foiksdagens skrivelse Nr 280.
5
Nr 280.
Godkänd av första kammaren den G juni 1932.
Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1932.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner
angående dels utredning rörande en förädling av de statliga
järnmalmstillgångarna i Norrbotten och dels underlättande
av malmbrytning i vissa gruvor i Norrbotten för
inhemsk förädling.
(Statsutskottets utlåtande nr 113.)
Till Konungen.
I två inom riksdagen väckta likalydande motioner, 1:118 och 11:204,
har hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Eders Kungl. Maj.t anhålla
om en skyndsam utredning, huruvida och i vilken omfattning en
förädling av de statliga järnmalmstillgångarna i Norrbotten kan vara
för staten och landets näringsliv gagnande, samt i vilka former statens
medverkan lämpligast må kunna ske.
Vidare har i två inom riksdagen väckta likalydande motioner, I: 268
och 11:377, hemställts, att riksdagen ville hos Eders Kungl. Majit anhålla,
att för underlättande av fortsatt malmbrytning vid L. K. A. B:s gruvor
i Kiruna och Malmberget Eders Kungl. Majit måtte med bolaget enligt
bestämmelserna i 1927 års malmavtal eller på andra grunder träffa
överenskommelse örn brytning och uppläggande för statens räkning exempelvis
i Luleå hamn av lämplig kvantitet fosforren järnmalm och stig,
eventuellt även apatit, att tillhandahållas till nedsatt eller självkostnadspris
åt svenska förädlare, som anmäla sig.
Uti två likalydande, vid 1930 års riksdag väckta motioner, 1:28 och
II; 73, hade hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Eders
Kungl. Majit anhålla om utredning angående möjligheterna att utnyttja
statens gruvegendom i Västerbotten och att Eders Kungl. Majit måtte
därefter för riksdagen framlägga förslag i iirendet.
I anledning därav anförde riksdagen i sin skrivelse nr 400, att riksdagen
i likhet med motionärerna ansåge, att en förnyad utredning rörande
fyndigheterna i Västerbottens län borde komma till stånd. I främsta
rummet syntes denna höra avse erhållande av en möjligast uttömmande
kännedom rörande malmtillgångarnas sammansättning och br.vt
Bihang
lill riksdagens protokoll 19:12. 14 sami. Nr 277—280. 2
6
Riksdagens skrivelse Nr 280.
ningsvärde samt angående de med en eventuell drift sammanhängande
frågorna om kapitalinvestering, transportförhållanden, avsättningsmöjligheter
o. s. v. Vidare syntes en plan böra utarbetas angående själva
formen för fyndigheternas utnyttjande.
Under åberopande av vad sålunda anförts, anhöll riksdagen om utredning
angående statens gruvegendom i Västerbotten, ävensom rörande
förutsättningarna och formen för utnyttjandet av denna egendom samt
att Eders Kungl. Majit måtte därefter framlägga förslag i ärendet.
De skäl, som åberopats till stöd för den sålunda begärda utredningen, synas
riksdagen tala för, att densamma även kommer att omfatta andra
malmtillgångar — sålunda icke blott järnmalmen — i Norrbotten, och riksdagen
finner sig för sin del böra gå än längre och anser sålunda, att utredningen
bör utsträckas även till andra delar av landet, där malmfyndigheter
äro till finnandes. Såsom motionsvis framhållits, kräver den nuvarande
stagnationen av malmexporten, gruvarbetarebefolkningens arbetslöshet
och den fortgående importen av järn, att undersökning verkställes,
huruvida icke en ökad inhemsk järnmalmsförädling kan komma
att bliva ur skilda synpunkter fördelaktig och lönande. Riksdagen vill
härvid särskilt erinra örn de nya järnframställningsmetoder, som under
senare tid framvuxit. Det torde också böra beaktas, att en större produktion
av tackjärn och järnsvamp i Norrland skulle innebära ett ökat
utnyttjande av såg- och skogsavfall, en bättre skogsvård med stadigvarande
arbetstillfällen för skogsbefolkningen samt ökad användning av
Norrlands stora vattenkraftstillgångar. I den mån härvidlag produktionskostnaderna
kunna hållas nere på en nivå, som befrämjar ökad tillverkning
och export av kvalitetsstålvaror, kan det bliva möjligt att täcka
den brist i vår handelsbalans, som uppstått, bland annat, genom den numera
starkt minskade malmexporten.
Vid den utredning, riksdagen sålunda finner böra äga rum, torde ock
de synpunkter, som framförts till stöd för det i motionerna 1:268 och
II: 377 gjorda yrkandet, komma att vinna beaktande.
Under åberopande av det anförda får riksdagen alltså anhålla, att
Eders Kungl. Majit måtte låta verkställa en skyndsam utredning, huruvida
och i vilken omfattning en förädling inom landet av de statliga
malmtillgångarna kan vara för staten och landets näringsliv gagnande
samt i vilka former statens medverkan härtill lämpligast må kunna äga
rum, och därefter för riksdagen framlägga det förslag i ärendet, vartill
utredningen må föranleda.
Stockholm den G juni 1932.
Med undersåtlig vördnad.
3 218 94. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.