Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

1

Nr 5 A.

Godkänd av första kammaren den 5 april 1932.

Godkänd av andra kammaren den 5 april 1932.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa
i statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande utgifterna för budgetåret 1932!1933 under
riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen
till socialdepartementet, jämte i dessa ämnen väckta
motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 5.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd oell behov för budgetåret 1932/1933 har
Eders Kungl. Maj:t i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen till
socialdepartementet, upptagit ordinarie anslaget till departementschefen med
oförändrat belopp, 24,000 kronor.

Beträffande detta ärende kommer riksdagen att framdeles meddela sitt
beslut.

2:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid statsverkspropositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1932) att

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till ordinarie
avlöningsstat för socialdepartementet, att tillämpas från och med budgetåret
1932/1933;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning
av Eders Kungl. Majits kansli, nu 234,100 kronor, med 13,700 kronor till
247,800 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits ifrågavarande
förslag och får alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1932 förordade förslaget till ordinarie avlöningsstat
för socialdepartementet, att tillämpas från och med budgetåret 1932/1933;

dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning av
Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 234,100 kronor, med 13,700 kronor till 247,800
kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 14 sami. Nr 5 A.

701 32 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

3:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2) Ilar riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkning av arbetskrafterna
å departementets avdelning av Eders Kungl. Maj:ts kansli för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra anslag av 10,020 kronor.

Sociala verk och inrättningar.

4:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 3) att till socialstyrelsens
verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag
av 192,000 kronor.

Kiksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.
Majits förslag, har alltså till socialstyrelsens verksamhet för budgetåret 1932/1933
anvisat ett extra förslagsanslag av 192,000 kronor.

5:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) har riksdagen
till förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m. för budgetåret 1932/1933
anvisat ett extra förslagsanslag av 85,000 kronor.

Gro) Med bifall till Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 6) har riksdagen
till arbetsdomstolen för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av
78,000 kronor.

7:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 7) att till särskilda
skiljedomare i arbetstvister för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag
av 3,500 kronor.

Kiksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
har alltså till särskilda skiljedomare i arbetstvister för budgetåret 1932/1933
anvisat ett extra förslagsanslag av 3,500 kronor.

8:o) På grund av Eders Kungl. Majits därom gjorda framställning (punkt 8)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till offentliga
arbetsförmedlingen i riket m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra
förslagsanslag av 260,000 kronor.

9:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 10) har riksdagen
till yrkesinspektionens verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra
förslagsanslag av 185,000 kronor.

10:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 11) att till föreningen
för arbetarskydd för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslagav
5,000 kronor.

Kiksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
har alltså till föreningen för arbetarskydd för budgetåret 1932/1933 anvisat
ett extra anslag av 5,000 kronor.

Illo) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 12) att till arbetsrådet
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 55,300
kronor.

I sammanhang med Eders Kungl. Majits förevarande förslag har riksdagen
till behandling förehaft en inom riksdagen väckt motion (lii 74), vari
hemställts, att riksdagen måtte till arbetsrådet för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra förslagsanslag av 59,600 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

3

Den av’ Eders Kungl. Maj:t föreslagna nedsättningen av ifrågavarande
anslag är föranledd dels därav att arvodena till arbetsrådets ledamöter —
frånsett den ledamot, som tillika är byråchef — nedsatts från 4,000 kronor
till 3,500 kronor för år, varigenom en besparing av 3,000 kronor skulle ernås,
dels ock därav att posten till avlöningar till övriga icke-ordinarie befattningshavare
m. m. ansetts kunna beskäras med 1,300 kronor.

Yad till en början berörda arvoden angår, har departementschefen såsom
stöd för vidtagandet av en reducering av desamma åberopat statsfinansiella
skäl. Därjämte har departementschefen i detta sammanhang erinrat därom,
att arvodena till försäkringsrådets ledamöter utginge med 4,000 kronor för
år samt att det arbete, som åvilade dessa ledamöter, torde få anses vara
mera omfattande och krävande än det, som föranledes av ledamotskap i
arbetsrådet.

Vid bedömandet av denna fråga bör visserligen beaktas, att den stegringav
antalet till arbetsrådet inkommande ärenden, som, såvitt av motionen
framgår, ägt rum sedan ifrågavarande ledamöters nuvarande arvoden bestämdes,
givetvis måste hava medfört en viss ökning av ledamöternas arbetsbörda.
Emellertid har riksdagens vederbörande utskott under hand inhämtat,
att sammanträden i arbetsrådet hållas i regel endast en gång i veckan. Härutöver
torde ledamöternas tid för uppdragets fullgörande i regel icke nämnvärt
behöva tagas i anspråk förutom de dagar, som kunna åtgå till resor.
Med hänsyn härtill finner riksdagen, även med iakttagande av nödvändigheten
därav, att fullt kompetenta personer förvärvas för ifrågavarande uppdrag, det
vara till fyllest motiverat, att arvodena nedsättas till belopp, Eders Kungl.
Majit föreslagit. Emellertid torde kunna inträffa, att vissa ledamöters tid
tages i anspråk i större utsträckning än ovan anförts till följd av att åt dem
uppdrages verkställandet av särskilda utredningar eller undersökningar.
Möjlighet att härför tillerkänna vederbörande någon extra ersättning torde
böra beredas. Riksdagen har beslutat att för sådant ändamål höja det av
Eders Kungl. Majit föreslagna anslagsbelöppet med 1,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då riksdagen icke funnit
anledning till erinran mot vad Eders Kungl. Majit i övrigt under denna
punkt föreslagit, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen till arbetsrådet
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 56,300 kronor.

12:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 13) att till upplysningsverksamhet
i emigrationsfrågor för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra anslag av 5,000 kronor.

Riksdagen, som ej velat motsätta sig Eders Kungl. Majits förevarande
förslag, har alltså till upplysningsverksamhet i emigrationsfrågor för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor.

13:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 14) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bidrag till arbetsledarekurser
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 15,000 kronor.

14:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 15) att

dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid riksförsäkringsanstalten
från och med den 1 juli 1932 på följande sätt:

4 Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Befattning. Lönegrad.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ............... —

3 byråchefer............................................................................................... B 30

2 förste aktuarier ...................................................................................... B 24

1 förste byråingenjör............................................................................... B 24

3 sekreterare.............................................................................................. B 24

7 aktuarier.................................................................................................. B 21

2 byråingenjörer......................................................................................... B 21

6 notarier .................................................................................................. B 21

1 registrator............................................................................................ B 21

5 kansliskrivare .......................................................................................... B 11

1 förste expeditionsvakt ......................................................................... B 7

16 kanslibiträden....................................................................................... B 7

3 expeditionsvakter.................................................................................... B 5

20 kontor sbiträden....................................................................................... B 4;

dels godkänna följande stat för riksförsäkringsanstalten, att tillämpas från

och med budgetåret 1932/1933:

Stat Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 356,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...................................................... 7,500

Arvode till en överläkare...................................................................... 5,000

Summa kronor 368,500;

dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till riksförsäkringsanstalten, nu
245,200 kronor, med 123,300 kronor till 368,500 kronor.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle från extra till ordinarie
stat överföras 30 befattningshavare, nämligen i lönegraden B 24 1 förste
aktuarie och 1 förste byråingenjör, i lönegraden B 21 2 aktuarier och 3 notarier,
i lönegraden B 11 4 kansliskrivare, i lönegraden B 7 7 kanslibiträden
och i lönegraden B 4 12 kontorsbiträden.

Vid den prövning, riksdagen ägnat denna fråga, har riksdagen funnit sig
kunna ansluta sig till de av departementschefen angivna skälen för ett överförande
av ett antal befattningshavare från extra till ordinäre stat. Lika
med departementschefen har nämligen riksdagen funnit, att den för närvarande
synnerligen stora disproportionen mellan antalet ordinarie och
antalet icke-ordinarie befattningshavare hos anstalten måste anses medföra
åtskilliga olägenheter.

I överensstämmelse med vad departementschefen anfört, anser likaledes
riksdagen, att möjligheten av en framtida omläggning av olycksfallsförsäkringens
organisation eller den omständigheten, att riksförsäkringsanstalten
ännu ej varit föremål för en systematisk granskning ur besparingssynpunkt,
skäligen icke bör utgöra hinder för det nu ifrågasatta utbytet av
vissa extra befattningar mot ordinarie sådana. Vad omorganisationen av
olycksfallsförsäkringen beträffar, torde denna fråga för närvarande näppeligen
kunna anses vara aktuell, och i fråga om en eventuell personal -

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

5

minskning får riksdagen som sin mening framhålla, att även efter genomförandet
av de nu föreslagna tjänsteförändringarna sammanlagda antalet av
ordinarie befattningar hos anstalten icke kan anses bliva större, än att utväg
kvarstår för verkställande av den personalindragning, som ur besparingssynpunkt
lämpligen kan befinnas böra äga rum.

Riksdagen har alltså bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag i förevarande del.
Då riksdagen icke heller haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag angående beräkningen av de båda anslagen till riksförsäkringsanstalten,
får riksdagen under denna punkt anmäla, att riksdagen

dels bestämt antalet ordinarie befattningar vid riksförsäkringsanstalten
från och med den 1 juli 1932 på följande sätt:

Befattning.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i

3 byråchefer ..........................................

2 förste aktuarier .................................

1 förste byråingenjör ...........................

3 sekreterare ..........................................

7 aktuarier............................................

2 byråingenjörer...................................

6 notarier................................................

1 registrator .........................................

5 kansliskrivare ...................................

1 förste expeditionsvakt .....................

16 kanslibiträde!! ...................................

3 expeditionsvakter .............................

20 kontorsbiträden .................................

Lönegrad.

avlöningsreglementet ............... —

.................................................... B 30

..................................................... B 24

..................................................... B 24

..................................................... B 24

..................................................... B 21

.................................................... B 21

................................................. B 21

.................................................... B 21

.................................................... B 11

...................................................... B 7

.................................................... B 7

..................................................... B 5

...................................................... B 4;

dels godkänt följande stat för riksförsäkringsanstalten, att tillämpas från

och med budgetåret 1932/1933:

Stat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 356,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................................... 7,500

Arvode till en överläkare............................................. 5,000

Summa kronor 368,500;

dels och höjt det ordinarie förslagsanslaget till riksförsäkringsanstalten,
nu 245,200 kronor, nied 123,300 kronor till 368,500 kronor.

15:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) har riksdagen
till riksförsäter ing s anstalt ens verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett
extra förslagsanslag av 1,230,000 kronor.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att till försäkringsrådets
verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag
av 62,800 kronor.

I samband med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen
till behandling förehaft två inom riksdagen väckta likalydande motioner,

0

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

I: 39 och II: 112, vari hemställts, att riksdagen måtte till försäkringsrådets
verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 82,800
kronor.

Motionärerna avse åstadkommande av en utökning av försäkringsrådets
arbetskrafter utöver vad Eders Kungl. Maj:t förutsatt.

Av de i ärendet lämnade uppgifterna rörande den alltjämt fortgående
stegringen av antalet till rådet inkommande besvärsmål har riksdagen bibringats
den uppfattningen, att starka skäl föreligga för att anvisa medel i
syfte att möjliggöra förstärkning av den icke-ordinarie personalen. Vad beträffar
det härför erforderliga beloppet, har riksdagen funnit sig böra bifalla
Eders Kungl. Majlis förslag i denna del. Då riksdagen således ansett
sig icke böra på enskilda motionärers yrkanden anvisa ytterligare belopp
i ifrågavarande hänseende, vill riksdagen emellertid framhålla, att, därest
för tryggande av arbetets behöriga gång hos försäkringsrådet så skulle visa
sig oundgängligen nödvändigt, Eders Kungl. Majit icke torde sakna möjlighet
att av tillgängliga medel för ändamålet anvisa erforderligt belopp utöver
det i riksstaten uppförda anslaget.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då riksdagen beträffande
övriga delar av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke haft någon
erinran att framställa, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen till försäkringsrådets
verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag
av 62,800 kronor.

17:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 18) att höja
det ordinarie förslagsanslaget till kostnader enligt 19 § i lagen örn försäkringför
olycksfall i arbete m. m., nu 265,000 kronor, med 65,000 kronor till 330,000
kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Majits
förevarande förslag, har alltså höjt det ordinarie förslagsanslaget till kostnader
enligt 19 § i lagen om försäkring för olycksfall i arbete m. m., nu 265,000
kronor, med 65,000 kronor till 330,000 kronor.

18:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 19) har riksdagen
höjt det ordinarie förslagsanslaget till statens bidrag till fiskares försäkning,
nu 110,000 kronor, med 10,000 kronor till 120,000 kronor.

19:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt
20) har riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets
befrämjande, nu 3,940,000 kronor, med 310,000 kronor till 4,250,000 kronor.

20:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 21) att till bidrag
till moderskapsförsäkring för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
förslagsanslag av 220,000 kronor.

Mot Eders Kungl. Majits förslag under denna punkt har riksdagen icke
funnit anledning till erinran samt har alltså till bidrag till moderskapsförsäkring
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 220,000
kronor.

21 :o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 22) att till moderskapsunderstöd
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av
5,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 7

I anslutning till sistlidet års riksdagsbeslut bär riksdagen bifallit Eders
Kungl. Maj:ts förslag om uppförande i riksstaten för nästa budgetår av ett
särskilt anslag till moderskapsunderstöd. Då riksdagen vidare icke funnit
anledning till erinran mot det äskade beloppets storlek eller den föreslagna
karaktären av anslaget, har riksdagen alltså till moderskapsunderstöd för
budgetåret 1982/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.

22:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23) att till pensionsstyrelsens
verksamhet m. m. för budgetaret 1932/1933 anvisa ett extra
förslagsanslag av 615,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Majits
förevarande förslag, har alltså till pensions styrelsens verksamhet m. m. för
budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 615,000 kronor.

23:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 25) att medgiva,
att av det förslagsanslag, som för budgetåret 1932/1933 kunde komma att
beviljas till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen
om allmän pensionsförsäkring, må för åtgärder till förebyggande och hävande
av invaliditet jämlikt de föreskrifter, som av Eders Kungl. Majit meddelas,
av pensionsstyrelsen under samma budgetår disponeras ett belopp av
högst 100,000 kronor.

Yad till en början angår spörsmålet örn användande av fondmedel för
försöksverksamhet på folktandvårdens område, vill riksdagen erinra därom,
att 1930 års riksdag framhöll, hurusom det syntes riksdagen kunna ifrågasättas,
örn icke genom utökning av pensionsstyrelsens sjukvårdsverksamhet
jämväl till detta område verksamheten ifråga måste anses erhålla en alltför
stor omfattning. Riksdagen förutsatte, att denna fråga komme att prövas
ej blott av de den 12 mars 1929 tillkallade sjukvårdssakkunniga utan jämväl
av pensionsutredningen.

Riksdagen, som alltjämt hävdar den sålunda intagna standpunkten, har
icke velat uttala sig mot ett fortsättande av ifrågavarande försöksverksamhet
med bidrag av fondmedel under nästa budgetår, därest en dylik fortsatt
verksamhet skulle anses önskvärd för möjliggörande av ett definitivt ståndpunkttagande
i frågan örn folktandvårdens organisation.

Yad härefter angår frågan örn fördelning av kostnaderna för pensionsstyrelsens
sjukvårdande verksamhet mellan pensionsförsäkringsfonden och
riksstatsanslaget, vidhåller riksdagen sin förut uttalade mening, att fonden
synes i alltför stor utsträckning tagas i anspråk för ändamålet. Med hänsyn
till det nuvarande budgetära läget vill riksdagen emellertid icke motsätta
sig Eders Kungl. Majits förslag.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen
medgivit, att av det förslagsanslag, som för budgetåret 1932/1933 kan
komma att beviljas till statens kostnad för pensionstillägg och understöd
enligt lagen om allmän pensionsförsäkring, må för åtgärder till förebyggande
och hävande av invaliditet jämlikt de föreskrifter, som av Eders Kungl. Majit
meddelas, av pensionsstyrelsen under samma budgetår disponeras ett belopp
av högst 100,0(X) kronor.

8

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

24:o) Eders Kungl. Maj:! har föreslagit riksdagen (punkt 26) att till ersättning
till postverket för pensionsutbetalningar för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra förslagsanslag av 275,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Majis förevarande
förslag, har alltså till ersättning till postverket för pensionsutbetalningar
för bugetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 275,000 kronor.

25:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Majts förslag (punkt 27) har
riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ersättning
till häradsslcrivarna för pensionsförteckningar för budgetåret 1932/1933 anvisat
ett extra förslagsanslag av 54,000 kronor.

26:o) Eders Kungl. Maji har föreslagit riksdagen (punkt 28) att

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till stat för
statens tvångsarbetsanstalten att tillämpas från och med budgetåret 1932/
1933;

dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalten
att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, nu 565,000 kronor,
med 54,000 kronor till 511,000 kronor.

Vid prövning av Eders Kungl. Majt:s förevarande förslag har riksdagen
till en början uppmärksammat, att den under avlöningsstaten för tvångsarbetsanstalten
å Svartsjö upptagna posten å 20,000 kronor till vikariatsersättningar
måste i förhållande till personalbeståndet vid anstalten anses
osedvanligt hög. Riksdagen, vars vederbörande utskott under hand inhämtat,
att utgifterna å posten under budgetåren 1929/1930 och 1930/1931 uppgått
till respektive cirka 16,600 och 18,400 kronor, förutsätter, att vid uppgörande
av nästa budgetförslag undersökning verkställes, huruvida icke utgifterna
a posten kunna beskäras och posten i följd därav nedbringas.

Yad härefter angår den under omkostnadsstaten för tvångsarbetsanstalten
i Landskrona upptagna posten till övriga kostnader för driften, är i densamma
inräknat ett belopp av 3,000 kronor, avsett att enligt av Eders Kungl.
Majit meddelade föreskrifter användas till avlönande av ett biträde vid den
verksamhet, som genom Stockholms kyrkliga socialråd bedrives beträffande
från anstalten utskrivna tvångsarbeterskor från Stockholm. Rörande denna
fråga må här erinras örn följande.

Från den i den detaljerade omkostnadsstaten för Landskronaanstalten
upptagna posten till omkostnader för frigivna utbetalas sedan flera år bland
annat understöd till från anstalten frigivna, vilka hava sin hernord i Stockholm.
Understöden hava därvid nästan uteslutande förmedlats genom en
hos Stockholms kyrkliga socialråd anställd person. Ifrågavarande verksamhet
har enligt uppgift under årens lopp tagit så betydande omfattning, att
det icke längre är möjligt för en enda person att handhava densamma. Det
har därför ansetts nödvändigt, att hos kyrkliga socialrådet anställes ytterligare
en person för att biträda med verksamheten, till vilket biträdes avlönande
rådet emellertid uppgivits sakna medel.

Departementschefen har vid beräknande av medel för ändamålet anfört,
att, därest avsedd verkan skulle kunna vinnas av interneringen, det vore av

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

9

synnerlig vikt, att tvångsarbeterskorna efter utskrivningen från anstalten omedelbart
erliölle det bistånd, som erfordrades för att förhindra, att de återfördes
till sin förutvarande kamratkrets och därigenom utsattes för frestelsen att
återfalla i sitt föregående levnadssätt. Om medel anvisades för avlönande av
ifrågavarande biträde, skulle därigenom kunna vinnas, att de i Stockholm
hemmahörande tvångsarbeterskorna — vilka utgjorde en avsevärd del av anstaltens
klientel — genast vid återkomsten till hemorten efter utskrivningen
kunde omhändertagas av detta biträde och erhålla hjälp med anskaffande
av bostad och arbete m. m.

Beträffande denna del av Eders Kungl. Maj:ts förslag vill riksdagen, med
hänsyn till vad departementschefen anfört, icke motsätta sig den ifrågasatta
anordningen. Emellertid vill riksdagen framhålla önskvärdheten av att redogörelse
för verksamheten och resultatet därav tillstädes vederbörande ämbetsmyndighet.

I övrigt har riksdagen icke haft något att erinra beträffande Eders Kungl.
Maj:ts förevarande förslag och har alltså anvisat det äskade beloppet att
täckas på föreslaget sätt.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen dels

godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1932 förordade förslaget till stat för statens tvångsarbetsanstalter,
att tillämpas från och med budgetåret 1932/1933;

dels ock nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,
att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, nu 565,000 kronor,
med 54,000 kronor till 511,000 kronor.

27:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till frälsningsarméns räddningshem
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag, att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel, av 10,000 kronor.

28:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 30) att till
statens alkoholistanstalter vid Svartsjö och i Landskrona för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,
av 42,000 kronor.

Då riksdagen icke haft något att erinra ifråga örn beräkningen av förevarande
anslag eller sättet för dess täckande, har riksdagen till statens alkoholistanstalter
vid Svartsjö och i Landskrona för budgetåret 1932/1933 anvisat
ett extra anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 42,000
kronor.

29:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 31) att

dels godkänna följande stat för statens alkoholistanstalt å Venngarn, att
tillämpas från och med budgetåret 1932/1933:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .......................... 68,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 27,600

10

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 86,400

Summa kronor 182,000;

dels ock, med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen sociala
verk ock inrättningar, underavdelningen alkoholistvård, upptagna ordinarie
förslagsanslaget till statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister, under
samma avdelning och underavdelning med rubriken statens alkoholistanstalt
å Yenngarn uppföra ett ordinarie förslagsanslag, att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel, av 182,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag under förevarande punkt, får alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande stat för statens alkoholistanstalt å Yenngarn, att

tillämpas från och med budgetåret 1982/1933:

Stat.

A. Avlöningsstat- Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 68,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 27,600

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 86,400

Summa kronor 182,000;

dels och med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen sociala
verk och inrättningar, underavdelningen alkoholistvård, upptagna ordinarie
förslagsanslaget till statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister, under
samma avdelning och underavdelning med rubriken statens alkoholistanstalt å
Venngarn uppfört ett ordinarie förslagsanslag, att utgå av statsverkets fond
av rusdrycksmedel, av 182,000 kronor.

30:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 32) att
dels till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag, att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel, av 92,000 kronor;

dels ock godkänna av departementschefen förordad ändring i grunderna
för användningen av anslag till angivna ändamål.

Yad Eders Kungl. Majit under förevarande punkt i skilda hänseenden
föreslagit, har riksdagen funnit sig i huvudsak kunna bifalla. I fråga örn
grunderna för understöds utgående åt nykterketsnämnder har Eders Kungl.
Majlis förslag dock givit riksdagen anledning till viss erinran.

Yad angår nämnda spörsmål ansåg sig 1931 års riksdag, i likhet med
departementschefen, böra framhålla, att även om den möjlighet, som under
senare år förefunnits att bereda kommunerna statsunderstöd till bestridande
av de kostnader, varom fråga är, föranlett kommunerna att på ett effektivare
sätt än tidigare organisera nämndernas verksamhet, erfarenheten dock visat,
att inom en mängd kommuner verksamheten icke bedrivits i önskvärd örn -

11

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

fattning. Utan tvivel syntes anledningen därtill i många fall vara att söka
däri, att de utgående understöden för kommunerna framstått såsom alltför
små i förhållande till de kostnader, som måste följa med en mera aktiv
verksamhet. Riksdagen ansåg därför lika med departementschefen nödvändigt
att, för uppmuntran av kommunerna till att i större omfattning ställa
medel till förfogande för nykterlietsnämndernas verksamhet, en höjning av
de statliga understödsbeloppen vidtoges. Eders Kungl. Maj:ts härutinnan vid
sistlidet års riksdag framlagda förslag, ansåg sig riksdagen böra bifalla, med
undantag därav att det syntes riksdagen böra tagas under förnyat övervägande,
huruvida icke den föreslagna maximisiffran å 3,000 kronor vore alltför
hög. Riksdagen förutsatte, att förslag i ämnet förelädes innevarande års
riksdag.

Den sålunda av riksdagen hävdade ståndpunkten, att det nuvarande
maximibeloppet av 500 kronor bör höjas, intager riksdagen allt fortfarande.
Ett ytterligare skäl för höjning torde vara, att då enligt den nya alkoholistlagen
stor vikt lägges å den förebyggande verksamheten, nykterhetsnämnderna
böra förhjälpas att i större utsträckning än hittills ägna sig åt dylik
verksamhet.

Emellertid har riksdagen icke ansett sig kunna bifalla förslaget örn det
maximibelopp härutinnan, som av departementschefen förordats, eller 2,000
kronor. Enligt riksdagens mening böra understöden till nykterhetsnämnderna
utgå med högst 1,000 kronor, vilket belopp likväl må kunna höjas med
500 kronor, därest särskilda omständigheter så påkalla. Genom en dylik anordning
skulle även tillfälle beredas för ett större antal kommuner att erhålla
bidrag, än vartill möjlighet skulle förefinnas med tillämpning av en högre
maximisiffra.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen dels

till främjande av nylderhetsnämndernas verksamhet in. m. för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag, att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel, av 92,000 kronor;

dels ock godkänt ovan angiven ändring i grunderna för användningen av
anslag till angivna ändamål.

31:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 33) att
dels till bidrag till erkända och enskilda alkokolistanstalters driftkostnader
m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag, att
utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 300,000 kronor;

dels godkänna de av departementschefen förordade, ändrade grunderna
för användningen av anslag för ifrågavarande ändamål;

dels ock medgiva, att av nämnda anslag må kunna till erkända alkoholistanstalten
Hemmet Gunnarskog för vård av kvinnliga alkoholister samt, efter
särskild prövning av Eders Kungl. Majit, jämväl till annan erkänd alkoliolistananstalt
med samma syfte för budgetåret 1932/1933 utgå bidrag till driftkostnaderna
med ej mindre ett belopp av 1 krona för dag och vårdplats än
även ett belopp för vårddag, som med 1 krona understiger det till övriga
erkända alkoholistanstalter utgående statsbidraget.

12

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Enligt Eders Kungl. Majlis förevarande förslag, i vad detsamma avser
bidrag till alkoholistanstalters driftkostnader, förutsattes, att i sådana fall,
då dylika bidrag hittills förekommit, desamma fortfarande böra utgå med
oförändrade belopp. Häremot bär riksdagen icke haft något att erinra.

Vad härefter angår Eders Kungl. Maj:ts förslag angående utvidgning av
rätten till driftkostnadsbidrag att omfatta jämväl fall, där ifråga örn andra internerade
än medellösa och mindre bemedlade uttages högre vårdavgift
än 50 öre för dag, vill riksdagen framhålla., att den nu gällande begränsningen
av vårdavgiften såsom villkor för erhållande av bidrag av statsmedel
till driftkostnaderna tillkommit i syfte att trygga erhållandet av
anstaltsvård till ringa kostnad och alltså rmderlätta vidtagandet av erforderliga
interneringsåtgärder. Mestadels äro alkoholisterna medellösa, varför
vårdkostnaderna, i den mån kommunerna äro för dem gentemot vederbörande
anstalt ansvariga, komma att stanna å kommunerna. Därest emellertid
de internerade med hänsyn till sina ekonomiska omständigheter äro i stånd
att själva erlägga vårdkostnaderna, kunna givetvis fall tänkas, då en vårdavgift
av högst 50 öre för dag kan anses omotiverat låg. En skälig höjning
under sådana omständigheter av vårdavgiften torde icke vara ägnad att i
nämnvärd grad motverka det ovan angivna, med den nu stadgade begränsningen
avsedda syftet, nämligen underlättande av interneringsåtgärderna,
och synes därför icke heller böra medföra förlust av all rätt till statsbidrag.
Riksdagen har därför medgivit den utsträckning av rätten till bidrag, som
departementschefen förordat.

Vad angår storleken av statsbidrag i fall, varom nu är fråga, har departementschefen
ansett bidraget böra något sänkas, förslagsvis med hälften av
det belopp, varmed vårdavgiften överstiger 50 öre för dag. Jämväl riksdagen
finner, att en sänkning av statsbidraget i förevarande fall är motiverad, men
vill ifrågasätta, huruvida icke skäl måste anses förefinnas för en något längre
gående minskning än vad departementschefen föreslagit.

Eders Kungl. Maj:ts förslag att de statsverket jämlikt 52 § i nya alkoholistlagen
åvilande kostnaderna skola bestridas från förevarande anslag, vilket
i anledning därav ansetts böra erhålla viss ändrad benämning, har riksdagen
bifallit.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot storleken av det
äskade anslagsbeloppet, får alltså anmäla, att riksdagen

dels till bidrag till erlända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag, att utgå av
statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 300,000 kronor;

dels godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1932 förordade ändrade grunderna för användningen
av anslag för ifrågavarande ändamål;

dels ock medgivit, att av nämnda anslag må kunna till erkända alkoholistanstalten
Hemmet Gunnarskog för vård av kvinnliga alkoholister samt, efter
särskild prövning av Eders Kungl. Majit, jämväl till annan erkänd alkoholistanstalt
med samma syfte för budgetåret 1932/1933 utgå bidrag till drift -

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

13

kostnaderna med ej mindre ett belopp av 1 krona för dag oell vårdplats än
aven ett belopp för vårddag, som med 1 krona understiger det till övriga
erkända alkoliolistanstalter utgående statsbidraget.

32:o) Eders Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 34) att till tillfälligt
omhändertagande av alkoholister m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra förslagsanslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,
av 5,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, har alltså till tillfälligt omhändertagande av alkoholister
m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag, att utgå av
statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 5,000 kronor.

33:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
35) har riksdagen till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter för
budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag, att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel, av 100,000 kronor.

34:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36) har riksdagen
till resor vid tvångsinternering av alkoholister för budgetåret 1932/1933 anvisat
ett extra förslagsanslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, av

5.000 kronor.

35:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 37) att

dels till interneringskostnader i vissa fall för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra förslagsanslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, av

2.000 kronor,

dels ock godkänna av departementschefen förordade ändrade grunder för
användningen av anslag för omförmälda ändamål.

Vad till en början angår förslaget rörande viss utvidgad användning av
ifrågavarande anslag, får riksdagen erinra örn följande.

I det av tillkallade sakkunniga den 11 november 1929 avgivna betänkandet
med förslag till lagstiftning örn alkoholistvård hade föreslagits, att i den nya
alkoholistlagen skulle intagas en bestämmelse av innebörd, att statsverket
skulle vidkännas kostnaderna för vård å allmän alkoholistanstalt i det fall,
att framställning om internering gjorts av nykterlietsnämnd samt den intagne
vid den tid, då ansökning hos länsstyrelse örn internering gjordes,
oavbrutet under minst tre år vistats utom den kommun, där han hade hemortsrätt.

