Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
1
Nr 6 A.
Godkänd av första kammaren den 16 mars 1932.
Godkänd av andra kammaren den 16 mars 1932.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa
av Kungl. Majit i statsverkspropositionen gjorda
framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1932i1933 under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande
anslagen till kommunikationsdepartementet.
(Statsutskottets utlåtande nr 6.)
Till Konungen.
Departementet.
l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har
Eders Kungl. Maj:t i avseende å sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen
till kommunikationsdepartementet, upptagit ordinarie anslaget till departementschefen
med oförändrat belopp, 24,000 kronor.
Beträffande detta ärende kommer riksdagen att framdeles under riksdagen
anmäla sitt beslut.
2:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 1 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 4 januari 1932) föreslagit
riksdagen att dels upptaga det ordinarie förslagsanslaget till departementets
avdelning av Eders Kungl. Majlis kansli med oförändrat belopp
177,000 kronor; dels ock medgiva, att föredraganden i regeringsrätten för mål
från kommunikationsdepartementet, andre kanslisekreteraren i Kungl. Majlis
kansli Edvard Karl Samuel Söderberg må från och med ingången av budgetåret
1932/1933, så länge han innehar förordnande såsom föredragande i regeringsrätten,
uppbära avlöning enligt lönegraden B 28 i avlöningsreglementet
för statsdepartement m. fl. verk.
Med hänsyn till de av departementschefen åberopade omständigheterna
har riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag om andre
Bihang Ull riksdagens protokoll 1932. 14 sami. Nr 6 A.
019 32
2 Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
kanslisekreteraren Söderbergs avlöningsförmåner under förordnande såsom
föredragande i regeringsrätten. Då Eders Kungl. Maj.ts förevarande förslag
i övrigt ej givit riksdagen anledning till erinran, får riksdagen anmäla, att
riksdagen dels upptagit det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli med oförändrat belopp 177,000 kronor; dels ock
medgivit, att föredraganden i regeringsrätten för mål från kommunikationsdepartementet,
andre kanslisekreteraren i Eders Kungl. Maj:ts kansli Edvard
Karl Samuel Söderberg må från och med ingången av budgetåret 1932/1933,
så länge han innehar förordnande såsom föredragande i regeringsrätten, uppbära
avlöning enligt lönegraden B 28 i avlöningsreglementet för statsdepartement
m. 11. verk.
3:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till extra byråchef för
tekniska ärenden för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 12,000
kronor.
4:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ökad föredragning i
regeringsrätten för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 13,500
kronor.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
5:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj.ts förslag (punkt 4) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag
av 45,000 kronor.
6:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
inspektionsverksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra
anslag av 46,500 kronor.
7:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 6) föreslagit riksdagen att till expenser
i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
anslag av 64,500 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Majlis förevarande
förslag, har till expenser i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra anslag av 64,500 kronor.
8:o) I enlighet med Eders Kungl. Majda förslag (punkt 7) har riksdagen
i riksstaten uppfört det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt medlemmar
av väg- och vattenbyggnadskåren utan angivet belopp.
9:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 8) föreslagit riksdagen att dels till vägingenjörer,
biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 330,000 kronor, att direkt
utgå av automobilskattemedel; dels ock medgiva, att av det till vägingenjörer,
biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter för budgetåret 1931/1932
Riksdagens skrivelse Nr 6 A. 3
anvisade extra förslagsanslaget å 300,000 kronor må till tillfälliga vägingenjörsassistenter
användas ett belopp av högst 8,000 kronor.
I förevarande sammanhang hava inom riksdagen väckts två likalydande
motioner, I: 42 och II: 70, i vilka yrkats, att nuvarande biträdande vägingenjörsbefattningen
för Uppsala och Gotlands län indrages samt att en ordinarie
vägingenjörstjänst inrättas för Gotlands län med vägingenjörens placering
i Visby.
Vad departementschefen under nu förevarande punkt anfört rörande tillgodoseende
av den lokala statliga vägorganisationens behov av arbetskrafter
m. m. har ej givit anledning till någon särskild erinran från riksdagens sida.
