Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
1
Nr 7 A.
Godkänd av första kammaren den 22 april 1932.
Godkänd av andra kammaren den 22 april 1932.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl.
Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande
utgifterna för budgetåret 1932/1933 under riksstatens
sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet,
jämte i dessa ämnen1 väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 7.)
Till Konungen.
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1932/1933 har
Eders Kungl. Majit i avseende å sjunde huvudtiteln, innefattande anslagen
till finansdepartementet, upptagit ordinarie anslaget till departementschefen
med oförändrat belopp, 24,000 kronor.
Beträffande detta ärende kommer riksdagen att framdeles meddela sitt
beslut.
2:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 1 av det vid
statsverkspropositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden
den 4 januari 1932) har riksdagen till bestridande av kostnaderna
inom finansdepartementet för ökad föredragning i regeringsrätten
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 22,500 kronor.
De centrala ämbetsverken m. m.
3:o) Eders Kungl. Majit bar föreslagit riksdagen (punkt 2) att
dels godkänna följande stat för kammarkollegium, att tillämpas från och
med den 1 juli 19321
Bihang lill riksdagens protokoll 1932. U sami. Nr 7 A.
1
2 Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 242,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
.................................................................................... » 38,900
Summa kronor 281,400
dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till kammarkollegium, nu
285,400 kronor, med 4,000 kronor till 281,400 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag, får
alltså anmäla, att riksdagen
dels godkänt följande stat för kammarkollegium, att tillämpas från och
med den 1 juli 1932:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......kronor 242,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
............................................ » 38,900
Summa kronor 281,400;
dels ock minskat ordinarie förslagsanslaget till kammarkollegium, nn
285,400 kronor, med 4,000 kronor till 281,400 kronor.
4:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt
3) har riksdagen
dels godkänt följande stat för mynt- och justeringsverket, att tillämpas
från och med budgetåret 1932/1933:
Stat.
A. Avlöningsstat m. m.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag----kronor 65,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslags -
anslag ................................................ » 59,900
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................... » 1,600
Arvoden till kontrollstämplingsförrättare, förslagsanslag » 23,500
Avlöningar till verkmästare, förmän och arbetare, förslagsanslag
.......................................... » 175,000
Pensioner, förslagsanslag ................................ » 6,000
B. Omkostnadsstat.
övriga kostnader för driften, förslagsanslag.............. » 71,000
Summa kronor 402,000;
dels ock minskat ordinarie förslagsanslaget till mynt- och justeringsverket,
nu 404,500 kronor, med 2,500 kronor till 402,000 kronor.
3
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
5:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 4) Ilar
riksdagen för mynt- och justeringsverkets verksamhet för budgetåret 1932/
1933 anvisat ett extra anslag av 22,900 kronor.
6:o) Eders Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen (punkt 5) att till kammarrättens
verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av
135,000 kronor.
Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Marits förevarande
förslag, förväntar emellertid, att statens organisationsnämnd snarast möjligt
upptager kammarrättens organisation till granskning.
Riksdagen har alltså till kammarrättens verksamhet för budgetåret 1932/
1933 anvisat ett extra anslag av 135,000 kronor.
7:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 6) har riksdagen
till ersättningar åt särskilda ledamöter i kammarrätten vid handläggning
av mål angående fastighetstaxering och virkestaxering för budgetåret 1932/
1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor.
8:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt
7) har riksdagen till upprätthållande av statistiska centralbyråns verksamhet
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,300
kronor.
9io) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 8) att till avlöningar
åt personal vid 1930 års allmänna folkräkning för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 170,500 kronor.
Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot det föreliggande förslaget,
har alltså till avlöningar åt personal vid 1930 års allmänna folkräkning
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av
170,500 kronor.
101 o) I anledning av Eders Kungl. Majits förslag (punkt 9) har riksdagen
höjt ordinarie förslagsanslaget till sparbanksinspektionen, nu 75,000
kronor, med 5,000 kronor till 80,000 kronor.
Illo) I överensstämmelse med vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen
(punkt 10) har riksdagen höjt ordinarie förslagsanslaget till tillsyn
över sparbankernas förvaltning, nu 200,000 kronor, med 10,000 kronor, till
210,000 kronor.
12:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 11) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till upprätthållande
av riksräkenskapsverkets verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisat
ett extra anslag av 16,700 kronor.
4
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
13:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 12) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till allmänna civilförvaltningens lönenämnd för budgetåret 1932/1933
anvisat ett extra anslag av 20,000 kronor.
14:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till statens bostadsnämnd
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 8,000 kronor.
15:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) bar riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlönande
av statens tryckerisakkunnige jämte ''erforderliga biträden m. m. för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra anslag av 26,700 kronor.
Skatteomkostnader.
16:o) Eders Kungl. Majit bar föreslagit riksdagen (punkt 15) att
dels besluta, att antalet ordinarie befattningar vid tullverket jämte de
för vederbörande befattningshavare avsedda lönegrader skall bestämmas i
enlighet med vad av departementschefen föreslagits,
dels för budgetåret 1932/1933 för tullverket godkänna följande
Ordinarie stat.
A. Avlöningsstat.
Generaltullstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
............................................................. kr. 537,900
Arvode till tullverkets ombudsman ............... » 2,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag....................... » 140,000
kr. 679,900
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
anslag..................................................................... kr. 10,792,180
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............... » 200,000
5
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
Arvoden till två laboratorieföreståndare å högst
l, 000, respektive 500 kronor för år räknat kronor 1,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag........................................ » 1,832,000 kr. 12,825,680
B. Indragningsstat.
Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat ....................... kr. 14,154
C. Pensionsstater.
Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag.
................................................................... kr. 1,000,000
Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och
barn, förslagsanslag ........................................ » 25,000
Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning
för mistade andelar av avlöning
vid vakanta tjänster ........................................ » 13,000 kr, 1,038,000
D. Omkostnadsstat.
Kostnader för avdömande av tullmål, förslagsanslag
................................................................ kr. 37,300
Resekostnads- och traktamentsersättningar
m. m., förslagsanslag .................................... » 320,000
Hemliga utgifter.................................................... » 2,000
Övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag » 1,509,666 kr. 1,868,966
Summa förslagsanslag kr. 16,426,700,
dels i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget för tullverket till ett
mot statens slutsumma svarande belopp av 16,426,700 kronor,
dels förklara, att sådan å den 31 december 1922 gällande ordinarie stat
kvarstående tjänsteman vid tullverket, som ej anmält sig icke vilja övergå
på den nya staten, må under budgetåret 1932/1933 komma i åtnjutande av
tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket Eders Kungl. Majit, efter förslag
av generaltullstyrelsen, prövar stå i lämpligt förhållande till den tjänstgöring,
som må komma att krävas av vederbörande, eller Eders Kungl.
Majit eljest kan finna skäligt, dock icke i något fall till högre belopp för
år räknat, än som genom kungörelsen den 22 juni 1921 (nr 444) angående
tillfälliga lönetillägg åt viss personal vid tullverket för år 1922 blivit bestämt,
dels ock medgiva, att Eders Kungl. Majit må, utan hinder av bestämmelserna
i § 1 förordningen den 15 november 1912 (nr 298) örn provianteringsfrilager,
meddela staden Marstrand fortsatt tillstånd att åtnjuta proVianteringsfrilagersrätt,
ehuru i staden icke kommer att finnas tullkammare
under tullförvaltares överinseende.
6
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
I samband med Eders Kungl. Maurts förevarande förslag har riksdagen
till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, likalydande motioner,
1:74 och 11:105, vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Eders Kungl.
Maj:ts förslag örn ändring av tullkammaren i Marstrand till tullstation,
varjämte framhållits, att vid bifall till motionärernas förslag det av Eders
Kungl. Majit i detta sammanhang begärda medgivandet beträffande fortsatt
provianteringsfrilagersrätt för Marstrand icke torde behöva lämnas.
