Riksdagens skrivelse Nr 237.
1
Nr 2M.
Godkänd av första kammaren den 21 maj 1932.
Godkänd av andra kammaren den 21 maj 1932.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående vattendomstolarnas organisation
m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 99.)
Till Konungen.
I den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har
Eders Kungl. Majit under andra huvudtiteln (punkt 16 av det vid statsverkspropositionen
fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementST
ärenden nämnda dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till bestridande av kostnaderna för vattendomstolarna
för budgetåret 1932/1933 beräkna ett extra förslagsanslag å 320,000
kronor.
Sedermera bar Eders Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 29
februari 1932 dagtecknad proposition, nr 164, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden nämnda
dag, föreslagit riksdagen
dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltnin
Bihunq
till riksdagens protokoll 1932. Ib sami. Nr 237.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 237.
gen, skall från och. med den 1 januari 1933 äga tillämpning å befattningshavare
vid vattendomstolarna;
dels besluta, att uti den till samma reglemente hörande tjänsteförteckningen
skall under andra huvudtiteln införas följande:
Verk och befattningar |
Avdelning och |
Andra huvudtiteln. |
|
Vattendomstolarna. |
|
Vattenrättsdomare........................................................................ |
A 2 |
Vattenrättsingenjör .................................................................... |
B 30 |
Kontorsbiträde ............................................................................ |
B 4 |
dels godkänna särskilda bestämmelser av den lydelse, bilaga A vid sagda
protokoll utvisar, att från och med den 1 januari 1933 lända till efterrättelse
beträffande vattenrättsdomare och vattenrättsingenjörer;
dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid vattendomstolarna
på följande sätt:
Lönegrad
4 vattenrättsdomare ............................ A 2
6 vattenrättsingenjörer ........................ B 30
4 kontorsbiträden .............................. B 4 ;
dels godkänna det av departementschefen framlagda förslaget till avlöningsstat
för vattendomstolarna, att tillämpas från och med den 1 januari
1933;
dels medgiva att till vattenrättsdomare, som enligt hittills gällande bestämmelser
ägt uppbära någon del av avlöningen i förskott, vid ingången
av januari månad 1933 må utbetalas ett belopp, motsvarande vad han
skulle hava i den befattning, han vid utgången av år 1932 innehade, i
förskott uppburit för januari månad 1933, örn de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande, så ock att kostnaderna
härför må bestridas av den i avlöningsstaten för vattendomstolarna
upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän;
dels till bestridande av kostnaderna för de fasta vattendomstolarna under
tiden den 1 juli—den 31 december 1932 anvisa ett extra förslagsanslag
å 130,000 kronor;
dels i riksstaten under andra huvudtiteln uppföra under rubriken Vattendomstolarna’
ett ordinarie förslagsanslag å 130,000 kronor;
dels ock till bestridande av kostnaderna för handläggning vid Väster
-
3
Riksdagens skrivelse Nr 237.
bygdens vattendomstol av målet angående Vänerns reglering för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag å 60,000 kronor.
Av den i ärendet förebragta utredningen har riksdagen i likhet med departementschefen
kommit till den uppfattningen, att det organisatoriska
försöksstadium, som vid den gällande vattenlagstiftningens tillkomst var
tillämnat för vattendomstolarna, nu torde böra avlösas och ersättas av
en mera fast organisation. De omständigheter, som vid vattenlagens antagande
ansågos utgöra hinder för ett definitivt fastställande av en dylik
organisation, synas numera hava bortfallit, och de olägenheter, som
äro förenade med det nuvarande provisoriet, lära snarast möjligt höra
undanröjas. På ett vidare uppskov med den föreliggande organisationsfrågans
slutliga lösning synes icke något stå att vinna.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, hava ock de i ärendet hörda
mvndigheterna i allmänhet vitsordat behovet av att vattendomstolarnas
organisationsfråga nu löses. I några yttranden har dock en viss tveksamhet
gjort sig gällande, huruvida tidpunkten för en omorganisation
ännu är inne. Vad departementschefen till stöd för ett omedelbart genomförande
av omorganisationen i fråga anfört och de erinringar, han
framställt mot do i sagda yttranden andragna skälen för ett uppskov
med frågans avgörande, har emellertid bibragt riksdagen den uppfattningen,
att tillräckliga motiv för frågans skjutande på framtiden icke
kunna anses föreligga, varför riksdagen funnit sig icke böra motsätta
sig, att densamma nu erhåller en defintiv lösning.
