Eiksdagens skrivelse Nr 267.

1

Nr 267.

Godkänd av första kammaren den 13 juni 1932.
Godkänd av andra kammaren den 13 juni 1932.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till
lag angående ändring i vissa delar av lagen den
6 juni 1930 om kommunalstyrelse i stad m. m.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 32.)

Till Konungen.

Genom en till riksdagen avlåten, den 18 mars 1932 dagtecknad proposition,
nr 207, har Eders Kungl. Majit, under åberopande av statsrådsprotokollen
över socialärenden den 11 och 18 mars 1932, föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 (nr 252)
örn kommunalstyrelse i stad;

2) lag örn kommunalborgmästare;

3) lag örn överflyttande å kommunalborgmästare av magistrat eller stadsstyrelse
åliggande bestyr;

4) lag örn behörighet för kommunalborgmästare att utfärda fattigdomsintyg,
som omförmäles i 30 kap. 22 § rättegångsbalken;

5) lag angående ändrad lydelse av 90 och 91 §§ i lagen den 26 november
1920 (nr 796) örn val till riksdagen;

6) lag örn ändrad lydelse av 63 § i kommunala vallagen den 6 juni 1930
{nr 253);

7) lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919
(nr 293) örn ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik
indelning;

8) lag angående ändrad lydelse av 13 § 2 mom. i lagen den 6 juni 1925
(nr 170) örn polisväsendet i riket;

9) lag angående ändrad lydelse av 47 § i lagen den 20 juni 1924 (nr 349)
örn landsting;

10) förordning örn ändrad lydelse av § 3 mom. 1 och 2 i förordningen den
31 mars 1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten
jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 14 sami. Nr 267— 272.

1201 32 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 267.

Riksdagen ansluter sig till principerna i det genom Eders Kungl. Maj:ts
proposition framlagda förslaget, ock kar i fråga om de särskilda kestämmelserna
i förslaget icke funnit anledning till andra än nedanstående erinringar:

l:o. Beträffande förslaget till lag angående ändring i vissa delar av lagen
om kommunalstyrelse i stad.

17 § kör kompletteras genom insättande av en förtydligande kestämmelse
att i paragrafen omförmälda insändandet av underrättelser örn val av ordförande
ock vice ordförande i stadsfullmäktige skall ombesörjas av stadsfullmäktiges
ordförande.

Rubriken till 4 kapitlet torde lämpligen erhålla följande lydelse: »Örn
magistrat, drätselkammare ock kommunalborgmästare.»

Riksdagen har funnit lämpligt, att bestämmelsen uti andra stycket av 55 §
att i stad utan magistrat skall finnas en kommunalborgmästare uppflyttas till
paragrafens första stycke och att bestämmelsen att kommunalborgmästaren
skall bistå drätselkammaren även utgår ur andra stycket såsom obehövlig med
hänsyn till den i sista stycket förekommande hänvisningen till ett för kommunalborgmästaren
gällande reglemente, däri kans åligganden kunna utförligt
angivas.

Vidare anser riksdagen att bestämmelsen i tredje stycket av samma paragraf
bör utgå. Förstärkandet av en kommunalvald styrelse med en tjänsteman
genom beslut av kommunalrepresentationen är något som hittills är okänt inom
vår kommunalförvaltning. Kommunalborgmästaren bör för övrigt icke vara
ledamot av drätselkammaren, ty såsom sådan skulle kan nödgas med sin röst
medverka till besluten därstädes, ofta nog i ömtåliga och särskilt omstridda
frågor, varigenom den opartiskhet, som bör prägla hans verksamhet, kunde
misstänkliggöras eller ifrågasättas. Det kan heller icke vara lämpligt att han
mot egen önskan skall vara skyldig att vara ledamot av drätselkammaren.
Riksdagens principiella inställning till denna fråga föranleder följdriktigt införande
i lagen av en bestämmelse att kommunalborgmästaren icke heller skall
kunna väljas till ledamot av drätselkammaren, vilken bestämmelse lämpligen
bör införas i början av andra stycket av 55 §.

Vidkommande slutligen övergångsbestämmelserna, skola enligt förslaget
fögderistäderna äga bibehålla stadsstyrelseorganisationen i fem år från lagens
ikraftträdande den 1 januari 1933, därest stadsfullmäktige fatta beslut därom
före nämnda dag. Da emellertid den betänketid ifråga örn tiden för övergången,
som sålunda står till buds, torde vara för kort, synes, beträffande fögderistäderna,
böra föreskrivas att den nuvarande organisationen skall bibehållas i
fem år från den 1 januari 1933, därest ickfe stadsfullmäktige besluta örn
tidigare övergående till den nya ordningen.

2:o. Angående förslaget till lag örn kommunalborgmästare.

Riksdagen delar den mening, som torde hava omfattats av de sakkunniga, att
uti det reglemente, som efter framställning av stadsfullmäktige eller allmänna
rådstugan skall utfärdas av Eders Kungl. Majit, böra upptagas kommunalborgmästarens
alla arbetsuppgifter och således icke blott de, som äro av statlig

Riksdagens skrivelse Nr 267.