Vad till en början angår avlöning sstaten för generaltullstyrelsen, har
departementschefen först ingått på den av 1926 års besparingssakkunniga
på sin tid väckta frågan örn minskning av antalet byråer inom styrelsen,
med vilken frågas definitiva avgörande hittills fått anstå dels i avbidan
på att ledigheter skulle uppstå å vissa byråchefsbefattningar inom styrelsen
och dels till följd av att en del särskilt arbetskrävande uppgifter under
senare år åvilade styrelsen i fråga. Då sistnämnda omständighet icke
längre ansetts stå i vägen för frågans upptagande och då numera byråchefstjänsten
å styrelsens revisionsbyrå uppehälles medelst förordnande samt
byråchefen å kanslibyrån uppnått pensionsåldern, ehuru han på grund av
Eders Kungl. Maj:ts beslut ännu kvarstår i tjänst, har departementschefen,
i likhet med generaltullstyrelsen och i överensstämmelse med det
önskemål, som kom till uttryck i 1931 års riksdagsskrivelse nr 7 A, punkt
18, funnit tiden nu vara inne att företaga frågan till avgörande.
Av den uttömmande utredning, som beträffande denna fråga numera slutförts,
synes framgå, att en ändring av den gällande byråorganisationen skulle
ur olika synpunkter komma att visa sig mindre ändamålsenlig. De skäl,
som i skilda hänseenden åberopats mot sammanslagning på ena eller andra
sättet av styrelsens byråer, har riksdagen sålunda funnit utgöra anledning
till att styrelsens nuvarande byråorganisation bibehålies oförändrad.
Departementschefen har härefter upptagit den sedan en längre tid tillbaka
svävande frågan rörande omläggning av styrelsens statistiska avdelnings
arbete med den officiella handelsstatistiken, beträffande vars organisation
generaltullstyrelsen nu med biträde av en särskild tillkallad sakkunnig
åvägabragt förnyad utredning. Denna utredning, som förutsätter,
att extraheringen av de statistiska primäruppgifterna alltjämt skall utföras
inom generaltullstyrelsen, utmynnar i förslag örn införande vid detta arbete
av maskinell arbetsmetod med användande av automatiska sorterings- och
räknemaskiner.
Enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, skulle arbetsmetoden i fråga
vara väl lämpad för handelsstatistiken och medföra betydande tekniska
fördelar. Genom dess införande skulle sålunda möjlighet öppnas till ett
hastigare färdigställande av månadsstatistiken över handeln, så att denna
statistik skulle kunna publiceras tidigare än för närvarande och utförandet
av statistiska specialutredningar skulle även underlättas. Kommerskollegium,
som omhänderhar handelsstatistikens vidare bearbetning och publicering,
7
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
har också i utlåtande i ärendet vitsordat, att den föreslagna organisationen
synes bliva till stort gagn för de intressen, kollegium har att tillvarataga.
I betraktande härav och med hänsyn till att arbetsmetoden jämväl ur
kostnadssynpunkt är fördelaktigare än den nuvarande, har riksdagen även
i denna del ansett sig böra bifalla vad Eders Kungl. Majit föreslagit. Riksdagen
vill emellertid hava uttalat sin förväntan, att genom arbetsmetodens
införande överflödig personal beredes annan tjänstgöring inom tullverket,
i den mån tillfällen därtill givas.
Mot beräkningen av den föreslagna avlöningsstaten för generaltullstyrelsen
har riksdagen icke haft något att erinra.
Vidkommande så avlöningsstaten för tullstaten har vid behandlingen av
denna stat till prövning upptagits frågan örn förändring av tullkammaren
i Marstrand till tullstation, i avbidan på vilken frågas avgörande tullförval
tar t jönsten därstädes jämlikt Eders Kungl. Majits beslut den 10 oktober
1924 uppehälles allenast medelst förordnande tillsvidare.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, väcktes frågan örn indragning av
berörda tullkammare av 1914 års tullkommission i dess år 1919 avgivna
betänkande angående omorganisation av tullverket. I den proposition (nr 89)
angående tullverkets omorganisation, Eders Kungl. Majit framlade för 1922
års riksdag, förordade emellertid föredragande departementschefen, att tullkammaren
bibehölles tillsvidare, så länge rörelsen därstädes icke i en närmare
framtid visade stillastående eller tillbakagång. Vad sålunda uttalats
föranledde ej erinran från riksdagens sida. Då under senare år denna fråga
varit föremål för statsmakternas bedömande, har avgörandet av densamma
ansetts böra uppskjutas, bland annat, i avvaktan på den utveckling, provianteringsfrilagerrörelsen
i staden kunde komma att uppnå.