Med avseende å de statsverket tillfallande ersättningarna för vägundersök*
nings- m. fl. förrättningar, utförda av vägingenjörema och deras medhjälpare,
har dock riksdagen uppmärksammat, att dessa ersättningar, vad budgetåret
1930/1931 beträffar, uppgått till ett så obetydligt belopp som 25,000 kronor
för rikets samtliga län. Berättigade förväntningar böra kunna hysas, att
summan av motsvarande årliga arvodesbelopp skall för framtiden högst
väsentligt stegras. Ej endast med hänsyn till den statsanställda vägpersonalens
fulla utnyttjande utan ock för upprätthållande av dess nära samband
med vägarbetet ute i bygderna är det nämligen — såsom ock tidigare av
riksdagen framhållits — önskvärt, att nämnda personal jämväl sysselsättes
med vägundersöknings- och renstakningsarbeten åt vägdistrikten.
Med avseende å själva anslagsberäkningen må i övrigt framhållas, att
densamma innefattar jämväl vissa poster till clyrtidstillägg. Den omständigheten,
att riksdagen ännu icke fattat beslut i fråga örn dyrtidstillägg för
nästkommande budgetår åt befattningshavare i statens tjänst, har emellertid
riksdagen, särskilt med hänsyn till förevarande dyrtidstilläggs jämförelsevis
begränsade storlek, funnit icke böra föranleda uppskov med anvisande av
medel till desamma. Riksdagen förutsätter emellertid, att dyrtidstilläggsersättningen
till hithörande personal kommer att utgå efter samma grunder,
som må bliva bestämda vid avgörande av frågan örn dyrtidstillägg åt statens
befattningshavare i övrigt.
Uppsala och Gotlands län hava, såsom motionsvis framhållits, gemensam
vägingenjör och biträdande vägingenjör, varav den förstnämnde är placerad
i Uppsala och den sistnämnde i Visby. Då nu av motionärerna påyrkats
den biträdande vägingenjörsbefattningens ersättande med en ordinarie
vägingenjör för Gotlands län, må erinras, att länsstyrelsen i Gotlands län
visserligen tidigare i samband med nya vägorganisationens genomförande år
1930 uttalade sig för självständig vägingenjörstjänst jämväl för Gotlands län
liksom för rikets övriga län. Länsstyrelsen angav emellertid samtidigt, att
den blivande innehavaren av befattningen sannolikt ej skulle bliva helt ujDptagen
av sin tjänst, vadan han borde tillåtas bo på fastlandet och där utöva
praktisk verksamhet men nied skyldighet att inställa sig hos länsstyrelsen
»dels en gång i månaden och dels därutöver vid behov». Redan med hänsyn
till vad sålunda upplysts örn de blivande arbetsuppgifternas begränsade omfattning,
torde man på goda grunder kunna ifrågasätta, huruvida en särskild
4
Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
vägingenjörsbefattning enbart för Gotland med dess därvarande två vägdistrikt
kan vara av förhållandena motiverad. Riksdagen underskattar visserligen
ej vad motionärerna anfört örn svårigheterna att erhålla erforderlig
teknisk handledning vid vägarbetena liksom ej heller övriga av dem framhållna
olägenheter av att länets vägingenjör är bosatt i Uppsala. Det vill
dock synas riksdagen, att dessa olägenheter skulle i allt väsentligt kunna
undanröjas genom en lämplig och med hänsynstagande till rådande särförhållanden
verkställd fördelning av arbetsuppgifterna mellan vägingenjören
och den i Visby stationerade biträdande vägingenjören; i detta avseende
anser sig riksdagen böra fästa uppmärksamheten på, att jämlikt gällande
bestämmelser örn den statliga vägorganisationen i länen (Sv. förf.-sami. 1930:
160) det åligger biträdande vägingenjör att vid behov tjänstgöra som vägingenjörs
ställföreträdare. Skulle för sådant ändamål några särskilda bestämmelser
eller anordningar påkallas för göromålens fördelning mellan vägingenjören
och biträdande vägingenjören, förutsätter riksdagen att i detta
avseende erforderliga föreskrifter meddelas av Eders Kungl. Maj:t.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen dels till vägingengör er, biträdande
vägingenjörer och vägingenjörsassistenter för budgetåret 1932/1933 anvisat
ett extra förslagsanslag av 330,000 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel,
dels och medgivit, att av det till vägingenjörer, biträdande vägingenjörer
och vägingenjörsassistenter för budgetåret 1931/1932 anvisade extra
förslagsanslaget å 300,000 kronor må till tillfälliga vägingenjörsassistenter
användas ett belopp av högst 8,000 kronor.
10:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 9) föreslagit riksdagen att till diverse
kostnader för vägorganisationen i länen för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra förslagsanslag av 208,000 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.
Medel till förevarande kostnader för den statliga vägorganisationen i
länen har riksdagen ansett böra anvisas med det av Eders Kungl. Majit
äskade anslagsbeloppet.