3

natur, utan även de kommunala uppgifterna. Detta torde vara erforderligt till
förhindrande av att kommunalborgmästaren blir underkastad sådana ändringar
i arbetsuppgifterna, som kunna bliva till men för den ställning inom kommunalförvaltningen,
som bör tillkomma honom enligt grunderna för förslaget,
eller för handhavandet av de statliga arbetsuppgifterna. Ett förtydligande
i texten i andra stycket av 3 § bör i anledning härav vidtagas.

Beträffande vidare bestämmelserna i tredje stycket mom. d. av samma § har
riksdagen icke funnit nödigt att föreskriva två tredjedels pluralitet i drätselkammaren
för framställning till stadsfullmäktige örn åtgärd för kommunalborgmästarens
entledigande. Kvalificerad majoritet för beslut i kommunala
beredande styrelser är för övrigt en nyhet, som ej synes lämplig
att införa. Däremot har riksdagen funnit den pluralitet inom stadsfullmäktige
eller allmänna rådstugan, två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster, som föreskrivits för antagande av förslag örn entledigande av
kommunalborgmästaren, icke vara tillräckligt betryggande för bedömande
av frågan örn entledigandet. Det kan nämligen icke bortses från att, örn förslaget
i denna del vinner bifall, partipolitiska hänsyn undantagsvis kunna bliva
avgörande vid beslutets fattande. Visserligen skulle prövningen av skälen för
beslutet och avgörandet tillkomma länsstyrelserna, men det kan uppenbarligen
förutses att stora svårigheter skulle yppa sig vid avgörandet av dessa frågor.
I den mån skälen för förslaget örn entledigande avse missnöje med handhavandet
av de kommunala arbetsuppgifterna, torde det vara mycket svårt för
länsstyrelsen att pröva, huruvida dessa skäl äro tillräckligt bärande. Det inkomna
förslaget örn entledigande kan ju också röra sig örn en kommunalborgmästare,
som visat sig utmärkt väl skickad att handhava de statliga arbetsuppgifterna.
Riksdagen håller före att svårigheterna i detta avseende skulle i
betydande grad avlägsnas, örn för förslag örn entledigande fordrades tre fjärdedels
pluralitet. Länsstyrelsen skulle uti en så stark majoritet kunna finna tillräcklig
grund för entledigande, där ej särskilda'' skäl tala däremot. Riksdagen
föreslår på grund härav att den i mom. d) i sista stycket av paragrafen i fråga
föreskrivna kvalificerade majoriteten ändras från två tredjedelar till tre fjärdedelar.

För att ytterligare motverka ett obehörigt entledigande vill riksdagen hava
uttalat, att reglementets bestämmelser örn pension åt kommunalborgmästaren
böra upptaga rätt till pension i förhållande till avlöningsförmåner och tjänstetid
jämväl i fall, då han entledigas enligt 3 § sista stycket mom. d).

Riksdagen har i detta sammanhang även ansett sig böra erinra örn att kommunalborgmästarnas
avlöning givetvis måste komma att växla högst väsentligt
i olika städer allt efter göromålens omfattning. I en del av de mindre städerna
torde sålunda kommunalborgmästaretjänsten uppenbarligen kunna anordnas som
en bisyssla.

Riksdagen, som sålunda i huvudsak bifallit propositionen i fråga örn
ändringarna i lagen om kommunalstyrelse i stad, anser sig böra uttala, att de
talrika ändringar i olika paragrafer och även i paragrafföljden, som föranledas

4

Riksdagens skrivelse Kr 267.

härav, göra det i hög grad önskvärt att 1930 års lag efter ändringarnas godkännande
av Eders Kungl. Majit ånyo kungöres med fullständig text, men
i sin nya lydelse.

Riksdagen förordar således att kungörandet av de beslutade ändringarna
sker i samband med förnyat kungörande av 1930 års lag örn kommunalstyrelse
i stad med användande av en ingress, som dels anger de vidtagna
ändringarna, dels förklarar, att i följd av ändringarna 1930 års lag kommer
att från den dag, ändringarna träda i kraft, hava den lydelse, som därefter
paragraf efter paragraf anges, varvid på lämpligt sätt bör kunna utmärkas såväl
tidpunkten för nämnda ikraftträdande som de delar av respektive paragrafer
som ändrats. I anslutning härtill har riksdagen avfattat den sedvanliga
ingressen, som börjar med orden: »Härigenom förordnas». För en sådan anordning
torde emellertid erfordras utfärdande av en särskild lag örn införande av
Lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 örn kommunalstyrelse
i stad. Riksdagen bär därför antagit sådan promulgationslag, innehållande
de erforderliga övergångsbestämmelserna.

Riksdagen får alltså, med förklarande att Eders Kungl. Majda förevarande
proposition icke kunnat i oförändrat skick antagas, anmäla, att riksdagen
för sin del antagit följande lagar:

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 (nr 252)
om kommunalstyrelse i stad.