Vid anmälan till statsrådsprotokollet den 6 februari 1931 av förslag till
lag örn behandling av alkoholister anförde departementschefen med anledning
av vad i sakkunnigbetänkandet sålunda föreslagits, att han funne det vara
lämpligt att statsverket åtminstone i vissa fall gottgjorde kostnaden för internering
av sådana personer, som under någon, uppenbarligen ej alltför kort
tid vistats utom sin hemortskommun. Emellertid borde enligt departementschefens
mening den nykterlietsnämnd, som gjort ansökning om interneringen,
därest den eljest skulle vara ansvarig för vårdkostnaden, jämväl i dylika fall
primärt ansvara för densamma, men sedermera borde kommunen under viss förutsättning
kunna utfå gottgörelse av statsverket. Departementschefen anförde

14

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

vidare, att statsverkets sekundära ansvarighet ej borde fastslås i alkoholistlagen
utan att det lämpligen syntes få ankomma på Eders Kungl. Maj:t att
genom särskild kungörelse bestämma angående användning av det anslag,
som kunde komma att beviljas till ersättning åt kommunerna för ifrågavarande
vårdkostnad.

Departementschefens uttalanden i ämnet föranledde icke någon erinran
från riksdagens sida. I den nya alkoholistlagen har heller icke intagits
något stadgande örn skyldighet för statsverket att gälda vårdkostnaden för
alkoholister, som vid tidpunkten för interneringen vistats utom hemortskommunen.

Riksdagen ansluter sig till den uppfattningen, att statsverket i de fall,
varom här är fråga, och under de av departementschefen angivna förutsättningarna
bör bestrida kostnad för vård å alkoholistanstalt. Mot förslaget
att ersättningen skall utgå oberoende av vistelsekommunens ekonomiska
bärkraft samt med vårdkostnadens hela belopp, har riksdagen icke heller
funnit några mera vägande invändningar vara att framställa.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då riksdagen icke haft
något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt,
får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen dels till internering skostnader i
vissa fall för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag, att utgå
av statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 2,000 kronor; dels ock godkänt av
departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari
1932 förordade ändrade grunder för användningen av anslag för omförmälda
ändamål.

36:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 38) att till statsinspektion
av fattigvård och barnavård för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra förslagsanslag av 80,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Majits
förslag, har alltså till statsinspéktion av fattigvård och barnavård för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 80,000 kronor.

37:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits därom gjorda framställning
(punkt 39) har riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård i
allmänhet, nu 1,250,000 kronor, med 150,000 kronor till 1,400,000 kronor.

38:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 40)
har riksdagen nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård och barnavård
för lappar, nu 300,000 kronor, med 100,000 kronor till 200,000 kronor.

39:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 41) har riksdagen
till svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet för budgetåret 1932/1933 anvisat
ett extra anslag av 15,000 kronor.

40:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 42) att

dels till bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra förslagsanslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,
av 95,000 kronor;

dels oek godkänna av departementschefen förordad ändring i grunderna
för bidrag till ifrågavarande ändamål.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

15

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag Ilar i två inom riksdagen
väckta, likalydande motioner, I: 67 oell II: 69, hemställts, att riksdagen
måtte med avslag å förslaget att sänka statsbidraget till arbetsliemmen uppföra
förslagsanslaget till driftkostnaderna vid arbetshem med 100,000 kronor.

I samma motioner har ock hemställts, bland annat, att riksdagen måtte
med avslag å Eders Kungl. Majis förslag att sänka statsbidragen till driften
av vissa andra vårdanstalter, uppföra de för dessa bidrag avsedda anslagen
med följande belopp:

anslaget till anstalter för obildbara sinnesslöa (punkt 55) 880,000 kronor,
anslaget till anstalter för bildbara sinnesslöa (punkt 56) 865,000 kronor,
anslaget till epileptikeranstalter (punkt 57) 205,000 kronor,
anslaget till tuberkulosvårdanstalter (punkt 62) 4,530,000 kronor,
anslaget till epidemi-sjukhus (punkt 68) 800,000 kronor,
anslaget till hem för kroniskt sjuka (punkt 69) 615,000 kronor,
anslaget till kliniker vid vanföreanstalter (punkt 70) 230,000 kronor,
anslaget till polikliniker vid vanföreanstalter 20,000 kronor (samma belopp
som Eders Kungl. Maji föreslagit),

anslaget till skol- och uppfostringshem för vanföra (punkt 71) 90,000
kronor samt

anslaget till yrkesskolor för vanföra (punkt 72) 210,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra i ett sammanhang till prövning upptaga
frågan örn ändringar i nu gällande grunder för statsbidrag till driftkostnader
vid olika slag av vårdanstalter, får sålunda redan här framhålla, att jämte
sagda motioner förslag motionsvis framlagts inom riksdagen örn ökade anslag
till bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter m. m.
samt till driften av epidemisjukhus.

Sålunda har i två likalydande motioner, I: 70 och II: 114, hemställts,
att riksdagen måtte

dels fastställa det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna
för tuberkulossjukvårdsanstalter till oförändrat belopp, nämligen 4,400,000
kronor,

dels ock bestämma, att de förut gällande grunderna för anslagets användning
skola alltjämt tillämpas.

Vidare har i en inom riksdagen väckt motion, I: 135, hemställts, att riksdagen
ville besluta, att statsbidraget för driftkostnaderna vid tuberkulossjukhusen
måtte såsom hittills fastställas till 1 krona 75 öre för dag och patient.

Slutligen har i två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, I: 71
och II: 115, hemställts, att riksdagen måtte besluta

dels att till bidrag till driften av epidemisjukhus förbudgetåret 1932/1933
anvisa ett extra förslagsanslag av 800,000 kronor, samt

dels att grunderna för anslagets utgående skola vara oförändrade.

Under förevarande punkt samt punkterna 55—57, 62 och 68—72 i statsrådsprotokollet
har Eders Kungl. Maji föreslagit vissa ändringar i fråga örn nu
gällande grunder för statsbidrags utgående till driftkostnader vid olika slag

16

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

av vårdanstalter. Ändringarna avse beskärning av statsbidragen till arbetshem,
anstalter för obildbara sinnesslöa, anstalter för bildbara sinnesslöa,
epileptikeranstalter, tuberkulossjukvårdsanstalter, epidemisjukhus, hem för
kroniskt sjuka samt vanföreanstalterna. Samtliga förslag örn ändringar hava
föranletts av statsfinansiella skäl och på grund av den nedgång i levnadskostnaderna,
som inträtt, sedan de nuvarande bidragsbeloppen fastställdes.

Såsom ovan nämnts, har riksdagen samtidigt upptagit till behandling de
sålunda framlagda förslagen.

Riksdagen har härvid, med beaktande av den av 1924 års riksdag intagna
ståndpunkten i fråga örn beviljande av statsbidrag till vissa vårdanstalter, varom
fråga är, funnit sig alltjämt böra hävda den uppfattningen, att det ur alla
synpunkter måste anses önskvärt, att bidragsbeloppen icke gång efter annan
ändras utan att de bidrag, som beviljats, så långt möjligt är, lämnas orubbade.
Starka skäl skola sålunda kunna andragas för att ändring av de bestämmelser
härutinnan, som för närvarande gälla, skall vidtagas.

Till stöd för de nu framlagda förslagen örn nedsättning av utgående bidragsbelopp
från statens sida hava, såsom nyss omförmälts, anförts dels statsfinansiella
skäl, dels nedgången i levnadskostnaderna.

Yad först sistnämnda motiv angår, må, på sätt ock motionsvis skett, erinras
därom, att nedgången i levnadsomkostnaderna givetvis kan motivera
reducering av statsbidragen endast i den mån densamma motsvaras av en
nedgång i anstalternas totala driftkostnader, varigenom det statliga driftsbidraget
kommer att utgöra en högre procentandel av dessa kostnader än
vad fallet var vid tiden, då de nuvarande bidragen fastställdes. Den utredning
härutinnan, som av departementschefen förebragts, bär riksdagen emellertid
för sin del ansett icke kunna utgöra tillräcklig anledning för ett frångående
av de bestämmelser, som nu gälla på de områden, varom fråga är. Redan
av detta skäl har riksdagen sålunda måst ställa sig tveksam mot de förslag
örn ändrade grunder i fråga örn statsbidrag till nämnda anstalter, Eders Kungl.
Majit framlagt. Riksdagen vill härmed icke förneka, att de nuvarande bestämmelserna
i vissa fall måste anses vara i behov av revision, men denna
revision synes riksdagen böra vidtagas efter en mera detaljerad undersökning
av förhållandena på ifrågavarande områden än nu skett. Riksdagen förutsätter,
att härvid ock tages i betraktande det förslag örn ändring i grunderna
angående statsbidrag till anstalter för obildbara sinnesslöa, som motionsvis
framförts.

Vad så angår de statsfinansiella skälen för förevarande förslag, vill riksdagen
erinra därom, att en reducering av de statliga driftkostnadsbidragen
för viss anstaltsvård icke i någon större mån minskar det allmännas utgifter
för ifrågavarande vård utan allenast övervältrar utgifterna från staten till
landstingen. På grund härav och med hänsyn särskilt till pågående utredningar
angående, bland annat, statsbidrag till landsting och primärkommuner,
har riksdagen, även med beaktande av det statsfinansiella läget, funnit, att,
innan dessa utredningar slutförts, ändringar icke böra vidtagas i nu gällande
bestämmelser.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

17

I samband härmed vill riksdagen erinra örn de stora kostnader för uppförande
av olika vårdanstalter av nu ifrågavarande slag, landstingen och
kommunerna under senare åren haft att vidkännas och för vilkas täckande
amorteringar och räntebetalningar alltjämt återstå.