Riksdagen, som ej heller velat motsätta sig att täckning för detta anslag
beredes från automobilskattemedlen, får anmäla, att riksdagen till diverse
kostnader för vägorganisationen i länen för budgetåret 1932/1933 anvisat ett
extra förslagsanslag av 208,000 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.
ll:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 10) föreslagit riksdagen att till resekostnader
för vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 125,000
kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.
Riksdagen har, under beaktande av vad departementschefen anfört, ansett
ifrågavarande anslag för nästkommande budgetår böra bestämmas till det
av Eders Kungl. Majit föreslagna beloppet 125,000 kronor, att utgå direkt
av automobilskattemedel.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till resekostnader för vägingenjörer,
biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter för budgetåret
Riksdagens skrivelse Nr 6 A. 5
1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 125,000 kronor, att direkt utgå
av automobilskattemedel.
12:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) har riksdagen
till byggande av enkla bygdevägar för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra
reservationsanslag av 1,350,000 kronor.
13:o) Eders Kungl. Majit bär (punkt 13) föreslagit riksdagen att till byggande
av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands
samt vissa delar av Kopparbergs län för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra reservationsanslag av 900,000 kronor.
I sammanhang med Eders Kungl. Majits förevarande förslag hava inom
riksdagen väckts följande motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, I: 110 och II: 196, i vilka hemställts, att
riksdagen för budgetåret 1932/1933 måtte, såvitt nu är i fråga, anvisa till
byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och
Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs län utöver av Eders Kungl.
Majit föreslagna 900,000 kronor ett extra reservationsanslag av 1,100,000
kronor,
dels ock två andra likalydande motioner, I: 148 och lii 172, i vilka hemställts,
att riksdagen måtte till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs
län för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av
1,175,000 kronor.
Riksdagen vill erinra örn de behjärtansvärda samfärdseluppgifter, ifrågavarande
ödebygdsvägar avse att fylla. Dessa väganläggningars tillkomst är
— såsom tidigare av riksdagen framhållits — av en utomordentlig betydelse
för en ej sällan talrik och i stora byar bosatt jordbrukarbefolkning, som
under nuvarande, all utveckling hämmande isolering har att draga sig fram
under synnerligen svåra livsbetingelser.
Med hänsyn härtill har riksdagen ansett sig böra höja anslagsbeloppet
från det för innevarande år utgående och nu av Eders Kungl. Majit äskade
beloppet, 900,000 kronor, till 1,000,000 kronor, eller det belopp, örn vars
anvisande väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjort framställning.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till byggande av ödebygdsvägar
i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av
Kopparbergs län för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
14:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 14) har riksdagen
till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1932/1933 anvisat ett
extra reservationsanslag av 500,000 kronor.
15:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 15) föreslagit riksdagen att till
byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bereda anslag till utfartsvägar till inlandsbanan
med det av Eders Kungl. Majit äskade beloppet av 500,000 kronor
eller samma belopp som av riksdagen anvisats för de nästföregående båda
6
Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
åren och varmed väg- och vattenbyggnadsstyrelsen enligt tidigare uppgjorda
planer jämväl för de närmast följande budgetåren räknat.
Riksdagen får alltså anmäla att riksdagen till byggande av tillfartsvägar
till inlandsbanan för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag
av 500,000 kronor.
16:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:t förslag (punkt 16) har riksdagen
till anläggning av enkel bygdeväg från Alavaara över Huuki till Kicksisvaara
i Norrbottens län för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag
av 70,000 kronor.
17:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 19) föreslagit riksdagen att — med
uteslutande ur riksstaten av dels det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till
vägunderhållet på landet m. m. och dels det ordinarie förslagsanslaget till
ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet m. m., att direkt utgå av
automobilskattemedel — i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaga ett
ordinarie förslagsanslag till bidrag till vägunderhållet på landet m. m., att
direkt utgå av automobilskattemedel, med 15,600,000 kronor.
Beträffande denna framställning kommer riksdagen att framdeles under
riksdagen anmäla sitt beslut.
18:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20) har riksdagen,
i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, till hamn- och farledsundersökningar
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor.
19:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) har riksdagen
till statens fiskehamnar för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag
av 209,000 kronor.
20:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 22) föreslagit riksdagen att till statsunderstödda
fiskehamnar för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag
av 200,000 kronor.