Härigenom förordnas att lagen den 6 juni 1930 örn kommunalstyrelse i
stad skall så ändras, att 7 § andra stycket, 13 § tredje stycket, 15 § sista
stycket, 17 § första stycket, 19 § sista stycket, 20 § första och sista styckena,
22 § andra stycket, 23 §, 24 § första stycket, 32 §, 35 § andra stycket, 37 §,

38 §, 40 §, 41 § första stycket, 42 § första, tredje och sista styckena, 44 §,

45 § första stycket, 57 § första, andra och sista styckena, 59 § andra stycket,

60 §, 63 § 3 morn., 65 §, 66 § andra och sista styckena, 67 §, 70 §, 71 §,

74 § andra stycket, 75 § andra stycket, 76 § andra stycket och 79 § erhålla
ny lydelse, att 51 § upphör att gälla, att 52—55 §§ erhålla beteckningen
51—54 §§, att en ny paragraf, betecknad 55 §, införes samt att 4 kap. erhåller
ny rubrik, allt på sätt nedan angives:

7 §•

Stadskommuns beslutanderätt---allmän rådstuga.

Förvaltning och verkställighet tillkomma drätselkammare eller de styrelser,
nämnder eller personer, som äro utsedda för särskilda förvaltnings- eller
verkställighetsbestyr.

Riksdagens skrivelse Nr 267.

o

13 §.

Stadsfullmäktige väljas---års ålder.

Stadsfullmäktig kan--— andras talan.

Följande personer må icke vara stadsfullmäktige: landshövding, landssekreterare,
landskamrerare, länsassessor, ledamot av magistraten, tjänsteman
eller betjänt vid magistraten, kommunalborgmästare eller allmän åklagare
i orten, ej heller tjänsteman eller betjänt, som är anställd vid stadens drätsel
eller annat dess förvaltande verk och är för sin befattning redovisningsskyldig.

Ej må — —- — såsom stadsfullmäktig.

15 §.

För val —--inom valkrets.

Vid valkretsindelning---särskilda valkretsarna.

Om indelning i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets äga,
efter därom av magistraten eller, där sådan ej finnes, av drätselkammaren
uppgjort förslag, stadsfullmäktige göra framställning hos länsstyrelsen. Utan
föregående framställning må länsstyrelsen förordna örn sådan indelning,
sedan tillfälle beretts stadsfullmäktige att avgiva yttrande i ärendet. Beslut
örn indelning i valkretsar skall meddelas senast två månader före ingången
av det kalenderår, under vilket beslutet skall träda i tillämpning.

17 §.

Stadsfullmäktige välja varje år för nästkommande kalenderår bland sig
en ordförande och en vice ordförande samt, då stadsfullmäktige så besluta,
jämväl en andre vice ordförande. Underrättelse örn dessa val, med angivande
av de valdas namn och postadress, skall av stadsfullmäktiges ordförande
ofördröjligen insändas till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna.

För året — — — särskilt utsett.

19 §.

Ordinarie sammanträden — — — av fullmäktige.

Vid ordinarie —--och förvaltning.

Vid ordinarie--— och revisorssuppleanter.

Extra sammanträde hålles, när länsstyrelsen därom förordnar eller magistraten
eller, där sådan ej finnes, drätselkammaren det begär eller de flesta
av fullmäktige sådant äska eller ordföranden finner det nödigt.

20 §.

Kallelse till stadsfullmäktigsammanträde utfärdas första gången, sedan
beslutanderätten uppdragits åt fullmäktige, av magistraten eller, där sådan
ej finnes, av kommunalborgmästaren och därefter av ordföranden, eller vid

6

Riksdagens skrivelse Nr 267.

hinder för honom, av vice ordföranden. Kallelsen, vilken skall utfärdas
skriftligen och innehålla bestämd uppgift örn tid och ställe samt, såvitt
möjligt är, även örn överläggningsämne för sammanträdet skall senast söckendagen
före sammanträdet delgivas envar stadsfullmäktig.

En vecka —--flestas kännedom.

Vid ordinarie---denna tidning.

Den omständigheten--— sammanträdets hållande.

I stad med magistrat skall magistraten särskilt skriftligen underrättas örn
sammanträde.

22 §.

Yarje stadsfullmäktig äger en röst.

Vid stadsfullmäktigsammanträde äger borgmästaren eller, vid hinder för
honom, den, vilken magistraten bland sina ledamöter utser, eller kommunalborgmästaren
att vara tillstädes och deltaga i överläggningarna, men ej i
besluten. Sådan rätt tillkommer jämväl ordförande eller vice ordförande i
kommunal styrelse, nämnd eller beredning vid behandling av ärende, som
beretts av styrelsen, nämnden eller beredningen, så ock revisor vid granskning
av den av honom avgivna revisionsberättelsen.

23 §.

Stadsfullmäktige äro skyldiga att, efter sakens beskaffenhet, antingen
meddela yttrande eller fatta beslut över alla de frågor, vilka blivit av högre
myndighet eller i stad med magistrat av magistraten hänskjutna till dem.

24 §.

De ärenden, som företagas till avgörande av stadsfullmäktige, skola förut
vara vederbörligen beredda av drätselkammaren eller annan kommunal styrelse,
nämnd eller beredning, dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, eller
av en eller flera särskilt för sådan beredning utsedda personer. Innan
ärende, som beretts annorledes än av drätselkammaren eller allmänt beredningsutskott,
företages till avgörande av stadsfullmäktige, skall tillfälle lämnas
kammaren eller utskottet att avgiva yttrande däröver. I stad utan magistrat
skall tillfälle städse lämnas drätselkammaren att avgiva yttrande över
ärende, som beretts annorledes än av kammaren.