På grund av den ståndpunkt, riksdagen sålunda intagit till Eders Kungl.
Maj:ts förslag om reducering av nu utgående statsbidrag till de anstalter,
varom fråga är, krävas vissa höjningar av de anslag, Eders Kungl. Majit i skilda
hänseenden äskat. Med ledning av de i statsrådsprotokollet lämnade uppgifterna
angående anslagens belastning har riksdagen funnit, att anslagen
böra bestämmas på följande sätt:

till arbetshem 100,000 kronor, till anstalter för obildbara sinnesslöa

880.000 kronor, till anstalter för bildbara sinnesslöa 865,000 kronor, till
epileptikeranstalter 205,000 kronor, till tuberkulossjukvårdanstalter 4,525,000
kronor, till epidemisjukhus 800,000 kronor, till hem för kroniskt sjuka 615,000
kronor, till kliniker vid vanföreanstalter 260,000 kronor, till polikliniker vid
vanföreanstalter 20,000 kronor, till skol- och uppfostringshem för vanföra

90.000 kronor samt till yrkesskolor för vanföra 210,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen, som icke haft något att
erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn sättet för täckande av
ifrågavarande anslag, under förevarande punkt anmäla,

dels att riksdagen till bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag, att utgå av statsverkets fond av
rusdrycksmedel, av 100,000 kronor;

dels och att Eders Kungl. Maj:ts förslag örn ändring i grunderna för bidrag
till ifrågavarande ändamål icke vunnit riksdagens bifall.

41:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 43) att höja det
ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran, nu 510,000 kronor, med

20.000 kronor till 530,000 kronor.

Riksdagen har icke funnit skäl till erinran mot förevarande förslag och
har sålunda höjt det ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran, nu

510.000 kronor, med 20,000 kronor till 530,000 kronor.

42:o) På grund av vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 44)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till inspektions-
och upplysningsarbete med avseende å spädbarns- och förlossningshem
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor.

Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

43:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 45) att
dels godkänna av departementschefen förordat förslag till ordinarie avlöningsstat
för medicinalstyrelsen, att tillämpas från och med budgetåret
1932/1933;

dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu

402,000 kronor, med 2,500 kronor till 399,500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 14 sami. Nr 5 A.

704 32 2

18

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Då riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1932 förordade förslaget till ordinarie avlöningsstat
för medicinalstyrelsen, att tillämpas från och med budgetåret 1932/1933;

dels oclc nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu

402,000 kronor, med 2,500 kronor till 399,500 kronor.

44:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 46) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till sinnessjuknämnden för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag
av 13,200 kronor.

45:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 47) att
dels godkänna av departementschefen förordat förslag till stat för statens
bakteriologiska laboratorium, att tillämpas från och med budgetåret
1932/1933;

dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens bakteriologiska
laboratorium, nu 175,800 kronor, med 10,800 kronor till 165,000 kronor.

Då förevarande förslag icke givit riksdagen anledning till erinran, får
riksdagen anmäla, att riksdagen

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1932 förordade förslaget till stat för statens bakteriologiska
laboratorium, att tillämpas från och med budgetåret 1932/1933;

dels ock nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till statens bakteriologiska
laboratorium, nu 175,800 kronor, med 10,800 kronor till 165,000 kronor.

46:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
48) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
statens farmaceutiska laboratorium för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra
anslag av 24,500 kronor.

47:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 49) att
dels godkänna av departementschefen förordat förslag till stat för förste
provinsialläkare och provinsialläkare, att tillämpas från och med budgetåret
1932/1933;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare
och provinsialläkare, nu 3,064,500 kronor, med 21,000 kronor till 3,085,500
kronor.

Riksdagen, som i likhet med departementschefen ansett, att någon utökning
av det av riksdagen hittills fastställda antalet provinsialläkareänster
för närvarande icke torde böra äga rum, vill dock hava uttalat sin förväntan,
att den av 1916 års provinsialläkardistriktskommitté framlagda planen för
inrättande av nya ordinarie provinsialläkardistrikt kommer att fullföljas.

Då riksdagen icke haft något att erinra mot vad i övrigt under förevarande
punkt föreslagits, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1932 förordade förslaget till stat för förste provinsialläkare
och provinsialläkare, att tillämpas från och med budgetåret 1932/1933;

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

19

dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare och
provinsialläkare, nu 3,064,500 kronor, med 21,000 kronor till 3,085,500 kronor.

48:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 50) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare för budgetåret 1932/1933 anvisat
ett extra anslag av 3,600 kronor.

49:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 51) att höja det
ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt civila läkarstipendiater, nu 5,000
kronor, med 3,000 kronor till 8,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, har alltså höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt civila
läkarstipendiater, nu 5,000 kronor, med 3,000 kronor till 8,000 kronor.

50:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52) har riksdagen till
dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare för budgetåret 1932/1933 anvisat
ett extra förslagsanslag av 500 kronor.

51:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 53), att
dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid statens sinnessjukhus
på följande sätt:

I. Läkarpersonal.

Befattning. Lönegrad.

14 överläkare av lia klass........................................................................ B 29

15 förste läkare .................................................................................... B 28

4 överläkare av 2:a klass ..................................................................... B 28

14 överläkare av 3:e klass .................................................................... B 27

31 andre läkare ..................................................................................... B 26

1 läkare vid Visby sinnessjukhus........................................................ B 26

II. Kontorspersonal.

4 sysslomän av Ira klass....................................................................... B 24

9 sysslomän av 2:a klass ..................................................................... B 22

7 sysslomän av 3:e klass........................................................................ B 21

15 bokhållare............................................................................................ B 15

20 kassörer............................................................................................... B 11

10 kameralbiträden ................................................................................. B 8

14 kanslibiträden....................................................................................... B 7

2 kontorsbiträden.................................................................................... B 4

III. Sjukvårdspersonal.

17 uppsyningsmän av lia klass ............................................................ B 14

26 förestånderskor av lia klass ........................................................... B 12

18 uppsyningsmän av 2:a klass ............................................................ B 10

141 Överskötare ......................................................................................... B 8

31 förestånderskor av 2:a klass ............................................................ B 7

867 skötare ..................... B 6

270 översköterskor .................................................................................. B 6

1,027 sköterskor............................................................................................ B 3

20 Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

IV. Ekonomipersonat.

Befattning.

Lönegrad.

12 maskinmästare av lia klass................................

............. B

14

7 maskinmästare av 2:a klass .................................

.............. B

12

8 befallningsmän ......................................................

.............. B

10

22 hantverksföreståndare av l;a klass ...................

.............. B

10

17 maskinister av lia klass.......................................

............. B

10

17 trädgårdsmästare...................................................

.............. B

10

108 hantverksföreståndare av 2:a klass.....................

.............. B

8

21 maskinister av 2:a klass......................................

.............. B

8

13 köksförestånderskor av lia klass ........................

.............. B

7

10 magasinsföreståndare............................................

.............. B

7

18 arbetsförestånderskor.............................................

.............. B

6

12 bageriförestånderskor.............................................

.............. B

6

10 chaufförer ..............................................................

.............. B

6

15 eldare av lia klass................................................

.............. B

6

6 förmän i trädgård och jordbruk ........................

......J»..........

.............. B

6

86 hantverkare ............................................................

.............. B

6

6 köksförestånderskor av 2:a klass .......................

.............. B

6

20 post- och stadsbud................................................

.............. B

6

16 tvättförestånderskor av l:a klass ........................

.............. B

6

81 eldare av 2:a klass................................................

.............. B

5

28 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ......

.............. B

5

15 närmaste biträden till köksförestånderska........

............. B

5

22 yttre nattvakter ...................................................

.............. B

5

9 närmaste biträden till bageriförestånderska......

.............. B

3

3 tvättförestånderskor av 2:a klass.......................

............. B

3

15 närmaste biträden till tvättförestånderska.........

.............. B

3

35 sömmerskor eller väverskor.................................

............. B

3;

dels godkänna följande stat för statens sinnessjukhus, att tillämpas från

och med budgetåret 1932/1933:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag............ 8,740,000

Yikariatsersättningar, förslagsanslag................................................... 820,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
............................................................................................. 2,600,000;

B. Omkostnadsstat.

Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i Lund, förslagsanslag
.................................................................................... 150,000

Övriga kostnader för sinnessjukhusens underhåll, förslagsanslag... 9,900,000

Summa kronor 22,210,000;

dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till statens sinnessjukhus, nu

10,200,000 kronor, med 100,000 kronor till 10,300,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

21

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen
till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, I: 222
och II: 327, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring i
Eders Kungl. Maj:ts förslag till avlöningsstat för statens sinnessjukhus för
budgetåret 1932/1933, att däri upptagas 31 hantverksföreståndare av l:a klass
i stället för av Eders Kungl. Majit föreslagna 22 samt 99 hantverksföreståndare
av 2:a klass i stället för av Eders Kungl. Majit föreslagna 108.

Då riksdagen förehaft nu berörda anslagsfråga till behandling, har riksdagen
ansett sig först böra angiva sin uppfattning av spörsmålet om hantverksföreståndarnas
löneställning. Riksdagen har härvid uppmärksammat, att
denna fråga beträffande vissa befattningshavare av nämnda kategori under
senare tid kommit i ett förändrat läge i och med det att den moderna uppfattningen
örn patientarbetets betydelse för de sjukas tillfrisknande — den
s. k. arbetsterapien — alltmer trängt igenom och omsatts i praktiken. Ju
mer arbetsterapien vinner terräng, ju mera ökas behovet av att vid alla
sinnessjukhus hava tillgång till lämpliga patientarbeten. Yad särskilt angår
frågan örn omläggning av verksamheten vid skrädderi- och skomakeriverkstäderna,
torde en ifrågasatt centralisering av denna verkstadsdrift icke
böra komma till stånd. Till frågan huruvida och i vilken omfattning skrädderioch
skomakeridriften vid sinnessjukhusen kan inskränkas utan åsidosättande
av kravet på möjlighet att i dessa yrken bereda sysselsättning åt
härför lämpade patienter, synes ståndpunkt nu icke kunna tagas. De nu
obesatta hantverkarbefattningarna torde emellertid böra indragas, men med
hänsyn till det anförda lärer någon förändring i lönehänseende för hantverksföreståndarna
—- riksdagen syftar nu närmast på skomakerif örestån darna
vid de större anstalterna, den enda grupp av förstnämnda befattningshavare,
vars löneförmåner föreslagits att sänkas — för närvarande icke böra ske
utan torde frågan i denna del efter ytterligare erfarenhet böra ånyo upptagas
till förnyat övervägande. Riksdagen, som i övrigt icke haft något att
erinra mot Eders Kungl. Majits i samband med nu berörda ärende framlagda
förslag, har alltså ansett sig, vad frågan örn skomakeriföreståndarnas lönereglering
beträffar, böra bifalla det i motionerna I: 222 och lii 327 framförda
yrkandet örn upptagande i sinnessjukhusens avlöningsstat av 31 hantverksföreståndare
av lia klass samt 99 hantverksföreståndare av 2:a klass. Framhållas
må ock, att någon omedelbar besparing icke ernås genom nedsättning
i lönegrad av de skomakeriföreståndare, varom fråga är. Givetvis förutsätter
riksdagen, att vid uppkommen ledighet å befattning av detta slag tjänsten
icke må besättas med ordinarie innehavare.