Med tagen hänsyn till de betydande belopp, som från anslaget till beredskapsarbeten
ställts till förfogande för hamnföretag, planlagda att utföras
som statsunderstödda fiskehamnar, synes nu förevarande anslag kunna
nedsättas under vad departementschefen förutsatt. Riksdagen har ansett
sig böra bestämma anslaget till statsunderstödda fiskehamnar till 140,000
kronor. Härigenom skulle också öppnas möjlighet att utan nämnvärt överskridande
av den i statsverkspropositionen för anslagen till hamnar och
farleder m. m. satta kostnadsramen bereda medel jämväl till upprensning av
Kalmarsund, varom motionsvis framställts förslag. Till sistnämnda fråga
återkommer riksdagen under punkt 25 här nedan.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har framställt förslag örn hamnanläggningar
vid Vejby och Viken i Skåne, vilka förslag emellertid ansetts böra
göras till föremål för ytterligare överväganden. Vad som i detta avseende
förekommit, föranleder riksdagen framhålla vikten av att förslag till hamnbyggnads-
eller harnnförbättringsföretag ej framläggas och beslut härom ej
fattas utan att dessförinnan erforderliga utredningar förebragts och nödig
klarhet vunnits, ej endast örn företagets lämpliga tekniska utförande, utan
ock örn det verkliga behovet härav; beaktas bör särskilt, att det erforderliga
Riksdagens skrivelse Nr 6 A. 7
kapitalutlägget må stå i rimligt förhållande till den framtida praktiska nyttan
av företaget.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till statsunderstödda fiskehamnar för
budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 140,000 kronor.
21:o) Eders Kungl. Majit Ilar (punkt 23) föreslagit riksdagen att till handelshamnar
och farleder för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag
av 300,000 kronor.
Riksdagen, som ansett att medel för ifrågavarande ändamål böra beredas
med det av Eders Kungl. Majit föreslagna beloppet, har till handelshamnar
och farleder för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av
300.000 kronor.
22:o Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 24) har riksdagen
till underhåll av fiskehamnar för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag
av 35,000 kronor.
23:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 25) har riksdagen
till uthamn för Haparanda och Tornedalen för budgetåret 1932/1933 anvisat
ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.
24:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 26) föreslagit riksdagen att till upprensning
av farled förbi Långören till Torhamnsfjärden för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 143,000 kronor.
Till grund för 1931 års riksdags beslut örn upprensning av Långörenfarleden
lågo av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppgjorda kostnadskalkyler,
slutande på en summa av 118,000 kronor. Enligt den nu i statsverkspropositionen
framlagda utredningen beräknas ifrågavarande farledsföretag i
verkligheten draga en kostnad av 218,000 kronor.
Att ett så betydande kostnadsöverskridande skall behöva förekomma på
detta, till omfattningen tämligen begränsade företag, måste riksdagen finna
anmärkningsvärt. Oavsett att — såsom departementschefen antytt — de
bottenundersökningar, varå kostnadsberäkningarna byggts, ej utförts tillräckligt
fullständigt, synes också planläggningen av arbetenas tekniska genomförande
hava varit i viss mån bristfällig.
Det lärer emellertid vara ofrånkomligt, att det för arbetenas slutförande
begärda anslagsbeloppet av 143,000 kronor nu anvisas. Riksdagen får alltså
anmäla, att riksdagen till upprensning av farled förbi Långören till Torhamnsfjärden
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av
143.000 kronor.
25:o) I två likalydande motioner, I: 73 och lii 103, har hemställts, att
riksdagen i överensstämmelse med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens skrivelse
den 12 november 1931 måtte anslå 63,000 kronor till upptagning av
samtliga påträffade stenar i Kalmarsunds djupränna samt till upprensning
av de båda grundbankarna nordost Tärnor och Skansgrundet, belägna i södra
delen av rännan från Kalmar inseglingsränna räknat, jämte utprickning av
Holmströmsgrundet.
Djupet i Kalmarsunds djupränna inskränkes för närvarande på vissa
ställen av stenar och grundbankar till mindre än det avsedda (6 meter vid
8
Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
vanligt lågt vattenstånd). Enligt vad som vitsordats, är detta till avsevärd
olägenhet för den med djupgående fartyg bedrivna trafiken i rännan.
Riksdagen har ansett att medel redan på nästkommande budgetårs stat
böra anvisas med det för upprensningsarbetena såsom erforderligt beräknade
och nu motionsvis begärda beloppet av 63,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till de i ämnet
väckta motionerna, till upprensning av djuprännan i Kalmarsund för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 63,000 kronor.
Vägtrafikväsendet.
26:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 27) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie reservationsanslaget till bidrag till vissa kommunikationsändamål,
nu 40,000 kronor, med 10,000 kronor till 30,000 kronor.
