Riksdagens skrivelse Nr 283.

1

Nr 283.

Godkänd av första kammaren den 7 juni 1932.
Godkänd av andra kammaren den 7 juni 1932.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln
gjorda framställningar om vissa anslag till
vägväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 104.)

Till Konungen.

I elen till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har
Eders Kungl. Majit under sjätte huvudtiteln (punkt 11 av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag)
föreslagit riksdagen att till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,250,000
kronor att direkt utgå av automobilskattemedel.

Under punkt 17 har Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till förbättring
och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator och vägar i städerna
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 11,697,400 kronor,
att direkt utgå av automobilskattemedel.

Under punkt 18 har Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen att dels till förbättring
och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar å landsbygden
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 46,789,600 kronor,
att direkt utgå av automobilskattemedel; dels och medgiva, att av landsbygdens
andel för budgetåret 1932/1933 av automobilskattemedlen må disponeras
ett sammanlagt belopp av högst 1,800,000 kronor för tilldelning av ett
tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera betungade väghållningsdistrikt för 1932
års kostnader för vägunderhåll och vinterväghållning, att utgå vid sidan
av det enligt 3 § 1 mom. förordningen örn fördelning av automobilskattemedel
utgående bidraget av 45 procent och i huvudsaklig överensstämmelse
med de under föregående punkt angivna grunderna.

Under punkten 19 har Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen att — med
uteslutande ur riksstaten av dels det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till
vägunderhållet på landet m. m. och dels det ordinarie förslagsanslaget till
ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet m. m., att direkt utgå av
automobilskattemedel — i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaga ett

Bihang till riksdagens protokoll 1032. 14 sami. Nr 283—284. 1224 32 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 283.

ordinarie förslagsanslag till bidrag till vägunderhållet på landet m. m., att
direkt utgå av automobilskattemedel, med 15,600,000 kronor.

I samband med Eders Kungl. Maj:ts omförmälda, under punkten 11 framställda
förslag Ilar riksdagen till behandling förehaft

dels två likalydande motioner (I: 224 och 11:332), i vilka yrkats, att riksdagen
måtte besluta, att anslaget till byggande av landsvägar och vanliga
bygdevägar skall utgå med 5,250,000 kronor, varav hälften eller 2,625,000
kronor av automobilskattemedel, samt att riksdagen för samma ändamål
måtte bevilja ett anslag av 2,625,000 kronor för nästa budgetår;

dels ock en motion II: 284, i vilken föreslagits, att till byggande av landsvägar
och vanliga bygdevägar för budgetåret 1932/1933 måtte anvisas ett extra
reservationsanslag av 5,250,000 kronor, att utgå av vanliga statsinkomster.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 26 februari
1932 dagtecknad proposition, nr 176, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning
örn ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förordningen den 16 maj 1930
(nr 161) örn fördelning av automobilskattemedel av följande lydelse:

Förslag

till

Förordning om

ändrad lydelse av 1 oell 2 §§ förordningen den 16 maj 1930
(nr 161) om fördelning av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 1 och 2 §§ förordningen den 16 maj 1930 örn
fördelning av automobilskattemedel skola, 1 § i nedan angiven del, hava
följande ändrade lydelse:

1§-

De under — — — statens automobilskattemedelsfond.

Från nämnda fond skola i första hand bestridas dels de enligt gällande
lagar angående väghållningsbesvärets utgörande på landet samt örn ödebygdsvägar
utgående statsbidragen till vägunderhåll och vinterväghållning,
dels vad av automobilskattemedel skall utgå till bestridande av kostnaderna
för vägorganisationen i länen, dels vad i enlighet med å riksstaten anvisade
anslag skall av automobilskattemedel utgå som bidrag till byggande av
landsvägar och vanliga bygdevägar, dels ock vad som jämlikt i sådant avseende
meddelade bestämmelser skall av dylika medel ställas till lantbruksstyrelsens
förfogande att användas till fiskerinäringens befrämjande.