Yad härefter angår frågan örn förbättrad löneställning för läkaren vid
S:t Olofs sjukhus i Visby, har riksdagen av den utredning, som till stöd för
förslaget härutinnan förebragts, funnit ådagalagt, att skäl förefinnas för en
förbättring av denne befattningshavares löneförmåner. Då löneförbättringens
storlek och vad Eder Kungl. Majit i detta sammanhang föreslagit icke givit
riksdagen anledning till erinran, har riksdagen alltså bifallit Eders Kungl.
Majlis förslag i denna del.

22

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Eders Kungl. Marits förslag i fråga om andra personalförändringar samt
beträffande beräkningen av utgifter och inkomster vid statens sinnessjukhus
har riksdagen ock bifallit.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får riksdagen alltså anmäla,
att riksdagen

dels bestämt antalet ordinarie befattningar vid statens sinnessjukhus på
följande sätt:

T. Läkarpersonal.

Befattning.

14 överläkare av l:a klass.................................

15 förste läkare ..............................................

4 överläkare av 2:a klass................................

14 överläkare av 3:e klass.................................

31 andre läkare.................................................

1 läkare vid Visby sinnessjukhus..................

Lönegrad.

..... B 29

..... B 28

..... B 28

..... B 27

..... B 26

..... B 26

II. Kontorspersonal.

4 syssloman av l:a klass....................................................................... B 24

9 sysslomän av 2:a klass....................................................................... B 22

7 sysslomän av 3:e klass....................................................................... B 21

15 bokhållare............................................................................................. B 15

20 kassörer................................................................................................ B 11

10 kameralbiträden.................................................................................... B 8

14 kanslibiträden....................................................................................... B 7

2 kontorsbiträden................................................................................ B 4

17
26

18
141

31

867

270

1,027

12

7

8
31
17
17
99
21
13

III. Sjukvårdspersonal.

uppsyningsman av lia klass............................................................... B 14

förestånderskor av l:a klass.............................................................. B 12

uppsyningsman av 2:a klass............................................................... B 10

Överskötare .......................................................................................... B 8

förestånderskor av 2:a klass.............................................................. B 7

skötare.................................................................................................. B 6

översköterskor ................................................................................... B 6

sköterskor............................................................................................ B 3

IV. Ekonomipersonal.

maskinmästare av lia klass............................................................... B 14

maskinmästare av 2:a klass .............................................................. B 12

befallningsmän ................................................................................... B 10

hantverksföreståndare av l:a klass..................................*............... B 10

maskinister av l:a klass.................................................................... B 10

trädgårdsmästare................................................................................. B 10

hantverksföreståndare av 2:a klass.................................................. B 8

maskinister av 2:a klass................................................................. B 8

köksförestånderskor av l:a klass ..................................................... B 7

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

23

Befattning. Lönegrad.

10 magasinsföreståndare........................................................................... B 7

18 arbetsförestånderskor ...................................................................... B 6

12 bageriförestånderskor ........................................................................ B 6

10 chaufförer........................................................................................... B 6

15 eldare av l:a klass................................................................... B 6

6 förmän i trädgård och jordbruk ...................................................... B 6

86 hantverkare........................................................................................ B 6

6 köksförestånderskor av 2:a klass...................................................... B 6

20 post- och stadsbud............................................................................. B 6

16 tvättförestånderskor av l:a klass...................................................... B 6

81 eldare av 2:a klass............................................................................. B 5

28 föreståndare i stall, ladugård och svinstall .................................... B 5

15 närmaste biträden till köksförestånderska....................................... B 5

22 yttre nattvakter................................................................................. B 5

9 närmaste biträden till bageriförestånderska.................................... B 3

3 tvättförestånderskor av 2:a klass .................................................... B 3

15 närmaste biträden till tvättförestånderska....................................... B 3

35 sömmerskor eller väverskor.............................................................. B 3;

dels godkänt följande stat för statens sinnessjukhus, att tillämpas från

och med budgetåret 1932/1933:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag............ 8,740,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................................................. 820,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag.
.............................................................................................. 2,600,000;

B. Omkostnadsstat.

Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i Lund, förslagsanslag
............................................................................................ 150,000

Övriga kostnader för sinnessjukhusens underhåll, förslagsanslag... 9,900,000

Summa kronor 22,210,000;

dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till statens sinnessjukhus, nu

10,200,000 kronor, med 100,000 kronor till 10,300,000 kronor.

52:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) att

dels i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till anstalter för obildbara sinnesslöa med oförändrat belopp, 820,000
kronor;

dels ock godkänna den av departementschefen förordade ändringen i grunderna
för anslagets användning.

Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 40 anfört, får riksdagen
anmäla,

24

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels att riksdagen liöjt det ordinarie förslagsanslaget till anstalter för
obildbara sinnesslöa, nu 820,000 kronor, med 60,000 kronor till 880,000 kronor;

dels ock att Eders Kungl. Maj:ts förslag om ändring i grunderna för anslagets
användning icke vunnit riksdagens bifall.

53:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 56) att
dels nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till anstalter för bildbara sinnesslöa,
som icke äro fallandesjuka, nu 850,000 kronor, med 35,000 kronor
till 815,000 kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen förordade ändringarna i grunderna
för anslagets användning.

Under åberopande av vad riksdagen under punkt 40 anfört, får riksdagen
anmäla,

dels att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till anstalter för bildbara
sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, nu 850,000 kronor, med 15,000
kronor till 865,000 kronor;

dels ock att Eders Kungl. Majits förslag örn ändringar i grunderna för
anslagets användning icke vunnit riksdagens bifall.

54:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 57) att
dels nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till epileptikeranstalter, nu

220,000 kronor, med 25,000 kronor till 195,000 kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen förordade ändringarna i
grunderna för anslagets användning.

Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 40 anfört, får riksdagen
anmäla,

dels att riksdagen nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till epileptikeranstalter,
nu 220,000 kronor, med 15,000 kronor till 205,000 kronor;

dels ock att Eders Kungl. Majits förslag örn ändringar i grunderna för
anslagets användning icke vunnit riksdagens bifall.

55:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 58) att för budgetåret
1932/1933 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 22,000 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett
extra förslagsanslag av 28,000 kronor.

Vid prövning av Eders Kungl. Majits förevarande förslag har riksdagen
funnit sig böra anvisa de av Eders Kungl. Majit äskade anslagen. Med
hänsyn till elevantalets nedgång torde dock böra tagas under övervägande,
huruvida icke redan från nästkommande budgetårs ingång viss reducering
av räkenskapsförarens löneförmåner skäligen bör vidtagas. Riksdagen får
erinra örn, att, sedan anstalten år 1922 börjat sin verksamhet, 1923 års
riksdag beviljade ett belopp av 700 kronor för räkenskapernas förande samt
att med hänsyn till, bland annat, elevantalets ökning 1926 års riksdag i
enlighet med Eders Kungl. Majits förslag beviljade de nu utgående löner
förmånerna. Genom en reducering av räkenskapsförarens löneförmåner skulle
medel finnas tillgängliga för bibehållande av nuvarande kökspersonal.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

25

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1932/1933 anvisat
dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 22,000 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra
förslagsanslag av 28,000 kronor.

56:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 59) att för budgetåret
1932/1933 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 13,900 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett
extra förslagsanslag av 7,000 kronor.

Eders Kungl. Majits förevarande förslag har icke givit riksdagen anledning
till erinran, och riksdagen har alltså, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för budgetåret 1932/1933 anvisat

dels till avlöningar oell vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 13,900 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra
förslagsanslag av 7,000 kronor.

57:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 60) har riksdagen till understöd åt spetälskesjukas familjer m. m. för
budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 2,500 kronor.

58:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 61) att
dels till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av

200,000 kronor;

dels medgiva, att Eders Kungl. Majit må av anslag för nämnda ändamål
bevilja föreningen för kustvård åt skrof utösa barn för uppförande av en ny
operationsbyggnad vid kustsanatoriet vid Apelviken ett byggnadsbidrag av
högst 152,000 kronor;

dels ock föreskriva, att sistnämnda statsbidrag må utbetalas successivt i
mån av arbetenas utförande samt att beträffande detsamma skola i övrigt
gälla de villkor och föreskrifter, som må av Eders Kungl. Majit bestämmas.

Eders Kungl. Majits förevarande förslag örn bygdnadsbidrag åt föreningen
för kustvård åt skrofulösa barn för uppförande av en ny operationsbyggnad
vid kustsanatoriet vid Apelviken har riksdagen, vars vederbörande utskott
tagit del av i ärendet ingivna ritningar och kostnadsförslag, funnit sig böra
bifalla.

Då storleken av det till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
äskade anslaget samt vad Eders Kungl. Majit i övrigt
under förevarande punkt föreslagit riksdagen icke givit riksdagen anledning
till erinran, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen

dels till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 200,000
kronor;

dels medgivit, att Eders Kungl. Majit må av anslag för nämnda ändamål

26

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

bevilja föreningen för kustvård åt skrofulösa barn för uppförande av en ny
operationsbyggnad vid kustsanatoriet vid Apelviken ett byggnadsbidrag av
högst 152,000 kronor;

dels ock föreskrivit, att sistnämnda statsbidrag må utbetalas successivt i
mån av arbetenas utförande samt att beträffande detsamma skola i övrigt
gälla de villkor och föreskrifter, som må av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

59:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 62) att

dels nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna
för tuberkulossjukvårdsanstalter, nu 4,400,000 kronor, med 100,000 kronor till

4,300,000 kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen förordade ändringarna i
grunderna för anslagets användning.

Under åberopande av vad riksdagen under punkt 40 anfört, får riksdagen
anmäla,

dels att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna
för tuberkulossjukvårdsanstalter, nu 4,400,000 kronor, med 125,000
kronor till 4,525,000 kronor;

dels ock att Eders Kungl. Majda förslag örn ändringar i grunderna för
anslagets användning icke av riksdagen bifallits.

60:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 63) att

dels i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna med oförändrat
belopp, 65,000 kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen förordade ändringarna i grunderna
för anslagets användning.