Val må---stadens rättighet.

32 §.

Stadsfullmäktiges beslut skola, så snart de blivit justerade, skriftligen
delgivas magistraten eller, där sådan ej finnes, drätselkammaren. För övrigt
äger envar att taga avskrift av protokollet och att få avskriftens riktighet
bestyrkt.

35 §.

Beträffande rättighet---är stadgat.

Vid behandling av ärende, som sägs i första stycket, skall finnas tillgänglig
längd över de i sådant ärende röstberättigade, vilka icke finnas upp -

7

Riksdagens skrivelse Nr 267.

tagna såsom röstberättigade i den allmänna röstlängden. Det ankommer å
magistraten eller, där sådan ej finnes, å den valnämnd, som enligt lagen örn
val till riksdagen bär att förrätta val till riksdagens andra kammare för
staden, att föranstalta därom, att längden är tillgänglig.

37 §.

Allmän rådstuga hålles inför magistraten eller, där sådan ej finnes, inför
valnämnden.

38 §.

Allmän rådstuga skall hållas å rådhuset eller å ställe, som för sådant
ändamål blivit av rådstugan eller, i brist på dess föreskrift, av magistraten
eller, där sådan ej finnes, av valnämnden bestämt.

40 §.

Extra allmän rådstuga hålles, när länsstyrelsen därom förordnar, så ock
i stad med magistrat, när magistraten finner det nödigt, samt i annan stad,
när valnämnden finner det nödigt eller drätselkammaren sådant äskar.

Envar, som är röstberättigad å allmän rådstuga, äger för uppgivet ärende
begära rådstugas hållande. Lämnas dylik framställning av magistraten eller
valnämnden utan avseende, skall magistraten eller valnämnden, örn det begäres,
meddela sitt beslut skriftligen, med skälen därtill; och äger sökanden
att däröver anföra besvär hos länsstyrelsen. Mot länsstyrelsens beslut må
talan ej föras.

41 §-

Kungörelse örn allmän rådstuga utfärdas av magistraten eller, där sådan
ej finnes, av valnämnden och skall innehålla bestämd uppgift örn tid, ställe
och överläggningsämne för sammanträdet.

Kungörelsen uppläses--— stadens rättighet.

Jämväl skall---i 20 §.

Den omständigheten — — — rådstugans hållande.

42 §.

Magistraten eller, där sådan ej finnes, valnämnden skall vid allmän rådstuga
låta föra protokoll.

Protokollet skall---omröstning företagits.

Protokollet justeras genast, där så ske kan, men i annat fall offentligen
inför magistraten eller valnämnden å tid, som tillkännagives innan allmänna
rådstugan upplöses.

Envar äger — — — riktighet bestyrkt.

Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola förvaras av
magistraten eller valnämnden på sätt och å ställe, som allmänna rudstugan
eller, där stadsfullmäktige finnas, dessa bestämt.

8

Riksdagens skrivelse Nr 267.

4 KAP.

Om magistrat, drätselkammare och kommunalborgmästare.

44 §.

Om tillsättande av magistrat är särskilt stadgat. Beträffande magistraten,
för såvitt den sammanfaller med rådstuvurätten, ävensom i fråga örn magistratens
handhavande av vad till exekutionsverket, säkerhets-, ordnings-, sundhets-
och sedlighetspolisen inom staden hör, gäller vad därom i lag och författningar
är stadgat.

45 §.

Magistraten äger att vaka över att av stadsfullmäktige eller allmänna
rådstugan fattade beslut bringas till verkställighet av drätselkammaren eller
för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr tillsatta styrelser, nämnder
eller personer, som böra taga befattning därmed, ävensom att åt staden
donerad fast egendom och staden förunnade inkomstgivande rättigheter bliva
behörigen använda till sina bestämda ändamål.

Finner magistraten — -

--magistrats beslut.

I varje--—--

Ledamöterna i---

51 §.

Drätselkammare har —

I reglementet---

Reglemente för---

Förslag därtill —---

lill

lill

1 1 O*

lill»

lill''

lill

lill

lill

Penningar eller ----

Penningmedel, som ---

53 §.

eller värdehandlingar.

Örn drätselkammarens —

1

1

1 £

I

1

1

1

1

55 §.

I stad utan magistrat skall jämte drätselkammare finnas en kommunalborgmästare.

Vad i 45—50 och 52 §§ stadgas i avseende å magistrat skall i sådan stad
i tillämpliga delar gälla örn drätselkammaren med iakttagande likväl, att i
45 § andra stycket stadgad förpliktelse för magistrat att vägra handräckning
till verkställighet av vissa beslut samt i 52 § sista stycket föreskriven skyldighet
för magistrat att avgiva yttrande icke skall gälla örn drätselkammaren.

Kommunalborgmästaren må icke vara ledamot av drätselkammaren. Han

9

Riksdagens skrivelse Nr 267.

skall närvara vid drätselkammarens sammanträden samt äga rätt att deltaga
i överläggningarna men ej i besluten och att få sin särskilda mening antecknad
till protokollet.