Till understödjande--- 120,000 kronor.

Av återstående---och broar.

2§-

Av städerna tillkommande andel av skattemedlen skola sextiofem procent
fördelas mellan de särskilda städerna i förhållande till de belopp, som från
dem influtit i automobilskatt.

Riksdagens skrivelse nr 283. 3

Angående fördelningen av återstående trettiofem procent förordnar
Konungen. _ ___

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1932; dock att allenast vad i 2 §
stadgas skall äga tillämpning vid fördelningen av de under budgetåret
1931/1932 influtna automobilskattemedlen.

I samband med Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 176 bar riksdagen
till behandling förehaft vissa inom riksdagen väckta motioner, däribland

dels två likalydande motioner (I: 336 och II: 489), i vilka hemställts, att
riksdagen måtte besluta, att, därest riksdagen bifaller Eders Kungl. Maj:ts
proposition nr 176, örn förslag till ändrad lydelse av 1 och 2 §§ i förordningen
den 16 maj 1930 (nr 161) örn fördelning av automobilskattemedel,
§ 2 i nämnda förordning måtte erhålla följande lydelse:

§ 2.

Av städerna tillkommande andel av skattemedlen skola åttio procent fördelas
mellan de särskilda städerna i förhållande till de belopp, som från
dem influtit i automobilskatt.

Angående fördelningen av återstående tjugu procent förordnar Konungen.

dels ock en motion, I: 341, i vilken hemställts, att riksdagen måtte, oberoende
av vad som kan bliva bestämt angående fördelningsgrunderna för städernas
andel av automobilskattemedel för år 1932/33, besluta, att förutvarande
fördelningsgrunder skola tillämpas beträffande de under 1931/32 inflytande
automobilskattemedlen.

Därjämte har riksdagen i detta sammanhang förehaft vissa uttalanden av
departementschefen i det vid propositionen, nr 211, angående fortsatta åtgärder
till lindrande av arbetslösheten inom stenindustrien m. m., fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 11 mars
1932, vilka uttalanden avse beviljande ur innestående automobilskattemedel
av förskott åt vägdistrikt och kommuner för igångsättande av vägföretag, till
vilka statbidrag eller bidrag av automobilskattemedel beräknas framdeles
skola utgå.

Slutligen har riksdagen i förevarande sammanhang behandlat två inom
riksdagen väckta likalydande motioner (I: lil och II: 197), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1932/1933 ställa ett belopp av
5 miljoner kronor till Eders Kungl. Maj:ts förfogande att som lån mot
rimliga ränte- och amorteringsvillkor, som bestämmas av Eders Kungl. Maj :t,
utlämnas till särskilt ekonomiskt betungade vägdistrikt, för igångsättande
av vägarbeten med diirmed följande ökade arbetstillfällen.

Till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar har av Eders Kungl.
Maj:t äskats ett belopp av 5,250,000 kronor. Med detta anslag jämte vissa
redan tidigare av riksdagen beviljade anslag till enkla bygdeviigar, ödebygds -

4

Riksdagens skrivelse Nr 283.

Tagar o. s. v. finansieras — vid sidan av de egentliga automobilskattemedelsanslagen
— utbyggnaden av landets vägnät.

Att anslagen till vägväsendet ej alltför knappt tillmätas under dess nuvarande
omdaningstid måste visserligen i och för sig framstå som synnerligen
önskvärt. Även med erkännande härav har riksdagen ej ansett sig kunna
bestämma nu ifrågavarande anslag till landsvägsbyggnader till högre belopp
än det av Eders Kungl. Majit äskade eller 5,250,000 kronor. Riksdagen kar
härvid beaktat de upprepade höjningar, som anslaget redan tidigare undergått;
sålunda höjdes anslaget vid 1928 års riksdag från 4 miljoner till 4,5
miljoner kronor, vid 1930 års riksdag ytterligare till 5 miljoner kronor och
vid 1931 års riksdag än ytterligare till 5,2 5 miljoner kronor eller samma
belopp som riksdagen nu anser böra beviljas.

