
kunna anföras för att, örn utredningen vidgas till att avse behovet av högre
lärarinneseminariet över huvud och sålunda icke inskränkes till att gälla
allenast en begränsning av dess utbildningsuppgifter, jämväl övningsskolans
organisation bör bliva föremål för omprövning. Vid sådant förhållande synes
den av Kungl. Maj:t föreslagna nya ordinarie lärartjänsten vid densamma
icke nu böra inrättas. I stället för sagda tjänst torde erforderliga medel
böra ställas till förfogande för anställande under instundande budgetår av
en e. o. övningsskollärare. Anslag för detta ändamål kan lämpligen anvisas
under rubriken »Diverse behov vid högre lärarinneseminariet».

Till stöd för det i motionen 11:214 anförda yrkandet har, efter erinran
örn departementschefens uttalanden i ämnet, anförts bl. a. följande:

Departementschefens sålunda gjorda uttalanden synas mig icke erbjuda
någon hållbar motivering för de framlagda förslagen. Vad då först frågan
örn avskaffande av ämneslärarinneinstitutionen vid de allmänna läroverken beträffar
anföras härför tvenne skäl: dess införande år 1904 liksom dess utvidgande
år 1927 hade varit nödfallsutvägar; när behovet av kvinnliga lärarkrafter
vid samläroverken kan tillgodoses genom akademiskt och provårsutbildade
lärarinnor, bör institutionen avskaffas, eftersom det icke är önskvärt
att för kvinnliga läroverkslärare behålla två olika utbildningsvägar och utbildningsformer.

Vad då det första av dessa skäl beträffar, som ligger i ordet: nödfallsutväg,
synes detta hämta sin enda kraft och betydelse av en uppfattning av
seminarieutbildningen som en i och för sig mindre god och lämplig utbildningsform
för lärare vid de allmänna läroverken. Endast på grund av en
dylik uppfattning kan det vara befogat att beteckna ämneslärarinneinstitutionens
införande och upprätthållande såsom en nödfallsutväg, även örn den
varit den enda utvägen, som f bref anns.

Emellertid är denna av departementschefen hävdade uppfattning alldeles
motsatt den, som tidigare kommit till uttryck från myndigheters och sakkunnigas
sida under förberedelserna och vid genomförandet av den senast
beslutade skolreformen. Redan 1918 års skolkommission har bland annat
uttalat härom, att i ett par avseenden seminarievägen torde kunna tillerkännas
ett företräde framför den akademiska, nämligen dels så till vida, som den
möjliggjorde en grundligare praktiskt-pedagogisk utbildning, förvärvad under
flerårigt, parallellt med studierna bedrivet arbete i skolans olika klasser,
dels därigenom att seminarieutbildningen mer direkt inriktades på lärarkallet
än den akademiska undervisningen.

Vid den synnerligen stora utvidgningen av ämneslärarinneinstitutionen,
sorn skedde i samband med 1927 års riksdags beslut om omorganisation av
det högre skolväsendet, torde varken inom skolutskottet eller riksdagsbehandlingen
framkommit något uttryck för den meningen, att det här vore

56

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

fråga om en nödfallsutväg. Och vid sitt beslut om kommunala flickskolor
underströk 1928 års riksdag i sin skrivelse uttryckligen värdet av seminarievägen
som form för lärarutbildningen även vid en jämförelse med den
akademiska. I riksdagens skrivelse nr 356/1928 heter det bland annat: det
borde erinras därom, att den höga pedagogiska standard, som med rätta
tillerkännes den högre flickskolan, till en väsentlig del vore att tillskriva
den insats, som inom denna skola gjorts av de från högre lärarinneseminarium
utbildade lärarinnorna.

Skolöverstyrelsen har vid upprepade tillfällen och senast i sitt underdåniga
utlåtande angående omorganisation av högre lärarinneseminariet, som
avgavs den 10 december 1930, hävdat liknande S37npunkter. I detta utlåtande
har överstyrelsen direkt uttalat sig örn den av departementschefen
upptagna frågan, men därvid kommit till ett motsatt resultat. Beträffande
ämneslärarinnetjänsterna vid de allmänna läroverken uttalar överstyrelsen
därvid »att det ur pedagogisk synpunkt är fördelaktigt om till dylika befattningar
seminarieutbildade lärarinnor kunde vara att påräkna vid sidan
av på annan väg utbildade lärarinnor. Det synes nämligen överstyrelsen
vara av värde, att vid dessa läroanstalter finnas anställda lärarkrafter, som
företräda olika slag av pedagogisk utbildning och vilkas pedagogiska inställning
därigenom blivit i viss mån olikartad.»

Enligt min bestämda mening är det därför, något som jag redan antytt,
varken riktigt eller med hänsyn till ämneslärarinnekåren vid våra läroverk
rättvist att beteckna denna institutions införande och bibehållande som en
nödfallsutväg, även örn den varit och fortfarande vore den enda vägen att
lösa frågan om tillgodoseendet av behovet av kvinnliga lärarkrafter vid
samläroverken. Jag delar överstyrelsens uppfattning, att de seminarieutbildade
lärarinnorna i det stora hela varit och alltjämt utgöra en värdefull
pedagogisk tillgång för våra läroverk.

Vad det andra av departementschefen anförda skälet för ämneslärarinneinstitutionens
avskaffande beträffar, nämligen att det vore mindre önskvärt,
att två utbildningsvägar och utbildningsformer för kvinnliga läroverkslärare
upprätthölles, under det att det blott funnes en dylik utbildningslinje för manliga
läroverkslärare, så synes mig ett dylikt abstrakt likformighets- och likställighetskrav
vara en svag grund för en förändrings genomförande, ifall
mot densamma kunna anföras skäl av mer konkret och saklig innebörd.
Jag tillåter mig i detta avseende hänvisa till det ovan citerade uttalandet
av skolöverstyrelsen. Likformighet är förvisso intet ideal att i och för sig
eftersträva, då det gäller ett lands anstalter för den betydelsefulla praktisktpedagogiska
utbildningen.

Jag förbiser härvid ingalunda, att från vissa lärargruppers, såväl de manliga
extralärarnas som de akademiskt utbildade kvinnliga lärarnas, sida kan
föreligga ett fullt förklarligt och med hänsyn till deras befordran naturligt
önskemål örn likformiga kompetenskrav och därmed en begränsning av antalet
behöriga aspiranter till ordinarie tjänster vid läroverken. Men lika
naturligt är önskemålet från de seminarieutbildade lärarinnornas sida att
icke i dessa tider se sina anställningsmöjligheter begränsade. Jag är också
av den uppfattningen, att ämneslärarinneinstitutionen vid våra läroverk icke
bör få större omfattning än som är nödvändig med hänsyn till den behövliga
garantien för ett begränsat antal kvinnliga lärarkrafter vid samläroverken.
Och detta just med hänsyn till befordringsförhållandena för våra
akademiskt och provårsutbildade läroverkslärare, som ju i förhållande till de

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

57

seminarieutbildade lärarinnorna utgöra den vida större gruppen. Detta är
emellertid en fråga, som i annat sammanhang kommer att bli föremål för
riksdagens prövning. Dessa i och för sig förklarliga och i viss mån berättigade
önskemål från vissa lärargruppers sida kan emellertid icke enligt
min uppfattning utgöra tillräcklig grund för riksdagen att biträda departementschefens
förslag örn ämneslärarinneinstitutionens avskaffande.

Därtill kommer slutligen, att huvudförutsättningen för departementschefens
ståndpunkt i denna fråga, nämligen att ett tillräckligt antal akademiskt
och provårsutbildade lärarinnor skulle förefinnas för att kunna fylla behovet
av det erforderliga antalet kvinnliga lärarkrafter vid läroverk, där flickor
undervisas, icke kan utan vidare godtagas utan en ingående utredning, lika
litet som framkomligheten av den väg departementschefen anvisar för tillgodoseendet
av läroverkens behov av kvinnliga lärarkrafter.

Vad sedan förslaget örn den successiva indragningen från och med nästa
läsår av realskolan vid högre lärarinneseminariet beträffar, kan jag fatta
mig mycket kort.

Som enda motiv härför anföres ämneslärarinneinstitutionens avskaffande.
Jag kan emellertid icke finna att det föreligger något samband mellan dessa
båda frågor. Ty även örn seminariets uppgift skulle begränsas till att utbilda
lärarinnor för kommunala och enskilda läroanstalter, ligger värdet för
lärarutbildningen av realskolans bibehållande i öppen dag. Och denna kan
icke gärna betecknas som ett främmande element i en lärarutbildningsanstalt
för bland annat de kommunala mellanskolorna.

Av det anförda framgår, att jag icke kan finna tillräckliga skäl förebragta
för de av departementschefen förordade förändringarna av högre lärarinneseminariets
uppgift och organisation och att jag anser, att dessa icke böra
av riksdagen bifallas. Som stöd för denna min uppfattning får jag ytterligare
anföra följande.

Den organisationsplan för högre lärarinneseminariet, som skolöverstyrelsen
framlagt i sitt ovan omnämnda underdåniga utlåtande den 10 december
1930, avser endast sådana jämkningar, som kunna anses betingade dels av
seminariets egen utveckling, dels och framför allt av de förändringar i det
högre skolväsendets organisation, vilka tillkommit genom beslut av 1927
års riksdag eller senare. För min del kan jag icke finna det lämpligt, att
åtgärder nu vidtagas, som innebära ett upprivande av riksdagens så sent
som år 1927 fattade beslut angående organisationen av högre lärarinneseminariet
och de därmed förbundna läroanstalterna. Jag kan icke heller finna,
att de skäl, som framförts härför, kunna motivera igångsättandet av en utredning
i detta syfte.

Vad särskilt beträffar den av 1927 års riksdag beslutade, till seminariet
knutna fyraåriga realskolan, torde det böra nämnas att i vissa städer, där
möjlighet till realskolebildning för flickor saknas, det kan förväntas, att behovet
av dylik utbildning kommer att tillgodoses genom anordnande under
en eller annan form av realskollinje i anknytning till en förefintlig flickskola.
Vid sådant förhållande synes det ur lärarinneutbildningens synpunkt
desto mera önskvärt och behövligt, att vid statens normalskola en dylik
linje förefinnes.

Vad sedan kostnaderna för genomförandet av den i statsrådsprotokollet
skisserade planen beträffar, anför departementschefen, att någon större ökning
av statsutgifterna genom den ifrågasatta åtgärden näppeligen torde vara att
befara, enär de ämneslärarinnor, vilka hava adjunktskompetens, redan åt -

58

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

njuta avlöning lika med kvinnlig adjunkt. Denna departementschefens förmodan
torde sakna tillräcklig grund, vilket kan belysas av följande exempel
på vad den nuvarande ämneslärarinneinstitutionens avskaffande kan komma
att medföra för årliga merkostnader. För närvarande finnas vid de allmänna
läroverken och under förstatligande stående kommunala mellanskolor
omkring 180 ordinarie ämneslärarinnor. Av dessa hava omkring 53, d. v. s.
i runt tal 29 procent, adjunktskompetens. Även om antalet akademiskt
bildade ämneslärarinnor med provår så småningom kommer att stiga till
omkring 50 procent av hela det beräknade antalet (236), skulle avskaffandet
av de kvinnliga ämneslärarinnebefattningarna vid de allmänna läroverken
medföra en rätt avsevärd årlig kostnadsökning. Med nuvarande avlöningsförmåner
å s. k. D-ort uppbär en kvinnlig adjunkt 1,170 kronor mer än
en ämneslärarinna. För 118 ämneslärarinnor skulle detta betyda en årlig
merutgift å 118x1,170 = 138,060 kronor.

Den ovan antydda begränsningen av anslagsbehovet under punkt 139 i
statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, som departementschefen
funnit sig böra vidtaga, avser ett anslagsäskande å 5,000 kronor för förhyrande
av en våning örn 5 rum att användas till klassrum för en ny folkskoleklass
m. m. Jag anser mig böra framhålla, att någon anslagsökning
av det under förenämnda punkt i statsverkspropositionen upptagna anslagsbeloppet
icke behöver föranledas därav, att någon avveckling av realskolans
första klass nästkommande läsår icke kommer till stånd. Läroanstalten har
nämligen, såsom också departementschefen påpekar, möjlighet att, örn ock
med svårighet, provisoriskt reda sig med till buds stående lokaler.

Enligt vad av departementschefens yttrande framgår, föreligger sedan
december 1930 till Eders Kungl. Maj:ts bedömande ett av skolöverstyrelsen
avgivet förslag till omorganisation av högre lärarinneseminariet. Detta förslag
har departementschefen emellertid förklarat sig icke vara beredd att taga
ståndpunkt till, och någon sådan redogörelse för förslaget, att det för riksdagen
är möjligt att bilda sig en klar föreställning örn dess innebörd
och konsekvenser, finnes icke framlagd i propositionen. Då sålunda frågan
om seminariets organisation alltjämt befinner sig på utredningens
stadium, synes det riksdagen icke vara skäl att nu vidtaga ändring beträffande
en viss detalj i denna organisation. Spörsmålet örn realskolans
vid seminariet vara eller icke vara torde icke kunna bedömas isolerat för
sig utan synes böra prövas i sammanhang med övriga frågor, som beröra
seminariets uppgift och verksamhetsformer. Vid en sådan allsidig prövning
lärer även det spörsmål, som av departementschefen tagits till utgångspunkt
för förslaget örn realskolans nedläggande, nämligen de olika utbildningsvägarna
för kvinnliga läraraspiranter, komma under övervägande. Av
nu anförda skäl anser sig riksdagen alltså böra ställa sig avvisande mot förslaget
örn realskolans nedläggande. Detta innebär, att riksdagen bifaller
det i motionen II: 214 gjorda yrkandet samt jämväl motionen I: 45, såvitt
den angår realskolans avveckling.

Med hänsyn till att frågan örn seminariets framtida gestaltning är svävande,
synes det riksdagen ej heller vara lämpligt att, på sätt Eders Kungl.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

59

Maj:ts förslag avser, inrätta en ny ordinarie befattning vid seminariets
övningsskola. Den för folkskolans femte klass behövliga nya övningsskollärarbefattningen
torde lämpligen böra, såsom i motionen I: 45 jämväl
förordats, inrättas såsom en extra ordinarie tjänst. Detta föranleder, att
seminariets ordinarie anslag icke behöver ökas. Då extra ordinarie övningsskollärare
vid folkskola åtnjuter samma ersättning som ordinarie sådan lärare,
blir det emellertid nödvändigt att höja seminariets extra anslag till
diverse behov med samma belopp, 3,400 kronor, varmed Eders Kungl. Majit
föreslagit ökning av seminariets ordinarie anslag. Härtill återkommer riksdagen
under nästföljande punkt.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att
riksdagen

dels med bifall till motionen I: 45, så vitt nu är i fråga, ävensom motionen
II: 214, avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn den fyraåriga
realskollinjen -för flickor vid högre lärarinneseminariet;

dels ock med bifall till motionen I: 45, så vitt nu är i fråga, samt med
avslag å Eders Kungl. Maj:ts förslag örn en höjning av det ordinarie anslaget
till högre lärarinneseminariet i riksstaten uppfört detta anslag med
oförändrat belopp, 149,985 kronor.

137:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 139) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet
må för tiden 1 juli 1932—30 juni 1933 komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring
till belopp av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor för
eldaren;

dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 60,760 kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft den under
nästföregående punkt omförmälda motionen I: 45, i vad den berör ifrågavarande
anslag.

Såsom framgår av nästföregående punkt, har riksdagen ansett, att den nya
lärarkraft, som erfordras för den med budgetåret 1932/1933 tillkommande
femte folkskoleklassen, bör anställas såsom extra ordinarie övningsskollärare
och ej, såsom Eders Kungl. Majit föreslagit, såsom ordinarie. Det
belopp, som för ändamålet kräves, utgör 3,400 kronor. Enligt riksdagens
mening bör detta belopp, på sätt yrkats i motionen I: 45, lämpligen ingå i
nu förevarande anslag, som i anledning därav ökats med 3,400 kronor.

Från seminariets sida har begärts anslag å 5,000 kronor till förhyrande
av en ny våning för seminariet. Departementschefen har avvisat detta krav
under hänvisning bland annat till det av honom framställda förslaget om
indragning av realskolan, varigenom vissa utrymmen skulle lösgöras redan med
ingången av läsåret 1932/1933. Riksdagen har, såsom anmälts i nästföregående
punkt, avslagit detta förslag men finner ej anledning föreligga att med hänsyn

0

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

härtill bevilja medel till förhyrande av ökade lokalutrymmen åt seminariet,
som, enligt vad departementschefen vitsordat, kan, örn ock med svårighet,
provisoriskt reda sig med till buds stående lokaler.

Riksdagen har i övrigt intet att erinra mot Eders Kungl. Majlis förslag
under denna punkt. Med anledning av vad ovan beslutats beträffande en
extra ordinarie övningsskollärare, skulle ifrågavarande anslag komma att
utgöra 64,160 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet
må för tiden 1 juli 1932—30 juni 1933 komma i åtnjutande av tillfällig
löneförbättring till belopp av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor
för eldaren;

dels ock i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall till
ovannämnda motion (I: 45), så vitt nu är i fråga, till diverse behov vid högre
lärarinneseminariet anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av
64,160 kronor.

138:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvoden åt
extra lärare, timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra anslag av 39,420 kronor.

139:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 141) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Eders Kungl. Majit att tills vidare under budgetåret 1932/
1933, då för realskolstadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk
skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig
såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

dels ock för inrättande av nya ordinarie lärartjänster vid de allmänna
läroverken med den fördelning, som av Eders Kungl. Majit bestämmes, samt
för ombildning av vissa musiklärarbefattningar och inrättande av nya ordinarie
teckningslärarbefattningar vid av departementschefen i statsrådsprotokollet
under nämnda punkt angivna allmänna läroverk höja det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med 339,190 kronor.

Riksdagen har beslutat lämna det av Eders Kungl. Majit för budgetåret
1932/1933 begärda bemyndigandet i fråga örn ledigkungörande av ämneslärarbefattning
vid samläroverk. Härvid torde alltjämt böra beaktas det av
1928 års riksdag gjorda uttalandet angående proportionen mellan antalet manliga
och kvinnliga lärare.

Vad angår behovet av ordinarie tjänster under budgetåret 1932/1933, vill
riksdagen, under hänvisning jämväl till sitt under nästföljande punkt anmälda
beslut bifalla Eders Kungl. Majits förslag utom beträffande antalet
adjunktstjänster. Nettoökningen av sådana tjänster skulle enligt Eders Kungl.
Majits förslag för nämnda budgetår utgöra 30. Riksdagen behjärtar visser -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

61

ligen strävandena att minska antalet obefordrade extra lärare vid läroverken
men ser sig, med hänsyn till rådande ekonomiska förhållanden och under
erinran att under de senaste tre budgetåren beräknats medel för nyinrättande
av respektive 31, 43 och 28 adjunktstjänster, nödsakad vidtaga en
mindre sänkning i det utav Eders Kungl. Majit nu begärda antalet nya tjänster.
Riksdagen har beslutat bestämma nettoökningen av antalet adjunktstjänster
till 25, d. v. s. att 41 i stället för 46 nya adjunktstjänster skola inrättas för
budgetåret 1932/1933 (16 adjunktstjänster vid de s. k. gamla läroverken skola
indragas). Härigenom inbesparas å det ordinarie reservationsanslaget till
de allmänna läroverken (5x4,300=) 21,500 kronor. Den erforderliga höjningen
av nämnda anslag skulle alltså utgöra 317,690 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen dels

bemyndigat Eders Kungl. Majit att tills vidare under budgetåret
1932/1933, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid
samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras
ledig såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

dels ock i anledning av Eders Kungl. Majits förslag för inrättande av nya
ordinarie lärartjänster vid de allmänna läroverken med den fördelning, som
av Eders Kungl. Majit bestämmes, samt för ombildning av vissa musiklärarbefattningar
och inrättande av nya ordinarie teckningslärarbefattningar
vid av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1932 under punkten 141 angivna allmänna läroverk höjt
det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 317,690
kronor.

140:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 142) föreslagit riksdagen att för
sin del besluta, att gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Lund skall
från och med tid, som Eders Kungl. Majit äger bestämma, ombildas till
sam gymnasium.