Örn kommunalborgmästarens befattning med andra än i denna lag omförmälda
ärenden så ock om utseende och entledigande av kommunalborgmästare
samt reglemente för honom är särskilt stadgat.

57 §.

Förslag till utgifts- och inkomststat skall uppgöras före november månads
utgång, i stad med magistrat av magistraten efter hörande av drätselkammaren
eller särskild av stadsfullmäktige eller allmän rådstuga därför tillsatt
beredning och i annan stad av drätselkammaren. För detta ändamål skola
de styrelser, nämnder eller personer, vilka staden för särskilda förvaltningsbestyr
tillsatt, å tid, som utsättes i stad med magistrat av magistraten
och i annan stad av drätselkammaren, till kammaren ingiva sina specialförslag
över utgifter och inkomster för det nästföljande året.

Statförslaget skall från och med dagen för tillkännagivandet örn det ordinarie
stadsfullmäktigsammanträde''eller kungörandet av den allmänna rådstuga,
som skall hållas före utgången av december månad, vara offentligen
tillgängligt på lämpligt ställe, som utsättes i tillkännagivandet eller kungörelsen.

På nämnda —--och avgörande.

Den fastställda utgifts- och inkomststaten återställes därefter till den, som
uppgjort statförslaget.

59 §.

Det åligger---för kalenderår.

Räkenskaperna skola årligen före den 1 april tillhandahållas magistraten
eller i stad utan magistrat ordföranden i stadsfullmäktige eller, där sådana
ej finnas, ordföranden i valnämnden. Magistraten eller ordförande, som nu
nämnts, har att oförtövat, med föreläggande av viss tid för revisionsberättelsens
avgivande, tillhandahålla räkenskaperna åt revisorerna.

Av staden — — — med dem.

60 §.

Revisionsberättelsen avlämnas till magistraten eller i stad utan magistrat
till ordföranden i stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, ordföranden i
valnämnden. Över framställda anmärkningar skola vederbörandes förklaringar
infordras så tidigt, att de jämte revisionsberättelsen kunna framläggas
till granskning och avgörande hos stadsfullmäktige eller å allmän
rådstuga vid det ordinarie sammanträde, som hålles före utgången av juni
månad.

63 §.

.9 morn. Skulle i andra fall än dem, som ovan i denna paragraf bestämmas,
hos stadsfullmäktige eller allmän rådstuga väckas förslag, att vissa till
staden skattskyldiga böra, i fråga örn uttaxering för visst ändamål, antingen

10

Riksdagens skrivelse Nr 267.

helt och hållet befrias från bidrag eller vinna nedsättning dari, skall först
avgöras, huruvida ett sådant förslag, vilket dock icke må avse påläggande
av personlig eller efter matlag utgående avgift, bör komma under närmare
prövning. Skall sådant förslag tagas Under vidare prövning, skall det, innan
det av stadsfullmäktige eller allmän rådstuga företages till slutligt avgörande,
överlämnas till magistraten eller, där sådan ej finnes, till drätselkammaren,
som vidtager den förberedande utredning frågan kräver.

65 §.

Magistraten eller, där sådan ej finnes, drätselkammaren åligger att på
grund av den fastställda utgifts- och inkomststaten ävensom de beslut örn
uttaxering till församling eller skoldistrikt, som genom kyrkorådet, skolrådet
eller särskild styrelse delgivas drätselkammaren, oförtövat låta upprätta
debiterings- och uppbördslängd.

66 §.

Sedan debiterings- —--skall ske.

Vill någon göra anmärkning mot debiterings- och uppbördslängden, äger
han, därest han är medlem av stadskommunen eller hans rätt eljest är beroende
av debiteringen, att före utgången av nyss sagda tid ingiva skriftlig
anmälan därom till magistraten eller, där sådan ej finnes, till drätselkammaren.

Magistraten eller drätselkammaren skall skyndsamt meddela beslut över
de framställda anmärkningarna, och skola ändringar, som härav föranledas,
införas i längden. Denna anses härefter fastställd.

67 §.

Sedan debiterings- och uppbördslängden fastställts, åligger det drätselkammaren
att utfärda debetsedlar och låta tillställa de skattskyldiga desamma.

70 §.

Har efter debiterings- och uppbördslängdens slutliga granskning sådan
taxering, som enligt lag bör ligga till grund för skattskyldighet till staden,
blivit verkställd, ändrad eller undanröjd, skall magistraten eller, där sådan
ej finnes, drätselkammaren göra därav föranledd ändring i debiteringen, utan
hinder av att denna enligt vad ovan sägs vunnit laga kraft, och njuter
skattskyldig ränta, enligt vad särskilt är stadgat, å vad han äger återbekomma
såsom för mycket erlagt.

Förmenar någon, att felaktighet förekommit vid åtgärd av magistraten
eller drätselkammaren, som nu sagts, och vidtages ej efter anmälan rättelse
äger han att däröver anföra besvär hos länsstyrelsen i den ordning, som
sägs i 69 § andra stycket, skolande tiden för besvärs anförande räknas från
det han erhållit vetskap örn det beslut anmälan föranlett.

Riksdagens skrivelse Nr 267.