I frågan hava — enligt vad statsrådsprotokollet utvisar — delade meningar
gjort sig gällande.
Sålunda har indragningen avstyrkts av kommerskollegium, lantbruksstyrelsen,
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, stadsfullmäktige i Marstrand
och vissa näringssammanslutningar.
Eders Kungl. Majit har emellertid i överensstämmelse med generaltullstyrelsens
åsikt framlagt förslag örn tullkammarens ersättande med en tullstation,
i samband varmed tullförvaltartjänsten skulle indragas och tullförvaltningen
ställas under ledning av en tullmästare.
Såsom ovan nämnts, har i två inom riksdagen väckta motioner hemställts
örn avslag å Eders Kungl. Majits förslag.
Vid den prövning, riksdagen ägnat denna fråga, har riksdagen i likhet
med departementschefen konstaterat, att vissa skäl tala för ifrågavarande
tullkammares förändring till tullstation. Den alltjämt mycket obetydliga
rörelsen vid tullkammaren synes särskilt utgöra anledning för en dylik
förändring. Enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, utgjorde sålunda
den debiterade uppbörden av tullmedel under åren 192G—1930 i medel
-
8
Eiksdagens skrivelse Nr 7 A.
tal allenast omkring 4,725 kronor om året oell av andra medel inflöto under
sagda tid i genomsnitt omkring 1,600 kronor årligen.
Å andra sidan visa emellertid de i statsrådsprotokollet lämnade uppgifterna,
att den debiterade uppbörden av tullmedel, örn man bortser från
ett år, nämligen år 1930, varit i ständigt stigande. Från att hava uppgått
till 2,293 kronor år 1926 bär sålunda uppbörden för åren 1927—1929
utgjort respektive 5,016, 5,S76 och 7,403 kronor. Att tulluppbörden år 1930
nedgick till blott 3,073 kronor torde icke kunna tagas som bevis för en
under normala förhållanden sjunkande uppbörd. Debiterad uppbörd av
andra medel än tullmedel har alltsedan 1927 visat en stigande tendens
eller från 1,343 kronor år 1927 till 1,951 kronor år 1930.
Med beaktande härav har riksdagen redan av denna anledning ansett
det kunna ifrågasättas, huruvida tidpunkten ännu är inne för denna
frågas definitiva avgörande.
Riksdagen vill i detta sammanhang erinra örn, att generaltullstyrelsen
så sent som den 26 september 1927 i skrivelse till Eders Kungl. Majit anförde
såsom skäl för tullkammarens bibehållande, bland annat, att det vore
tvivelaktigt, huruvida icke den ifrågasatta förändringen till tullstation
skulle medföra ökade kostnader för statsverket i stället för besparing, i
det att statsverket skulle få vidkännas dels kostnaderna för hyra av lokaler
för tullstationen, dels de kostnader, som uppkomme, då vid förekommande
behov tulltjänsteman måste beordras från Göteborg till verkställande
av tullbehandlingar i Marstrand. Frågan örn konsekvenserna i berörda
hänseende synes riksdagen ännu icke vara fullt utredd.
Några direkta besparingssynpunkter lära dock icke kunna läggas å denna
fråga. Detta har ej heller gjorts vare sig av Eders Kungl. Majit eller
i ärendet hörda myndigheter och näringssammanslutningar. Tvärtom
hava stadsfullmäktige i Marstrand och motionärerna framhållit, att,
örn tullförvaltaren i Marstrand bomme att bibehållas och därvid erhölle
chefskap över kustbevakningen i Marstrands tulldistrikt, en besparing
skulle kunna erhållas för statsverket, då därigenom resekostnader för
tullförvaltare från annat distrikt skulle bortfalla.