Gällande bestämmelser i fråga örn statsbidrag för resor till kustsanatorier,
radiumanstalter och vanföreanstalter förete i flera avseenden olikheter. Rätten
till bidrag för resor till och från radiumanstalter är sålunda inskränkt till
medellösa patienter, medan densamma, vad angår vanföreanstalter och kustsanatorier,
är medgiven såväl medellösa som mindre bemedlade patienter jämte
dessas vårdare. Beträffande kustsanatorierna utgår resebidrag allenast för
patient, som erhållit vårdplats på dylikt sanatorium, medan beträffande vanföre-
och radium anstalter resebidrag utgår även för patienter, som beretts tillfälle
till undersökning på dylik anstalt. Patienter vid anstalter för radiumbehandling
äga rätt till ersättning även vid resa med annat maskindrivet fartyg
än ångbåt och, efter särskild prövning, för billigaste plats under däck. Patienter
vid vanföreanstalter och kustsanatorier äga däremot vid resa sjöledes allenast
rätt till ersättning, örn resan företagits med ångbåt, och i intet fall med högre
belopp än avgiften för däcksplats. Gottgörelse för förskotterade resebidrag utbetalas
beträffande kustsanatorierna halvårsvis av statskontoret och beträffande
övriga anstalter kvartalsvis av medicinalstyrelsen. Även i vissa andra hänseenden
förefinnas olikheter.

För erhållande av — så långt möjligt är — enhetliga bestämmelser på detta
område synes därför en revision av de nu gällande vara erforderlig.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

27

Med utgångspunkt från att kostnaderna för statsbidrag till förevarande ändamål
år från år stigit har departementschefen nu först till behandling upptagit
av medicinalstyrelsen väckt förslag örn skärpning av bestämmelserna beträffande
de bevis angående medellöshet eller mindre bemedlad ställning, som erfordras
för erhållande av resebidrag. Innebörden av uttrycken »medellös» och
»mindre bemedlad» finnes ej i författning eller annorledes fastslagen och måste
därför bliva föremål för subjektiv tolkning, på grund varav förekomsten av
med statsbidrag gjorda resor, vilka bort bekostas av den vårdbehövande, icke
är sällsynt, önskligt är sålunda, att åtminstone det mera obestämda av sagda
uttryck, »mindre bemedlad», erhåller en definition i vederbörande författningar.

Departementschefens föreliggande förslag går ut på, att bestämmelse skulle
meddelas därom, att såsom mindre bemedlad skulle anses person, för vilken
det taxerade beloppet jämlikt förordningen örn inkomst- och förmögenhetsskatt
ej överstiger 2,000 kronor och som icke äger eller brukar jordbruksfastighet
med ett taxeringsvärde överstigande 10,000 kronor, dock att i särskilda fall,
såsom då försörjningsskyldighet för talrik familj, arbetslöshet eller andra
likartade omständigheter föreligga, möjlighet borde förefinnas att bevilja statsbidrag
även vid högre taxering. För nämnda fall borde en undantagsbestämmelse
införas, och borde det ankomma på Eders Kungl. Majit att pröva, huruvida
ömmande omständigheter förelåge i de särskilda fallen.

Vid prövning av detta förslag har riksdagen emellertid kommit till den uppfattningen,
att, därest förenämnda maximibelopp läggas till grund för avgörande
av frågan, huruvida vederbörande sökande av statsbidrag skall anses
såsom mindre bemedlad eller icke, denna regel kan komma att leda till resultat,
som ur synpunkten av en enhetlig och rättvis tilldelning av bidragen ifråga icke
kunna anses önskvärda. Riksdagen, som anser, att definitiv ståndpunkt till
denna fråga icke bör tagas, förrän statens sjukvårdskommitté yttrat sig över
densamma, kan alltså nu icke bifalla Eders Kungl. Maj :ts förslag i denna del.
Nu gällande grunder härutinnan torde alltså tillsvidare böra tillämpas, varvid
emellertid de ovannämnda av departementschefen angivna särskilda omständigheterna
vid prövningen av frågan örn statsbidrags erhållande synas böra iakttagas.

Förslaget att patienter vid vanföreanstalter och kustsanatorier vid resor sjöledes
tillerkännes enahanda rätt, som patienter, vid anstalter för radiumbehandling,
finner sig riksdagen däremot kunna bifalla, liksom riksdagen ej heller haft
något att erinra emot, att giltighetsområdet för bestämmelserna örn resebidrag
för patienter vid kustsanatorier utvidgas till anstalten Solhem.

Yad slutligen angår de för bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna,
för patienter vid vissa anstalter för radiumbehandling samt för
vanföra jämte vårdare äskade anslagen, har riksdagen ansett skäl icke föreligga
för ändring av Eders Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen alltså under nu förevarande
punkt anmäla, att riksdagen

dels i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptagit det ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna med oförändrat
belopp 65,000 kronor;

28 Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels ock beslutat ovan angivna ändringar i grunderna för anslagets användning.

61:o) I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, I: 40 och II: 179,
har hemställts, att riksdagen måtte besluta,

dels att i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaga ett förslagsanslag å
22,500 kronor för bidrag till resor till sanatorier eller tuberkulossjukhus av
mindre bemedlade och medellösa patienter från Norrbottens, Västerbottens
och Jämtlands län för ambulatorisk kvävgasbehandling,

dels ock att för ifrågavarande bidrags utbekommande måtte tillämpas
samma bestämmelser, som gälla eller bliva gällande för bidrag till resor för
vissa patienter vid kustsanatorierna.

Utan att underskatta betydelsen av att åtgärder vidtagas i det av motionärerna
angivna syftet, bär riksdagen likväl ansett spörsmålet örn beredande
av statsbidrag för det ändamål, varom fråga är, först böra bliva föremål för
prövning av vederbörande myndigheter, innan riksdagen tager ståndpunkt
till detsamma. Riksdagen har alltså funnit sig icke nu kunna bifalla förslaget
örn medels anvisande för ändamålet, men vill — med hänsyn till den minskning
av platsbehovet, som kan förväntas komma att uppstå genom nu ifrågasatta
åtgärder — hos Eders Kungl. Majit begära utredning i ämnet. På grund
härav och då denna utredning bör omfatta hela riket och icke endast avse
vissa län, får riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Majit måtte verkställa utredning,
huruvida och i vilken omfattning statsbidrag till resor till sanatorier
eller tuberkulossjukhus för ambulatorisk kvävgasbehandling må böra
utgå, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

62:o) Med bifall till Eders Kungl. Majda förslag (punkt 64) har riksdagen
till folksanatorierna för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 100,000
kronor.

63:o) På grund av vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 65)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understödjande
av dispensärverksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra
förslagsanslag av 480,000 kronor.

64:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 66) att

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor för patienter
vid vissa anstalter för radiumbehandling, nu 80,000 kronor, med

20,000 kronor till 100,000 kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen förordade ändringarna i
grunderna för anslagets användning.

Under åberopande av vad riksdagen under punkt 60 anfört, får riksdagen
anmäla,

dels att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor för
patienter vid vissa anstalter för radiumbehandling, nu 80,000 kronor, med 20,000
kronor till 100,000 kronor;

dels ock att Eders Kungl. Majits förslag angående ändring i grunderna
för anslagets användning icke vunnit riksdagens bifall.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

29

65:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 67) har riksdagen till bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av
epidemisjukhus för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av

400,000 kronor.

66:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 68) att
dels till bidrag till driften av epidemisjukhus för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra förslagsansanslag av 750,000 kronor;

dels ock godkänna den av departementschefen förordade ändringen i grunderna
för användningen av anslag till ifrågavarande ändamål.

Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 40 anfört, får riksdagen
anmäla,

dels att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till bidrag till driften av epidemisjukhus för budgetåret 1932/1933 anvisat ett
extra förslagsanslag av 800,000 kronor;

dels ock att Eders Kungl. Majits förslag örn ändring i grunderna för användningen
av anslag till ifrågavarande ändamål icke vunnit riksdagens
bifall.

67:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 69) att
dels till bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 600,000 kronor;

dels ock godkänna den av departementschefen förordade ändringen i grunderna
för användningen av anslag för berörda ändamål.

Under åberopande av vad riksdagen under punkt 40 anfört, får riksdagen
anmäla,

dels att riksdagen till bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka för
budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 615,000 kronor;

dels ock att Eders Kungl. Majds förslag örn ändring i grunderna för användningen
av anslag för berörda ändamål icke av riksdagen bifallits.

68:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 70) att
dels höja det ordinarie förslagsanslaget till kliniker vid vanföreanstalter,
nu 200,000 kronor, med 20,000 kronor till 220,000 kronor;

dels ock godkänna den av departementschefen förordade ändringen i grunderna
för anslagets användning.

Under åberopande av vad riksdagen under punkt 40 anfört, får riksdagen
anmäla,

dels att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till kliniker vid vanföreanstalter,
nu 200,000 kronor, med 30,000 kronor till 230,000 kronor;

dels ock att Eders Kungl. Majits förslag om ändring i grunderna för anslagets
användning icke vunnit riksdagens bifall.

69:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 71) att
dels höja det ordinarie förslagsanslaget till skol- och uppfostringshem för
vanföra, nu 80,000 kronor, med 5,000 kronor till 85,000 kronor;

dels ock godkänna den av departementschefen förordade ändringen i grunderna
för anslagets användning.

Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 40 anfört, får riksdagen
anmäla,

30

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till skol- och uppfostringshem
för vanföra, nu 80,000 kronor, med 10,000 kronor till 90,000
kronor;

dels ock att Eders Kungl. Maj:ts förslag om ändring i grunderna för anslagets
användning icke vunnit riksdagens bifall.

70:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 72) att
dels höja det ordinarie förslagsanslaget till yrkesskolor för vanföra m. m.,
nu 175,000 kronor, med 25,000 kronor till 200,000 kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen förordade ändringarna i grunderna
för anslagets användning.

Under åberopande av vad riksdagen under punkt 40 anfört, får riksdagen
anmäla,

dels att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till yrkesskolor för
vanföra m. m., nu 175,000 kronor, med 35,000 kronor till 210,000 kronor;

dels ock att Eders Kungl. Majits förslag örn ändring i grunderna för
anslagets användning icke vunnit riksdagens bifall.