11

71 §•

Efter uppbördsstämma!! upprättar drätselkammaren restlängd å de skattskyldiga,
som ej vid uppbördsstämman behörigen guldit sin skatt och för
vilka ej avkortning eller avskrivning i laga ordning ägt rum. I stad med
magistrat skall restlängden summerad jämte berättelse, huru uppbörden utfallit,
överlämnas till magistraten, som låter indriva och till drätselkammaren
redovisa de resterande utskylderna. I annan stad skall restlängden summerad
tillställas den, som är utmätningsman för staden, och åligger det
denne att indriva och till drätselkammaren redovisa utskylderna.

Restlängd upprättas enligt formulär, som fastställes av Konungen. I
stad med magistrat äger magistraten meddela de närmare föreskrifter rörande
restlängds upprättande, som i övrigt prövas erforderliga.

Yid indrivandet----stadgas särskilt.

74 §.

För att---dess betjänande.

Beslut, som skall underställas Konungens prövning, skall av magistraten,
åtföljt av dess utlåtande, eller, där magistrat ej finnes, av drätselkammaren
insändas till länsstyrelsen, vilken det åligger att överlämna handlingarna,
jämte eget yttrande, till Konungen.

75 §.

Länsstyrelsens godkännande---fem år.

Beslut, som skall underställas länsstyrelsens prövning, bör genom magistraten
och åtföljt av dess utlåtande eller, där magistrat ej finnes, genom
drätselkammaren insändas.

Samtliga av---besluten avse.

Underställt beslut--- — därför uppgivas.

Över vägrad--— hos Konungen.

76 §.

Medlem av---— orättvis grund.

Besvären skola, jämte det överklagade beslutet, ingivas till länsstyrelsen
inom tjugu dagar efter den dag, då stadsfullmäktiges protokoll offentligen
upplästes eller allmän rådstugas protokoll justerades, dagen då det skedde
likväl oräknad. Det åligger klaganden därjämte såväl att vid besvären foga
bevis örn dagen, då sådan uppläsning eller justering ägde rum, som ock
att inom fjorton dagar efter det tiden för besvärens inlämnande utgått till
magistraten eller, där sådan ej finnes, till drätselkammaren ingiva diariiutdrag
över att han besvärat sig.

Försummar klaganden---i verkställighet.

79 §.

För besvärs anförande mot drätselkammares beslut i sådana mål och
ärenden, vilka drätselkammaren på grund av föreskrifter i särskilda författ -

12 Riksdagens skrivelse Nr 267.

ningar har att handlägga, gäller vad i dessa författningar för varje fall finnes
stadgat.

I övrigt gäller om besvärs anförande mot beslut av drätselkammare i stad
med magistrat vad i drätselkammarens reglemente är bestämt. Örn magistratens
överinseende över drätselkammaren sägs i 47 §.

Har drätselkammare i stad utan magistrat meddelat beslut, som ej är av
rent förberedande eller verkställande art, skall vad i 76—-78 §§ är stadgat
äga motsvarande tillämpning; dock skall tiden för talans fullföljande räknas
från den dag, då klaganden erhöll del av beslutet. Utan hinder av förd
klagan må beslutet gå i verkställighet, där icke den prövande myndigheten
annorledes förordnar.

Lag:

om införande av lagen angående ändring i vissa delar av lagen
den 6 juni 1930 om kommunalstyrelse i stad.

Härigenom förordnas, att lagen angående ändring i vissa delar av lagen
den 6 juni 1930 örn kommunalstyrelse i stad skall träda i kraft den 1 januari
1933, dock att lagen beträffande stad, där stadsstyrelse finnes, skall träda i
kraft den 1 januari 1938, såframt icke stadsfullmäktige besluta, att staden
dessförinnan skall övergå till den nya ordningen. Sådant beslut skall avse
tiden från och med den 1 januari året efter beslutets fattande. Anmälan
örn beslutet skall göras hos länsstyrelsen.

Lag:

örn kommunalborgmästare.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Kommunalborgmästare skall hava avlagt för utövande av domarämbete
föreskrivna kunskapsprov, dock må till kommunalborgmästare utses jämväl
den som av Konungen på grund av annan utbildning eller ådagalagd duglighet
i kommunala värv eller eljest i allmän befattning funnits skickad att
innehava den tjänst, varom är fråga.

2§-

Kommunalborgmästare väljes av stadsfullmäktige eller, där sådana ej
finnas, av allmänna rådstugan. Förordnande å befattningen utfärdas av
länsstyrelsen.

Riksdagens skrivelse Nr 267.

13

3 §•

Reglemente för kommunalborgmästaren utfärdas av Konungen efter därom
av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av allmänna rådstugan upprättat
förslag.

I reglementet skola bestämmelser meddelas örn kommunalborgmästarens
tillsättande, samtliga åligganden, avlöning, entledigande, pension och tjänsteförliållanden
i övrigt. Därvid må föreskrivas, att såsom vikarie å kommunalborgmästartjänst
under kortare tid jämväl må förordnas annan än den som
kan utses till kommunalborgmästare.