Vad organisationens utformning beträffar, innefattar vattendomstolarnas
organisationsproblem två särskilda spörsmål, av vilka det ena avser
domarepersonalens överförande på ordinarie stat och det andra en
omläggning av va t ten r ä t t-si n gen j Örsbo f a Ilningarna till heltidstjänsten
Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, hava samtliga i dessa frågor
hörda myndigheter och sammanslutningar givit de sakkunnigas förslag
sin principiella anslutning.
Vad angår frågan örn domarepersonalens överförande på ordinarie stat,
har riksdagen funnit tillräckliga skäl anförda för att såväl vattenrättsdomarna
som vattenrättsingenjörerna erhålla ordinarie anställning. Sålunda
synes riksdagen synnerligen olämpligt, att, på sätt nu är fallet,
vattenrättsdomares ordinarie häradshövdingbefattning permanent uppehälles
av vikarier.
Vidkommande spörsmålet om heltidstjänst för vattenrättsingenjörerna
anser riksdagen, att kombinationen av vattenrättsingenjörstjänsterna med
andra befattningar måste betraktas såsom något i hög grad oegentligt.
Innehavarna av sistnämnda tjänster intaga ju ock domarställning och
enligt vattenlagens tanke skola de på ett fruktbärande sätt medverka
till vattenmålens behandling och avgörande. Tillfälle hör sålunda beredas
dem att i väsentligt större omfattning än vad nu är fallet biträda
vid behandlingen av de ekonomiskt tekniska spörsmålen, vilket icke lärer
4 Riksdagens skrivelse Nr 237.
kunna ske, med mindre att de i avsevärt större utsträckning än för närvarande
knytas till arbetet a vattendomstolarnas kanslier. -— Ä ordinarie
stat torde jämväl de å kanslierna anställda skrivbiträdena böra uppföras.
Däremot torde, på sätt föreslagits, vattenrättssekreterarbefattningarna
icke böra uppföras å den ordinarie staten.
Beträffande så spörsmålet örn antalet vattendomstolar, innebär det
föreliggande förslaget, att det nuvarande antalet domstolar skulle minskas
från fem till fyra.
Mot den sålunda föreslagna nya organisationen av vattendomstolarna
har riksdagen icke funnit skäl till erinran. Riksdagen har sålunda anslutit
sig till vad departementschefen härutinnan anfört och föreslagit.
Dock torde vid domkretsindelningens fastställande hänsyn icke enbart
böra tagas till arbetsbördans fördelning utan även geografiska förhållanden
beaktas.
I detta sammanhang har riksdagen ock förehaft till prövning frågan
örn vattendomstolarnas förläggning.
Enligt det föreliggande förslaget skulle den nordligaste domstolens förläggning
bibehållas, under det att de övriga skulle erhålla en gemensam
förläggningsort i Stockholm.
Då riksdagen haft att taga. ståndpunkt till förevarande fråga, har
riksdagen funnit sig böra bifalla vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit.