Riksdagen, som ej haft något att erinra mot förevarande förslag, har minskat
det ordinarie reservationsanslaget till bidrag till vissa kommunikationsändamål,
nu 40,000 kronor, med 10,000 kronor till 30,000 kronor.
27:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 28) har riksdagen
minskat det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till skjutsentreprenader, nu
40,000 kronor, med 10,000 till 30,000 kronor.
28:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 29) föreslagit riksdagen att till registrering
av motorfordon för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag
av 15,000 kronor.
Riksdagen har icke haft anledning till erinran emot förevarande förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen till registrering av motorfordon för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.
29:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 30) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till besiktning av motorfordon
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 1,050,000
kronor.
Byggnadsväsende^
30:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 41) har riksdagen
till byggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra
förslagsanslag av 134,000 kronor.
31 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 42) föreslagit riksdagen att till länsarkitekter
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 80,000
kronor.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot vad Eders Kungl.
Majit i förevarande avseende föreslagit och får alltså anmäla, att riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till länsarkitekter för
budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 80,000 kronor.
32:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 43) har riksdagen
minskat det ordinarie reservationsanslaget till mätningar m. m. av kultur
-
Riksdagens skrivelse Nr 6 A. 9
historiskt märkliga byggnader, nu 3,500 kronor, med 2,500 kronor till 1,000
kronor.
33:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1932/1933 bär Eders Kungl.
Majit upptagit det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer
med oförändrat belopp 525,000 kronor.
Riksdagen, som ansett, att för ifrågavarande ändamål bör beviljas, utöver
det ordinarie reservationsanslaget till oförändrat belopp, det av Eders Kungl.
Majit äskade extra anslaget å 500,000 kronor, får under nu förevarande
punkt anmäla, att riksdagen för budgetåret 1932/1933 upptagit det ordinarie
reservationsanslaget till byggnader och reparationer med oförändrat belopp
525,000 kronor.
34:o) Under åberopande av vad som under nästföregående punkt anförts,
får riksdagen anmäla, att riksdagen till förstärkning av reservationsanslaget
till byggnader och reparationer för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra
anslag av 500,000 kronor.
35:o) Eders Kungl. Majit Ilar (punkt 46) föreslagit riksdagen att till restaurering
av slottskapellet och södra portiken å Stockholms slott för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 39,000 kronor.
Under beaktande av vad departementschefen anfört, har riksdagen bifallit
Eders Kungl. Majits förevarande förslag. Riksdagen får alltså anmäla, att
riksdagen till restaurering av slottskapellet och södra portiken å Stockholms slott
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 39,000
kronor.
36:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 47) har riksdagen
medgivit, att till nybyggnad för Kungl. Majits kansli må av fonden för anordnande
av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden användas ett belopp
av 160,000 kronor.
37:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 49) föreslagit riksdagen att till förbättrade
lokaler för länsstyrelsen i Uppsala län m. m. för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.
I samband med Eders Kungl. Majits förevarande förslag har i en inom
riksdagen väckt motion, I: 144, hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
det i årets statsverksproposition, 6:te huvudtiteln, punkt 49, föreslagna anslaget
till förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Uppsala län m. m. för
budgetåret 1932/1933 måtte bestämmas till 128,000 kronor.
Såsom motionsvis framhållits, pågå för närvarande större arbeten för den
inom slottet belägna rikssalens restaurering, vadan det lärer kunna antagas
att ombyggnaden av tjänstelokalerna och övriga här avsedda arbeten skola
kunna färdigställas billigare, örn de utföras i sammanhang med dessa mera
omfattande restaureringsarbeten.
Riksdagen har ansett, att hela det för arbetena erforderliga anslagsbeloppet
av 128,000 kronor bör ställas till förfogande redan för nästkommande
budgetår. Genom att arbetena på detta sätt påskyndas, skulle bland annat
bliva möjligt att iordningsställa landshövdingens bostadsvåning till hösten
10
Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
1932, varigenom den nuvarande förhyringen av tillfällig bostad för en kostnad
av 4,200 kronor för år kunde uppköra redan den 1 nästkommande oktober.
Vad angår själva ombyggnadsplanen vill riksdagen erinra, att det framlagda
förslaget till rumsfördelning och lokalernas användning för olika ändamål
allenast är att betrakta som preliminärt. Riksdagen förutsätter, att de
närmare planerna härför fastställas av Eders Kungl. Majit efter ytterligare
omprövning av huru föreliggande lokalutrymmen böra lämpligast disponeras.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till förbättrade lokaler för länsstyrelsen
i Uppsala län m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra
reservationsanslag av 128,000 kronor.
38:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 50) föreslagit riksdagen att för omoch
tillbyggnad av residensbyggnaden i Nyköping för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor.
Riksdagen, som icke haft anledning till erinran mot Eders Kungl. Majits
förevarande förslag, har för om- och tillbyggnad av residensbyggnaden i Nyköping
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 25,000
kronor.
39:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 51) har riksdagen till
7''estaureringsarbeten å Gripsholms slott för budgetåret 1932/1933 anvisat ett
extra reservationsanslag av 35,000 kronor.
40:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 52) föreslagit riksdagen dels till förbättrade
lokaler för länsstyrelsen i Östergötlands län för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra reservationsanslag av 240,000 kronor; dels ock medgiva, att
av besparingar, som kunna uppstå å anslaget, må för utrustning av länsstyrelsens
lokaler användas ett belopp av högst 6,620 kronor.
Riksdagen har funnit sig böra anvisa återstående, för ifrågavarande byggnadsföretag
erforderligt belopp av 240,000 kronor.
Emot förslaget, att av eventuella besparingar å anslaget ett belopp av
högst 6,620 kronor användes för bestridande av kostnader för arkiv- och
annan hyllinredning m. m., har riksdagen icke haft något att erinra.
Riksdagen får aliså anmäla, att riksdagen dels till förbättrade lokale,r för
länsstyrelsen i Östergötlands län för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra
reservationsanslag av 240,000 kronor; dels oek medgivit, att av besparingar,
som kunna uppstå å anslaget, må för utrustning av länsstyrelsens lokaler
användas ett belopp av högst 6,620 kronor.
41 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 53) föreslagit riksdagen att till konserveringsarbeten
å Bohus fästningsruin för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
Då riksdagen ansett, att anslaget till förevarande ändamål för nästkommande
budgetår bör beräknas till det av Eders Kungl. Majit föreslagna
beloppet av 20,000 kronor, har riksdagen till konserveringsarbeten å Bohus
fästningsruin för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
11
Diverse.
42:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (puukt 54) har riksdagen
till ersättning åt statens järnvägar för av Eders Kungl. Maj:t medgivna lindringar
i befordringsavgiftema för vissa resor för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra
förslagsanslag av 10,000 kronor.
43:o) I två likalydande motioner, I: 27 och II: 181, har hemställts, att
riksdagen måtte besluta att till Svenska brandkårernas riksförbund bevilja
för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 5,000 kronor såsom bidrag till
förbundets verksamhet.
Kiksdagen får anmäla, att riksdagen, i anledning av de sålunda väckta
motionerna, till Svenska brandkårernas riksförbund för budgetåret 1932/1933
anvisat ett extra anslag av 2,000 kronor.
44:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 55) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser,
nu 4,500,000 kronor, med 200,000 kronor till 4,700,000 kronor.
I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen
till behandling förehaft följande motioner, nämligen
dels en motion, 1:43, däri yrkats, att riksdagen, i samband med prövningen
av det utav Eders Kungl. Majit under punkt F: 2 (55) i sjätte huvudtiteln
begärda ordinarie förslagsanslaget till postavgifter för tjänstebrev och
dylika försändelser, måtte uttala, att den tjänstebrevsrätt, som för närvarande
tillkommer svenska kyrkans diako nistyrelse, bör bibehållas;
dels två likalydande motioner, I: 142 och lii 162, i vilka föreslagits, att
riksdagen måtte avslå Eders Kungl. Majits förslag om tjänstebrevsrättens
borttagande för hushållningssällskapen, deras utskott och tjänstemän, ävensom
hushållningssällskapens ombudsmöten och deras förvaltningsutskott, för
direktioner eller styresmän för lasarett samt för under landsting stående
tuberkulossjukvårdsanstalter, å vilka tuberkulossjukvårdsstadgan äger tilllämpning;
dels
två likalydande motioner, I: 143 och lii 164, i vilka hemställts, att
riksdagen vid behandling och prövning av det av Eders Kungl. Majit uti
sjätte huvudtiteln under punkt E punkt 2 begärda ordinarie förslagsanslaget
till postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser måtte uttala, att den
tjänstebrevsrätt, som för närvarande tillkommer hushållningssällskapen och
deras ombudsmöten, bör bibehållas;
dels en motion, lii 155, däri hemställts, att riksdagen måtte uttala sig för
att rikets sjömanshus tillerkännes allmän tjänstebrevsrätt samt att alltså
nuvarande begränsning av deras tjänstebrevsrätt till allenast värnpliktsärenden
måtte bortfalla;
dels ock en motion, lii 213, däri hemställts, att riksdagen i samband med
prövningen av det av Eders Kungl. Majit under punkt E: 2 (55) i sjätte
huvudtiteln begärda ordinarie förslagsanslaget till postavgifter för tjänstebrev
och dylika försändelser måtte uttala, att riksdagen, som ansett att beviljad
tjänstebrevsrätt icke må indragas, för sin del icke kunnat ansluta sig till
12
Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
principen, att tjänstebrevsrätten skulle förbehållas endast för sådana anstalter
och institutioner, vilkas verksamhet avser allmänna ändamål av den betydelse,
att desamma anses böra helt tillgodoses av statsmedel, utan anser
sålunda att sadan rätt efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande i varje fall
må fortfarande medgivas åt institutioner och föreningar, vilka, ehuru de icke
kunna anses vara av statlig natur, i sin verksamhet företräda så viktiga allmänna
sociala eller humanitära intressen, att det synes väl befogat, att
staten genom att bevilja dem tjänstebrevsrätt understödjer deras verksamhet.