Med hänsyn till de ekonomiska skäl, som från staden Lunds sida åberopats,
anser sig riksdagen kunna medgiva, att den av 1930 års riksdag beslutade
omorganisationen av ifrågavarande läroverk till samläroverk nu icke
genomföres utan samundervisningen begränsas till att omfatta gymnasiet.
Ur provårsutbildningens synpunkt är nämnda begränsning till nackdel, och
även med hänsyn till flickornas möjligheter att erhålla realskolutbildning
är förändringen mindre fördelaktig. Riksdagen har dock vid sitt ställningstagande
till frågan låtit sig ledas av en strävan att särskilt i nuvarande
ekonomiska situation icke över hövan belasta kommunens ekonomiska bärkraft.
Likaså har riksdagen beaktat, att frågan om läroverkslärarnas provårsutbildning
för närvarande är under utredning Beträffande flickornas
tillträde till realskolan synes det emellertid riksdagen angeläget, att icke
den kringliggande landsbygdens kvinnliga ungdom i detta hänseende kom -

62

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

mer i en sämre ställning än stadens flickor, då realskolan ej kan öppnas
för kvinnliga lärjungar. Riksdagen vill därför vid sitt medgivande av den
ovan angivna begränsningen av samundervisningen knyta det villkoret, att
kvinnliga lärjungar från den del av kringliggande landsbygd, som tillhör
läroverkets lärjungeområde, skola med avseende å tillträde till stadens kommunala
mellanskola äga samma rättigheter som kvinnliga lärjungar, vilka
hava sin hemvist i staden Lund.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
för sin del beslutat, att den Barnundervisning vid högre allmänna
läroverket i Lund, varom 1930 års riksdag fattat beslut, må begränsas till
läroverkets gymnasium, dock under villkor att flickor från den del av kringliggande
landsbygd, som tillhör läroverkets lärjungeområde, skola med avseende
å tillträde till den kommunala mellanskolan i Lund äga samma rättigheter
som flickor, vilka hava sin hemvist i nämnda stad; ägande Eders
Kungl. Maj:t bestämma den tid, från och med vilken omförmälda Barnundervisning
skall taga sin början.

141 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 143) föreslagit riksdagen att höja
den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
posten: bibliotekarierna, nu 57,600 kronor, med 4,400 kronor till

62,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående posten: bibliotekarierna, nu 57,600
kronor, med 4,400 kronor till 62,000 kronor.

142:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 144) föreslagit riksdagen att höja
den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
posten: arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna, nu 46,200 kronor,
med 2,300 kronor till 48,500 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna,
nu 46,200 kronor, med 2,300 kronor till 48,500 kronor.

143:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 145) föreslagit riksdagen att öka den
i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
posten: arvoden åt skolläkare, nu 43,900 kronor, med 2,975 kronor till
46,875 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag
får anmäla, att riksdagen ökat den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden åt skolläkare, nu 43,900
kronor, med 2,975 kronor till 46,875 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

63

144:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 146) föreslagit riksdagen att minska
den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
posten: till praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken,
nu 76,100 kronor, med 900 kronor till 75,200 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag
får anmäla, att riksdagen minskat den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående posten: till praktisk utbildning
av blivande lärare vid de allmänna läroverken, nu 76,100 kronor, med 900
kronor till 75,200 kronor.

145:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 147) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 167,965
kronor.

Departementschefen har utgått från den siffra, som enligt skolöverstyrelsens
beräkningar skulle erfordras för budgetåret 1932/1933 eller 8,763,300
kronor. Med hänsyn till vad departementschefen förordat i fråga örn inrättandet
av ordinarie gymnastiklärarbefattningar vid förstatligade kommunala
mellanskolor, har departementschefen ansett en minskning av nyssnämnda
belopp kunna ske med 8,970 kronor till 8,754,330 kronor. Riksdagen,
som under punkten 139 här ovan förklarat sig biträda departementschefens
uppfattning beträffande nämnda gymnastiklärarbefattningar, vill erinra
örn att enligt riksdagens beslut under samma punkt ytterligare en minskning
av medelsbehovet uppkommer å 21,500 kronor. Siffran 8,754,330 kronor
bör alltså minskas med 21,500 kronor, varvid erhålles ett belopp av 8,732,830
kronor, som skulle motsvara medelsbehovet å det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken under budgetåret 1932/1933. Örn man
liksom departementschefen räknar med att av medelsbehovet för nämnda
budgetår ett belopp av 154,330 kronor bestrides medelst å anslaget förefintliga
reservationer, varigenom såsom en säkerhetsmarginal 90,000 kronor
av reservationerna skulle återstå, bör det ordinarie reservationsanslaget till
de allmänna läroverken i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppföras med
ett belopp av (8,732,830 — 154,330=) 8,578,500 kronor eller 21,500 kronor
mindre än Eders Kungl. Majit föreslagit.

Vid bifall till riksdagens under punkterna 139, 141, 142, 143 och 144
omförmälda beslut skulle reservationsanslaget, som nu utgör 8,420,000 kronor,
behöva ökas med 326,465 kronor till 8,746,465 kronor. Genom att anslaget,
på sätt riksdagen nyss angivit, för budgetåret 1932/1933 bestämmes
till 8,578,500 kronor möjliggöres en minskning av anslaget med (8,746,465
— 8,578,500=) 167,965 kronor eller samma belopp, som Eders Kungl. Majit
under denna punkt upptagit såsom den summa, varmed minskning av det
ordinarie reservationsanslaget kan ske. Beträffande dispositionen av ovannämnda
reservation å 90,000 kronor hänvisar riksdagen till vad riksdagen
i det följande anför under punkten 147.

64

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen i enlighet med Eders Kungl.
Maj:ts förslag minskat det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna
läroverken med 167,965 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 139:o), 141:o), 142:o), 143:o),
144:o) och 145:o) omförmälda beslut har det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken, nu 8,420,000 kronor, ökats med 158,500 kronor
till 8,578,500 kronor.

146:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 148) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna
läroverken, nu 1,247,000 kronor, med 27,000 kronor till 1,220,000
kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till
ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, nu 1,247,000
kronor, med 27,000 kronor till 1,220,000 kronor.

147:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 149) föreslagit riksdagen att till
arvoden åt extra lärare och vikarierande ämneslärare vid de allmänna
läroverken för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 1,212,000
kronor.

Såsom av punkten 139 inhämtas, har riksdagen företagit minskning i antalet
nya adjunktsbefattningar för budgetåret 1932/1933 med 5. På grund
härav skulle det kunna ifrågasättas, örn ej här ifrågavarande anslag borde
ökas med en summa, motsvarande arvodet till 5 extra lärare. Det framgår
emellertid av den föreliggande utredningen, att de av skolöverstyrelsen verkställda
beräkningarna av lärarbehovet, på vilka departementschefen stöder
sig, äro gjorda med en viss säkerhetsmarginal, och vidare har riksdagen uppmärksammat,
att i flera fall uppdelning av klasser förekommit, utan att
sådan uppdelning synes hava varit av behovet påkallad. Riksdagen vill inskärpa
vikten av att klassuppdelning medgives endast i sådana fall, då detta
är nödvändigt. Denna regel bör städse beaktas men måste i den nuvarande
ekonomiska situationen med särskild stränghet iakttagas. Med hänsyn till
anförda förhållanden anser riksdagen någon höjning av ifrågavarande anslag
icke erforderlig på grund av den under punkten 139 anmälda minskningen
av antalet ordinarie adjunkter. Riksdagen förutsätter alltså, att det
av Eders Kungl. Majit äskade extra anslaget å 1,212,000 kronor jämte den
för samma ändamål i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
ingående anslagsposten å 120,000 kronor skall vara tillräckligt för
att tillgodose de behov, som under föreliggande punkt avses. Skulle mot
förmodan för några enstaka undantagsfall det visa sig behövligt att äga
tillgång till medel utöver nu angivna belopp, synes det riksdagen böra få

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

65

ankomma på Eders Kungl. Maj:t att efter särskild prövning för ändamålet
anlita den under punkten 145 nämnda reservationen å 90,000 kronor, som
är avsedd att möta tillfälliga eller oförutsedda behov.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen anmäla,
att riksdagen till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de
allmänna läroverken för budgetåret 19311/1933 anvisat ett extra anslag av

1.212.000 kronor.

148:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 150) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvodesförhöjning
åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,
allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier för budgetåret 1932/1933
anvisat ett extra förslagsanslag av 95,000 kronor.

149:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 151) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande
i enlighet med av 1929 års riksdag godkända grunder av personliga lönetillägg
under tiden 1 juli 1932—30 juni 1933 åt vissa ordinarie Övningslärare
vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1932/1933 ett
extra förslagsanslag av 3,000 kronor.

150:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 152) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna
läroverken under förfall på grund av sjukdom, nu 3,000 kronor,
med 2,000 kronor till 5,000 kronor.

Mot Eders Kungl. Majits förslag har riksdagen intet att erinra och
får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till
understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna läroverken under
förfall på grund av sjukdom, nu 3,000 kronor, med 2,000 kronor till

5.000 kronor.

151:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 153) föreslagit riksdagen att till
extra arvoden åt lärare i övningsämnen vid de allmänna läroverken för
budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 432,925 kronor att, i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivits, utgå enligt den närmare fördelning, som av Eders
Kungl. Majit bestämmes.

Riksdagen har ansett sig kunna bifalla Eders Kungl. Majits här föreliggande
förslag utom på en punkt, nämligen i fråga örn anslagsposten till
extra arvoden åt gymnastiklärare. Enligt riksdagens mening böra under
nuvarande ekonomiska förhållanden försöken med hålluingsrättande gymnastik
och sjukgymnastik icke fullföljas. Då för sistberörda ändamål beräknats
ett timantal av 173 under läsåret 1932/1933, kan en sänkning av

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 14 sami. Nr 8 A. 5

66

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

nämnda anslagspost, vilken enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle utgöra
152,500 kronor, ske med (90x173 =) 15,570 kronor eller i runt tal 15,500
kronor. Anslagsposten till extra arvoden åt gymnastiklärare skulle då komma
att utgöra 137,000 kronor och hela anslaget 417,425 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt lärare i
övningsämnen vid de allmänna läroverken för budgetåret 1932/1933 anvisat
ett extra anslag av 417,425 kronor att, i huvudsaklig överensstämmelse med
de grunder, som av riksdagen under denna punkt angivits, utgå enligt den
närmare fördelning, som av Eders Kungl. Majd bestämmes.

152:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 154) föreslagit riksdagen att till arvoden
(s. k. rörliga arvoden) åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 55,500 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj ds förslag,
får anmäla, att riksdagen till arvoden (s. k. rörliga arvoden) åt skolläkare
vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra
förslagsanslag av 55,500 kronor.

153:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 155) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för upprätthållande
under läsåret 1932/1933 vid ett högre allmänt läroverk i Göteborg av
provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 14,700 kronor.

154:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 156) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för anordnande
genom infödda lärare av undervisning i tyska, engelska och franska språken
vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisat för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 10,500 kronor.

155:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 157) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för undervisning
i norska och danska språken vid högre läroanstalter för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå med 1,500 kronor
åt vardera undervisningsgrenen, allt under förutsättning att undervisningen
meddelas av respektive norsk eller dansk lektor vid Stockholms högskola.

156:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 158) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för en svensk studiekurs i Frankrike anvisat
för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 1,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

67

157:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 160) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för biblioteken vid de allmänna läroverken anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till bokinköp och bokbindning för biblioteken
vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 80,000 kronor.

158:o) I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 29 och II: 49),
bar hemställts, att riksdagen måtte besluta att, i enlighet med av Kungl.
Majit utfärdade närmare bestämmelser, på grundval av 1927 års skolsakkunnigas
och skolöverstyrelsens förslag och med beaktande av i motionerna
framförda synpunkter, medgiva de kommuner som så önska att upprätta
fyraåriga praktiska realskolor på den sexklassiga folkskolan, fristående eller
i samband med de redan befintliga allmänna realskolorna; samt att ett anslag
örn 1,000 kronor måtte ställas till Kungl. Majits förfogande för vidtagande
av åtgärder för anordningar av praktisk realexamen vid under nästa år
eventuellt upprättade praktiska realskolor.

Till stöd för det i motionerna framförda yrkandet har i motionen I: 29
anförts följande:

De vid 1927 års riksdag genomförda förändringarna i vårt skolväsen avsågo
så gott som uteslutande lättnader och förbättringar för den jämförelsevis
fåtaliga grupp av svenska barn som ämna fortsätta sin utbildning vid
universitet och högskolor eller ägna sig åt levnadsbanor, för vilka kräves
en mera teoretisk utbildning. I motioner i båda kamrarna fästes emellertid
uppmärksamheten på nödvändigheten att även bereda bättre bildningsmöjligheter
för den stora massan av svenska barn, för alla dem som skulle
ägna sig åt praktiska levnadsbanor som arbetare i industrien och i jordbruket.
Riksdagen beslöt också skrivelse örn utredning beträffande inrättandet
av en allmän praktisk ungdomsskola vid sidan om den nuvarande
realskolan. Till resultatet av den sent omsider av 1927 års skolsakkunniga
igångsatta utredningen återkommer jag senare.

Under de förflutna åren har den allt mer omkring sig gripande ungdomsarbetslösheten
ytterligare framhävt nödvändigheten av en sådan praktisk
ungdomsskola efter den egentliga folkskolan. Utan en sådan ungdomsskola
måste man för framtiden räkna med en omfattande permanent ungdomsarbetslöshet
och alla de obotliga samhällsskador en sådan drager med
sig, inte minst i form av ett växande befolkningsinslag av genom sysslolösheten
moraliskt undergrävda och i fråga örn arbetseffektiviteten mindervärdiga
medborgare. Det är således ett ofrånkomligt samhällsintresse att ge
alla svenska barn tillfälle att genomgå en god praktisk ungdomsskola, som
gör dem väl rustade för utträdet i förvärvsarbetet och samhällslivet. Kostnaderna
för denna skola bli många gånger örn betalda genom borteliminerandet
av ett stort både ekonomiskt och moraliskt undermåligt befolkningsskikt,
som ersättes med för livskampen väl utbildade medborgare. För övrigt
måste för närvarande även den sysslolösa ungdomen på samhällets bekostnad
få sitt underhåll, varför det också från den synpunkten måste bli

68 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

fördelaktigare att sörja för en god praktisk utbildning av den under de
första ungdomsåren.

I den mån samhället lyckas vinna allmänt förtroende för en sådan praktisk
ungdomsskola, komma också föräldrarna att anstränga sig för att låta
sina barn gå igenom den. Den skolform, som nu närmast, ehuru i alltför
otillräcklig grad, tillgodoser denna praktiska skolas behov, är den yrkesbestämda
högre folkskolan. På de platser, där denna finnes, har det visat
sig att många föräldrar föredraga den för fortsättningsskolan under de två
år skolplikten varar utöver den egentliga folkskolan. För en verkligt god
praktisk utbildning i den utsträckning denna skolform kan ge en sådan,
behövs det således endast en utsträckning av den nuvarande skolgången av
ett år, eftersom dessa skolor i allmänhet äro treåriga. Tillåtelse borde därför
snarast lämnas alla kommuner som så önska att upprätta en praktisk
realskola i huvudsaklig överensstämmelse med förslag som framlagts av
1927 års skolsakkunniga och kungl, skolöverstyrelsen. Även vid inbyggande
i statens realskola av sådan praktisk realskola under den närmaste tiden
borde initiativet utgå från kommunen. Då det innevarande år ej på någon
plats torde kunna bli tal om annat än förberedande åtgärder i detta syfte,
kan det överlämnas åt Kungl. Majit att till nästa riksdag framlägga förslag
om villkoren för kommun som önskar sådana inbyggda praktiska linjer i
realskolan samt hemställa om nödiga anslag för ändamålet.

Den 24 april 1931 avgav skolöverstyrelsen underdånigt utlåtande över
1927 års skolsakkmmigas utredning och förslag rörande praktiska bildningslinjer
på realskolans åldersstadium, sedan yttrande infordrats från vederbörande
lärarkollegier och skolstyrelser samt vissa lärarorganisationer.

De skolsakkunniga liksom skolöverstyrelsens majoritet ha vid sidan om
betydelsen av yrkesbestämd utbildning som en av huvudsynpunkterna för
sina förslag tagit den i 1927 års riksdagsskrivelse framförda önskan att
finna medel för att förhindra en alltför stark dragning till de »lärda» banorna.
De sakkunniga ha också i sin undersökning visat hurusom den nuvarande
realskolan medför en olycklig överproduktion av folk som söka sig till statens
verk och slutligen i stor utsträckning hamna på platser med rätt okvalificerat
och dåligt betalt kontorsarbete, under det att en ej »högre» men mera
praktisk utbildning skulle lia gett dem goda utsikter både på de tekniska
arbetsområdena i statens verk och, framför allt, på vissa poster i industriell
eller merkantil verksamhet. Som typiska exempel på de förtvivlade förhållandena
framdrages antalet sökande till fem postexpeditörkurser under senare
år, vid vilka endast 30—57 kunde antagas av från 343 till 645 sökande.
Allt under deto att denna opraktiska skoltyp lockar till sig ett snabbt växande
antal elever. År 1930 avlades realskoleexamen av 3,970 elever mot 2,197 år
1920 — en ökning på mer än 80 procent — och 1,502 år 19101)

Skolöverstyrelsen finner med all rätt att det synes »vara en fullt legitim
strävaD att föräldrarna söka bereda sina barn möjlighet att genomgå denna
(realskolan), då denna skolform ju väsentligen tjänar ett allmänbildande syfte
och ett allmänbildningsmått av realskolans omfattning måste anses vara av
värde för de unga oberoende av deras kommande verksamhet». Det enda
som med skäl kunde anmärkas till detta resonemang vore, att man lämpligen
borde kunna ge detta allmänbildningsmått i en för folkets flertal praktisk
skolform i stället för i den för flertalet opraktiska nuvarande realskolan.

Detta tycks också ha föresvävat en minoritet i skolöverstyrelsen, som

'') Vårterminen 1931 anmälde sig 4,436 elever till undergående av realexamen.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

69

yrkar att den föreslagna praktiska realexamen skall förläggas till de treåriga
yrkesbestämda högre folkskolorna, vilka under sin verksamhet otvetydigt
visat sig i stånd att ge en god praktisk utbildning. Minoritetens resonemang
är dock helt verklighetsfrämmande i den förmodan att man härigenom
skulle kunna få en avlastning av det teoretiskt betonade läroverket. Skolöverstyrelsens
majoritet bar alldeles rätt i sin uppfattning: »Tendensen att

söka fortsatt utbildning för sina barn i skolor av läroverkstyp är uppenbarligen
mycket djupt rotad hos svenska föräldrar och målsmän». I full överensstämmelse
med de vid 1927 års riksdag framförda motionerna ger skolöverstyrelsens
majoritet följande sammanfattning av kardinalbristen i det
nuvarande skolsystemet med sin klyfta mellan de teoretiska och praktiska
skolorna:

»Det uppstår lätt ett sken, att det praktiska arbetet lämpar sig för dem,
som sakna intellektuella eller ekonomiska förutsättningar att genomgå en
utbildning, som berättigar dem till inträde på andra, mera ansedda levnadsbanor.
Ungdom ur mera välsituerade hem försöker i det längsta att komma
in på de teoretiska banorna, oberoende av håg och fallenhet, och trots att
de i många fall måhända äga en utpräglad praktisk begåvning. Och i de
mindre burgna hemmen vill man likaledes så långt möjligt bereda barnen
en ''bättre’ uppfostran, vilken fattas liktydig med en teoretisk utbildning.
Med andra ord, rekryteringen till det praktiska, produktiva arbetet lider
kvalitativt av den undervärdering, som alltjämt, örn också betydligt mindre
än tidigare, kommer detta arbete till del, och detta icke minst på grund enden
skarpa klyvning i utbildningsvägarna1), som vårt undervisningsväsende i
förevarande avseende företer.»

Enda sättet att få ur vägen denna mindervärdighetsstämpel på den praktiska
ungdomsskolan är att låta samma skola få hand örn både den teoretiskt
och praktiskt betonade allmänbildningen. Denna konsekvens har också
tagits både av de skolsakkunniga och av skolöverstyrelsen. Ett genomförande
av denna princip skulle för övrigt inte bara beteckna ett socialt nyförvärv
av största räckvidd för vårt folks utveckling, det står också i bästa
överensstämmelse med synnerligen fruktbärande resultat av den moderna
pedagogikens arbete på detta område. Genom den av de sakkunniga föreslagna
differentieringen i realskolans undervisning skulle, som skolöverstyrelsen
uttrycker det, de föräldrar som önska tillförsäkra sina barn en någorlunda
god allmänbildning liksom hittills kunna låta dem genomgå realskolan
eller en med realskolan jämställd skolform, men möjlighet skulle för
eleverna stå öppen att, med vinnande av tid, redan i realskolan inhämta
vissa för praktisk yrkesutövning nödvändiga förkunskaper, som annars måste
inhämtas i särskilda skolor eller kurser.

Det är således otvivelaktigt stora värden för vårt folk som skulle tillspillogivas,
om statsmakterna vid införande av praktisk realexamen i likhet
med minoriteten i skolöverstyrelsen för denna krävde mindre utbildningstid
i särskilda skolor än för den gamla teoretiskt betonade realexamen i läroverken.
Av lärarkollegierna vid de yrkesbestämda högre folkskolorna tillstyrka
också inemot två tredjedelar i huvudsak förslaget om fyraåriga linjer.

Däremot har minoriteten alldeles rätt i sitt starka framhävande av att
den praktiska ungdomsskolan inte i första hand och förnämligast får se på
deras intressen som framför allt sträva att nå fram till en socialt högt
värdesatt examen. Den synpunkten må vara hur förklarlig som helst från

'') Kursiv, liv motionären.