Visserligen har riksdagen ansett det i viss män tveksamt, huruvida en
central förläggning av tre domstolar till Stockholm kan anses i alla avseenden
lämplig, men riksdagen har dock, särskilt med hänsyn till fördelen
av att kunna i största möjliga mån tillvarataga vattenrättsingenjörernas
arbetskraft, icke velat motsätta sig Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Vad härefter angår vattendomstolarnas personal och dennas åligganden,
innebär det föreliggande förslaget, att vid en var av de fyra vattendomstolarna
skulle vara anställda en vattenrättsdomare, en vattenrättssekreterare,
ett skrivbiträde och, där ej annat av förhållandena föranleddes, en
vattenrättsamanuens, att för hela landet skulle finnas tre vattenrättsingenjörer
med sakkunskap och erfarenhet särskilt beträffande byggande i
vatten och likaledes tre dylika ingenjörer med sakkunskap och erfarenhet
särskilt i frågor om torrläggning av mark, samt att av ingenjörerna två,
därav en vattenbvggnadsteknisk och en agrikulturteknisk, skulle anställas
vid Norrbygdens vattendomstol, och de övriga fyra vid de tre andra vattendomstolarna
gemensamt med lämplig fördelning av tjänstgöringen dem
emellan.
Mot storleken av den sålunda föreslagna personalen har riksdagen icke
haft något att invända. Att allmänna civilförvaltningens avlöningsreglemente
må komma till tillämpning å vattendomstolarnas ordinarie personal,
har ej givit riksdagen anledning till erinran, och skäl till ändring
av de föreslagna lönegraderna synes ej heller riksdagen föreligga. Däremot
har riksdagen, som funnit sig böra medgiva den för vattenrätts
-
Riksdagens skrivelse Nr 237.
5
domarna föreslagna löneförstärkningen, ansett onödigt, att jämväl vattenrättsingenjörerna,
som dock enligt Eders Kungl. Maurts förslag skola placeras
i 30:e lönegraden, skola, förutom de med nämnda lönegrad förenade
avlöningsförmåner, vid undersökningar jämlikt 11 kap. 45 § 2 mom. vattenlagen
komma i åtnjutande av visst dagarvode. Med allt erkännade av vattenrättsingenjörstjänsternas
betydelse för fyllande av vattendomstolarnas
arbetsuppgifter synas nämligen i övrigt de skäl knappast bärande, vilka
anförts till stöd för att nämnda tjänster skulle sättas i en särställning beträffande
möjligheten att rekrytera desamma med särskilt kvalificerade
personer.
Vad beträffar de icke-ordinarie befattningshavarnas löneställning, har
lörslaget i denna del ej givit anledning till erinran från riksdagens sida.
Med hänsyn till vad riksdagen sålunda anfört, bör posten »Avlöningslorstärkning
till vattenrättsdomare och vattenrättsingenjörer» erhålla
benämningen »Avlöningsförstärkning till vattenrättsdomare» och upptagas
såsom en bestämd post, sålunda utan förslagsanslags natur. Posten
har av riksdagen bestämts till 6,000 kronor.
Förslaget till avlöningsstat för vattendomstolarna, som riksdagen funnit
sig böra i övrigt bifalla, kommer alltså att erhålla följande lydelse:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ____kronor 138,600
Avlöningsförstärkning till vattenrättsdomare ............ » 6,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag ........................................ » 56,400
Dagarvoden till vattenrättsnämndemän m. m., förslagsanslag
.................................................. » 9,000
Renskrivningskostnad, förslagsanslag .................. » 6,000
Resekostnads- och traktamentsersättningar, förslagsanslag » 40,000
Summa förslagsanslag kronor 256,000.
Såsom följd härav bör ordinarie förslagsanslaget för upprätthållande
av vattendomstolarnas verksamhet under tiden 1 januari—30 juni 1933
uppföras med 128,000 kronor.
Då riksdagen ej haft något att erinra mot vad i övrigt i den föreliggande
propositionen föreslagits, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition
dels beslutat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 januari 1933 äga tillämpning å befattningshavare
vid vattendomstolarna;
dels beslutat, att uti den till samma reglemente hörande tjänsteförteckningen
skall under andra huvudtiteln införas följande:
6
Riksdagens skrivelse Nr 237.
