Riksdagens skrivelse Nr 214.

1

Nr 214.

Godkänd av första kammaren den 18 maj 1932.
Godkänd av andra kammaren den 18 maj 1932.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa
av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda
framställningar om anslag till luft/artsväsendet m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 91.)

Till Konungen.

l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har
Eders Kungl. Majit i avseende å sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen till
kommunikationsdepartementet, föreslagit riksdagen (punkten 31 av det vid
propositionen fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för
samma dag) att till understöd av regelbunden luftfart för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 650,000 kronor.

Departementschefen har erinrat örn vissa inskränkningar, som aktiebolaget
Aerotransport vidtagit i 1931 års trafik; liknande inskränkningar kunde
jämväl eventuellt inträffa beträffande trafiken under november och december
1932. Departementschefen har det oaktat tillstyrkt, att oavkortad subvention
enligt föreliggande avtal tillerkännes bolaget för år 1932.

För egen del har riksdagen ej velat motsätta sig att förevarande anslag
för nästkommande budgetår bestämmes till det av Eders Kungl. Majit äskade
beloppet 650,000 kronor. Riksdagen förutsätter emellertid, att, därest några
mera väsentliga begränsningar inträffa i den för år 1932 avtalade linjetrafiken,
det tages under förnyat övervägande, huruvida ej detta skäligen hör föranleda
någon nedsättning i subventionsbeloppet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
med bifall till Eders Kungl. Majits förevarande förslag, till understöd
av regelbunden luftfart för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag
av 650,000 kronor.

2:o) Eders Kungl. Majit har (puukt 32) föreslagit riksdagen att till radiotjänst
för luftfarten för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av

40,000 kronor.

Riksdagen, som bifallit Eders Kungl. Majits förevarande förslag, får anmäla,
att riksdagen, i likhet mod vad för innevarande budgetår ägt rum, till

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 14 sami. Nr 214—216.

lone 32

2 Riksdagens skrivelse Nr 214.

radiotjänst för luftfarten för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag
av 40,000 kronor.

3:o) Eders Kungl. Majit Ilar (punkt 33) föreslagit riksdagen att till instrumentutrustning
och försök med instrumentflygning för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Riksdagen bär icke velat motsätta sig förevarande förslag och får alltså
anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till instrumentutrustning och försök med instrumentflygning för budgetåret
1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

4:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 34) föreslagit riksdagen att till belysningsanordningar
å Bulltofta flygplats för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra reservationsanslag av 17,000 kronor.

Eders Kungl. Majits förevarande förslag avser beredande av medel för
anordnande av varningsljus å fyra i närheten av Bulltofta flygplats befintliga
fabriksskorstenar.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till belysningsanordningar å Bulltofta
flygplats för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av

17,000 kronor.

5:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 35) föreslagit riksdagen medgiva, att
luftfartsleder Stockholm—Malmö samt Malmö—Göteborg—norska gränsen må
anordnas i enlighet med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordats.

Vid sitt ställningstagande till denna fråga har riksdagen ej kunnat undgå
att taga hänsyn till den storartade utveckling, som luftfartsnätet numera
nått över stora delar av världen. Såsom av 1931 års riksdag framhölls — i
samband med anslags beviljande till utredning örn de svenska luftfartslederna
— är den nordamerikanska kontinenten genomdragen av ett betydande
antal dylika väl utrustade flygfarleder. Detsamma är förhållandet i Europa;
leden Malmö—Amsterdam, vilken betraktas som en av Europas ur framtidssynpunkt
viktigaste, är tack vare uppoffringar av vederbörande stater, däribland
även Danmark, redan försedd med nödlandningsfält och fyrbelysning.
Denna flygleds fortsatta utsträckning över Sverige till Stockholm måste
tvivelsutan vara ett betydelsefullt svenskt samfärdselintresse; detta gäller
särskilt med tanke på den finska flygtrafikens anknytning till det svenska
luftfartsnätet.