Här avsedda anslag till landsvägsbyggnader har tidigare alltid utgått av
vanliga statsinkomster men skulle nu enligt Eders Kungl. Majits förslag bestridas
av automobilskattemedel. Riksdagen har ej kunnat undgå att hysa starka
betänkligheter mot förslaget. Erinras må, att detta anslag hittills alltid betraktats
som ett statens bidrag för vårt allmänna vägväsens utveckling av
beskaffenhet att böra bestridas som en vanlig statsutgift. På grund av rådande,
budgetärt svåra läge har riksdagen dock ej velat motsätta sig att, vad
nästa budgetår beträffar, automobilskattemedlen tagas i anspråk för att bereda
anslagstäckning för ifrågavarande anslag till vägbyggnader. Av liknande
skäl har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag, att
hela det statliga vägunderhållsanslaget må utgå av automobilskattemedel.
Riksdagen förutsätter emellertid härvid, att i samband med nu pågående utredningar
örn vårt vägväsen och de lämpliga formerna för dess allmänna utveckling
jämväl beaktas skäligheten av att från allmänna budgeten alltjämt
i erforderlig utsträckning lämnas bidrag för finansieringen av utgifterna för
de allmänna vägarna.

Vad härefter angår de båda egentliga automobilmedelsanslagen — anslaget
till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator och vägar
i städerna, respektive landsbygden — är att märka att till dessa båda anslag
föres vad som återstår, sedan anslagen till vägbyggnader och vägunderhåll
därmed bestritts. Härav tillföras städerna 20 % och landsbygden 80 %.

Av städernas andel i automobilskattemedlen (20 %) utgå för närvarande
80 % till de särskilda städerna i förhållande till inflytande skattebelopp,
medan återstående 20 % utgöra en städernas utjämning sandel, som fördelas enligt
Eders Kungl. Majits bestämmande. Eders Kungl. Majit har nu föreslagit
en höjning av denna utjämningsandel till 35 %>.

Såsom av departementschefen antytts, är det självfallet av vikt, att automobilskattemedel
i erforderlig utsträckning kunna stå till förfogande för
exempelvis genomfartslederna genom städerna; detta gäller särskilt vissa småstäder,
vilkas ordinarie andel är jämförelsevis obetydlig. På sätt motionsvis
påpekats, måste emellertid betänkligheter hysas mot att, såsom departements
chefen förutsatt, nu besluta örn omedelbart införande av en dylik ändradfördelningsgrund,
som skulle kunna medföra sänkningar i de ordinarie an -

Riksdagens skrivelse Nr 283. 5

delar från 1931/1932 års automobilskattemedel, varmed respektive städer
redan räknat, ock alltså verka förryckande på redan uppgjorda arbetsplaner.
Överhuvud framstår som önskvärt att, innan något närmare ståndpunkttagande
sker till denna fråga, avvakta resultaten av nu pågående vägutredningar.
Riksdagen kar alltså ansett sig ej kunna bifalla den av Eders
Kungl. Maj:t härutinnan föreslagna författningsändringen.

Departementschefen har i samband med avlåtandet av propositionen örn
stenindustrien uttalat sig för beredande av förskott av tillgängliga automobilskattemedel
för igångsättning av vägbyggnadsarbeten, vilkas omedelbara
påbörjande finnes påkallat ur arbetslöslietssynpunkt. Till belysning av vilka
möjligheter, som förefunnits för att lämna förskott av nu angivet slag, har
departementschefen tillika meddelat, att under senare halvåret 1931 innestående,
icke i anspråk tagna bilskattemedel aldrig nedgått under ett belopp
av 13 miljoner kronor.