Riksdagen ansluter sig till departementschefens uttalade uppfattning, att en
revision av den nuvarande tjänstebrevsrätten är påkallad såväl av besparingsskäl
som med hänsyn till skedda missbruk av densamma. Påvisats har bland
annat de avsevärda merkostnader, som åsamkats staten genom att tjänsteförsändelserna
befordras under assurans eller rekommendation; av samtliga värde»
försändelser hava sålunda under senare åren nära en fjärdedel utgjorts av
tjänsteförsändelser. Organisationsnämnden har också påpekat att ilbefordran
av tjänsteförsändelser synes förekomma i onödigt stor omfattning. Vissa inskränkningar
synas vidare påkallas uti den — i all synnerhet bland vissa
tjänstebrevsherättigade, icke statliga institutioner — förekommande spridningen
av masskorsband och tryckta meddelanden av olika slag.
Uppmärksammas höra visserligen de bestämmelser, som Eders Kungl. Maj :t
den 4 december 1930 utfärdat (Sv. förf.-sami. 1930: 408) till förekommande av
dels att postledes i tjänsteväg befordras alltför tunga och stora försändelser,
för vilka annat befordringssätt vore lämpligare, dels ock att assurans m. m.
av tjänsteförsändelser onödigtvis påkallas. Det synes riksdagen dock angeläget,
att dessa föreskrifter fullständigas samt att i övrigt erforderlig kontroll utövas
över att tjänstebrevsrätten ej missbrukas, allt i syfte att nedbringa de för
närvarande synnerligen dryga omkostnaderna härför.
Vad nu närmast angår det av departementschefen framlagda förslaget om
en indragning av vissa institutioners tjänstebrevsrätt, kan riksdagen i stort sett
ansluta sig till detsamma. Då departementschefen som norm uppställt, att
tjänstebrevsrätt hädanefter skulle få åtnjutas allenast av institutioner, »vilkas
verksamhet avser allmänna ändamål av den betydelse, att desamma anses böra
helt tillgodoses av statsmedel», må dock ifrågasättas, huruvida denna norm kan
i verkligheten strängt upprätthållas. I detta avseende må erinras örn de redan av
statskontoret och generalpoststyrelsen framhållna svårigheterna att uppdraga
någon skarpt markerad gräns mellan myndigheter och institutioner, som fullgöra
rent statliga uppgifter och som sålunda fortfarande böra åtnjuta tjänstebrevsrätt,
och sådana, vilkas uppgifter endast till en del äro statliga; i tvivelaktiga
fall syntes enligt de båda ämbetsverkens mening fördelaktigast att ej
föreslå indragning av tjänstebrevsrätten. I viss mån med frångående av den av
honom uppställda grundsatsen har också departementschefen — mot de båda
ämbetsverkens uttalade uppfattning men i enlighet med organisationsnämndens
förslag — ansett fribrevsrätt böra tillerkännas bland annat skogsvårdsstyrelserna
och ingenjörsvetenskapsakademien.
Även beträffande vissa andra allmänna inrättningar kunna emellertid — på
Riksdagens skrivelse Nr 6 A. 13
sätt i väckta motioner närmare påvisats — tvivel hysas örn det berättigade i
den förutsatta indragningen av deras hittillsvarande fribrevsrätt. Detta synes
riksdagen gälla hushållningssällskap, lasarett samt vissa andra av landsting
eller kommun drivna sjukhus ävensom andra sjukvårdsinrättningar, som i
större omfattning åtnjuta bidrag fran stat eller kommun.