70

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

lärår- och ämbetsmannasynpunkt, svenska folkets breda lager ror den ganska
litet. För dem är huvudsaken att så många svenska barn som möjligt,
framför allt blivande bönder och arbetare, kunna sättas i tillfälle att komma
i åtnjutande av denna ungdomsskolas praktiska undervisning även örn flertalet
inte bar tid och råd att genomgå alla klasserna. Därför är det en
riktig tanke hos minoriteten att, även örn statsmakterna skulle följa de sakkunnigas
förslag örn införandet av fyraåriga praktiska linjer, dock yrka på
ordentlig kursavslutning också med genomgång av tredje klassen. Örn detta
skall ordnas i förening med en särskild avgångsexamen eller ej, torde inte
spela den avgörande roll som både majoriteten i överstyrelsen, i likhet med
de sakkunniga, och minoriteten tillägga denna anordning. De allra flesta
som sätta värde på examen och behöva den, komma nog att gå igenom alla
fyra klasserna, de övriga torde väl ha lika lätt i framtiden som de yrkesbetonade
högre folkskolornas elever för närvarande att reda sig utan sådan
examen. Dessa högre folkskolor äro ju enligt samstämmiga vittnesbörd
högt skattade av både arbetsgivare och målsmän. Hur med en eventuell
examen efter tredje året bör förfaras, kan riksdagen lugnt överlämna åt
Kungl. Majt:s prövning.

En synnerligen lämplig utväg står alltid öppen, som möjligen kan tillfredsställa
alla parter. Den praktiska realexamen blir betydligt mera betungande
för eleverna än den vanliga realexamen, eftersom i den förra även
ingå praktiska examensarbeten i vissa av de ämnen som avse färdigheters
bibringande. Dessa praktiska arbeten kunde lämpligen uppvisas under senare
delen av tredje läsårets vårtermin, som således bleve den egentliga
examensterminen för det praktiska arbetet. Vid sökande av anställning i
praktiskt arbete kunde då de från tredje klassen utgångna eleverna framvisa
ett avgångsbetyg som samtidigt vore ett examensbetyg i de för arbetsgivaren
i allmänhet viktigaste ämnena.

Genom denna anordning vunne också skolöverstyrelsen, både majoriteten
och minoriteten, gehör för sin viktigaste kritiska anmärkning mot de sakkunnigas
förslag. De sakkunniga ha, trots sin riktiga principiella inställning
till den nuvarande realskolan såsom i alldeles för stor utsträckning
bortledande från de praktiska levnadsbanorna, i så hög grad låtit binda sig
av en missriktad skoltradition, att i det stora hela undervisningen i de två
första klasserna i den praktiska realskolan, framför allt i de inbyggda linjerna,
skulle bli densamma som i den nuvarande realskolan. Fackundervisningen
skulle således praktiskt taget uppskjutas till tredje klassen. Onekligen
ett något underligt sätt att intressera ungdomen för det praktiska arbetet
genom att avhålla den därifrån så mycket som möjligt under de två
första skolåren! Skolöverstyrelsen visar också att i de yrkesbestämda högre
folkskolorna fackundervisningen påbörjas redan i första klassen och anbefaller
— utom i fråga örn de »inbyggda» linjerna — att lärjungarna redan
från början få inrikta sig på sitt yrkesstudium och sedan under hela skoltiden
få behålla kontakten med dylikt studium. Fackundervisningen hotade
annars att i den praktiska skolan i många fall bli mindre väl tillgodosedd
än i de nuvarande högre folkskolorna. Skolöverstyrelsen har säkert rätt i
sin uppfattning att det är av stor betydelse att undervisningen i de praktiska
ämnena få börja så tidigt som möjligt, liksom att dessa rent pedagogiskt
lämpa sig för ett lägre stadium, under det att genom en sådan anordning
på det högre stadiet frigöres tid för andra ämnen, vilkas studium där
kan göras mer fruktbärande än tidigare. Överstyrelsen antyder också i

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

71

annat sammanhang utvägen att låta fjärde årskursen bliva en påbyggnad
på den avrundade och med examen avslutade treåriga kursen och avsedd
att leda till praktisk realexamen, i vilket fall den praktiska utbildningen i
huvudsak borde förläggas till den treåriga kursen, under det att fjärde klassen
finge väsentligen upptaga teoretiska ämnen. Denna utväg synes i stort
tillgodose alla berättigade intressen hos båda riktningarna. De uppkonstruerade
invändningarna torde sakna intresse utanför en rent teoretisk lärarocb
ämbetsverksdiskussion. Skolöverstyrelsen är angelägen betona att det
här till en början gäller försök, men då bör det också vara av vikt att försöket
får göras i överensstämmelse med de av överstyrelsen själv som riktiga
proklamerade principerna.

Men är det riktigt att börja med de praktiska ämnena i de fristående
praktiska realskolorna, måste det också vara det i de »inbyggda» linjerna.
Åtminstone örn man ser saken från lärjungarnas synpunkt, den enda synpunkt
som bör få göra sig gällande! Här äro emellertid sakkunniga och
skolöverstyrelsen rörande eniga i sin uppfattning att den praktiska realskolans
intressen helt naturligt måste offras vid dess sammanförande med
den teoretiskt betonade skolans till ett gemensamt läroverk. Varför skulle
inte undervisningen kunna differentieras även i första och andra klassen av
de inbyggda linjerna? Överstyrelsens minoritet anser de mindre realskolornas
och de kommunala mellanskolornas elevantal så litet att det kan ifrågasättas
örn någon differentiering på en praktisk och en teoretisk linje —
»allmän», som den senare får heta — där kan komma till stånd. Men varför
vore det i så fall helt naturligt att den praktiska skolan skulle vika för
den ur folkflertalets synpunkt opraktiska? Meningen med införandet av den
praktiska realskolan är väl att den så småningom skall bli den »allmänna»,
i den betydelsen att det långt övervägande antalet skolungdom skall söka
sig dit. Men samtidigt blir tillströmningen till de nu »mindre» skolorna
tillräckligt stor för att också en mera teoretisk linje skall kunna upprätthållas.
Meningen är ju inte att påtvinga kommunerna realskolor av ena
eller andra typen utan att låta kommunerna inrätta dem i mån av behov.
Men då har staten ingen anledning att gynna den teoretiskt inriktade skolan
på bekostnad av den praktiska. I den riktningen går inte utvecklingen,
bör inte heller göra det.

Av överstyrelsemajoritetens undervärdering av den praktiska utbildningen
i jämförelse med den teoretiska förklaras dess avvisande av de sakkunnigas
förslag örn inrättande av praktisk realskola även för huslig undervisning.
Det är huvudsakligen det lägre timtalet för de teoretiska ämnena jämfört
med den traditionella realskolan som förfärar överstyrelsens majoritet —
ehuru detta timantal är högre än för de båda andra föreslagna praktiska
linjerna! Majoriteten resonerar:

»Denna minskning av det teoretiska lärostoffet synes i föreliggande fall
vara desto betänkligare ur synpunkten av den allmänbildning, som linjen
skall skänka, som de praktiska ämnena å linjen till sin natur äro sådana,
att de i högre grad än de praktiska ämnena å övriga linjer torde vara att
betrakta som övningsämnen, vilka framför allt åsyfta bibringande av vissa
färdigheter. Den allmänt intellektuella skolning, som undervisningen i realskolan
har som en huvuduppgift att bibringa och som den enligt överstyrelsens
mening bör bibehålla som en huvuduppgift, torde bliva svagare tillgodosedd
än å övriga linjer.»

Överstyrelsens majoritet fastslår således utan att blinka den dock väl något

72

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

förlegade uppfattningen att veta har större bildningsvärde än kunna, åtminstone
när det gäller det speciellt kvinnliga arbetsområdet i familj och samhälle!
Vidare har denna majoritet tydligen också en särskild måttstock på
de teoretiska ämnenas bildningsvärde — antagligen i omvänd proportion
till deras användbarhet i det praktiska livet! Hushållslinjen skulle, som
antytts, i åtskilliga teoretiska ämnen få högre timantal än de andra praktiska
linjerna, högre än båda i såväl kristendom som modersmålet och historia,
och sju timmar i biologi och hälsolära gent emot två timmar på någon
av de andra linjerna. Handelslinjen har högre timantal i geografi och fysik
men ingen kemi, den tekniska linjen högre timantal i matematik, fysik och
kemi men lägre — utom i biologi — i engelska. Allt som allt har den
husliga linjen 5—6 veckotimmar mera teoretiska ämnen än någon av de
båda andra linjerna. Allt enligt den i överstyrelsens utlåtande intagna tabellen.

I annat sammanhang utlämnar överstyrelsen i ett obevakat ögonblick sin
verkliga måttstock i full belysning, då den bemöter farhågan för att de
praktiska linjerna skulle bli avstjälpningsplats för svagare elever i den teoretiskt
lagda skolan, genom att hävda »att varken handelslinjen eller den
tekniska linjen kan anses särskilt lätt. A Det lägre bildningsvärdet i biologi,
historia och modersmålet, jämfört med matematik eller främmande
språk, skulle väl ligga däri, att särskilt biologien är lättare! I annat fall
borde väl det högre timantalet för de teoretiska ämnena på hushållslinjen
i någon mån ha kompenserat för den bristfällighet i fråga örn »allmänt intellektuell
skolning» som övning i det speciellt kvinnliga praktiska arbetet
ej kan uppväga i samma grad som verkstads- och kontorsarbete — enligt
överstyrelsens mening.

Ett ämnes bildningsvärde i det moderna samhället beror emellertid på
helt andra omständigheter. Det praktiska ämnet hushållslära innebär undervisning
såväl i näringsfysiologi som i ekonomi, och i den mån Sveriges blivande
husmödrar i övervägande antal kunna komma i åtnjutande av god
praktisk handledning häri, i samma mån komma levnadsförhållandena upp
på ett betydligt högre plan. En klok hushållning, som bara inbesparade
en eller annan procent av de svenska hemmens onödiga utgifter, skulle
säkerligen ett par gånger örn betala hela kostnaden för denna praktiska
ungdomsskola. Och för folkhälsan i landet skulle bet37delsen säkerligen bli
lika stor som för landets ekonomi.

Det är således minst lika viktigt att söka få denna praktiska linje till
stånd som någon av de övriga. Det är helt förfelat, då överstyrelsen söker
leda alla flickor med behov av något högre allmänbildning till handelslinjen
i den praktiska realskolan eller till den teoretiskt inriktade realskolan med
möjlighet till praktiska kurser efteråt. Den har ju själv i annat sammanhang
påvisat lämpligheten för att inte säga nödvändigheten av att de unga
från mycket tidiga år inriktas på den praktiska utbildningen för sin levnadsbana.
Och den kommunala flickskolan, örn vilken också talas i överstyrelsens
utlåtande, kommer den kvinnliga ungdomen från folkets breda
lager sällan eller aldrig i kontakt med. Den har skapats för andra samhällsgrupper.

Det mest vägande skäl överstyrelsens majoritet anför mot den husliga
linjen är, att den föreslagna praktiska utbildningen ej skulle bli nog stark.

1 Kursiv, av motionären.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

73

Dock lära av de 13 kollegierna i högre folkskolor för huslig ekonomi sju
lia uttalat sig för de sakkunuigas förslag, vilket väl innebär att den bästa
erfarenhet och sakkunskap som står till buds i landet anser sig kunna godkänna
den i en sådan skola meddelade praktiska utbildningen. För övrigt
torde det inte möta allt för stora svårigheter för Kungl. Majit att omedelbart
få till stånd en överarbetning av de sakkunnigas kursplaner, som stärker
den praktiska utbildningen högst avsevärt. Den nödvändiga tiden kan
utan större skada för »allmänbildningen» tagas av det väl tillmätta timantalet
för andra språket (13 timmar mot tekniska linjens 4).

Vad kursplanerna beträffar kunde det också lämpligen tagas under övervägande,
huruvida inte andra språket borde göras frivilligt på båda de nämnda
linjerna. De som orkade oell ansågo sig behöva två främmande språk,
kunde då taga dem, under det att några timmar även på den tekniska linjen
skulle kunna läggas till de praktiska ämnena, örn så ansåges lämpligt.

Av stor betydelse bleve också en mera praktisk och förnuftig läggning
av vissa teoretiska ämnen än i den nuvarande realskolan. Historieundervisningen
borde lägga huvudvikten på den ekonomiska och sociala utvecklingen,
som för näringslivet och den allmänna medborgerliga uppfostran
har ett väsentligt högre bildningsvärde än den traditionella politiska historien.
Då kunde också inte bara nationalekonomi och statskunskap utan
också geografien slås ihop med historien till ett ämne, medborgarkunskap,
eftersom närings- och kulturgeografien är av så mycket större betydelse än
övriga delar av ämnet, av vilka det oundgängligaste väl kunde komma med
i den naturvetenskapliga undervisningen. Genom denna ämneskoncentration
skulle otvivelaktigt större effektivitet vinnas av undervisningen. Den allmänna
kultur- och medborgarbildningen skulle säkert också vinna på örn
litteraturläsningen koncentrerades omkring verkligt levande och betydande
klassisk och modern litteratur, med undanskjutande av de litteraturhistoriska
synpunkterna och undvikande av läxförhör. Härigenom kunde den blivande
kulturmedborgaren bli verkligt intresserad för den stora litteraturen och
redan i ungdomsskolan få en säker grund lagd för goda vanor i fråga örn
livsintressena och deras fördjupande på den från förvärvsarbete lediga fritiden.
Dessa allmänna bildningsvärden vore säkerligen lika betydelsefulla
som de »svåra» ämnenas »allmänt intellektuella skolning».

Den anmärkningen kunde också framföras mot de sakkunnigas och överstyrelsemajoritetens
förslag, att den praktiska realskolan borde ta hänsyn
till andra utbildningsbehov än för handel, verkstadsarbete och det husliga
livet. Naturligtvis borde i olika landsdelar också sörjas för deras befolknings
speciella utbildningsbehov i för denna särskilt betydelsefulla näringsgrenar.
Likaså borde en särskild jordbrukslinje från början kunna upprättas
vid en hel del realskolor.

Detta är visserligen riktigt, men allt kan och behöver inte göras på en
gång. Det är emellertid högt på tiden att genast göra något. Det är nu
fem år sedan riksdagen begärde den nu föreliggande utredningen, och med
det ej allt för brinnande intresse, varmed myndigheterna behandlat denna
sak, är det inte rådligt att bara fortsätta med utredningar. Inte minst den
permanenta ungdomsarbetslösheten kräver omedelbar handling åtminstone
med igångsättande av försök i stället för bara diskussioner och bordläggningar.
De sakkunnigas och överstyrelsens utredningar och förslag äro
också i väsentliga delar så förtjänstfulla, att riksdagen visst kan överlämna
åt Kungl. Majit att utarbeta bestämmelser för en organisation av den prak

74 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

tiska realskolan, som genast tillåter intresserade kommuner att göra försök
med denna skolform.

Fortsatt utredning av de i samband med denna praktiska ungdomsskolas
vidare utveckling stående problem är ofrånkomlig och bör inte uppskjutas.
Den kan emellertid fortgå under de försök som göras och ha god erfarenhet
av det i samband därmed utförda arbetet.

Riksdagen får, i anledning av motionerna (I: 29 och II: 49), anhålla, att
Eders Kungl. Majit ville låta utarbeta och för 1933 års riksdag framlägga
förslag angående ombildning till praktiska realskolor av sådana statsunderstödda,
yrkesbestämda högre folkskolor, vilka kunna befinnas omedelbart
därtill lämpade.

159:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 161) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu 1,370,000
kronor, med 100,000 kronor till 1,270,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till
kommunala mellanskolor, nu 1,370,000 kronor, med 100,000 kronor till

1,270,000 kronor.

160:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 162) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1932—30
juni 1933 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande
belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
» extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,
som Eders Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende
nu gällande grunder bestämmer;

dels ock för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra
förslagsanslag av 243,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1932—
30 juni 1933 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande
belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
» extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,
som Eders Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende
nu gällande grunder bestämmer;

dels ock för berörda ändamål anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra
förslagsanslag av 243,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

75

161:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 163) föreslagit riksdagen att öka
det ordinarie förslagsanslaget till kommunala flickskolor, nu 165,000 kronor,
med 31,000 kronor till 196,000 kronor.

Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag och får
därför] anmäla, att riksdagen ökat det ordinarie förslagsanslaget till kommunala
flickskolor, nu 165,000 kronor, med 31,000 kronor till 196,000
kronor.

162:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 164) föreslagit riksdagen att £
dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1932—30
juni 1933 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande
belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Eders
Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande
grunder bestämmer;

dels ock för ändamålet anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
av 40,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1932—
30 juni 1933 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande
belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Eders
Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande
grunder bestämmer;

dels ock för ändamålet anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
av 40,000 kronor.

163:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 165) föreslagit riksdagen att
dels minska det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk, nu 696,000
kronor, med 31,200 kronor till 664,800 kronor;

dels ock i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppföra de i nämnda anslag
ingående anslagsposterna med följande belopp, nämligen: enskilda
mellanskolor 16,400 kronor, högre flickskolor 431,000 kronor, högre gossoch
samskolor 217,400 kronor, enskilda lärarinneseminarier utan angivet
belopp, att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt
664,800 kronor.

Riksdagen anser sig icke hava anledning att vidtaga någon ändring i Eders
Kungl. Majits förslag, annat än för så vitt angår anslagsposten till högre

76

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

flickskolor. Denna post bör enligt riksdagens mening minskas med 500
kronor med hänsyn till att efter tillkomsten av det statliga flickläroverket
i Stockholm ett av de i nämnda stad befintliga flickgymnasierna, som nu
åtnjuta statsunderstöd, måste anses obehövligt och därför i överensstämmelse
med av riksdagen förut gjort uttalande bör indragas. Ifrågavarande anslagspost
skulle alltså för budgetåret 1932/1933 komma att utgöra 430,500 kronor
och anslaget i dess helhet 664,300 kronor.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels minskat det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk, nu

696.000 kronor, med 31,700 kronor till 664,300 kronor;

dels ock i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppfört de i nämnda
anslag ingående anslagsposterna med följande belopp, nämligen:
enskilda mellanskolor 16,400 kronor,
högre flickskolor 430,500 kronor,
högre goss- och samskolor 217,400 kronor,
enskilda lärarinneseminarier utan angivet belopp,

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt 664,300
kronor.

164:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt Anna-skolan i Stockholm för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag
av 4,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders
Kungl. Majit kan finna gott meddela.

165:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 167) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter, nu 530,000 kronor, med 10,000 kronor till

520.000 kronor.

Vad riksdagen under punkten 163 anfört beträffande indragning av ett
av de statsunderstödda privata flickgymnasierna i Stockholm föranleder icke
sådan minskning av nu ifrågavarande medelsbehov, att någon hänsyn härtill
behöver tagas vid bestämmande av förevarande anslags belopp. Då riksdagen
intet har att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag, får riksdagen
anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg
åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, nu 530,000 kronor,
med 10,000 kronor till 520,000 kronor.

166:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 168) föreslagit riksdagen att till beredande
under tiden 1 juli 1932—30 juni 1933 av tillfällig löneförbättring
åt lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor samt
högre goss- och samskolor för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag
av 2,105,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

77

Riksdagen har i och för sig intet att erinra mot de av departementschefen
här gjorda beräkningarna. Emellertid bör, i överensstämmelse med vad riksdagen
under punkten 163 uttalat beträffande indragning av ett av de statsunderstödda
privata flick gymnasierna i Stockholm, en minskning i det av
Eders Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet ske, vilken minskning, enligt
vad verkställda beräkningar givit vid handen, lämpligen kan bestämmas till

1.500 kronor. Anslaget skulle alltså för budgetåret 1932/1933 fastställas
till ett belopp av 2,103,500 kronor.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till beredande
under tiden 1 juli 1932—30 juni 1933 av tillfällig löneförbättring åt lärare
och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor samt högre gossoch
samskolor för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av

2.103.500 kronor.

167:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 169) föreslagit riksdagen att

dels godkänna vissa av skolöverstyrelsen i utlåtande den 8 december 1930
föreslagna, av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade ändrade
grunder för ersättning m. m. åt sådana lärarinnor i övningsämnen vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter, som under av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivna förutsättningar erhålla minskad tjänstgöring,

dels ock till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
av 41,000 kronor.