Verk och befattningar |
Avdelning och |
Andra huvudtiteln. |
|
Vattendomstolarna. |
|
Vattenrättsdomare :........................................................................... |
A 2 |
Vattenrätteingenjör ........................................................................ |
B 30 |
Kontorsbiträde'' ............................................................................... |
B 4 |
dels godkänt särskilda bestämmelser av den lydelse, bilaga vid denna
skrivelse utvisar, att från och med den 1 januari 1933 lända till efterrättelse
beträffande vattenrättsdomare och vattenrättsingenjörer;
dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare vid vattendomstolarna
på följande sätt:
Lönegrad
4 vattenrättsdomare ............................................... A 2
6 vattenrättsingenjörer ............................................B 30
4 kontorsbiträd en ............................................ B 4;
dels godkänt ovan angivna förslag till avlöningsstat för vattendomstolarna,
att tillämpas från och med den 1 januari 1933;
dels medgivit, att till vattenrättsdomare, som enligt hittills gällande
bestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen i förskott, vid ingången
av januari månad 1933 må utbetalas ett belopp, motsvarande
vad han skulle hava i den befattning, han vid utgången av år 1932 innehade,
i förskott uppburit för januari månad 1933, örn de dittillsvarande
avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, så ock att kostnaderna
härför må bestridas av den i avlöningsstaten för vattendomstolarna
upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän;
dels till bestridande av kostnaderna för de fasta vattendomstolarna
under tiden den 1 juli—den 31 december 1932 anvisat ett extra förslagsanslag
å 130,000 kronor;
dels i riksstaten under andra huvudtiteln uppfört under rubriken »vattendomstolarna»
ett ordinarie förslagsanslag å 128,000 kronor;
dels oek till bestridande av kostnaderna för handläggning vid Västerbygdens
vattendomstol av målet angående Vänerns reglering för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag å 60,000 kronor.
Stockholm den 21 maj 1932.
Med undersåtlig vördnad.
Riksdagens skrivelse Nr 237.
1
Bilaga.
V attendomstolarna:
Utöver vad i 3 § avlöningsreglementet stadgas skall gälla, att vattenrättsingenjör
icke må åtaga sig enskilt uppdrag rörande företag eller åtgärd,
som kan antagas komma under vattendomstolens bedömande, ej
heller rörande mål, som anhängiggjorts vid annan vattendomstol, innan
detsamma avgjorts genom laga kraftägande utslag.
I stället för vad i 13 § 3 mom. avlöningsreglementet sägs örn förflyttning
till annan tjänst skall för vattenrättsdomare och vattenrättsingenjör gälla,
att de skola vara skyldiga att vid en förändrad organisation av vattendomstolarna
eller dessas upphörande övergå, vattenrättsdomare till jämställd
eller högre tjänst vid domstol och vattenrättsingenjör till likvärdig
eller högre statstjänst, allt i enlighet med de föreskrifter sorn kunna
i allmänhet varda för dylikt fall meddelade; dock att tjänstinnehavare
ej skall vara pliktig att i anledning av övergång till ny tjänst vidkännas
minskning i avlöning samt att vid förflyttning till annan ort ersättning
för flyttningskostnaden skall utgå.
Vattenrättsdomare skall utöver honom enligt avlöningsreglementet tillkommande
lön uppbära avlöningsförstärkning med 1,500 kronor för år
räknat.
Vid tjänstledighet för vattenrättsdomare på grund av sjukdom eller
annan anledning skola i fråga örn hans rätt att uppbära avlöningsförstärkning
gälla de särskilda bestämmelser, som av Kungl. Maj:t i sådant
hänseende meddelas.
I fråga örn ersättning till vikarie för vattenrättsdomare och vattenrättsingenjör
skola gälla de särskilda föreskrifter, som av Kungl. Majit meddelas.
Utöver vad i 21 § avlöningsreglementet föreskrives örn semester skall i
fråga örn vattenrättsdomare och vattenrättsingenjör gälla, dels att dylik
ledighet må förläggas till sådan del av året, som är tjänlig för syns hållande,
allenast där det prövas kunna ske utan större olägenhet för göromålens
behöriga fortgång, dels ock att, därest under visst år semesterledighet
icke till fullo åtnjutits, återstående ledighet må beviljas under
de tre första månaderna påföljande år.