Då härtill kommer, att en förändring av tullkammaren i Marstrand till
tullstation skulle — på sätt från skilda håll påpekats — medföra ökade
kostnader och andra olägenheter för fiskeri- och sjöfartsnäringen, har
riksdagen funnit, att med avgörandet av nu berörda fråga bör tillsvidare
anstå. Tullförvaltartjänsten torde sålunda alltjämt böra uppehållas på
förordnande och Marstrand fortfarande liksom hittills åtnjuta provianteringsfrilagersrätt.
Ett uppskov med denna frågas avgörande utgör givetvis ej hinder för
annan eller andra tullkammares förändring till tullstationer, därest skäl
därtill föreligga.
Vad härefter angår frågan örn ny klassificering av vissa tullkamrar,
innebär nu förevarande förslag i förhållande till gällande klassindelning
9
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
uppfattning av tullförvaltningen i Stockholms frihamn från klass 1 B till
klass 1 A, av tullkamrarna i Södertälje och Västerås från klass 3 till klass
2 samt av tullkammaren i Ronneby från klass 4 till klass 3, ävensom nedflyttning
av tullkamrarna i Lund och Charlottenberg från klass 2 till
klass 3.
De sålunda föreslagna ändringarna ifråga örn tullkamrarnas inplacering
i olika klasser har riksdagen ansett sig böra bifalla.
Det av Eders Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget till gersonalförteckning
skiljer sig, vad lokaltullförvaltningen beträffar, endast i så måtto från
personalförteckningen för budgetåret 1931/1932, att, dels i enlighet med
vad i det föregående omnämnts rörande tullkammarens i Marstrand förändring
till tullstation, antalet tullförvaltartjänster av klass 4 minskats
med 1, eller till 6, och antalet tullmästartjänster ökats med 1, eller till
23, dels ock på grund av de föreslagna förändringarna i fråga örn vissa
tullanstalters klassificering antalet tullförvaltartjänster av klass 1 A ökats
med 1 och antalet tullförvaltartjänster av klass 3 likaledes ökats med 1,
under det att antalet tullförvaltartjänster av klass 1 B minskats med 1
och antalet tullförvaltartjänster av klass 4 minskats med ytterligare 1.
Antalet tullförvaltartjänster i de olika klasserna skulle alltså utgöra: 6 i
klass 1 A, 7 i klass 1 B, 17 i klass 2, 20 i klass 3 och 5 i klass 4.
Då riksdagen, såsom nämnts, funnit, att med avgörande av frågan om
tullkammarens i Marstrand förändring till tullstation bör tills vidare anstå,
bör antalet tullförvaltartjänster av klass 4 fastställas till 6 och antalet
tullmästartjänster upptagas till oförändrat antal eller till 22. I övrigt
har riksdagen ansett sig böra ansluta sig till berörda förslag.
Eders Kungl. Maj:ts förslag att personalförteckningen för kustbevakningen
för nästkommande budgetår bibeliålles oförändrad samt örn vissa
ändringar i fråga om gränsbevakningens organisation har ej heller givit
riksdagen anledning till erinran.
Vad slutligen angår Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn beräkningen
av de å avlöningsstaten för tullstaten uppförda särskilda anslagen, indragning
sstaten, pensionsstaterna och omkostnadsstaten, har riksdagen
funnit sig böra vidtaga allenast den ändring, att posten till löner till ordinarie
tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning
med hänsyn till riksdagens ståndpunkt i fråga örn bibehållande
av tullkammaren i Marstrand höjes nied i runt tal 1,000 kronor eller från
]0,693,800 kronor till 10,694,800 kronor, i följd varav förslagsanslaget till
tullverket skulle upptagas med 16,427,700 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts och då riksdagen i övrigt ej
haft något att erinra mot vad Eders Kungl. Majit under förevarande
punkt föreslagit riksdagen, får riksdagen anmäla, att riksdagen i anledning
av Eders Kungl. Majits förslag och ovanberörda motioner, 1:74 och
11:105,
dels beslut it, att antalet ordinarie befattningshavare vid tullverket
Biliana lill riksdagens protokoll 1932. l''i sami■ Nr 7 A. -
10
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
jämte de för vederbörande befattningshavare avsedda lönegrader skall bestämmas
i enlighet med vad ovan angivits;
dels för budgetåret 1932/1938 för tullverket godkänt följande
Ordinarie stat.