71 :o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 73) att
dels av det föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm till
bidrag till nybyggnad för Stockholms vanföreanstalt m. m. av 1931 års riksdag
beviljade anslaget å högst 2,554,550 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom
extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 500,000 kronor;

dels ock medgiva, att Eders Kungl. Majit må förbinda svenska staten att
ikläda sig garanti för — utöver de lån från pensionsförsäkringsfonden, som på
grund av 1931 års riksdags medgivande må komma att utgå under sådan garanti
— de ytterligare lån från nämnda fond å tillhopa högst 1,000,000 kronor, som
till bestridande av kostnaderna för uppförandet av ifrågavarande anstalt må
komma att av omförmälda förening upptagas.

Ku föreliggande förslag innebär, att statens bidrag till nybyggnad för
Stockholms vanföreanstalt m. m. skulle — utan att byggnadstiden utsträckes
— fördelas på budgetåren 1931/1932—1936/1937 i stället för,
såsom från början avsetts, budgetåren 1931/1932—1934/1935. Härigenom
skulle under budgetåren 1932/1933 och 1933/1934 uppkomma brist å de
för arbetenas fortskridande erforderliga medlen, vilken brist avsetts att
täckas genom lån å högst 1,000,000 kronor, som föreningen för lytta och vanföra
i Stockholm skulle upptaga från pensionsförsäkringsfonden, och varå staten
skulle svara för räntan, tills lånet blivit till fullo guldet.

Mot vad sålunda och i övrigt under förevarande punkt föreslagits, har riksdagen
icke haft något att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels av det föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm till
bidrag till nybyggnad för Stockholms vanföreanstalt m. m. av 1931 års riksdag
beviljade anslaget å högst 2,554,550 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom
extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 500,000 kronor;

dels ock medgivit, att Eders Kungl. Majit må förbinda svenska staten att
ikläda sig garanti för — utöver de lån från pensionsförsäkringsfonden, som på

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

31

grund av 1931 års riksdags medgivande må komma att utgå under sådan
garanti — de ytterligare lån från nämnda fond å tillhopa högst 1,000,000 kronor,
som till bestridande av kostnaderna för uppförandet av ifrågavarande anstalt
må komma att av omförmälda förening upptagas.

72:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 74) att

dels i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till resor för vanföra jämte vårdare med oförändrat belopp
150,000 kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen förordade ändringarna i grunderna
för anslagets användning.

Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 60 anfört, får riksdagen
anmäla, att riksdagen

dels i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptagit det ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till resor för vanföra jämte vårdare med oförändrat belopp,
150,000 kronor;

dels och beslutat de under sagda punkt angivna ändringarna i grunderna
för anslagets användning.

73:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75) har riksdagen
till kuratorsverksamhet vid vanföreanstalterna för budgetåret 1932/1933 anvisat
ett extra anslag av 12,000 kronor.

74:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 76) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till Eugeniahemmet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 5,000
kronor.

75:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt
77) har riksdagen nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till åtgärder mot
utbredning av könssjukdomar, nu 690,000 kronor, med 50,000 kronor till 640,000
kronor.

76:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 78) att nedsätta det
ordinarie förslagsanslaget till kostnader i övrigt för allmän hälso- och sjukvård,
nu 25,000 kronor, med 10,000 kronor till 15,000 kronor.

Riksdagen, som ej haft något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
har alltså nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till kostnader i övrigt
för allmän hälso- och sjukvård, nu 25,000 kronor, med 10,000 kronor till 15,000
kronor.

77:o) Med anledning av Eders Kungl. Majits förslag (punkt 79) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till lindring i
mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor.

78:o) I överensstämmelse med vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen
(punkt 80) har riksdagen nedsatt det ordinarie anslaget till statens
skola för utbildning av distriktssköterskor, nu 24,000 kronor, med 6,000 kronor
till 18,000 kronor.

79:o) På grund av vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 81)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

32

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

bidrag för anställning av distriktssköterskor för budgetåret 1932/1933 anvisat
ett extra förslagsanslag av 220,000 kronor.

80:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82) Ilar riksdagen
till dyrtidshjälp åt distriktssköterskor för budgetåret 1932/1933 anvisat ett
extra förslagsanslag av 500 kronor.

81:o) Med bifall till Eders Kungl. Majda därom gjorda framställning
(punkt 83) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 690,000 kronor.

82:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84) har riksdagen
till dyrtidshjälp dt distriktsbarnmorskor rn. fl. för budgetåret 1932/1933
anvisat ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor.

83:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt
85) har riksdagen

dels godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1932 förordade förslagen till stater för barnmorskeläroanstalterna
i Stockholm och i Göteborg, att tillämpas från och med
budgetåret 1932/1933;

dels ock nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till barnmorskeundervisningen
och barnbördshusen, nu 105,000 kronor, med 15,000 kronor till 90,000 kronor.

84:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till försöksverksamhet
beträffande för- och eftervård vid barnsbörd för budgetåret 1932/1933 anvisat
ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor.

85:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87) har riksdagen
nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till skyddskoppympningen, nu

140,000 kronor, med 30,000 kronor till 110,000 kronor.

86:o) I överensstämmelse med vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen
(punkt 88) har riksdagen nedsatt det ordinarie anslaget till karantänsanstalten
på Känsö, nu 17,600 kronor, med 3,100 kronor till 14,500 kronor.

87:o) Med anledning av Eders Kungl. Majits förslag (punkt 89) har
riksdagen i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppfört det ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier åt vissa läkare utan angivet belopp.

88:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 90) har riksdagen
ur riksstaten uteslutit det ordinarie anslaget till svenska läkarsällskapet.

89:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 91) att

dels till förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen förordade ändringarna i
gällande grunder för användningen av, anslag till förevarande ändamål.

Riksdagen, som funnit sig böra till alla delar bifalla vad Eders Kungl.
Majit i skilda hänseenden föreslagit under förevarande punkt, får alltså anmäla,
att riksdagen

dels till förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor;

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

33

dels och godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1932 förordade ändringarna i gällande grunder för
användningen av anslag till förevarande ändamål.

90:o) I en inom riksdagen väckt motion, II: 157, har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till understöd åt förre skolföreståndare J. Henriksson
för odling av medicinalväxter m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra anslag av 1,000 kronor.

Enligt vad riksdagens vederbörande utskott under hand inhämtat, består
den av Henriksson bedrivna verksamheten huvudsakligen i föreläsningar
samt demonstration utav den av honom utförda odlingen av medicinalväxter.
Härjämte har han försålt eller eljest utlämnat frön och plantor av dylika
växter. Verksamheten, som under en lång följd av år bedrivits av Henriksson,
har ansetts vara av den betydelse, att den vid olika tillfällen, senast
för budgetåren 1930/1931 och 1931/1932, ekonomiskt understötts av staten.

Med hänsyn härtill och till det intresserade arbete, Henriksson, som nu
uppnått hög ålder, under många år nedlagt på ifrågavarande område, har
riksdagen ansett obilligt, att han nu åter helt fråntages statsunderstöd.

Riksdagen har i anledning av förevarande motion, II: 157, till understöd
åt J. Henriksson för odling av medicinalväxter m. m. för budgetåret 1932/1933
anvisat ett extra anslag av 500 kronor.

Överståthållarämbetet och landsstaten.

91:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 93) att
dels godkänna av departementschefen förordat förslag till stat för överståthållarämbetets
kansli, att tillämpas från och med budgetåret 1932/1933;

dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till Överståthållarämbetet,
nu 137,422 kronor, med 5,622 kronor till 131,800 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot förevarande förslag, får
alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1932 förordade förslaget till stat för överståthållarämbetets
kansli, att tillämpas från och med budgetåret 1932/1933;

dels ock nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till Överståthållarämbetet, nu
137,422 kronor, med 5,622 kronor till 131,800 kronor.

92:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 94) att
dels godkänna av departementschefen förordade förslag till ordinarie avlöningsstat
samt till övergångsstat för befattningshavare vid länsstyrelserna, att
tillämpas från och med budgetåret 1932/1933;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid länsstyrelserna,
nu 4,062,100 kronor, med 134,700 kronor till 4,196,800 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får alltså anmäla, ali. riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 14 sand. Nr 9 A.

704 32 3

34

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1932 förordade förslagen till ordinarie avlöningsstat samt
till övergångsstat för befattningshavare vid länsstyrelserna, att tillämpas från
och med budgetåret 1932/1933;

dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid länsstyrelserna,
nu 4,062.100 kronor, med 134,700 kronor till 4,196,800 kronor.

93:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 95)
har riksdagen nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till reseersättningar till
landshövdingarna och befattningshavare vid länsstyrelserna, nu 100,000 kronor,
med 25,000 kronor till 75,000 kronor.

94:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96) har riksdagen
till ersättning åt lappfogdar m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisat
ett extra förslagsanslag av 145,000 kronor.

95:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 97) har riksdagen
till vissa kostnader i anledning av val till riksdagens andra kammare år 1932
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.

Diverse.

96:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 101) att till kostnader
för vissa avstycknings- och mantalssättningsförrättningar för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor.

Riksdagen delar departementschefens uppfattning därom, att särskilt anslag
torde böra för nu berörda ändamål uppföras å riksstaten under förevarande
huvudtitel. Då storleken av det äskade anslaget ej heller givit riksdagen anledning
till erinran, har riksdagen alltså till kostnader för vissa av stycknings- och
mantalssättningsförrättningar för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag
av 10,000 kronor.

97:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits därom gjorda framställning
(punkt 102) har riksdagen nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg,
nu 400,000 kronor, med 50,000 kronor till 350,000 kronor.

98:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103) har riksdagen
nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar,
nu 50,000 kronor, med 5,000 kronor till 45,000 kronor.

99:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 104) att till utredning
angående allmänna pensionsförsäkringen för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Då riksdagen ej haft något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
har riksdagen till utredning angående allmänna pensionsförsäkringen för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

100:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 105) har riksdagen
nedsatt det ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, nu 100,000
kronor, med 20,000 kronor till 80,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

35

101 :o) Beträffande Eders Kungl Maj:ts förslag (punkt 109) angående det
ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer riksdagen att framdeles
meddela sitt beslut.

Övriga ordinarie anslag.

102:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under femte huvudtiteln, bär någon ändring icke
av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatts.

Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppfört samtliga de
ordinarie anslag under femte huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt
omförmälda, med oförändrade belopp.

Stockholm den 5 april 1932.

Med undersåtlig vördnad.