Såsom departementschefen framhållit, torde det kunna antagas, att man
på de flesta håll såsom regel skall kunna inskränka sig till arbeten av den
angelägenhetsgrad, att de anses böra medtagas i närmast kommande flerårsplan.
Riksdagen delar denna mening, varigenom återbetalning (avräkning) av
de lämnade förskotten skall kunna påräknas efter några få år, men vill även
erinra örn vikten av att icke genom förskottsbidrags beviljande andra ur allmän
vägsynpunkt lika eller bättre berättigade anslagskrav undanskjutas.

Departementschefen har vidare förutsatt, att man från länens automobilskattefonder
skulle kunna bevilja fyllnadsbidrag till nya v äg anläggning ar inom
trakter, som mera kännbart betungas av arbetslöshet. Enligt vad departementschefen
angivit, vore endast fråga örn vissa icke alltför betydande belopp,
vadan ej någon olägenhet med hänsyn till medelsdispositionen i övrigt
kunde befaras uppkomma. I betraktande härav har riksdagen ej velat motsätta
sig förslaget.

I övrigt har ej vad Eders Kungl. Majit föreslagit och departementschefen
i olika avseenden anfört givit riksdagen anledning till erinran.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört och under framhållande
att syftet med motionerna I: lil och II: 197 örn lån till vägdistrikt skulle
i allt väsentligt tillgodoses genom den av departementschefen föreslagna
anordningen med förskott från automobilskattemedlen till vägbyggnader,
får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels antagit följande

Förslag

till

Förordning

om iindrad lydelse av 1 § förordningen den 10 maj 1930
(nr 161) om fördelning av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 16 maj 1930 örn fördelning
av automobilskattemedel skall i nedan angiven del hava följande ändrade
lydelse:

6

Riksdagens skrivelse Nr 283.

1 §•

De under--— statens automobilskattemedelsfond.

Från nämnda fond skola i första hand bestridas dels de enligt gällande
lagar angående väghållningsbesvärets utgörande på landet samt örn ödebygdsvägar
utgående statsbidragen till vägunderhåll och vinterväghållning,
dels vad av automobilskattemedel skall utgå till bestridande av kostnaderna
för vägorganisationen i länen, dels vad i enlighet med å riksstaten anvisade
anslag skall av automobilskattemedel utgå som bidrag till byggande av
landsvägar och vanliga bygdevägar, dels ock vad som jämlikt i sådant avseende
meddelade bestämmelser skall av dylika medel ställas till lantbruksstyrelsens
förfogande att användas till fiskerinäringens befrämjande.

Till understödjande--— 120,000 kronor.

Av återstående---och broar.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1932, dock att hittills gällande
bestämmelser skola äga tillämpning vid fördelningen av de under budgetåret
1931''1932 influtna automobilskattemedlen.

dels till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,250,000 kronor, att direkt
utgå av automobilskattemedel;

dels till förbättring och underhåll av för automobil^afiken viktiga gator och
vägar i städerna för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av
11,697,400 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;

dels till förbättring och underhåll av för autoniobiltrafiken viktiga vägar
å landsbygden för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av
46,789,600 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;

dels medgivit, att av landsbygdens andel för budgetåret 1932/1933 av
automobilskattemedlen må disponeras ett sammanlagt belopp av högst
1,800,000 kronor för tilldelning av ett tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera
betungade väghållningsdistrikt för 1932 års kostnader för vägunderhåll och
vinterväghållning, att utgå vid sidan av det enligt 3 § 1 mom. förordningen
örn fördelning av automobilskattemedel utgående bidraget av 45 procent och
i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet för koinmunikationsärenden
den 4 januari 1932 angivna grunderna;

dels i riksstaten för budgetåret 1932/1933 — med uteslutande ur riksstaten
av dels det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på
landet m. m. och dels det ordinarie förslagsanslaget till ytterligare bidrag
till vägunderhållet på landet m. m., att direkt utgå av automobilskattemedel
— upptagit ett ordinarie förslagsanslag till bidrag till vägunderhållet på
landet m. m., att direkt utgå av automobilskattemedel, med 15,600,000 kronor.
Stockholm den 7 juni 1932.

Med undersåtlig vördnad.