A. Avlöning sstat.
Generaltullstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.
................................................................... kr.
Arvode till tullverkets ombudsman ................ »
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag ............................ »
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.
........................................................... kr. 10,793,180
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............ » 200,000
Arvoden till två laboratorieföreståndare å
högst 1,000, respektive 500 kronor för år
räknat ........................................................ » 1,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m„ förslagsanslag........................ » 1,832,000 kr< 12,826,680
B. Indragning sstat.
Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat ..................... kr. 14,154
C. Pensionsstater.
Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag.
............................................................. kr.
Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och
barn, förslagsanslag ................................... *
Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning
för mistade andelar av avlöning
vid vakanta tjänster ...................................»
D. Omkostnadsstat.
Kostnader för avdömande av tullmål, förslagsanslag
............................................................ kr. 37,300
Resekostnads- och traktamentsersättningar
m. m., förslagsanslag .................................. » 320,000
Hemliga utgifter............................................... » 2,000
övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag » 1,509,666 kr. 1,868,966
1,000,000
25.000
13.000 kr. 1,038,000
537,900
2,000
140,000 kr. 679.900
Summa förslagsanslag kr. 16,427,700;
11
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
dels i riksstaten uppfört ordinarie förslagsanslaget för tullverket till
ett mot statens slutsumma svarande belopp av 16,427,700 kronor;
dels ock förklarat, att sådan å den 31 december 1922 gällande ordinarie
stat kvarstående tjänsteman vid tullverket, som ej anmält sig icke vilja
övergå på den nya staten, må under budgetåret 1932/1933 komma i åtnjutande
av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket Eders Kungl. Maj:t, efter
förslag av generaltullstyrelsen, prövar stå i lämpligt förhållande till den
tjänstgöring, som må komma att krävas av vederbörande, eller Eders
Kungl. Maj:t eljest kan finna skäligt, dock icke i något fall till högre
belopp för år räknat, än som genom kungörelsen den 22 juni 1921 (nr 444)
angående tillfälliga lönetillägg åt viss personal vid tullverket för år 1922
blivit bestämt.
17:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att till
särskilda åtgärder för bekämpande genom tullverkets försorg av olovlig
införsel av spritdrycker m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
reservationsanslag av 750,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av
rusdrycksmedel.
I sin skrivelse nr 7 A, punkt 19, anförde 1931 års riksdag, bland annat,
att riksdagen i likhet med departementschefen ansåge, att verksamma
åtgärder för spritsmugglingens bekämpande vore av behovet påkallade.
I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag anvisade ock riksdagen det av
Eders Kungl. Majit då äskade reservationsanslaget å 600,000 kronor.
Allmänt är känt, att den organiserade smugglingen av spritdrycker alltjämt
bedrives i avsevärd omfattning, och medels anvisande för dess bekämpande
är därför fortfarande av behovet påkallat.
Den plan i nu ifrågavarande hänseende, departementschefen framlagt,
har icke givit riksdagen anledning till erinran.
Då riksdagen likaledes funnit sig böra bevilja det av Eders Kungl. Majit
äskade anslagsbeloppet samt ansett anslaget böra, såsom för närvarande
är fallet, utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, får riksdagen alltså
anmäla, att riksdagen till särskilda åtgärder för bekämpande genom tullverkets
försorg av olovlig införsel av spritdrycker m. m. för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 750,000 kronor, att utgå
av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
18:o) Beträffande Eders Kungl. Majits förslag angående anslag till kontroll
å tillverkningsavgifter (punkt 18) kommer riksdagen att framdeles
meddela sitt beslut.
19io) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 19) har riksdagen
minskat ordinarie förslagsanslaget till stämpelomkostnader, nu
350,000 kronor, med 15,000 kronor, till 335,000 kronor.