I utlåtande den 8 december 1930 har skolöverstyrelsen hemställt, att Eders
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att med ändring av tidigare beslut
medgiva att, därest på grund av gossrealskolas ombildning till samrealskola
eller inrättande av högre allmänt läroverk för flickor eller av kommunal
flickskola högre flickskola på orten icke vidare kan upprätthållas och till
följd av sistnämnda skolas fortgående avveckling vid skolan anställd lärarinna
i övningsämne, vilkens tjänstgöring haft sådan omfattning, att den
enligt Eders Kungl. Majits beprövande kan sägas hava utgjort hennes väsentliga
sysselsättning, och som vunnit sådan anställning, som nu angivits, vid
statsunderstödd enskild läroanstalt före den 1 mars 1927, erhåller en tjänstgöring,
vars omfattning, i fråga om antalet undervisningstimmar per vecka,
med mer än en femtedel understiger den, som lärarinnan årligen i medeltal
haft å ifrågavarande befattning under de senaste fem åren före början av
skolans avveckling, lion må kunna för läsår, varunder omfattningen av
hennes tjänstgöring på angivet sätt begränsats, av statsmedel tillerkännas
ersättning till ett belopp, motsvarande två tredjedelar av skillnaden mellan
den stadgade minimiavlöning, som hon uppbär för sin faktiska tjänstgöring
under året, och den, som hon skulle hava uppburit, om hon vid ifrågavarande
skola fullgjort en tjänstgöring av den omfattning, som närmast skulle
motsvara nämnda medeltal, tillfällig löneförbättring däri inräknad, dock att

78

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

summan för berörda avlöning för den faktiska tjänstgöringen och den här
avsedda ersättningen icke må överstiga fyra femtedelar av den avlöning,
som hon skulle hava uppburit, örn lion fullgjort en tjänstgöring, som närmast
motsvarat det ovan nämnda medeltalet, varjämte för lärarinna, som
åtnjuter nu ifrågavarande ersättning, pensionsavgifter skola utgå, såsom örn
sistnämnda tjänstgöring varit med befattningen förenad; skolande vad nu
sagts äga tillämpning beträffande lärarinnor vid sådana skolor, vilkas avveckling
påbörjats inom 10 år, räknat från den 1 juli 1929.

1 fråga om den föreslagna ändringen i grunderna för ersättnings utgående
har departementschefen anfört:

Fråga har uppkommit örn viss ändring i de av 1930 års riksdag beslutade
grunderna för ersättnings utgående till övningslärarinna i sådana fall,
då den skola, där hon är anställd, står under avveckling och till följd
därav hennes tjänstgöring och därmed även hennes löneinkomster i mera
väsentlig mån begränsas. Riksdagen har, i enlighet med Kungl. Maj:ts under
punkt 176 i 1930 års åttonde huvudtitel framlagda förslag, såsom förutsättning
för ersättningens utgående föreskrivit, att antalet undervisningstimmar
per vecka skulle med minst en tredjedel understiga det timantal, som vederbörande
lärarinna årligen i medeltal fullgjort å ifrågavarande befattning
under de senaste fem åren före början av skolans avveckling. I sitt den
24 juli 1930 avgivna utlåtande över av skolöverstyrelsen uppgjort förslag
till bestämmelser i ämnet påpekade emellertid statskontoret, att med nämnda
föreskrift kunde följa vissa icke önskvärda konsekvenser. Med anledning
härav har skolöverstyrelsen i sitt utlåtande den 8 december 1930 uppgjort
ett nytt förslag, enligt vilket ersättning skulle utgå redan när antalet undervisningstimmar
per vecka med minst en femtedel understege det beräknade
medeltalet av den tidigare undervisningen, varvid å andra sidan ett maximibelopp
skulle fastställas, vilket summan av avlöningen för den faktiska
tjänstgöringen och ersättningen icke finge överskrida. Till detta skolöverstyrelsens
förslag har statskontoret uttalat sin anslutning.

Då överstyrelsens förslag till ändrade beräkningsgrunder synes mig vara
ägnat att häva de olägenheter, som skulle följa av en tillämpning av de
utav riksdagen år 1930 antagna men av Kungl. Majit ännu ej promulgerade
bestämmelserna, och då vidare detta förslag därjämte nära ansluter sig till
de av riksdagen beslutade grunder, som i övrigt tillämpas för ersättningar
av här ifrågavarande slag, finner jag mig böra tillstyrka, att förslag i
ämnet i överensstämmelse härmed måtte föreläggas riksdagen.

Riksdagen har intet annat att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, än
att här ifrågavarande ersättning åt övningslärarinna torde böra, såsom skolöverstyrelsen
i sitt utlåtande av den 8 december 1930 föreslagit, utgå, när
antalet undervisningstimmar per vecka med mer än en femtedel (ej med
minst en femtedel) understiger det beräknade medeltalet av den tidigare
undervisningen.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels godkänt de under denna punkt omförmälda, av skolöverstyrelsen i
utlåtande den 8 december 1930 föreslagna ändrade grunderna för ersättning

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 79

m. m. åt vissa lärarinnor i övningsämnen vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter,

dels ock till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
av 41,000 kronor.

168:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 170) föreslagit riksdagen att till beredande
av understöd enligt Eders Kungl. Majits beprövande av kommunalt
gymnasium, som är förenat med en statens realskola, för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 34,000 kronor att utgå på de
villkor och under de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Majit må finna
gott meddela.

Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen till beredande av understöd enligt Eders Kungl.
Majits beprövande åt kommunalt gymnasium, som är förenat med en statens
realskola, för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av

34,000 kronor att utgå på de villkor och under de närmare föreskrifter,
Eders Kungl. Majit må finna gott meddela.

169:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 171) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål anvisat för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 16,000 kronor att under de villkor,
Eders Kungl. Majit må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen för
aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm och till Göteborgs allmänna
folkskolestyrelse med högst 8,000 kronor till vardera.

170:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 172) föreslagit riksdagen att till
fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala anvisa för budgetåret 1932/1933
ett extra anslag av 80,000 kronor.

Departementschefen har erinrat, att ett av riksdagen gjort uttalande angående
fortsättande tills vidare i oförändrad omfattning av verksamheten med
utbildandet av skolkökslärarinnor ägde avseende jämväl å verksamheten
vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. Departementschefen har vidare
anfört, att han funne visst fog förefinnas för en närmare undersökning
rörande behovet av skolkökslärarinnor; frånsett detta syntes en ingående
undersökning från såväl ekonomisk som organisatorisk synpunkt böra komma
till stånd rörande verksamheten vid fackskolan i Uppsala.

Riksdagen, som biträder departementschefens uppfattning örn behovet av
en ingående undersökning rörande fackskolans verksamhet, har ansett sig
böra på sätt Eders Kungl. Majit föreslagit, även för budgetåret 1932/1933
bevilja läroanstalten ett anslag av 80,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till fackskolan för huslig

80 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ekonomi i Uppsala anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av

80,000 kronor.

171:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete anvisat för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 19,000 kronor att under de villkor
och bestämmelser och med den fördelning, som av Eders Kungl. Majit föreskrivas,
utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i
Göteborg samt föreningen Handarbetets vänners och Andrea Eneroths högre
handarbetsseminarium i Stockholm.

Folkundervisningen.

172:o) Beträffande vad Eders Kungl. Majit (punkt 174) föreslagit riksdagen
i fråga örn ordinarie anslaget till folkskoleseminarierna m. m. kommer riksdagen
att framdeles anmäla sitt beslut.

173:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 175) föreslagit riksdagen att till bestridande
av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,
Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer
att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1932/
1933 ett extra anslag av 16,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till bestridande av hyresersättning till rektorerna
vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och
Umeå, utan rätt för sagda rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg,
anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 16,000 kronor.

174:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 176) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande
av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg,
utan rätt för vederbörande lärare att å ifrågavarande hyresbidrag åtnjuta
dyrtidstillägg, anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av

14,000 kronor.

175:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 177) föreslagit riksdagen att

dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs
för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor att
utgå i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott
meddela;

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

81

dels ock medgiva, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt föreståndaren
för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,
må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande
utbildningskurs utbetala ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt
de närmare grunder, Eders Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen

dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs
för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisat
för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor att
utgå i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott
meddela;

dels ock medgivit, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt föreståndaren
för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,
må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande
utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt
de närmare grunder, Eders Kungl. Majit kan komma att bestämma.

176:o) Beträffande vad Eders Kungl. Majit (punkt 178) föreslagit riksdagen
i fråga örn vissa anslag till småskoleseminarierna m. m. kommer
riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

177:o) I enlighet med Eders Kungl. Majlis förslag (punkt 179), har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till tilläggsersättning
för expenser åt folkskolinspektörer för budgetåret 1932/1933 anvisat
ett extra anslag av 10,400 kronor.

178:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 180) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie förslagsanslaget till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer,
nu 250,000 kronor, med 30,000 kronor till 220,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till
resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, nu 250,000 kronor, med 30,000
kronor till 220,000 kronor.

179:o) Eders Kungl. Majit bar (punkt 181) föreslagit riksdagen att till
konsulenter för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor m. fl.
läroanstalter för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 29,000
kronor att utgå enligt de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majit
kan finna gott föreskriva.

Det föreliggande förslaget, varigenom den hittillsvarande särskilda gymnastikinspektionen
ersättes av inspektion av gymnastikundervisningen vid folkskolorna
genom statens folkskolinspektörer samt en central konsulentorga Biliang

till riksdagens protokoll 1032. 14 sami. Nr 8 A. 6

82

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

nisation inrättas för gymnastik med lek och idrott, står i överensstämmelse
med de önskemål, som av 1930 års riksdag uttalades. Enligt riksdagens
mening har förslaget påtagliga förtjänster i så måtto, att det medför en
icke oväsentlig kostnadsminskning för statsverket, vilket särskilt i nuvarande
ekonomiska läge är tacknämligt, att enhetlighet åvägabringas med avseende
å inspektionen av folkskolans undervisningsverksamhet, från vilken gymnastiken
hittills i detta hänseende varit utbruten, samt att tillfälle lämnas
att för en måttlig kostnad och i försökets form pröva konsulentinstitutionens
förutsättningar att verka befrämjande för den fysiska fostran vid våra skolor
och eljest. Förslaget har i det hela karaktären av en försöksanordning,
och de erforderliga medlen hava äskats såsom extra anslag. Enligt riksdagens
mening bör detta försök nu komma till stånd; skulle den nya organisationen
visa sig icke fylla måttet, torde det icke möta några större svårigheter
att vidtaga erforderliga förändringar. Riksdagen vill särskilt framhålla, att
det enligt dess uppfattning för utgången har mycket stor betydelse, att
valet av innehavare av de båda konsulentbefattningarna sker med synnerlig
omsorg, så att vid tillsättningen hänsynen till formella meriter icke
undantränger beaktandet av vad som i detta fall bör tillerkännas en speciell
vikt, nämligen vederbörandes personliga kvalifikationer för uppdraget.

I fråga örn detaljerna i Eders Kungl. Maj:ts förslag, sättet för konsulenternas
anställande, deras löneförhållanden m. m. har riksdagen ingen
erinran att framställa.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till konsulenter för gymnastikundervisningen
vid folk- och småskolor m. fl. läroanstalter för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra anslag av 29,000 kronor att utgå enligt de
villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

180:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 182) föreslagit riksdagen
angående statsbidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor kommer
riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

181:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183) samt under
hänvisning till utredningen i statsrådsprotokollet (sid. 440—443) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande
av utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet för budgetåret 1932/1933
anvisat ett extra förslagsanslag av 8,800,000 kronor att utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med de av 1930 års riksdag angivna grunder samt i enlighet
med de närmare villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva.

182:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande
av provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor — däri

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

83

inbegripna även lärare i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor
och därmed jämförlig anstalt — beviljat för budgetåret 1932/1933 ett extra
förslagsanslag av 5,720,000 kronor.

183:o) Beträffande vad Eders Kungl. Majit (punkt 185) föreslagit riksdagen
i fråga örn anslag till folkundervisningens befrämjande i rikets
nordligaste gränsorter kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut,

184:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 186) föreslagit riksdagen att medgiva,
att änkan Hilda Sofia Lindstedt, född Eriksson, må befrias från ansvarigheten
för vid ekonomisk besiktning den 11 juni 1929 å skolbordet 1/s
mantal Teurajärvi nr 2 i Korpilombolo socken påsynade brister.

Riksdagen har ansett sig böra med hänsyn till föreliggande billighetsskäl
bifalla Eders Kungl. Majits förslag och får därför anmäla, att riksdagen
medgivit, att änkan Hilda Sofia Lindstedt, född Eriksson, må befrias från
ansvarigheten för vid ekonomisk besiktning den 11 juni 1929 å skolbordet
1/s mantal Teurajärvi nr 2 i Korpilombolo socken påsynade brister.

185:o) Eder Kungl. Majit har (punkt 187) föreslagit riksdagen att öka det
ordinarie förslagsanslaget till särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar
med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling,
nu 73,000 kronor, med 3,000 kronor till 76,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen ökat det ordinarie förslagsanslaget till särskilt
lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar med icke finsktalande
befolkning samt i Överkalix församling, nu 73,000 kronor, med 3,000 kronor
till 76,000 kronor.

186:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 188) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till särskilt understöd
åt skolväsendet i skoldistrikt inom Norrland och Dalarna på grund av kronoparkskolonisation
eller upplåtelse av kronotorp, skogstorp eller odlingslägenheter
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 30,000
kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan
finna gott föreskriva.

187:o) Beträffande vad Eders Kungl. Majit (punkt 189) föreslagit riksdagen
i fråga örn anslag till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga
barn kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

188:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 191) föreslagit riksdagen att

dels medgiva,

att Svenska röda korsets barnhem för friska barn från tuberkulösa familjer
samt Evangeliska fosterlandsstiftelsens barnhem i Hillsand i Ströms försam -

84

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ling må efter särskild prövning av Eders Kungl. Majit kunna tillerkännas rätt
att erhålla bidrag till avlönande av lärare, anställd för meddelande av undervisning
åt vid barnhemmet intagna barn i skolåldern, att enligt de närmare
föreskrifter, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva, utgå huvudsakligen
efter samma grunder och i samma ordning, som äro eller kunna varda
stadgade angående statsbidrag till avlönande av lärare vid egentliga folkskolor
och småskolor; samt

att lärare vid folk- eller småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande
lärare vid folkskola må för uppfattning i högre lönegrad tillgodoräkna
sig den tid, under vilken de tjänstgjort såsom lärare vid barnhem
av ifrågavarande slag, där statsbidrag utgått till deras avlönande såsom till
lärare vid folk- eller småskola; skolande enahanda rätt tillgodokomma lärare
vid dylikt barnhem i avseende å den tid, han må hava tjänstgjort som
ordinarie lärare vid egentlig folkskola, mindre folkskola eller småskola;

dels ock till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter
och vid vissa barnhem intagna barn i Bkolåldern bevilja för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 42,500 kronor.

De skäl, sorn av departementschefen anförts till stöd för att av ifrågavarande
anslag statsbidrag må kunna utgå till avlönande av lärare jämväl vid
Svenska röda korsets barnhem för friska barn från tuberkulösa familjer och
vid Evangeliska fosterlandsstiftelsens barnhem i Hillsand, synas riksdagen
övertygande. Visserligen skiljer sig sistnämnda barnhem så till vida från
den kategori av inrättningar, som eljest åtnjuta bidrag från detta anslag,
att hemmet har uteslutande karaktären av en uppfostringsanstalt, under det
att övriga hithörande anstalter hava en sjukvårdande eller härmed närbesläktad
uppgift, men då hemmet visats vara förtjänt av understöd för sin
undervisningsverksamhet och det icke gärna kan erhålla sådant understöd av
det stora avlöningsanslaget till folk- och småskollärare och ett särskilt anslag
ej heller bör för ändamålet upptagas i riksstaten, torde det få anses ligga
närmast till hands att låta understödet utgå av förevarande anslag. Några
vittgående konsekvenser synes ett bifall till förslaget i denna del knappast
kunna få, i betraktande av att barnhemmets klientel rekryteras från en fåtalig
befolkningsgrupp, som i flera hänseenden intar en särställning i förhållande
till rikets övriga innebyggare.

Vad Eders Kungl. Majit under denna punkt föreslagit föranleder ej
heller i övrigt någon erinran från riksdagens sida.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels medgivit,

att Svenska röda korsets barnhem för friska barn från tuberkulösa familjer
samt Evangeliska fosterlandsstiftelsens barnhem i Hillsand i Ströms
församling må efter särskild prövning av Eders Kungl. Majit kunna tillerkännas
rätt att erhålla bidrag till avlönande av lärare, anställd för meddelande
av undervisning åt vid barnhemmet intagna barn i skolåldern, att

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

85

enligt de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva,
utgå huvudsakligen efter samma grunder och i samma ordning, som äro eller
kunna varda stadgade angående statsbidrag till avlönande av lärare vid egentliga
folkskolor och småskolor; samt

att lärare vid folk- eller småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande
lärare vid folkskola må för uppfattning i högre lönegrad tillgodoräkna
sig den tid, under vilken de tjänstgjort såsom lärare vid barnhem av
ifrågavarande slag, där statsbidrag utgått till deras avlönande såsom till
lärare vid folk- eller småskola; skolande enahanda rätt tillgodokomna lärare
vid dylikt barnhem i avseende å den tid, han må hava tjänstgjort som
ordinarie lärare vid egentlig folkskola, mindre folkskola eller småskola;

dels ock till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter
och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern beviljat för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 42,500 kronor.

189:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 192) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till anordnande av slöjd i folkskola, mindre
folkskola eller särskild slöjdskola, nu 3,180,000 kronor, med 150,000 kronor
till 3,330,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till anordnande
av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola, nu
3,180,000 kronor, med 150,000 kronor till 3,330,000 kronor.

190:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 193) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel m. m. för folkskolor,
nu 5,000 kronor, med 3,000 kronor till 8,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie reservationsanslaget till
undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, nu 5,000 kronor, med 3,000
kronor till 8,000 kronor.

191 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 194) föreslagit riksdagen att under
riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av det ordinarie förslagsanslaget
till understödjande av folkskolebarns ferie- och studieresor — under
rubriken »Understödjande av folkskolebarns ferieresor» uppföra ett ordinarie
förslagsanslag av 50,000 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Majit förslag och får alltså anmäla,
att riksdagen under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande
av det ordinarie förslagsanslaget till understödjande av folkskolebarns ferieoch
studieresor — under rubriken »Understödjande av folkskolebarns ferieresor»
uppfört ett ordinarie förslagsanslag av 50,000 kronor.

86

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

192:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra anslag av 15,800 kronor att utgå till
upprätthållande av svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst
2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg med högst 2,700
kronor och i Paris med högst 4,400 kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser,
Eders Kungl. Majit kan finna lämpligt fastställa.

193:o) Beträffande vad Eders Kungl. Majit (punkt 196) föreslagit riksdagen
angående understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor
kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

194:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 197) föreslagit riksdagen att till
utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 88,000 kronor att utgå enligt
Eders Kungl. Majits bestämmande och på de villkor, Eders Kungl. Majit
kan finna gott föreskriva.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor
anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av
88,000 kronor att utgå enligt Eders Kungl. Majits bestämmande och på
de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

195:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 198) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till provisorisk
avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor, att utgå enligt samma
grunder, som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, beviljat för
budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.

196:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 199) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor, nu 980,000
kronor, med 50,000 kronor till 1,030,000 kronor.

Riksdagen, som icke bar något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till understöd
åt folkhögskolor, nu 980,000 kronor, med 50,000 kronor till 1,030,000
kronor.

197:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 200) föreslagit riksdagen att till
ökat understöd åt folkhögskolor anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra
förslagsanslag av 88,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits
förslag, får anmäla, att riksdagen till ökat understöd åt folkhögskolor anvisat
för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 88,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

87

198:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 201) föreslagit riksdagen att till
provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkhögskolor, att utgå enligt
samma grunder, som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja
för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 80,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare
vid folkhögskolor, att utgå enligt samma grunder, som av riksdagen beslutats
för budgetåret 1929/1930, beviljat för budgetåret 1932/1933 ett extra
förslagsanslag av 80,000 kronor.

199:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 202) föreslagit riksdagen att — med
uteslutande ur riksstaten av det därstädes uppförda ordinarie förslagsanslaget
till stipendier åt elever vid folkhögskolor — i riksstaten från och med budgetåret
1932/1933 till stipendier åt elever vid folkhögskolor uppföra ett ordinarie
reservationsanslag å 410,000 kronor.

I samband härmed bar riksdagen till behandling förebaft två inom riksdagen
väckta, likalydande motioner (I: 80 och II: 216), vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta, att anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor
fortfarande skall uppföras som ordinarie förslagsanslag.

Till stöd för sistnämnda yrkande har i motionen I: 80 framhållits, bland
annat, att ifrågavarande anslag under tiden 1923—1926 från att hava varit
förslagsanslag förändrades till reservationsanslag, att detta förhållande säkerligen
varit en av orsakerna till den under sagda tid konstaterade nedgången
i elevantalet vid folkhögskolorna, samt att anslaget på Eders Kungl. Maj:ts
förslag från och med budgetåret 1926/1927 återfått naturen av förslagsanslag.
Vidare har i motionen anförts bland annat följande:

Såsom framgår av den i statsverkspropositionen lämnade redogörelsen,
har elevantalet vid folkhögskolorna under de senare åren starkt ökats. Denna
ökning beror på flera förhållanden, men en av de viktigaste är den rådande
arbetslösheten. Sålunda voro av de 3,163 eleverna vid 1930—1931 års
huvudkurser 552 att räkna till de arbetslösas kategori. Enligt vad vi inhämtat,
har elevantalet vid nu pågående huvudkurser ökats med 528, samtidigt
som de arbetslösas antal bland eleverna ökats med 504 till 1,056.
Såväl skolöverstyrelsen som organisationsnämnden och departementschefen
ha också betonat, att man under förhandenvarande ungdomsarbetslöshet
icke bör begränsa möjligheterna att besöka folkhögskolorna. Det av organisationsnämnden
och departementschefen avgivna förslaget att förvandla anslaget
till reservationsanslag skulle emellertid med säkerhet leda till just
detta resultat. Följden skulle således bliva, att ungdom, som nu begagnar
den nödtvungna ledigheten till att genomgå en folkhögskola, skulle tvingas
till en demoraliserande sysslolöshet, För vår del kunna vi icke finna detta
försvarligt. Vi förmena sålunda, att anslaget alltjämt bör vara förslagsanslag.