Ej må annan grund för kommunalborgmästares entledigande stadgas än

a. att han uppnått viss levnadsålder,

b. att han i tjänsten träffats av olycksfall, som finnes för framtiden medföra
oförmåga till tjänstgöring,

c. att han, utan att hava uppnått den för avgång stadgade levnadsåldern,
under en tid av tre på varandra följande år i följd av sjukdom, vanförhet
eller lyte varit ur stånd att tjänstgöra och finnes vara för framtiden oförmögen
till tjänstgöring,

d. att länsstyrelsen funnit skäl föreligga för bifall till framställning av
stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av allmänna rådstugan örn entledigande,
såframt förslag därom väckts av drätselkammaren och med minst
tre fjärdedelar av de i omröstningen deltagandes röster antagits av stadsfullmäktige
eller allmänna rådstugan.

Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1932.

Lag

om överflyttande å kommunalborgmästare av magistrat eller stadsstyrelse
åliggande bestyr.

Härigenom förordnas, att vad i lag eller författning är stadgat med avseende
å magistrat, ledamot av magistrat, stadsstyrelse eller ordförande i
stadsstyrelse skall i stad, där magistrat eller stadsstyrelse ej finnes, äga
tillämpning med avseende å kommunalborgmästare, såvitt ej annat blivit
särskilt stadgat.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1933.

14

Riksdagens skrivelse Nr 267.

Lag

om behörighet för kommunalborgmästare att utfärda fattigdomsintyg,
som omförmäles i 30 kap. 22 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att vad örn behörighet att utfärda sådant intyg om
fattigdom, som omförmäles i 30 kap. 22 § rättegångsbalken, är stadgat beträffande
borgmästaren i stad, där sökanden har sitt hemvist, skall, såframt
i staden magistrat ej finnes, gälla i avseende å kommunalborgmästaren.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1933.

I stad, där stadsstyrelse finnes, skall vad i denna lag föreskrives äga tilllämpning
å stadsstyrelsens ordförande.

Lag

angående ändrad lydelse av 90 och 91 §§ i lagen den 26 november 1920
(nr 796) örn val till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 90 och 91 §§ i lagen den 26 november 1920
örn val till riksdagen skola erhålla följande ändrade lydelse:

90 §.

Vad ovan är stadgat i avseende å magistrat skall i stad utan magistrat
i tillämpliga delar gälla örn den valnämnd, som skall finnas för sådan stad.

Valnämnd, som i första stycket sägs, skall bestå av kommunalborgmästaren
i staden såsom ordförande samt två ledamöter jämte suppleanter för

dem, vilka väljas för fyra år av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas,
av allmänna rådstugan. Valet äger rum å tid, då val till befattningar inom
kommunen eljest anställes. Vad i 33—36 §§ i övrigt är stadgat i avseende
å valnämnd å landet skall äga motsvarande tillämpning beträffande den valnämnd,
varom nu är fråga.

91 §.

Äro i stad flera valdistrikt, skall magistraten eller i stad utan magistrat,
valnämnden för varje valdistrikt utse tre eller fyra personer att såsom magistratens
eller valnämndens deputerade vara valförrättare i distriktet. Av
dessa förer den främste ordet. Protokollet över valförrättningen föres av

den, magistraten eller valnämnden därtill utsett.

15

Riksdagens skrivelse Nr 267.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1933.

I stad, där stadsstyrelse finnes, skall vad i avseende å magistrat i lagen
om val till riksdagen är stadgat gälla örn stadsstyrelsen.

Val av ledamöter och suppleanter i valnämnd må äga rum före lagens
ikraftträdande.

Lag

om ändrad lydelse av 63 § i kommunala vallagen den 6 juni 1930

(nr 253).

Härigenom förordnas, att 63 § i kommunala vallagen den 6 juni 1930
skall erhålla följande ändrade lydelse:

63 §.

Vad i denna lag stadgas i avseende å magistrat skall i stad utan magistrat
gälla örn den valnämnd, som enligt lagen örn val till riksdagen har att förrätta
val till riksdagens andra kammare för staden.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1933, dock skall i stad, där
stadsstyrelse finnes, vad i avseende å magistrat i kommunala vallagen stadgas
gälla om stadsstyrelsen.

Lag

örn ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919
(nr 293) örn ordning och villkor för ändring i kommunal
och ecklesiastik indelning.

Härigenom förordnas, att 18, 20 och 21 §§ i lagen den 13 juni 1919 örn
ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning, av
vilka lagrum 18 § ändrats genom lag den 6 juni 1930 (nr 257), skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives:

18 §''

Ar nybildad---ävensom kommunalnämnd.

Ar nybildad kommun stad och skall i staden ej finnas magistrat, skall
Konungens befallningshavande inom samma tid förordna person att tjänstgöra
såsom kommunalborgmästare, intill dess sådan varder i vederbörlig
ordning förordnad; och åligger det denne att ofördröjligen hålla allmän råd -

16

Riksdagens skrivelse Nr 267.

stuga för val av ledamöter oell suppleanter i den valnämnd, som enligt
lagen örn val till riksdagen skall finnas för sådan stad.

Skall i---ordning tillsatt.

Ar nybildad---allmän rådstuga.

I nybildad---nästföljande året.

Fullmäktige skola omedelbart efter valet övertaga liandhavandet av de
dem tillkommande uppgifter; oell skola jämväl magistrat, kommunalborgmästare,
valnämnd i stad utan magistrat och kommunala befattningshavare,
som utses före den nya kommunindelningens ikraftträdande, genast träda i
utövning av sina befattningar med befogenhet att vidtaga sådana åtgärder,
som erfordras i anledning av indelningsändringen.