Hushållningssällskapen hava sig pålagda en omfattande verksamhet såsom
förmedlare av egnahemslån och andra lån från statens lånefonder. Såsom utdelare
av statsbidrag, insamlare av statistiska uppgifter om jordbruket jämte binäringar
samt verkställare av premieringsuppdrag av skilda slag fylla de också
ett stort antal skiftande uppgifter som lokala organ inom den statliga jordbruksadministrationen.
En indragning av den nuvarande fribrevsrätten för
ovannämnda sjukvårdsinrättningar skulle allenast innebära en enligt riksdagens
mening ej rättvis ytterligare överflyttning av sjukvårdsutgifter å de redan
förut härav hårt belastade landstingen och kommunerna eller andra intressenter.
En liknande särställning synes också Svenska Röda korset intaga med hänsyn
till de viktiga humanitära uppgifter, denna institution har att fylla på den
frivilliga sjukvårdens område.
Skulle även vid en förnyad prövning av ärendet Eders Kungl. Majit finna,
att de sålunda angivna institutionerna böra fråntagas sin hittillsvarande fribrevsrätt,
lärer bliva ofrånkomligt, att åt dem i stället med lämpligt avvägt
belopp beredes vederlag för den merkostnad, som denna indragning medför.
Även i fråga örn vissa andra institutioner, vilka utöva en såsom samhällsgagnande
allmänt erkänd verksamhet, lärer man hava att räkna med att framkomna
krav på gottgörelse för den indragna tjänstebrevsrätten ej kunna helt avvisas.
Departementschefen har förutsatt, att eventuella framställningar örn statsbidrag
skulle efter erforderlig behandling inom respektive departement framläggas
för 1933 års riksdag. I anledning härav vill riksdagen erinra örn önskvärdheten
av att beredningen av hithörande ärenden må ske gemensamt med
kommunikationsdepartementet samt att de, i den mån Eders Kungl. Majit
anser sig böra inhämta riksdagens mening, föreläggas riksdagen på ett sådant
sätt, att en enhetlig behandling må vara möjlig. Riksdagen vill också, i anslutning
till departementschefens härutinnan gjorda uttalanden, framhålla som ett
billigt krav, att vederbörande institutioner erhålla erforderligt rådrum för vidtagande
av de förändrade ekonomiska dispositioner, som påkallas i anledning av
att de gå förlustiga sin tidigare, ofta under en lång följd av år innehavda fribrevsrätt.
I samband med den fortsatta revisionen av tjänstebrevsrätten, vilken jämväl
avser prövningen av ett antal på senare tid inkomna framställningar örn tjänstebrevsrätt
för riksantikvarien, marinöverläkaren m. fl., torde också — i anslutniug
till en i ämnet väckt motion — få övervägas, huruvida ej en utsträckning
av sjömanshusens tjänstebrovsrätt till alla därifrån avgående ijäwsteförsändelser
kail vara av praktiska skäl påkallad.
Beträffande till sist avvägningen av själva anslagsbeloppet till tjänstebrev
m. m. för nästkommande budgetår har riksdagen ej funnit skäl till erinran mot
departementschefens förslag, att detsamma upptages till 4,700,000 kronor eller
14 Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
det belopp, vartill ersättningen till postverket bör enligt uppgjorda kalkyler
beräknas.
Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen anmäla,
att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till postavgifter för tjänstebrev
och dylika försändelser, nu 4,500,000 kronor, med 200,000 kronor till 4,700,000
kronor.
45:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56) bar riksdagen
minskat det ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, nu
65,000 kronor, med 50,000 kronor till 15,000 kronor.
46:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 57) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
nu 75,000 kronor, med 5,000 kronor, till 80,000 kronor.
Med bifall till den av Eders Kungl. Majit föreslagna ökningen av anslaget
har riksdagen höjt det ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga, nu 75,000 kronor, med 5,000 kronor, till 80,000
kronor.
47:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år äro uppförda under sjätte huvudtiteln, har någon ändring icke föreslagits.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen beslutat, att samtliga de ordinarie
anslag under sjätte huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,
skola i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptagas med oförändrade
belopp, dock att i förslagsanslaget till tryckningskostnader må göras den
jämkning, som må bliva erforderlig för jämnande av huvudtitelns slutsumma.
Stockholm den 16 mars 1932.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1932. K. L. Beckmans Boktr.