Vi vilja emellertid tillägga, att, därest en beskärning av anslaget på ett
eller annat sätt anses absolut nödvändig, denna enligt vårt förmenande i
stället för genom en maximering av anslaget bör sökas på den vägen, att

88

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

stipendiebeloppet per elev och månad nedsättes. Det är nämligen framför
allt nödvändigt, att den, som ämnat genomgå en folkhögskola, på förhand
kan beräkna, hur stort stipendium han kan erhålla. Med hänsyn till vad
ovan anförts om de arbetslösa, som besöka folkhögskolorna, förmena vi
dock, att en dylik beskärning av stipendiebeloppen i varje fall ej bör bliva
stor.

I detta sammanhang vilja vi tillägga, att det framgår av skolöverstyrelsens
i statsverkspropositionen refererade framställning, att någon nämnvärd
anslagsminskning icke skulle uppnås, örn man följde den av organisationsnämnden
ifrågasatta utvägen att bortgallra de mindre ömmande fallen.
Närmast torde nämligen därmed åsyftas en beskärning bland de stipendier,
som nu utgå i behovsgrad 1 och 2. Det synes dessutom framgå av vad
skolöverstyrelsen anfört, att dylika beskärningar framför allt skulle komma
att gå ut över elever från lantbrukarhem, vilket vi med hänsyn bland annat
till svårigheten för många småbrukare att skaffa kontanta medel icke kunna
finna försvarligt.

Det är för oss icke möjligt att bedöma, i vad mån anslaget, örn det bibehålies
som förslagsanslag, behöver höjas. Skolöverstyrelsen har betonat,
hur osäkra de _ förhållanden äro, som påverka elevtillströmningen till folkhögskolorna.
Överstyrelsen har också tvekat mellan att föreslå en ökning
av anslaget upp till det belopp, som åtgått 1930—1931, eller med något
mindre belopp. Dessutom bör den av departementschefen föreslagna sänkningen
av stipendiebeloppen tagas i betraktande. Slutligen torde statsutskottet
längre fram på året ha större möjligheter att bedöma medelbehovet
än vad för oss nu är fallet.

Med hänsyn till rådande ungdomsarbetslöshet och då de befolkningslager,
vilkas ungdom företrädesvis söker sig till folkhögskolorna, lida hårt av den
ekonomiska depressionen, synes det riksdagen icke lämpligt att vidtaga åtgärder,
som kunna leda till att medellösa och mindre bemedlade unga män
och kvinnor förhindras att bevista ifrågavarande läroanstalter. Riksdagen
finner sig därför icke kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag örn anslagets
förändring till reservationsanslag utan har bestämt, att anslaget, i enlighet
med vad motionärerna yrkat, skall bibehållas såsom förslagsanslag.
Någon ökning av anslagsbeloppet i anledning härav anser riksdagen icke
böra ske. I stället synes reduceringen av stipendiebeloppen kunna göras
något kraftigare än vad Eders Kungl. Majit föreslagit. Riksdagen anser
för sin del, att maximibeloppen i de tre behovsgraderna böra bestämmas
till respektive 35 kronor, 20 kronor och 15 kronor. Vidare vill riksdagen
inskärpa vikten av att under nuvarande förhållanden såväl från skolöverstyrelsens
sida som i vad på de lokala skolmyndigheterna ankommer en
sträng gallring äger rum vid stipendiefördelnlngen, så att inom de olika
behovsgraderna endast verkligt behövande komma i åtnjutande av understöd.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen
i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt
elever vid folkhögskolor med oförändrat belopp, 410,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

89

200:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203) har riks dagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland för budget året

1932/1933 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå på de vill kor,

Eders Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

201 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 204) föreslagit riksdagen att

dels minska det ordinarie förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen,
nu 190,000 kronor, med 25,000 kronor till 165,000 kronor,

dels ock medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1932/
1933 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma, under de villkor
Eders Kungl. Majit bestämmer, utgå ett belopp av högst 1,000 kronor.

Eders Kungl. Majlis förslag föranleder ingen erinran från riksdagens sida.

Riksdagen vill emellertid erinra örn att riksdagen vid flera tillfällen uttalat
önskvärdheten av en omorganisation av dövstumundervisningsväsendet.
Med anledning härav pågår också för närvarande en utredning i ämnet.
Riksdagen anser sig böra uttala den bestämda förväntan, att berörda utredning
kommer att slutföras i så god tid, att Eders Kungl. Majit skall äga
möjlighet att framlägga frågan för 1933 års riksdag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels minskat det ordinarie förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen,
nu 190,000 kronor, med 25,000 kronor till 165,000 kronor,

dels ock medgivit, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1932/
1933 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma, under de villkor
Eders Kungl. Majit bestämmer, utgå ett belopp av högst 1,000 kronor.

202:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 205) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd för utgivande
av Tidning för dövstumma anvisat för budgetåret 1932/1933 ett
extra anslag av 1,000 kronor att utgå enligt de bestämmelser, Eders Kungl.
Majit kan finna skäl meddela.

203:o) Eders Kungl Majit bar (punkt 206) föreslagit riksdagen att till understöd
åt Tysta skolan å Lidingön anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra anslag av 5,000 kronor att utgå under de villkor, Eders Kungl. Majit
kan finna gott föreskriva.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till understöd åt Tysta skolan å Lidingön anvisat
för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå
under de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

204:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 207) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

90

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

åt Svenska föreningen för dövas väl anvisat för budgetåret 1932/1933 ett
extra anslag av 6,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

205:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 208) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels till förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag
av 48,000 kronor,

dels ock till anskaffande av skrivmaskiner åt avgående elever vid nämnda
institut för samma budgetår anvisat ett extra reservationsanslag av 3,000
kronor.

206:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 209) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkande

av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra anslag av 4,100 kronor.

207:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 210) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av det ordinarie reservationsanslaget till materialier, expenser m. m.
för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1932/1933
anvisa att extra anslag av 8,150 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget
till materialier, expenser m. m. för hantverksskolan i Kristinehamn
för blinda för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 8,150 kronor.

208:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 211) föreslagit riksdagen att till beredande
av fria frakter för arbetsmaterialier, som från hantverksskolans i
Kristinehamn för blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisa för
budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier,
som från hantverksskolans i Kristinehamn för blinda materialdepå
sändas blinda hantverkare, anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 1,000 kronor.

209:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 212) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlöning av
extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för
blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag
av 7,500 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

91

210:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213) har riks dagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor anvisat för budgetåret 1932/

1933 ett extra anslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare

bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

211:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till tryckning
av blindskrifter anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 7,000 kronor.

212:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt De blindas förening anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av
100,000 kronor att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.

Y rkesundervisningen.

213:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 216) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu 460,425 kronor, med
14,575 kronor till 475,000 kronor att fördelas mellan de olika läroverken
på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie reservationsanslaget till
tekniska läroverk, nu 460,425 kronor, med 14,575 kronor till 475,000 kronor
att jämte erforderligt belopp av å samma anslag uppkomna besparingar fördelas
mellan de olika läroverken på sätt av departementschefen under punkt
216 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1932
angivits.

214:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 217) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande
av en fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket i Orebro anvisat för
budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 24,000 kronor.

215:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 218) föreslagit riksdagen att till
uppehållande av parallellavdelning till tredje årskursen i gymnasiet vid tekniska
läroverket i Malmö för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag
av 7,000 kronor.

Riksdagen, som icke har funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits
förslag, får anmäla, att riksdagen till uppehållande av parallellavdelning

92

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

till tredje årskursen i gymnasiet vid tekniska läroverket i Malmö för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra anslag av 7,000 kronor.

216:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag
till upprätthållande av undervisning i färgeriteknik vid tekniska elementarskolan
i Norrköping anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av
1,600 kronor att utgå under villkor att enahanda belopp för samma ändamål
tillskjutes av annan eller andra bidragsgivare.

217:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 220) föreslagit riksdagen att till
laboratorieutrustning och undervisningsmateriel vid tekniska elementarskolan
i Norrköping bevilja ett belopp av 50,000 kronor samt därav för budgetåret
1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisa 10,000 kronor.

Kiksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits
förslag, får anmäla, att riksdagen till laboratorieutrustning och undervisningsmateriel
vid tekniska elementarskolan i Norrköping beviljat ett belopp
av 50,000 kronor samt därav för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag
anvisat 10,000 kronor.

218:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 221) föreslagit riksdagen att till
uppehållande av parallellavdelning till andra klassen vid tekniska elementarskolan
i Norrköping anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av
7,700 kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits
förslag, får anmäla, att riksdagen till uppehållande av parallellavdelning till
andra klassen vid tekniska elementarskolan i Norrköping anvisat för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 7,700 kronor.

219:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 222) föreslagit riksdagen att till
uppehållande av parallellavdelning till andra klassen vid tekniska gymnasiet
i Härnösand anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 5,800
kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits
förslag, får anmäla, att riksdagen till uppehållande av parallellavdelning till
andra klassen vid tekniska gymnasiet i Härnösand anvisat för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 5,800 kronor.

220:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 223) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande
av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna anvisat
för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 6,300 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

93

221:o) I enlighet nied Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 224) har riks dagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till stipendier

åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska fackskolorna

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor

att utgå enligt av Eders Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser.

222:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 225) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande
av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö,
Hälsingborg, Orebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna belopp,
anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 139,500 kronor att
utgå under förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter
statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller
erforderliga lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett kontant
bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt med den
fördelning och under de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Majit kan finna
skäligt bestämma.

223:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 226) föreslagit riksdagen att
dels minska det ordinarie reservationsanslaget till understöd för avlöning
av lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning, nu 610,000 kronor,
med 160,000 kronor till 450,000 kronor,

dels ock minska det ordinarie reservationsanslaget till understöd för undervisningsmateriel
åt enskilda anstalter för yrkesundervisning, nu 65,000
kronor, med 20,000 kronor till 45,000 kronor.

Det är allmänt bekant, att bland ungdomen för närvarande råder en mycket
utbredd arbetslöshet. Med tanke härpå kan det ifrågasättas, huruvida
det är riktigt att nu utsätta ifrågavarande anslag för en så kraftig beskärning
som den av Eders Kungl. Majit föreslagna, då det möjligen skulle
kunna befaras, att åtskilliga skolor till följd av anslagsminskningen bliva
nödsakade att nedlägga eller inskränka sin verksamhet. Med hänsyn till vad
departementschefen anfört, vill dock riksdagen icke för ändamålen ifråga
anvisa högre anslagsbelopp än de av Eders Kungl. Majit äskade, varvid
riksdagen vill uttrycka den förhoppningen, att anslagssänkningen endast
skall bliva av tillfällig natur. Riksdagen har alltså bifallit Eders Kungl.
Majits förslag och får sålunda anmäla, att riksdagen

dels minskat det ordinarie reservationsanslaget till understöd för avlöning
av lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning, nu 610,000 kronor,
med 160,000 kronor till 450,000 kronor,

dels och minskat det ordinarie reservationsanslaget till understöd för undervisningsmateriel
åt enskilda anstalter för yrkesundervisning, nu 65,000 kronor,
med 20,000 kronor till 45,000 kronor.

94

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

224:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 227) föreslagit riksdagen att till stipendier
åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala och enskilda
anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra reservationsanslag av 200,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (II: 339), vari hemställts, att riksdagen, med avslag å
vad som föreslagits i statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, punkt 227,
måtte besluta att till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever
vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor.

Till stöd för sistnämnda yrkande har i motionen II: 339 anförts följande:

I årets statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, punkt 227, har föreslagits,
att anslaget till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning måtte
förvandlas från förslagsanslag till reservationsanslag. Motiveringen till den
ifrågasatta förändringen utgöres av en hänvisning till det under punkt 202
avgivna förslaget att förvandla anslaget till understöd åt elever vid lägre
lantbruksanstalter från förslags- till reservationsanslag. Såsom framhållits
i samtidigt härmed väckt motion, bör emellertid enligt mitt förmenande
sistnämnda anslag alltjämt utgå som förslagsanslag. Vidare synes det mig
icke rimligt att under nuvarande ungdomsarbetslöshet minska möjligheterna
för ungdomen att erhålla yrkesutbildning.

Såsom framgår av den i statsverkspropositionen lämnade utredningen, har
skolöverstyrelsen icke ansett sig böra föreslå någon ökning av anslaget,
även örn detta fortfarande utginge som förslagsanslag.

Vad först beträffar frågan örn anslagets natur, synes det riksdagen att
samma skäl, som riksdagen under punkten 199 anfört till stöd för att stipendieanslaget
till folkhögskolelever bör vara förslagsanslag, tala för att
även nu förevarande anslag bör bibehålla förslagsanslags natur. Riksdagen
har alltså med bifall till det i motionen II: 339 framförda yrkandet avslagit
Eders Kungl. Maj:ts förslag på denna punkt. Liksom ifråga om folkhögskoleelevernas
stipendier synas även här stipendiebeloppen i de tre behovsgraderna
böra bestämmas till 35 kronor, 20 kronor och 15 kronor. Beträffande
vikten av en sträng gallring vid stipendiefördelningen åberopar riksdagen,
vad riksdagen i berörda hänseende anfört angående folkhögskoleelevernas
stipendier. Någon ökning av anslagets belopp torde vid nu angivna
förhållanden icke erfordras.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att
riksdagen i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall till
ovannämnda motion (II: 339) till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 200,000
kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

95

225:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 228) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till upprätthållande av
verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm för budgetåret 1932/1933
anvisat ett extra anslag av 33,000 kronor, under villkor att Stockholms stad
för samma tid utöver förut anslagna medel, 7,500 kronor för år, för berörda
ändamål bidrager med samma belopp som statsanslaget, samt med beräknande,
att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden.

226:o) Kungl. Maj:t har (punkt 229) föreslagit riksdagen att
dels såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid bergsskolan i
Filipstad, anordnad i huvudsaklig överensstämmelse med vad under punkt
243 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 angivits,
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 20,000 kronor
att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna
för verksamhetens uppehållande, som ej täckes genom statsbidraget, samt
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter i fråga
örn nämnda anslag, som av Eders Kungl. Maj:t prövas erforderliga;

dels ock såsom bidrag med 3/s av kostnaderna för ersättning åt befattningshavare
vid bergsskolan i Falun efter dennas nedläggning anvisa för
nämnda budgetår ett extra anslag av 8,050 kronor att utgå under förutsättning
att återstoden av sagda kostnader bestrides av järnkontoret samt under
de ytterligare villkor och enligt de bestämmelser i övrigt, som Eders Kungl.
Majit i huvudsaklig anslutning till nu gällande grunder finner skäligt föreskriva.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen

dels såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid bergsskolan i
Filipstad, anordnad i huvudsaklig överensstämmelse med vad under punkt
243 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 angivits,
anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 20,000 kronor att
utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna
för verksamhetens uppehållande, som ej täckes genom statsbidraget, samt
med rätt för Eders Kungl. Majit att meddela de närmare föreskrifter i fråga
örn nämnda anslag, som av Eders Kungl. Majit prövas erforderliga;

dels ock såsom bidrag med 3/s av kostnaderna för ersättning åt befattningshavare
vid bergsskolan i Falun efter dennas nedläggning anvisat för nämnda
budgetår ett extra anslag av 8,050 kronor att utgå under förutsättning att
återstoden av sagda kostnader bestrides av järnkontoret samt under de ytterligare
villkor och enligt de bestämmelser i övrigt, som Eders Kungl. Majit
i huvudsaklig anslutning till nu gällandö grunder finner skäligt föreskriva.

227:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 230) föreslagit riksdagen att till uppehållande
av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1932/

96

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1933 ett extra anslag av 11,550 kronor att utgå med de belopp, till de
ändamål och under de villkor, som i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 4 januari 1932 angivits.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta likalydande motioner (I: 77 och II: 118), i vilka motioner hemställts,
att riksdagen måtte till uppehållande av verksamheten vid vävskolan
i Borås anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 13,050 kronor
att utgå under de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna för gott föreskriva.

Till stöd för sistnämnda yrkande har i motionen I: 77 anförts huvudsakligen
följande:

Till uppehållande av verksamheten vid vävskolan i Borås under nuvarande
läsår beviljade föregående års riksdag efter framställning av Kungl.
Majit ett extra anslag av inalles 14,050 kronor under förutsättning, att en
lika stor summa komme att tillskjutas av Alvsborgs läns landsting eller
andra intresserade. I detta anslag ingick bland annat ett belopp av 1,500
kronor avsett att utgöra bidrag till kostnaderna för en rent facklig fortsättningskurs
för elever, vilka utexaminerats från den tekniska elementarskolans
i Borås textiltekniska fackavdelning.

Med stöd av det beviljade statsbidraget har nu tekniska elementarskolans
styrelse, vilken också är styrelse för vävskolan, från och med innevarande
läsårs början anordnat en dylik fortsättningskurs, vilken kommer att pågå
under 38 veckor. Undervisningen, som har en rent facklig inriktning och
företrädesvis avser vävnadsteknologi och textilm askinlära, upptar 22 timmar
i veckan, vartill kommer övningar i laboratorium och på vävsalen. I sina
auslagskrav för nästkommande budgetår har skolstyrelsen utom annat helt
naturligt upptagit ett belopp, 1,500 kronor, för kursens fortsättande under
kommande läsår, och skolöverstyrelsen har utan erinran överlämnat dessa
till Kungl. Majit. Emellertid har statens organisationsnämnd, från vilken
yttrande i ärendet infordrats, framhållit, att under nuvarande statsfinansiella
förhållanden statsbidrag ej borde utgå till ovanberörda »påbyggnadskurs»,
och under hänvisning härtill har Kungl. Majit ej heller upptagit posten i
statsverkspropositionen.

Sedan mycket lång tid tillbaka har det bland textilindustriens målsmän
i vårt land varit ett önskemål att inom Sverige åstadkomma tillfredsställande
utbildningsmöjligheter för textilteknici, och dessa önskemål ha givetvis
blivit allt starkare i samma mån som krisförhållandena inom näringslivet
å ena sidan nödvändiggjort högsta möjliga rationalisering av tillverkningen
och å den andra sidan för svenskar försvårat tillgången till utländska
fackutbildningsanstalter. Som ett första resultat av de på dessa önskemål
fotade strävandena får man betrakta omorganisationen av tekniska elementarskolan
i Borås dithän, att den byggnadstekniska fackavdelningen vid
denna skola ersattes med en textilteknisk fackavdelning.

I denna fackavdelning meddelas liksom i de tekniska gymnasierna en
huvudsakligen teoretisk undervisning i de tekniska ämnen, som äro av betydelse
för en blivande textiltekniker, och den ovanberörda fortsättningskursen
utgör därför ett synnerligen viktigt för att icke säga nödvändigt komplement
till den textiltekniska fackavdelningen inom den tekniska elementarskolan.
Denna kurs har icke kunnat komma till stånd utan ganska
avsevärda uppoffringar från industriidkarnas sida. I detta sammanhang ha

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

97

vi särskild anledning framhålla, att det icke utan sådana uppoffringar skulle
vara möjligt för skolstyrelsen att för undervisningen vinna fullt kvalificerade
lärarkrafter.

Skulle nu kursen redan efter ett års verksamhet nedläggas, är det sannolikt,
att man icke skulle kunna påräkna, att de nu för densamma engagerade
specialutbildade lärarna skulle stå till förfogande, ifall man örn ett
eller annat år ville på nytt igångsätta densamma. Det skulle måhända på
nytt bli nödvändigt att försöka förmå någon tekniker att skaffa sig den
speciella utbildning, som kräves för undervisning inom här ifrågakommande
specialfack.

Även örn vi självfallet på det allra livligaste behjärta nödvändigheten att
vid nu rådande statsfinansiella förhållanden hålla anslagskraven nere, kunna
vi därför icke finna det överensstämmande med verklig sparsamhet att genom
indragning av ett sådant anslag som detta äventyra resultatet av mångåriga
strävanden att öppna utbildningsmöjligheter för blivande ledare inom en av
våra största industrier. Uppenbarligen är det ännu för tidigt att bedöma,
huruvida den i Borås valda organisationen av den textiltekniska fackutbildningen
i alla avseenden är ändamålsenlig. Men så mycket lär man redan
nu kunna säga, att örn fortsättningskursen slopas, så kommer intresset bland
eleverna för den textiltekniska fackavdelningen vid elementarskolan också
att minskas. Man har sig nämligen bekant, att åtskilliga av aspiranterna
till denna fackavdelning redan på förhand bestämt sig för att genomgå den
fackliga fortsättningskursen. Den igångsatta verksamheten, vilken ännu
delvis har försökskaraktär, skulle icke komma att visa vilket värde den
kan ha.