12
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
20:o) Eders Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen (punkt 20) att minska
ordinarie förslagsanslaget till kostnader för årlig taxering, nu 8,400,000
kronor, med 200,000 kronor till 3,200,000 kronor.
Av skäl, departementschefen anfört, anser ock riksdagen att en beskärning
av det för nu ifrågavarande ändamål beviljade anslaget bör kunna
ske. Utan risk för taxeringsarbetets beböriga skötsel synes emellertid
anslaget kunna nedsättas till ett lägre belopp än Eders Kungl. Majit ifrågasatt.
Riksdagen har bestämt anslaget till 3,000,000 kronor och förutsätter
härvid, att något överskridande av anslaget icke kommer att äga rum.
Riksdagen har alltså minskat ordinarie förslagsanslaget till kostnader
för årlig taxering, nu 3,400,000 kronor, med 400,000 kronor till 3,000,000
kronor.
Ersättningar för särskilda förmåner och rättig''
heter m. m.
21 io) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 22) har riksdagen
i riksstaten uppfört ordinarie anslaget till ersättning till vissa städer
och köpingar för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel med
1,090,236 kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
22:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 23) att till inlösen
av och ersättning för skattefrälseräntor samt avlösning av frälseskatteräntor
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av
40.000 kronor.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot vad Eders Kungl.
Majit under förevarande punkt föreslagit, har alltså till inlösen av och
ersättning för skattefrälseräntor samt avlösning av frälseskatteräntor för
budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.
23io) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 24) att minska
ordinarie förslagsanslaget till bidrag till skattetyngda kommuner, nu
5.600.000 kronor, med 300,000 kronor till 5,300,000 kronor.
Då Eders Kungl. Majits förslag icke givit riksdagen anledning till erinran,
har riksdagen minskat ordinarie förslagsanslaget till bidrag
till skattetyngda kommuner, nu 5,600,000 kronor, med 300,000 kronor till
5.300.000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
13
Diverse.
24:o) I anledning av Eders Kungl. Majits därom gjorda framställning
(punkt 25) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till bestridande av staten åliggande kommunala och andra utskylder
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.
25:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) bar riksdagen
såsom bidrag till svenska stadsförbundet för budgetåret 1932/1933 anvisat
ett extra anslag av 2,000 kronor.
26:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 27) har riksdagen såsom bidrag till svenska landskommunernas
förbund för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 2,000 kronor.
27:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt
28) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
såsom bidrag till internationella statistiska institutets permanenta byrå
i Haag för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.
28:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 29) bar riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till internationella byrån i Paris för mått och vikt
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 1,000 kronor.
29:o) På grund av vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt
30) bar riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
såsom bidrag till internationella tulltariffbyrån i Bryssel för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 3,300 kronor.
30:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 31) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för fortsatt utgivande
av kammarrättens årsbok för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra
förslagsanslag av 5,000 kronor.
31 :o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Majits därom gjorda framställning
(punkt 32) bar riksdagen minskat ordinarie förslagsanslaget till
rese- och traktamentspenningar, nu 30,000 kronor, med 10,000 kronor, till
20,000 kronor.
32:o) Beträffande Eders Kungl. Majits förslag (punkt 33) angående anslag
till tryckningskostnader kommer riksdagen att i särskild skrivelse
meddela sitt beslut.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1U sami. Nr 7 A. 3
14
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
33:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) kar riksdagen
minskat ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, nu 60,000
kronor, med 10,000 kronor till 50,000 kronor.
34:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
37) kar riksdagen, i likliet med vad för innevarande kudgetår ägt rum,
till kestridande av kostnader för avlöning sförhöjningar åt vissa icke-ordinarie
befattningshavare inom den civila statsförvaltningen för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.
Övriga ordinarie anslag.
35:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
kudgetår äro uppförda under sjunde liuvudtiteln, kar någon ändring
icke ifrågasatts.
Kiksdagen har i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppfört samtliga de
ordinarie anslag under sjunde huvudtiteln, vilka icke här ovan klivit särskilt
omförmälda, med oförändrade belopp.
Stockholm den 22 april 1932.
Med undersåtlig vördnad.
321278. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.