20 §.

Då i anledning av ändring i kommunal indelning röstlängd, som för
kommun upprättats, skall användas inom annan kommun, skall röstlängden
av valnämnden eller magistraten (kommunalborgmästaren) i förstnämnda
kommun för ändamålet tillhandahållas vederbörande myndighet i sistnämnda
kommun.

21 §.

Kommunalnämnden eller magistraten (kommunalborgmästaren) i kommun,
som skall helt införlivas med annan kommun eller ingå i ny kommun, skall
före ingången av december månad året närmast innan ändringen träder i
kraft till motsvarande myndighet inom den ökade eller nybildade kommunen
överlämna årets taxeringslängder och hos prövningsnämnden förda
längder angående kommunen.

Skall del — —--angå kommundelen.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1933, dock skall i stad, där
stadsstyrelse finnes, stadsstyrelsen fullgöra i 20 och 21 §§ omförmälda
bestyr.

Lag

angående ändrad lydelse av 13 § 2 moni. i lagen den 6 juni 1925
(nr 170) om polisväsendet i riket.

Härigenom förordnas, att 13 § 2 mom. i lagen den 6 juni 1925 örn
polisväsendet i riket skall erhålla följande ändrade lydelse:

13 §.

2. Innan annan ordinarie befattningshavare än ordinarie fjärdingsman
tillsättes i polisdistrikt, där polisnämnd finnes tillsatt, skall nämnden hava

17

Riksdagens skrivelse Nr 267.

erhållit tillfälle att, efter det polischefen avgivit yttrande angående de sökande,
till länsstyrelsen avgiva sådant yttrande. Finnes polisnämnd icke
tillsatt, skall tillfälle att avgiva yttrande angående de sökande i stället lämnas
i stad magistraten eller, där sådan ej finnes, drätselkammaren samt å
landet vederbörande kommunalförbundsdirektion eller kommunalnämnd.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1933, dock skall i stad, där
stadsstyrelse men ej polisnämnd finnes, stadsstyrelsen lämnas tillfälle att
avgiva i 13 § 2 mom. avsett yttrande.

Lag:

angående ändrad lydelse av 47 § i lagen den 20 juni 1924 (ur 349)

om landsting.

Härigenom förordnas, att 47 § i lagen den 20 juni 1924 örn landsting,
vilket lagrum ändrats genom lag den 28 september 1928 (nr 392), skall erhålla
följande ändrade lydelse:

47 §.

Till ledning för landstingsskattens bestämmande skola å landet häradsskrivarna,
i städer utan magistrat häradsskrivarna eller de, som eljest verkställa
debitering av utskylder till kronan, samt i städer med magistrat magistraterna
varje år efter slutade taxeringsförrättningar så fort ske kan till
landstingets förvaltningsutskott genom länsstyrelsen insända förteckning,
som för varje kommun summariskt upptager antalet skattekronor och skatteören,
som påförts enligt kommunalskattelagen, särskilt för jordbruksvärde,
särskilt för skogsvärde och särskilt för tomt- och industri värde å jordbruksfastighet,
särskilt för annan fastighet och särskilt för inkomst. Förvaltningsutskottet
låter däröver upprätta sammandrag, upptagande summan för
hela landstingsområdet, samt huru mycket sig belöper å varje kommun.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1933.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 14 sami. Nr 267—272.

1204 32 2

18

Riksdagens skrivelse Nr 267.

Förordning

om ändrad lydelse av § 3 mom. 1 och 2 i förordningen den 31 mars 1922
(nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten
jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete.

Härigenom förordnas, att § 3 mom. 1 och 2 i förordningen den 31 mars
1922 angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten
jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives:

§ 3.

Mom. 1. Eiksförsäkringsanstalten skall årligen, i Stockholm till Överståthållarämbetet,
i annan stad med magistrat till magistraten samt i stad
utan magistrat och å landet till häradsskrivaren eller den, som eljest verkställer
debitering av utskylder till kronan, insända särskilt för varje uppbördsdistrikt
upprättad förteckning över de till distriktet hörande arbetsgivare,
av vilka avgift för försäkring skall erläggas i samband med kronouppbörden.
Denna förteckning skall insändas, i Stockholm före den 15 juni
och eljest före juli månads utgång. Förteckningen bör angiva

1) den avgiftspliktiges---erlagd avgift.

Mom. 2. Sedan avgifterna---till riksförsäkringsanstalten.

I stad skola förteckningarna särskilt för varje uppbördsdistrikt i enahanda
ordning, i Stockholm genom överståthållarämbetets och i övriga städer
genom magistratens eller kommunalborgmästarens försorg, hållas de avgiftspliktiga
tillhanda och därefter före december månads utgång till riksförsäkringsanstalten
återställas.

Denna förordning skall träda i kraft den 1 januari 1933, dock skall i stad,
där stadsstyrelse finnes, stadsstyrelsen fullgöra i § 3 mom. 2 andra stycket
omförmälda bestyr.

Stockholm den 13 juni 1932.

Med undersåtlig vördnad.