Vi kunna icke finna det rimligt, att staten redan, innan en organisation
hunnit prövas under ens ett år, undandrager densamma ett understöd, vilket
örn ock till beloppet ringa dock är ägnat att giva stadga åt verksamheten
samt uppmuntra kommuner och enskilda till fortsatta uppoffringar.

Det av Eders Kungl. Maj:t äskade beloppet, 11,550 kronor, synes under
alla förhållanden böra utgå till vävskolan för nästa budgetår. Emellertid
anser riksdagen, att motionärerna anfört starka skäl för den av dem begärda
anslagsökningen å 1,500 kronor till förutnämnda fackliga fortsättningskurs.
Beloppet är relativt ringa, anslagsposten tillkom så nyligen som genom beslut
av 1*931 års riksdag, och det ändamål, för vilket den utgår, förefaller
att vara av mycket stort värde för den textiltekniska fackutbildningen. Den
rent siffermässiga besparingssynpunkten torde under sådana förhållanden
få träda tillbaka. Riksdagen bifaller alltså omförmälda motioner I: 77 och
II: 118 och får därför anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förslag samt med bifall till ovannämnda motioner (1:77 och 11:118),
till uppehållande av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisat för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 13,050 kronor att utgå under de villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

228:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 232) föreslagit riksdagen att till
åtgärder för utbildande av lärare för yrkesundervisningen ävensom till åstadkommande
av undervisningsmedel vid anstalter för sådan undervisning anIUhatii/
till riksdagens protokoll 1982. 14 sami. Nr 8 A. 7

98

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

visa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor
att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t finner gott
meddela.

Riksdagen, som icke har funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majda
förslag, får anmäla, att riksdagen till åtgärder för utbildande av lärare för
yrkesundervisningen ävensom till åstadkommande av undervisningsmedel
vid anstalter för sådan undervisning anvisat för budgetåret 1932/1933 ett
extra reservationsanslag av 15,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Eders Kungl. Majd finner gott meddela.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

229:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 233) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu
902,500 kronor, med 72,500 kronor till 830,000 kronor att i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som i statsrådsprotokollet angivits, utgå
i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majd må äga
meddela,

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 230 och II: 193),
i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta, att ur det ordinarie
förslagsanslaget till folkbiblioteksväsendet må för budgetåret 1932/1933 utgå
understöd till kurser för föreståndare för folk-, skol- och studiecirkelbibliotek
med högst 8,000 kronor;

dels ock två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 153 och
II: 337), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta, att anslag
till centralbibliotek för budgetåret 1932/1933 måtte utgå efter de grunder,
som angivas i Kungl. Maj:ts kungörelse angående understödjande av folkbiblioteksväsendet
av den 24 januari 1930.

Departementschefen har lämnat följande i tabellform uppställd;! sammanfattning
av de olika anslagsposterna under anslaget:

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

99

Beräknat belopp
för budgetåret
1931/1932

Kronor

Budgetåret 1932/1933

av skolöversty-relsen föreslaget
belopp
Kronor

av departements-chefen tillstyrkt
belopp
Kronor

Kommunala och med dem lik-ställda folkbibliotek samt i sam-band med studiecirkelarbete be-driven folkbiblioteksverksam-het ....................

600,000

715,000

572,000

Centralbibliotek............

(approx.)

50,000

70,000

48,000

Resekostnads- och traktamentser-sättningar vid biblioteksinspek-tion från lands- och centralbib-liotek ..................

3,600

4,800

4,200

Skolbibliotek..............

172,500

185,000

148,000

Bibliotek vid sjukvårdsinrättnin-gar ....................

(approx.)

8,000

9,000

7,200

Förmedlingsanstalter för vand-ringsbibliotek............

9,500

8,000

8,000

Biblioteksverksamhet ombord å
svenska handelsfartyg......

10,000

10,000

8,000

Kurser för föreståndare för folk-,
skol- och studiecirkelbibliotek.

12,000

12,000

Tillägg till grundkatalog......

5,000

5,000

5,000

Tidskrifterna Biblioteksbladet,
Bokstugan och Studiekamraten

12,000

12,000

8,000

(4,000 + 4,000

(4,000 + 4,000

(3,000 + 2,000

+ 4,000)

+ 4,000)

+ 3,000)

Arvoden till en andre biblioteks-konsulent samt till biträden hos
bibliotekskonsulenterna jämte
vikariatsersättningar.......

23,000

23,000

23,000

Summa kronor

905,600

1,053,800

831,400

avrundat till

902,500

1,050,000

—

Till stöd för det i motionerna I: 230 och II: 193 framförda yrkandet
har i motionen I: 230 anförts bland annat:

I årets statsverksproposition har föreslagits indragning för budgetåret
1932/1933 av anslagen till åtskilliga kurser av olika slag. Ett av dessa
kursanslag är anslaget till bibliotekskurser, som sedan en lång följd av år
utgått med 12,000 kronor årligen. Av flera skäl skulle emellertid ett indragande
för ett år av detta anslag medföra synnerligen betänkliga konsekvenser,
som skulle drabba biblioteken i en grad, som ej kan sägas stå i
någon som helst proportion till den både absolut taget och i förhållande
till hela folkbiblioteksanslaget relativt ringa besparing, som härmed kan
vinnas.

100

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Folkbiblioteksväsendet intager såtillvida en särställning i jämförelse med
åtskilliga andra områden, på vilka kurser anordnas, att den enda utbildning
som står till buds är den, som kan vinnas genom deltagande i dessa
kurser, under det att flertalet andra kurser lia naturen av fortbildningskurser.
I förevarande avseende äro bibliotekskurserna analoga med de kurser
för lärare vid fortsättningsskolor, som anordnas och för vilka även för
nästa budgetår i statsverkspropositionen begärts anslag.

Bibliotekskurserna ingå i själva verket som en nödvändig beståndsdel i
den omorganisation på folkbiblioteksområdet, som år 1929 företogs. Sagda
omorganisation innebar dels en väsentlig ökning av statsunderstöden, dels
som ett lika viktigt led vissa åtgärder för stödjande av ett mera kvalificerat
biblioteksarbete. Av avgörande betydelse i sistnämnda avseende äro de
åtgärder, som gå ut på att främja, att vid biblioteken anställda i största
möjliga utsträckning bli väl skickade att stå till tjänst vid det självbildningsarbete,
som i biblioteken bedrives. Vikten härav underströks också
flerstädes i den proposition, som låg till grund för 1929 års nyorganisation.

De föreskrifter i kungl, kungörelsen den 24 januari 1930 (nr 15), angående
understödjande av folkbiblioteksväsendet, som gingo ut på att främja
anställandet av kvalificerad personal i de kommunala och med dem likställda
folkbiblioteken, äro följande.

I § 4 c) föreskrives som villkor för statsunderstöd örn minst 2,000 kronor,
att bibliotekariens kompetens skall prövas och godkännas av skolöverstyrelsen.

I § 8 a) föreskrives som villkor för tilläggsunderstöd för handbokssamling
och läsrum i städer, köpingar och municipalsamhällen, att läsrummet
skall hållas tillgängligt »under sakkunnig ledning».

I § 9 lämnas föreskrifter om särskilt tilläggsunderstöd i viss proportion
till ersättningen till egentlig bibliotekspersonal, under villkor bland annat
att »den personal, till vilken den skall utgå, av överstyrelsen befunnits besitta
erforderlig kompetens».

I fråga örn bibliotek tillhörande riksförbund för biblioteks- och studiecirkelverksamhet
gälla på alla punkter motsvarande bestämmelser (§ 13 c, § 14).

I fråga örn centralbibliotek gäller som villkor för statsunderstöd, »att dess
föreståndare och övriga personal besitta erforderlig kompetens» (§ 27).

I fråga örn folkskolornas bibliotek har i kungl, kungörelsen den 9 oktober
1931 (nr 346) § 40 föreskrivits örn särskilt tilläggsunderstöd i proportion
till ersättningen till bibliotekspersonal under villkor bland annat, att »den
personal, till vilken den skall utgå, av överstyrelsen befunnits besitta erforderlig
kompetens».

Med anledning av de krav på kompetensprövning, som i kungl, kungörelsen
den 24 januari 1930 stipulerats, har det redan tidigare årligen utgående
anslaget till bibliotekskurser, sedan nyorganisationen börjat genomföras,
så disponerats, att huvuddelen av anslaget använts till bibliotekskurser
av det omfång, som för personer anställda vid folkbibliotek av olika storlek
och olika typer kunde anses önskligt för sådant godkännande av kompetensen,
som ovan omnämnts. Deltagandet i dessa kurser har varit obligatoriskt
för godkännande av kompetensen i de fall, där författningen föreskrivit
kompetensprövning och vederbörande ej tidigare genomgått likartad
kurs eller kompetensen kunde på annat sätt styrkts. Endast en mindre del
av anslaget har använts till ett par kortare kurser avseende bibliotekspersonal,
i fråga om vilken ingen dylik kompetensprövning föreskrivits,

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 101

men för vilken möjlighet till deltagande i en bibliotekskurs ansetts vara
av särskild betydelse.

Vid samtliga dessa kurser har minst ungefär halva timantalet ägnats åt
genomgång av och diskussioner angående litteratur (skönlitteratur, utlåningslitteratur
inom olika vetenskaper, handböcker samt bibliografiska hjälpmedel
vid bokinköpen), återstoden åt bibliotektekniska frågor (katalogisering, klassifikation,
utlåningsmetoder), statsanslag, samarbete med andra grenar av folkbildningsarbetet
m. m.

De kurser, som med utgångspunkt från dessa principer anordnats under
de båda budgetår, som förflutit, sedan riksdagen beslutat örn omorganisation
av folkbiblioteksväsendet, äro följande.

1) Längre kurser om 5 månader för utbildning av personal för stadsbibliotek
och andra större folkbibliotek med biblioteksarbete som huvudsyssla. Vid kurser
av detta slag ha stipendier ej utdelats. Avgifter ha utgått av deltagarna.
Dylika kurser lia alltsedan 1926 ordnats vartannat år.

2) Kurser om dels 22—25 dagar, dels 10—11 dagar, avsedda för bibliotekspersonal,
vars kompetens skall prövas av skolöverstyrelsen enligt kungl,
kungörelsen den 24 januari 1930 (nr 15) och som ej genomgått i punkt 1
omnämnd kurs. Stipendier ha utgått liksom viss reseersättning, dock ej
mer än till cirka 30 deltagare i varje kurs.

Av dylika kurser ha ordnats första året efter omorganisationen (budgetåret
1930/1931) en örn 25 och en örn 11 dagar, den förra oktober 1930, den
senare januari 1931. Andra året (budgetåret 1931/1932) tillät till buds stående
medel ej att ordna mer än en dylik kurs (juli—augusti 1931). Denna
kurs var planlagd så, att hela kursen omfattade 22 dagar, men att halva
antalet deltagare från de mindre av de bibliotek, för vilka kursen var avsedd,
deltog endast i förra hälften av kursen, under det att halva antalet,
som representerade de något större biblioteken, deltog också i den återstående
hälften av kursen, till vilken koncentrerats en något fylligare behandling
av vissa frågor av särskilt intresse för dessa något större bibliotek. Det
antal deltagare, som kunnat antagas, visade sig båda åren otillräckligt, men
de som på grund av de begränsade medlen ej kunnat utses till deltagare
med stipendier, fastän de hörde till de kategorier, som skolat deltaga i
dylik kurs, ha fått välja mellan att deltaga utan stipendium (med eventuellt
anslag av respektive bibliotek) eller vänta att deltaga till ett följande
år, i vilket senare fall, om ej särskilda skäl talade för ett provisoriskt godkännande
av kompetensen, lägre statsunderstöd utgått.

3) Kurser om 3 dagar i län med nyinrättat centralbibliotek, för vinnande
dels av någon utbildning av personal vid bibliotek mindre än dem, som
tillhörde tidigare omnämnda kategorier, dels av ett samarbete mellan de nygrundade
centralbiblioteken och bibliotekarierna vid de mindre biblioteken,
så att de senare skulle kunna bättre utnyttja fördelarna av centralbiblioteksorganisationen.

De begränsade resurserna ha tillåtit anordnande av dylika tre-dagars kurser
blott i två av de fyra län, som hittills ha centralbibliotek (i Värmlands
och Malmöhus län), under det att det måst anstå med kurser i övriga två.

Vid ingen enda kurs har kunnat antagas deltagare representerande skolbiblioteken.

För budgetåret 1932/1933 erfordras ingen 5-månaders-kurs, då innevarande
år en dylik kurs hålles och inga skäl finnas att räkna med att åtgången

102

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

på utbildad arbetskraft med heltidstjänst skall bli större än tidigare, då blott
en kurs vartannat år ordnats.

Däremot är det nödvändigt med minst en kurs om cirka 20 dagar av
samma art som ovan under punkt 2 omförmälts.

Som av den inledande redogörelsen framgår, äventyras grunderna för
statens nyligen företagna omorganisation av folkbiblioteksverksamheten, om
den i författningen föreskrivna kompetensprövningen och den utbildning,
som härför är en förutsättning, skulle bortfalla.

Teoretiskt kan tänkas den möjligheten, att för nästa budgetår provisoriskt
till alla bibliotek, som ansöka örn sådant understöd, som förutsätter kompetensprövning,
beviljas av dem begärda anslag med så högt belopp, som
skolat utgå, därest kompetensen kunnat godkännas. Då en mycket stor
procent (i fråga örn vissa typer av bibliotek det alldeles övervägande flertalet)
av de bibliotek, som skulle kunna få tilläggsunderstöd för bibliotekspersonal,
för den händelse personalen prövades kompetent, ej hittills ansökt
örn dylikt understöd, är det ej uteslutet, att denna utväg skulle medföra,
att dylikt provisoriskt godkännande av kompetensen under här angiven förutsättning
skulle komma att lämnas i ett mycket stort antal fall. Särskilt
skulle detta kunna bli fallet, örn det bleve för biblioteken bekant, att anslag
skulle kunna tänkas komma att utgå med de högre beloppen utan att det
vore nödvändigt med deltagande i kurs av något slag. Från bibliotekssynpunkt
skulle följderna härav lätt kunna bli högst betänkliga. Härtill kommer,
att de ekonomiska konsekvenserna skulle bli svåröverskådliga. Det
vore rent av tänkbart, att med en dylik praxis ökningen i utgifterna för
dylika tilläggsunderstöd skulle kunna tänkas komma att ej obetydligt överstiga
utgifterna för en kurs av ifrågasatt slag.

Det synes därför svårt att tänka sig någon annan möjlighet, därest bibliotekskurserna
för nästa budgetår bortfalla, än att i de fall, då vederbörande
bibliotekarie ej tidigare genomgått likartad kurs eller hans kompetens
på annat sätt kunde anses styrkt, biblioteken skulle gå miste om
den möjlighet till högre statsunderstöd, som enligt författningen skulle tillkomma
bibliotek med kompetent personal. Denna utväg skulle komma att
drabba ej blott bibliotek, som bär för avsikt att nästa gång ansöka örn
anslagsbelopp av den storlek eller natur, att det förutsatte kompetensprövning,
utan även bibliotek, där tidigare dylik understöd utgått, men där den
förut anställda personalen måst avgå. Detta skulle med andra ord innebära,
att anslag till kommuner och föreningar för biblioteksverksamhet skulle i
vissa fall ej blott reduceras med 20 procent på grund av den allmänna reduktion,
som i propositionen föreslagits, utan att dessutom ej ens de sålunda
sänkta anslagen alltid skulle kunna utgå. Utom det ödesdigra sönderbrytande
av en av grundprinciperna för nyorganisationen, som härav
skulle bli en följd, skulle alltså inträda en av sakliga skäl omotiverad ojämnhet
i anslagsvillkoren för olika bibliotek. Särskilt biblioteken i mindre städer
och i sådana landsbygdskommuner, där förutsättningar finnas för sökande
av tilläggsunderstöd av här avsedd natur, men där frågan ännu ej
kunnat ordnas lika fort som i åtskilliga något större städer, skulle drabbas
av en dylik ojämnhet.

I hög grad önskligt är, att även i de återstående centralbiblioteksområdena
kunde ordnas de för centralbibliotekens utnyttjande viktiga 3-dagarskur ser,
som ovan under punkt 3 omnämnts, d. v. s. att, sedan under den närmaste
tiden ytterligare 2 centralbibliotek godkänts, 4 dylika kurser kunde anordnas.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

103

Alldeles nödvändigt för genomförande av fjolårets omorganisation av skolbiblioteksväsendet
med dess föreskrifter i syfte att främja en rationalisering
av skolbiblioteksarbetet och dess kompetensprövning i vissa fall är beredande
av någon utbildningsmöjlighet för skolbibliotekarier genom anordnande av
särskilda kurser för skolbibliotekarier. Kurserna kunna göras avsevärt kortare
än motsvarande kurser för personal vid folkbibliotek. Att läggningen
av dessa kurser skulle något avvika från kurserna för personal vid folkbibliotek
torde ligga i sakens natur. Stort utrymme borde givetvis även i
detta fall ägnas åt genomgång av för respektive bibliotek betydelsefull
litteratur, men därjämte borde, om syftet med de höjda skolbiblioteksanslagen
skulle vinnas, stor vikt läggas vid diskussioner angående undervisningens
anknytning till skolbiblioteken. Man torde kunna räkna med en
reducering av omfånget till exempelvis 6 dagar. Två dylika kurser torde
böra vara minimum.

De önskvärda kurserna äro alltså följande med nedannämnda kostnad,
därest, i likhet med vad man tänkt sig i fråga örn kurserna för lärare vid
fortsättningsskola, någon reducering av dagtraktamentet beräknas:

1 kurs om cirka 20 dagar.......................kronor 4,500:

2 kurser om vardera 6 dagar (för skolbibliotekarier) ä 1,800

kronor.................................... * 3,600:

4 kurser örn 3 dagar (i anslutning till centralbibliotek) ä

950 kronor................................ * 3,800:

Samtliga kurser äro för uppbyggande och vidmakthållande av den nya
organisationen av den allra största betydelse. Därest det är nödvändigt att
reducera beloppet, torde detta emellertid med minst olägenhet för biblioteksväsendet
i dess helhet kunna ske genom slopande av de 4 tredagarskurser,
som planerats. Det för återstående kurser erforderliga beloppet
skulle alltså bli cirka 8,000 kronor.

Anslagsbehovet under förslagsanslaget till folkbiblioteksväsendet för nästa
budgetår torde ej vara lätt att med full säkerhet bedöma. Sannolikheten
talar för att behovet på grund av lägre lokala tillskott kommer att väsentligt
reduceras. Hur stark denna reduktion kommer att bli, torde emellertid
vara svårare att på förhand bedöma. Det synes i själva verket synnerligen
tveksamt, örn någon höjning av anslaget utöver vad i statsverkspropositionen
föreslagits kommer att erfordras, även om därur skulle utgå även

8.000 kronor till bibliotekskurser.

Till stöd för det i motionerna I: 153 och II: 337 framförda yrkandet har
i motionen I: 153 anförts följande:

Uti årets statsverksproposition har under åttonde huvudtiteln föreslagits
ett minskat bidrag till centralbiblioteken. Därjämte har Kungl. Maj:t föreslagit,
att med upprättande av nya centralbibliotek skall anstå under budgetåret
1932/1933. Samtidigt bär Kungl. Maj:t föreslagit, att anslag till
kommunala bibliotek och med dem likställda samt i samband med studiecirkelarbete
bedriven folkbiblioteksverksamhet skall utgå till väsentligt reducerat
belopp, i det att det av skolöverstyrelsen föreslagna anslaget å

715.000 kronor nedsatts till 572,000. Härvid är att märka, att skolöverstyrelsen
senast beviljat understöd till bibliotek av dessa typer till ett belopp
av 717,000 kronor.

Att i en tid, då, beroende på den omfattande arbetslösheten, en ökad till -

104

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

strömning till biblioteken sker, så starkt nedsätta anslagen till folkbiblioteken
synes oss synnerligen betänkligt. Men under alla omständigheter
synes det, som om understöd till centralbiblioteken böra utgå med oförändrade
belopp. Centralbiblioteken ha att inom visst av Kungl. Maj:t bestämt
område supplera de lokala bibliotekens arbete genom direkt och kostnadsfri
utlåning av böcker, som behövas i studiesyfte, genom utsändande
av vandringsbibliotek och genom biblioteksteknisk rådgivning. Då vissa
bibliotek åtagit sig att fungera som centralbibliotek, vilket medfört såväl
vissa engångskostnader som väsentligt ökade årliga kostnader, var förutsättningen
ett årligt understöd av 10,000 kronor. Det synes då ej tillbörligt,
att staten ensidigt förändrar de villkor, som gjort det för de lokala
biblioteken möjligt att tjäna folkbildningsarbetet även utanför kommunens
område. Därtill kommer, att om en betydande nedsättning av anslaget till
de kommunala biblioteken m. fl. skulle ske, så minskades bokanskaffningen
till dessa. Om samtidigt anslagen till centralbiblioteken skulle minskas, så
vore skadan ändå större, enär då centralbibliotekens viktiga uppgift att
supplera de lokala bibliotekens arbete genom direkta boklån eller vandringsbibliotek
tillika komme att i hög grad äventyras. Under alla omständigheter
böra därför centralbiblioteken bibehållas vid de anslag, vilkas utgående
de räknat med, då de erbjudit sig att fungera som centralbibliotek.
Med hittills beslutat antal centralbibliotek skulle för nästa budgetår erfordras
ett anslag på 60,000 kronor.

I likhet med departementschefen anser riksdagen de ekonomiska förhållandena
kräva en inskränkning av den understödsverksamhet, som staten
utövar för folkbiblioteksväsendets främjande. Härvid är det av vikt, att
icke denna inskränkning göres på ett så kraftigt sätt, att svårbotlig skada
tillskyndas biblioteksorganisationen, vilken så nyligen som år 1929 under
kastades en genomgripande omläggning. I det stora hela förefaller det
riksdagen, som örn Eders Kungl. Maj:ts förslag i detta hänseende kan betecknas
såsom måttfullt och ej innebärande några risker av nyss antydd art.
I ett par avseenden kan dock riksdagen icke ansluta sig till förslaget. Vad
beträffar indragningen av det hittills utgående anslaget till bibliotekskurser
synes det riksdagen genom vad i motionerna I: 230 och II: 193 anförts vara
ådagalagt, att för tillämpning av de av 1929 års riksdag beslutade nya bestämmelserna
det är nödvändigt att bibehålla åtminstone de i motionerna
omförmälda 20-dagars- och 6-dagarskurserna. Till dessa erfordras ett belopp
av högst 8,000 kronor. Nyssnämnda motionärer hava icke ansett erforderligt,
att anslaget höjes med sagda belopp, utan blott begärt riksdagens
medgivande att till ifrågavarande ändamål högst denna summa må utgå.
Enligt riksdagens mening är det med hänsyn till den i övrigt föreslagna
anslagsbegränsningen riktigast att för ändamålet öka det av Eders Kungl.
Majit föreslagna anslaget, 830,000 kronor, med 8,000 kronor.

Vidare anser riksdagen, i överensstämmelse med vad i motionerna I: 153
och II: 337 yrkats, att understöden till centralbiblioteken böra utgå enligt
hittills gällande grunder. Härav påkallas en ökning av det av Kungl.
Majit äskade anslagsbeloppet med 12,000 kronor. Sammanlagt erfordras

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 105

alltså en höjning av nämnda anslagsbelopp, 830,000 kronor, med 20,000
kronor.

I övrigt anser sig riksdagen böra biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag.

I enlighet med vad riksdagen nu anfört skulle det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt folkbiblioteksväsendet minskas med, i stället för av
Eders Kungl. Majit föreslaget belopp, 72,500 kronor, allenast 52,500 kronor
till 850,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Eders Kungl. Majits förslag och ovannämnda motioner
(I: 230 och II: 193 samt I: 153 och II: 337), minskat det ordinarie
förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu 902,500 kronor,
med 52,500 kronor till 850,000 kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som av riksdagen i det föregående angivits, utgå i enlighet
med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit må äga meddela.

230:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 234) föreslagit riksdagen att

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 300,000 kronor,

dels medgiva, att av detta anslag må enligt av Eders Kungl. Majit fastställda
villkor användas högst 700 kronor till en amanuens som biträde åt
skolöverstyrelsen, i frågor rörande föreläsningsverksamheten, högst 18,000
kronor till understöd åt centralbyråer för förmedling av populärvetenskapliga
föreläsningar, högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,
högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av
dem havda resekostnader för föreläsare samt det belopp, som Eders Kungl.
Majit kan finna skäligt, till understöd för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten
,

dels medgiva, att för tiden den 1 juli 1932—den 30 juni 1933 det minsta
antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas
av anstalt eller förening, varom här är fråga, skall utgöra 7,

dels ock medgiva, att det må ankomma på Eders Kungl. Majit att under
samma tid, på framställning av skolöverstyrelsen, bevilja de ytterligare
lättnader i fråga om villkoren för understöds åtnjutande, som må befinnas
erforderliga.

Riksdagen finner den av Eders Kungl. Majit föreslagna nedsättningen av
ifrågavarande anslag vara i nuvarande statsfinansiella läge väl motiverad.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 300,000 kronor,

dels medgivit, att av detta anslag må enligt av Eders Kungl. Majit
fastställda villkor användas

106

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

högst 700 kronor till en amanuens som biträde åt skolöverstyrelsen i
frågor rörande föreläsningsverksamheten,

högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer för förmedling av
populärvetenskapliga föreläsningar,

högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,
högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för
av dem havda resekostnader för föreläsare samt

det belopp, som Eders Kungl. Majit kan finna skäligt, till understöd för
utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten,

dels medgivit, att för tiden den 1 juli 1982—den 30 juni 1933 det minsta
antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas
av anstalt eller förening, varom här är fråga, skall utgöra 7,

dels och medgivit, att det må ankomma på Eders Kungl. Majit att under
samma tid, på framställning av skolöverstyrelsen, bevilja de ytterligare
lättnader i fråga örn villkoren för understöds åtnjutande, som må befinnas
erforderliga.

23l:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 235) föreslagit riksdagen att till
anordnande av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser) för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor att
utgå efter de grunder, Eders Kungl. Majit äger bestämma.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till anordnande av folkbildningskurser (flyttande
folkhögskolekurser) för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag
av 40,000 kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl.
Majit äger bestämma.

232:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 236) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag
till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av dess organisations- och
administrationskostnader anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag
av 30,000 kronor att utgå i den mån förbundet visar sig för ändamålet
för samma tid disponera från annat båll bekomna medel till minst lika stort
belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser, Eders Kungl.
Majit kan finna gott föreskriva.

233:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 237) föreslagit riksdagen att till
anordnande av s. k. universitetscirklar för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra reservationsanslag av 10,000 kronor att fördelas enligt de närmare
bestämmelser, Eders Kungl. Majit finner gott meddela.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till anordnande av s. k. universitetscirklar för
budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor
att fördelas enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit finner gott
meddela.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

107

234:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 238) föreslagit riksdagen att till undervisnings-
och upplysningsverksamhet m. rn. för nykterhetens främjande anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 338,000 kronor att
utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av Eders
Kungl. Majit prövas lämpliga, samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet
om förmälda ändamålen med högst de av departementschefen
angivna beloppen.

I samband härmed har riksdagen till behandling föreliaft
dels, såvitt nu är ifråga, två inom riksdagen väckta, likalydande motioner
(1:47 och II: 66), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte fatta beslut
därom, att för möjliggörande av anordnande under år 1933 av en allmän
utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. fl. öka
det av Eders Kungl. Majit äskade extra reservationsanslaget å 338,000 kronor
till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande
med 15,800 kronor till 353,800 kronor;

dels ock två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (1:231 och
II: 217), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att för
budgetåret 1932/1933 anvisa ett anslag å 11,200 kronor för anordnande
under år 1933 av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och
ungdomsledare, präster och predikanter m. fl. personer i ledareställning inom
organisationer och samfund, samt vid bifall härtill att öka det av Eders
Kungl. Majit äskade extra reservationsanslaget å 338,000 kronor till undervisnings-
och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande
med 11,200 kronor till 349,200 kronor.

Beträffande de anslagsäskanden, som föreligga för budgetåret 1932/1933,
tillåter sig riksdagen hänvisa till, förutom den utförliga utredningen i statsrådsprotokollet,
följande tablå, som utvisar anslagens belopp under budgetåret
1923/1924 samt under budgetåret 1931/1932, de belopp, som av vederbörande
organisation äskats och av skolöverstyrelsen tillstyrkts ävensom de
anslagsbelopp, som departementschefen under förhandenvarande omständigheter
ansett sig böra föreslå för budgetåret 1932/1933.

108

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

För

1923/1924

beviljat

anslag

Kronor

För

1931/1932

beviljat

anslag

Kronor

För 1932/1933

Anslagets ändamål

av veder-börande
organisa-tion
begärt
anslag
Kronor

av skol-överstyrel-sen till-styrkt
anslag

Kronor

av depar-tements-chefen
tillstyrkt
anslag

Kronor

1) Anordnande under år 1933 av en
social fortbildningskurs för lärare
m. fl....................

41,500

32,000*)

40,000

39,450

2) Anordnande under år 1933 av en all-män utbildningskurs i alkoholfrågan
för studie- och ungdomsledare m. fl.

19,000

16,000

16,000

15,800

3) Föreläsnings- och instruktionsverk-samhet för nykterhetens främjande
m. m....................

27,000

200,000

200,000

197,500

145,625

4) Främjande av centralförbundets för
nykterhetsundervisning verksamhet .

5) Underhåll och skötsel av centralför-

bundets för nykterhetsundervisning
bibliotek.................

6) Understöd för utgivande av en tid-

skrift för undervisnings- och upplys-ningsverksamheten för nykterhetens
främjande (»Tirfing», tidskrift för nyk-terhetsfrågans studium)........

7) Främjande av Sveriges nykterhetssäll-

skaps representantförsamlings upplys-ningsbyrås verksamhet.........

20,000

1,000

2,500

23.000

2,500

6,000

12.000

25.000

3,200

6,500

12.000

34,750

12,000

33,375

12,000

8) Främjande av svenska sällskapets för
nykterhet oeh folkuppfostran verk-samhet ..................

5,000

5,000

5,000

5,000

9) Främjande av Sveriges storloges av
I. 0. G. T. verksamhet........

21,000

31,000

38,000

31,000

31,000

10) Främjande av Sveriges blåbandsför-enings studie- och ungdomsverksam-het .....................

6,000

9,000

12,000

9,000

9,000

11) Främjande av nationaltemplarordens
studie- och ungdomsverksamhet . . .

7,500

11,000

14,000

11,000

11,000

12) Främjande av nykterhetsorden Ver-dandia studie- och ungdomsverksam-het .....................

3,000

5,000

5,000

5,000

5,000

13) Främjande av Sveriges studerande
ungdoms helnykterhetsförbunds verk-samhet ..................

6,000

6,000

9,000

7,500

6,000

14) Främjande av nykterhetsföreningen
Vita bandets upplysnings- och ung-domsverksamhet ............

3,000

5,000

9,500

5,000

5,000

15) Främjande av Sveriges lärares nykter-hetsförbunds verksamhet.......

4,500

7,000

7,000

7,000

7,000

16) Främjande av Svenska läkarnas nyk-terhetsförenings verksamhet.....

—

5,000

5,000

5,000

5,000

‘) Avser en hygienisk fortbildningskurs.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

109

För

1923/1924

beviljat

anslag

Kronor

För

1931/1932

beviljat

anslag

Kronor

För 1932/1933

Anslagets ändamål

av veder-börande
organisa-tion
begärt
anslag
Kronor

av skol-överstyrel-sen till-styrkt
anslag

Kronor

av depar-tements-chefen
tillstyrkt
anslag

Kronor

17) Främjande av Järnvägsmännens hel-nykterhetsförbunds verksamhet . . .

3,000

8,900

3,000

3,000

18) Främjande av Sveriges polismäns hel-nykterhetsförbunds verksamhet . . .

—

1,000

1,000

1,000

1,000

19) Främjande av Svenska tullpersonalens
helnykterhetsförbunds verksamhet. .

—

500

1,000

1,000

500

20) Främjande av motorförarnas helnyk-terhetsförbunds verksamhet......

_

15,000

15,000

15,000

15,000

21) Bidrag till uppehållande av interna-tionella byråns i Lausanne för alko-holismens bekämpande (Bureau inter-national contre 1’alcoolisme) verksam-het .....................

2,500

3,500

3,500

2,500

22) Arvode åt den hos skolöverstyrelsen
anställde konsulenten för nykterhets-undervisning och nykterhetsupplys-ning....................

2,500

3,000

3,000

3,000

3,000

23) Utarbetande och utgivning av ny upp-laga av skolöverstyrelsens »Handbok
i alkoholfrågan».............

8,000

24) Utarbetande och utgivning av materiel
för nykterhetsundervisningen.....

—

—

5,000

—

—

25) Främjande av riksutskottets för de
kristnas nykterhetsrörelse verksamhet

—

—

10,000

—

5,000

26) Främjande av nykterhet på andra än
ovan anförda sätt och motarbetande
av dryckenskapens följder......

10,000

10,000

10,000

5,000

27) Bikskommittén mot den olagliga rus-dryckshanteringen...........

—

—

28,000

_

28,000

Till Stöd för det i motionerna I: 47 och II: 66 framförda yrkandet, i vad
detsamma avser här förevarande anslag, har anförts bland annat följande:

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit en betydande
ökning av statsverkets inkomster av rusdrycksmedel. Samtidigt ha också
väsentliga beskärningar skett av nu utgående anslag för bedrivande av ett
effektivt nykterhetsarbete. Det är de svåra ekonomiska förhållandena som
föranlett Kungl. Maj:t till dessa åtgärder. Vad som sålunda föreslagits innebär
därför att samtidigt som ett radikalt avsteg sker från principen örn
statsverkets oberoende av rusdryckstrafiken, även nykterhetsverksamheten får
lämna sitt tillskott till budgeten genom avstående av vissa anslag. Örn än
en utsträckt användning av rusdrycksmedel för den allmänna budgetens
behov kan vara försvarligt särskilt i ett bekymmersamt ekonomiskt läge,
finna vi det högst betänkligt örn som konsekvens härav skulle följa, att
nykterhetsverksamheten blir lidande. Snarare borde förhållandet vara omvänt.
Visserligen utgör nykterhetsverksamheten en icke oviktig faktor i

Ilo

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

hämmande riktning av det intäktgivande rusdrycksbruket, men dess värdefulla
insatser för höjande av samhälleliga och individuella värden äro dock
så pass stora och värderika, att ett eftersättande av denna verksamhet måste
utgöra en verklig förlust. Vad som här är antytt rörande anslagen till den
nykterhetsfrämjande verksamheten, äger även tillämpning i fråga örn de
anslag som avse nykterhetsorganisationernas insatser i det fria folkbildningsarbetet.

Vi förstå fullt väl de svårigheter, som förelegat vid uppgörande av budgetsförslag
under rådande ekonomiska kris, där en mängd krav på omvårdnad
trängas med varandra och med orsaker bottnande i nödläget. Vid
vägning av dessa krav bör dock icke förglömmas, vilken viktig uppgift nykterhetsverksamheten
och folkbildningsarbetet har att fylla. Det är nämligen
ett känt förhållande, att den sysslolöshet och de mångahanda bekymmer,
som inom vida samhällsskikt följa med arbetslösheten, medföra svåra påfrestningar
på individerna och förleda till sådana skadliga avsteg som nykterhetsverksamheten
har till speciell uppgift att förebygga. Icke heller
torde det allmänna och fria folkbildningsarbetet ställas inför vidare och
mera krävande uppgifter än just under en tid av arbetslöshet och nöd.
Särskilt ungdomen, som i vidaste utsträckning drabbas av bristen på sysselsättning
med arbete, måste, örn icke krisverkningarna skola sätta outplånliga
spår efter sig för framtiden, beredas tillfällen till studier och förströelser
med fostrande syften. Något bättre medel i kampen mot arbetslöshetens
demoraliserande följder än ett utvecklat folkbildningsväsen torde
knappast givas.

Även örn statsverkets stöd gives i oförminskad utsträckning till nykterhets-
och folkbildningsarbetet är det likväl att befara en inskränkning häri.
Kommunernas och organisationernas tillskott kunna näppeligen under nu
rådande kris av kända skäl vara att förvänta i samma utsträckning som
förut. Detta kan vålla avbräck nog. En minskning av statens bidrag
skulle därför vara till dubbelt men.

De anslag vi här åsyfta äro de som upptagas under åttonde huvudtitelns
avdelning k. punkt 233: Understöd till folkbildningsväsendet och punkt 238:
Undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande.

Vad den sistnämnda punkten beträffar har departementschefen helt strukit
såväl nu utgående anslag å 32,000 kronor för anordnande av en social fortbildningskurs
för lärare m. fl., som likaledes nu utgående anslag å 16,000
kronor för anordnande av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan för
studie- och ungdomsledare m. fl. Skolöverstyrelsen har föreslagit respektive
39,450 kronor och 15,800 kronor. Båda dessa anslag finna vi i fortsättningen
äga stort berättigande, även om det sistnämnda måste anses som det för
stunden ojämförligt viktigaste. Vikten av väl kvalificerade studie- och ungdomsledare
är uppenbar. Icke minst viktigt är goda kvalifikationer rörande
insikt i alkoholspörsmålet. Dessa ledares kunnighet i och inställning till
detta spörsmål måste i synnerligt hög grad öva inflytande på de ungas sinnen.
Då det säkerligen skulle vara till stort men örn ett avbrott skedde
i denna utbildningsverksamhet, hemställa vi om det anslag skolöverstyrelsen
förordat eller 15,800 kronor för år 1933.

Till stöd för det i motionerna I: 231 och II: 217 framförda yrkandet har i motionen
I: 231 till en början erinrats, att efter beslut vid 1919 års riksdag
hava — enligt plan, som på sin tid utarbetades av de av Eders Kungl. Maj:t

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

lil

tillsatta sakkunnige för nykterhetsundervisningen (generaldirektör B. .kson
Bergqvist, överläraren Nils Helger, förste folkskoleinspektören fil. dr Karl
Nordlund och professorn med. dr Einar Sjövall) — sedan år 1920 anordnats
allmänna utbildningskurser för studie- och ungdomsledare, präster och
predikanter m. fl. i ledareställning inom olika organisationer och samfund.
Dessa kurser, som pågått under cirka tre veckor och som mottagit 50 stipendiater,
hava i regel varit förlagda till någon folkhögskola samt ambulerat
till olika delar av landet. Den senaste kursen av detta slag hölls å
Västerbottens läns folkhögskola i Degerfors, Vindeln.

Efter en redogörelse för den för nämnda kurs fastställda kursplanen, förteckning
över kursdeltagare samt uttalanden av deltagare i kursen örn
kursens värde för organisationernas arbete, beträffande vilket allt riksdagen
tillåter sig att hänvisa till motionen, har i densamma vidare anförts bland
annat:

Under åberopande av organisationsnämndens förslag har Kungl. Majit
föreslagit, att den kurs, för vilken i det föregående redogörelse lämnats,
skall slopas för budgetåret 1932/1933, och man kan befara, att — ifall riksdagen
bifaller detta förslag — det kan komma att dröja både ett och flera
år, innan anslag ånyo uppföres för ifrågavarande ändamål.

Man skulle bättre ha kunnat förstå, örn också ej gillat, organisationsnämndens
och Kungl. Maj:ts ståndpunkt i denna fråga, därest hittills utgående
anslag för främjande av upplysningsarbetet i nykterhetsfrågan inverkat
på budgetregleringen. Men enligt vad som inhämtas av finansministerns
uttalanden, är ej så förhållandet, eftersom man i stort sett lämnar
rusdrycksmedelsfonden, ur vilken dessa anslag utgå, orubbad.

Något annat motiv för de föreslagna nedskrivningarna av anslagen för
upplysningsarbetet i alkoholfrågan synes därför icke kunna tänkas, örn än
man har skäl att tillämpa sitt i övrigt berömvärda sparsamhetsnit även på
denna punkt, för att undgå eventuella beskyllningar för favorisering av omförmälda
upplysningsarbete. Vi tro dock ej att någon — vilken ställning
man i övrigt intager — skulle våga klandra, ifall man även i dessa nödtider
så kraftigt som det är möjligt från statens sida stödjer nykterhetsrörelsen
i dess arbete på upplysningens väg för höjandet av svenska folkets
nykterhet.

Riksdagens nykterhetsgrupp, som tagit denna fråga i övervägande, har
i varje fall icke kunnat för sin del känna sig övertygad örn det riktiga
eller tillrådliga uti Kungl. Maj:ts förslag på nu ifrågavarande område.
Särskilt vad den allmänna utbildningskursen beträffar synes vad ovan anförts
vara av den art, att riksdagen knappast står till svars med slopande
av varje anslag för densamma.

Däremot synes man böra biträda varje åtgärd, som avser att — med bibehållandet
av kursen i dess nuvarande omfattning •— likväl göra alla de
besparingar, som äro möjliga. Enligt vad statsverkspropositionen upplyser
(åttonde huvudtiteln/sid. 591) har centralförbundet för nykterhetsundervisning,
som enligt skolöverstyrelsens bemyndigande fungerar som kursstyrelse,
trott sig kunna »utan risk för den framtida anslutningen av deltagare föreslå
en begränsning av 25 kronor av det hittills till kursdeltagarna (50 till
antalet) utgående statsstipendiet, vars belopp sålunda skulle nedsättas till

112

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

100 kronor per deltagare». Vidare har förbundet jämväl ansett sig kunna
föreslå en viss begränsning av föreläsarnas visserligen i det hela redan nu
ganska låga arvodesbelopp och inhiberande för något år av ersättningen för
föreläsarnas i och för sig mycket tidsödande granskning av kursdeltagarnas
resuméer av undervisningen. Med godtagande av dessa beskärningar skulle
— enligt förbundets beräkningar — anslaget till kursen kunna nedsättas
från hittills utgående 16,000 kronor till 11,000 kronor.

Därest riksdagen, såsom är att hoppas, biträder vårt förslag om, att detta
belopp ställes till förfogande, bör detsamma emellertid ökas med den andel
av administrationsbidraget å 200 kronor, som enligt skolöverstyrelsens mening
bort överföras på det till centralförbundets verksamhet utgående direkta
statsanslaget. Sedan Kungl. Majit föreslagit kursens inhiberande har
nämligen i konsekvens härmed beloppet i fråga strukits.

Över den under punkt 27) i ovan intagna tablå omförmälda, av rikskommittén
mot den olagliga rusdryckshanteringen gjorda framställningen örn
anslag för budgetåret 1932/1933 har riksdagens vederbörande utskott i
vederbörlig ordning införskaffat yttranden från socialstyrelsen och skolöverstyrelsen.
Dessa yttranden äro såsom bilagor fogade vid utskottets utlåtande
i ämnet, och riksdagen vill här hänvisa till desamma.

Riksdagen anser sig under nuvarande förhållanden icke böra för de under
denna punkt avsedda ändamål anslå högre totalbelopp än som av Eders
Kungl. Majit äskats. Emellertid finner riksdagen den allmänna utbildningskurs
för studie- och ungdomsledare m. fl., som enligt Eders Kungl. Majits
förslag för nästa budgetår skulle inställas men vartill medel äskats i motionerna
1:47 och lii 66 med 15,800 kronor och i motionerna 1:231 och
lii 217 med 11,200 kronor, vara så betydelsefull för undervisnings- och
upplysningsarbetet till nykterhetens främjande, att riksdagen icke vill medgiva
ens ett tillfälligt nedläggande av densamma. Enligt riksdagens mening
böra därför till anordnande av berörda kurs under år 1933 medel beredas
men inom ramen för det av Eders Kungl. Majit föreslagna beloppet.
För ändamålet synes ett belopp av 11,200 kronor vara tillfyllest. Riksdagen
anser visserligen att det bör överlämnas åt Eders Kungl. Majit att avgöra,
huru detta belopp skall åstadkommas, men vill framhålla, att riksdagen
anser det erforderliga beloppet böra beredas, icke genom en allmän likformig
sänkning av övriga understöd utan genom minskning på lämpligt
sätt av vissa anslagsposter, som synas kunna tåla en nedprutning.

Med angivna ändring har riksdagen bifallit Eders Kungl. Majits förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl.
Majits förslag och ovannämnda motioner (I: 47, lii 66, I: 231 och lii 217)
till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande
anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av
338,000 kronor att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de
villkor, som av Eders Kungl. Majit prövas lämpliga, samt till de av de -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

113

partementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4
januari 1932 under punkten 238 omförmälda ändamålen med högst de av
departementschefen angivna beloppen, dock med iakttagande av de ändringar
i sistberörda avseende, som föranledas av vad riksdagen ovan beslutat
i fråga örn anordnande under år 1933 av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan
för studie- och ungdomsledare m. fl.

235:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 239) föreslagit riksdagen att till
understöd åt föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten,
samt till inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag å 57,000 kronor.

Riksdagen, som tillmäter ifrågavarande anslag en icke ringa betydelse ur
folkbildnings- och allmänt kulturell synpunkt och därför anser det vara av
vikt, att medelsbehovet för budgetåret 1932/1933 tryggas genom anslag av
riksdagen, bifaller Eders Kungl. Maj:ts förslag. Därest för framtiden Eders
Kungl. Majit skulle finna mera lämpligt att tillgodose förevarande ändamål
genom understöd av lotterimedel, har emellertid riksdagen intet att erinra
häremot.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till understöd åt föreningar, som anordna
god orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion av ifrågavarande
föreningars och orkestrars verksamhet anvisat för budgetåret 1932/
1933 ett extra anslag å 57,000 kronor.

236:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 240) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till folkliga
musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret
1932/1933 beviljat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 6,000
kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

237:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 241) föreslagit riksdagen att till befrämjande
av vissa i samband med biografväsendet stående ändamål för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag å 10,000 kronor att utgå
med den fördelning och enligt de närmare villkor, som av Eders Kungl.
Majit bestämmas.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till befrämjande av vissa i samband med biografväsendet
stående ändamål för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag
å 10,000 kronor att utgå med den fördelning och enligt de
närmare villkor, som av Eders Kungl. Majit bestämmas.

238:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 242), har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1932/1933 anvisat

Bihang till riksdagens ])rotokoll 1982. 14 sand. Nr S A.

8

114

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens studielån ett
extra förslagsanslag av 1,850 kronor,

dels ock till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år
1933 må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån, ett extra
anslag av 5,000 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

239:o) Beträffande vad Eders Kungl. Majit (punkt 243) föreslagit riksdagen
i fråga örn gymnastiska centralinstitutet kommer riksdagen att framdeles
anmäla sitt beslut.

240:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 244), har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understödjande
av gymnastik och idrott anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra
anslag av 120,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor,
att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

241 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 245) föreslagit riksdagen att till
understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn anvisa för budgetåret 1932/1933
ett extra reservationsanslag åv 6,000 kronor att utgå på de villkor, Eders
Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Majits förslag.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till understöd åt s. k. friluftsläger
för skolbarn anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 6,000 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna skäl
bestämma.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och
konst m. m.

242:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 246) föreslagit riksdagen att till
ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för
budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 35,000 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

Under en följd av år hava vid sidan av anslaget till utgivande av tidskrifter,
lärda verk och läroböcker beviljats särskilda anslag för vissa speciella
dylika verk.

Då det enligt min mening måste anses önskvärt att söka minska mängden
av smärre anslag under åttonde huvudtiteln och att därigenom erhålla

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

115

en större överskådlighet över de olika anslagsbehoven och en mer enhetlig
prövning av desamma, vill jag förorda, att det allmänna anslaget till tidskrifter,
lärda verk och läroböcker bestämmes till den storlek, som för ändamålet
prövas erforderlig och den statsfinansiella situationen medgiver, samt
att därefter alla specialanslag för liknande ändamål uteslutas ur riksstaten.

Från denna utgångspunkt anser jag mig nu böra föreslå, att de hittills
utgående anslagen till svenska fornskriftsällskapet, samfundet för utgivande
av handskrifter rörande Skandinaviens historia, svenska vitterhetssamfundet,
tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv», ordbok över Gotlands
folkmål samt verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium» icke
längre upptagas i riksstaten, men att däremot förstärkningsanslaget till tidskrifter,
lärda verk och läroböcker höjes.

Nämnda förstärkningsanslag utgår för innevarande budgetår, såsom tidigare
erinrats, med ett belopp av 20,000 kronor. Summan av de sex av
mig nyss omförmälda specialanslagen utgör 30,350 kronor. Därest förstärkningsanslaget
höjes till 35,000 kronor — vadan alltså till förfogande skulle
stå sammanlagt 185,000 kronor — innebär detta en minskning på riksstaten
med 15,350 kronor och alltså en motsvarande begränsning av möjligheten
att stödja de från allmän kultursynpunkt så betydelsefulla företag, varom
här är fråga, men dels torde detta för något år vara möjligt genom att
övriga från det s. k. lärdaverksanslaget utgående understöd underkastas viss
beskärning, dels vill jag uttala den förhoppningen, att när den statsekonomiska
situationen det''tillåter, det skall bliva möjligt att höja ifrågavarande
anslag till det belopp, som kan med hänsyn till föreliggande behov befinnas
erforderligt. Jag anser sålunda, att det tillsvidare synes möjligt att, efter
en noggrann prövning av samtliga ansökningar örn statsbidrag för här ifrågavarande
ändamål, inom denna ram bereda utrymme för skäligt understöd
även till de tidskrifter och lärda verk, för vilka nu särskilda anslag finnas
anvisade. I avseende å dispositionen av det s. k. lärdaverksanslaget vill jag
erinra, att de hittills utgående understöden hittills uteslutande avsett allenast
direkta tryckningskostnader. Jag anser det praktiskt och lämpligt, att understöd
må avse ej endast tryckningskostnader utan även andra för ett. vetenskapligt
arbete erforderliga direkta framställningskostnader, dock icke
sådana, som avse författarhonorar eller redaktionsarvoden.

Jag anser mig slutligen böra med några ord beröra frågan örn verket
»Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium.» Den av 1931 års riksdag
begärda utredningen giver vid handen, att av detta verk — trots mångårigt
intensivt arbete och stora bidrag från stat, kommuner och enskilda — ännu
mycket återstår. Verkets stora betydelse ur både konsthistorisk och allmän
kulturhistorisk synpunkt samt de stora personliga uppoffringar, som dess
utgivare personligen iklätt sig för detsamma, tala emellertid för, att detsamma
även i fortsättningen understödjes av statsmedel. Beloppet av detta
understöd synes då böra prövas för varje gång i jämförelse med övriga
ansökningar om statsbidrag.

Åtgärden att till ifrågavarande anslag hänföra de smärre anslag, som för
likartade ändamål hittills varit uppförda särskilt för sig på riksstaten, synes
riksdagen lämplig. Emellertid sor sig riksdagen med hänsyn till det nuvarande
ekonomiska läget nödsakad att för budgetåret 1932/1933, utöver vad
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, vidtaga ytterligare nedsättning av de för
här ifrågavarande ändamål avsedda anslagsmedlen. Riksdagen har den upp -

116

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

fattningen, att beträffande vissa arbeten, för vilkas utgivning statsunderstöd
för närvarande utgår, en nedsättning av understöden utan svårare
men kan ske, och att beträffande andra arbeten ett tillfälligt uppehåll i
utgivningen ej kan sägas medföra större olägenheter. Med hänsyn härtill
anser sig riksdagen kunna nedsätta förstärkningsanslaget till 20,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till ytterligare medel för utgivande
av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för budgetåret 1932/1933
anvisat ett extra anslag av 20,000 kronor.

243:o) Sedan 1931 års riksdag till understöd under tiden den 1 juli 1931
—den 30 juni 1934 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst
beviljat ett anslag av 60,000 kronor att efter grunder och på villkor, som
av Eders Kungl. Maj:t bestämdes, efter sakkunnigas hörande av Eders
Kungl. Maj:t fördelas mellan därav förtjänta vitterhetsidkare, samt därav
för budgetåret 1931/1932 såsom extra anslag anvisat 20,000 kronor, har nu
Eders Kungl. Majit (punkt 247) föreslagit riksdagen att av nämnda av 1931
års riksdag beviljade anslag å 60,000 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom
extra anslag anvisa 20,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det av 1931 års riksdag till
understöd under tiden den 1 juli 1931—den 30 juni 1934 åt inhemska
skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljade anslaget av 60,000
kronor att efter grunder och på villkor, som av Eders Kungl. Majit bestämdes,
efter sakkunnigas hörande av Eders Kungl. Majit fördelas mellan
därav förtjänta vitterhetsidkare, för budgetåret 1932/1933 såsom extra
anslag anvisat 20,000 kronor.

244:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 248) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ortnamnskommissionen
för bestridande av med ortnamnsundersökningarna i riket
förenade kostnader för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av
6,500 kronor att utgå med den närmare fördelning och enligt de villkor,
Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

245:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 249) föreslagit riksdagen att till bestridande
av med landsmålsundersökningarna i riket förenade kostnader för
budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 70,880 kronor att utgå i
enlighet med den närmare fördelning och enligt de grunder, Eders Kungl.
Majit kunde finna gott föreskriva.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till bestridande av med landsmålsundersökningarna
i riket förenade kostnader för budgetåret 1932/1933 anvisat ett
extra anslag av 70,880 kronor att utgå i enlighet med den närmare fördelning
och enligt de grunder, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

117

246:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, dels såsom
understöd åt docenten O. Ostergren för fortsatt utgivande av hans arbete
»Nusvensk ordbok» anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av

8.000 kronor,

dels ock för bestridande av kostnader för teknisk hjälp vid ordbokens
utgivning samt för böcker och materiel anvisat för samma budgetår ett extra
reservationsanslag av 4,000 kronor allt att utgå på de villkor, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott bestämma.

247:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 251) föreslagit riksdagen, att till
utredigering och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons
efterlämnade samlingar av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå på de
villkor, som av Eders Kungl. Majit bestämmas.

Under förutsättning att, på sätt departementschefen angivit, anslag för
ifrågavarande ändamål icke kommer att krävas för tiden efter budgetåret
1933/1934, anser sig riksdagen böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till utredigering och tryckning
av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade samlingar
av äldre svensk folkmusik anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor att utgå på de villkor, som av Eders Kungl.
Majit bestämmas.

248:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 252) föreslagit riksdagen att till främjande
av föreningen Pietas’ verksamhet under år 1932 anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 1,000 kronor under villkor att föreningen till
statens historiska museum med äganderätt överlämnar genom föreningens
försorg utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade
föremål.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet
under år 1932 anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av

1.000 kronor under villkor att föreningen till statens historiska museum med
äganderätt överlämnar genom föreningens försorg utförda fotografier, register
och beskrivningar över behandlade föremål.

249:o) Eders Kuugl. Majit har (punkt 253) föreslagit riksdagen att till främjande
av svenska naturskyddsföreningens verksamhet för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor att utgå under de villkor, som
av Eders Kungl. Majit bestämmas.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till främjande av svenska naturskyddsför -

118

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

eningens verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av

1.000 kronor att utgå under de villkor, som av Eders Kungl. Majit bestämmas.

250: o) Sedan 1928 års riksdag till magnetisk uppmätning av Sveriges
fastland beviljat ett belopp av 60,000 kronor samt av nämnda belopp anvisat
för ett vart av budgetåren 1928/1939 ett extra reservationsanslag av

10.000 kronor, har nu Eders Kungl. Majit (punkt 254) föreslagit riksdagen
att av omförmälda belopp av 60,000 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom
extra reservationsanslag anvisa 10,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1928 till magnetisk uppmätning
av Sveriges fastland beviljade beloppet av 60,000 kronor för budgetåret
1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av

10,000 kronor.

251:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 255) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff för budgetåret 1932/1933 anvisat
ett extra anslag av 3,000 kronor.

252 :o) Sedan 1929 års riksdag såsom understöd åt kontraktsprosten L. P.
R. Matsson för fullföljande under budgetåren 1929/1934 av hans Rosa-forskningar
beviljat ett belopp av 24,000 kronor, och riksdagen därav anvisat
för vart och ett av budgetåren 1929/1931 såsom extra anslag 4,800 kronor
ävensom för budgetåret 1931/1932 3,575 kronor att utgå under förutsättning,
att Matsson odelat ägnade sig åt dessa forskningar, samt på de villkor
i övrigt, Eders Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva, har nu Eders
Kungl. Majit (punkt 256) föreslagit riksdagen att av nämnda av 1929 års
riksdag beviljade anslag å 24,000 kronor för budgetåret 1932/1933 anvisa
såsom extra anslag 3,575 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det såsom understöd åt kontraktsprosten
L. P. R. Matsson för fullföljande under budgetåren 1929/1934 av
hans Rosa-forskningar beviljade anslaget å 24,000 kronor för budgetåret
1932/1933 anvisat såsom extra anslag 3,575 kronor.

253:o) Sedan 1931 års riksdag till understöd åt doktor Paul Rosenius
för fullföljande under budgetåren 1931/1937 av hans arbete »Sveriges fåglar
och fågelbon» beviljat ett belopp av 24,000 kronor och därav för budgetåret
1931/1932 såsom extra anslag anvisat ett belopp av 4,000 kronor,
har nu Eders Kungl. Majit (punkt 257) föreslagit riksdagen att av nämnda
av 1931 års riksdag beviljade belopp av 24,000 kronor för budgetåret 1932/1933
anvisa såsom extra anslag ett belopp av 4,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det av 1931 års riksdag till under -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

119

stöd åt doktor Paul Rosenius för fullföljande under budgetåren 1931/1937
av hans arbete »Sveriges fåglar och fågelbon» beviljade beloppet av 24,000
kronor för budgetåret 1932/1933 anvisat såsom extra anslag ett belopp av

4,000 kronor.

254:o) Sedan 1931 års riksdag såsom understöd åt stationsinspektoren
Karl Tirén för fullföljandet och avslutandet av hans samlings- och forskningsarbete
beträffande lapparnas musik beviljat ett belopp av 9,000 kronor
och därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra anslag anvisat 3,000
kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva,
har nu Eders Kungl. Majit (punkt 258) föreslagit riksdagen att av
nämnda av 1931 års riksdag beviljade anslag å 9,000 kronor för budgetåret
1932/1933 såsom extra anslag anvisa 3,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det såsom understöd åt stationsinspektoren
K. Tirén för fullföljandet och avslutandet av hans samlingsoch
forskningsarbete beträffande lapparnas musik beviljade anslaget å 9,000
kronor för budgetåret 1932/1933 såsom extra anslag anvisat 3,000 kronor.

255:o) Sedan 1931 års riksdag till bestridande av kostnaderna för hållande
av en internationell konsthistorisk kongress i Stockholm år 1933 beviljat
ett anslag av 15,000 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra
reservationsanslag anvisat 5,000 kronor, har nu Eders Kungl. Majit (punkt
259) föreslagit riksdagen att av nämnda av 1931 års riksdag beviljade anslag
av 15,000 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag
anvisa 5,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till bestridande av kostnaderna
för hållande av en internationell konsthistorisk kongress i Stockholm
år 1933 beviljade anslaget av 15,000 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom
extra reservationsanslag anvisat 5,000 kronor.

256:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 260) föreslagit riksdagen att av det
såsom bidrag till kostnaderna för Sveriges deltagande i det s. k. andra internationella
polaråret av 1931 års riksdag beviljade beloppet av 100,000 kronor
anvisa för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag återstående
beloppet 50,000 kronor.

Efter vunna upplysningar om de utfästelser, som av andra länder gjorts
om deltagande i förevarande undersökningar, och med hänsyn till de konsekvenser,
ett tillbakaträdande från Sveriges sida skulle kunna medföra,
anser sig riksdagen böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag, varvid riksdagen
förutsätter, att det planerade allmänna deltagandet i polaråret kommer
till stånd.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det såsom bidrag till kostnaderna
för Sveriges deltagande i det s. k. andra internationella polaråret av 1931

120

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

års riksdag beviljade beloppet av 100,000 kronor anvisat för budgetåret
1932/1933 såsom extra reservationsanslag återstående beloppet 50,000
kronor.

Diverse.

257 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 261) föreslagit riksdagen att minska
det i riksstaten under åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar, nu 55,000 kronor, med 15,000 kronor
till 40,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under åttonde
huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar,
nu 55,000 kronor, med 15,000 kronor till 40,000 kronor.

258:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 262) föreslagit riksdagen att minska
det i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget
till extra utgifter, nu 150,000 kronor, med 10,000 kronor till 140,000
kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under åttonde
huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, nu

150.000 kronor, med 10,000 kronor till 140,000 kronor.

259:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 263) föreslagit riksdagen att höja
det i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget
till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 300,000 kronor (därav till
domkapitlens expeditioner högst 37,500 kronor), med 20,000 kronor till

320.000 kronor (därav till domkapitlets expeditioner högst 37,500 kronor).

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits

förslag, får anmäla, att riksdagen höjt det i riksstaten under åttonde huvudtiteln
uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser,
ved m. m., nu 300,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst
37,500 kronor), med 20,000 kronor till 320,000 kronor (därav till domkapitlens
expeditioner högst 37,500 kronor).

260:o) Beträffande Eders Kungl. Majits förslag (punkt 264) angående det
ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer riksdagen att
framdeles meddela sitt beslut.

261:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 267) föreslagit riksdagen att för
beredande av tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem järn -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

121

förliga befattningshavare för budgetåret 1932/1933 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

I anledning av Eders Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning
angående tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem
jämförliga befattningshavare har riksdagen den 10 sistlidne februari, såvitt
angår dylika befattningshavare, tillhörande institutioner under åttonde huvudtiteln,
dels beslutat, att till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte,
tekniska läroverken i Örebro, Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna
i Norrköping och Borås samt elektrotekniska fackskolan i Västerås
skola under budgetåret 1932/1933 utgå tillfälliga lönetillägg enligt enahanda
bestämmelser som för budgetåret 1931/1932; dels ock förklarat, att i fråga
örn tillerkännande av tillfälliga lönetillägg åt icke-ordinarie befattningshavare
skall för budgetåret 1932/1933 gälla vad i sådant hänseende blivit för
budgetåret 1931/1932 beslutat.

I anslutning härtill skall under åttonde huvudtiteln ett extra förslagsanslag
uppföras för ändamålet. Mot det av Eders Kungl. Maj:t härför beräknade
beloppet, 4,600 kronor, har riksdagen icke något att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för beredande av tillfälligt
lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
för budgetåret 1932/1933 under åttonde huvudtiteln anvisat ett extra förslagsanslag
av 4,600 kronor.

262:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,
som icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke
ifrågasatts.

Riksdagen får anmäla, att samtliga de ordinarie anslag under åttonde
huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, i riksstaten för
budgetåret 1932 1933 upptagits med oförändrade belopp.

Stockholm den 15 april 1932.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1982. 14 sami. Nr 8 A.