Det luftfarledsprogram, vars genomförande nu närmast här avses, omfattar
anläggning av landningsplatser å ungefärligen var tionde mil eller å
följande ställen, nämligen å leden Stockholm—Malmö vid Stigtomta, Norrköping,
Hästholmen, Jönköping, Feringe och Fagerhult samt å leden Malmö—
Göteborg—norska gränsen vid Halmstad, Munkagård och Svarteborg. Utgifterna
för dessa fält (med en yta av i medeltal cirka 500 X 500 meter) hava
beräknats till sammanlagt cirka 3,100,000 kronor. Genom att ovannämnda
städer, såsom ställts i utsikt, deltaga i kostnaderna, skulle dessa för statsverket
kunna nedbringas till sammanlagt cirka 2.5 miljoner kronor. Detta
belopp, som avser ett första utbyggnadsstadium, kan visserligen förefalla

3

Riksdagens skrivelse Nr 214.

betydande, i all synnerhet i betraktande av den ringa utveckling den svenska
luftfarten ännu nått. Beloppet utgör emellertid en engångsutgift, som synes
oundviklig, därest man överhuvudtaget vill räkna med det svenska luftfartsväsendets
framtid. Såväl tyska som holländska, belgiska och även franska
flygbolag hava förklarat sig önska öppna trafik på Stockholm och Göteborg,
men som ett villkor härför hava de uppställt att erforderliga flygleder anordnas.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag innefattar alltså enligt riksdagens
mening en lämpligt avvägd plan för uppnående av en ej minst ur exporthandelns
synpunkt viktig sammanknytning av Stockholm och Göteborg med
det redan befintliga europeiska luftfartsnätet. Omnämnas må, att Sveriges
allmänna exportförening livligt tillstyrkt förslaget under framhållande av vårt
geografiskt sett ofördelaktiga läge i förhållande till de utländska handelscentra.
Liknande uttalanden örn luftledernas stora kommersiella betydelse
föreligga också från ett stort antal andra liknande korporationer. Från dessa
korporationers sida synes man också i hög grad uppskatta de ansträngningar
och ekonomiska uppoffringar, som göras för att kunna anlita lufttrafiken
för postbefordran. Enligt vad som inhämtats, utgår världspostkonventionen
principiellt från att snabbaste väg alltid bör anlitas för postbefordran, och
då inkomsten av utlandsportot lämnar betydande överskott, synas goda skäl
föreligga att alltjämt främja denna ur den allmänna samfärdselns synpunkt
riktiga princip.

Från sålunda angivna utgångspunkter har riksdagen ej kunnat annat än
bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i ämnet. ''Vid bedömandet av kostnaderna
för planens fullföljande bör hållas i minnet, att arbetena helt äro avsedda
att utföras som nödhjälpsarbeten, till vilka de enligt arbetslöshetskommissionens
utsago väl lämpa sig; fältens iordningsställande innefattar nämligen
stora schaktningsarbeten, som kunna utföras vintertid, varemot konstarbeten,
som fordra specialutbildad arbetskraft, ej förekomma i någon nämnvärd utsträckning.
Kommissionen har också vitsordat svårigheterna att på annat
sätt tillgodose behovet av lämpliga arbetslöshetsföretag.

Enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, föreligger från Varbergs
stads sida intresse för anläggning av en flyghamn å Getterön, där goda
naturliga förutsättningar uppgivits föreligga för en dylik anläggning. Härav
skulle emellertid eventuellt föranledas viss ändring i den för flygleden Göteborg—Malmö
uppgjorda byggnadsplanen; sålunda har förutsatts, att det i
första utbyggnadsstadiet ingående nödlandningsfältet vid Munkagård skulle
åtminstone tills vidare kunna slopas. Den sålunda framförda tanken synes
riksdagen förtjänt av ytterligare övervägande och förnyad omprövning av
Eders Kungl. Majit, i all synnerhet som viss kostnadsbesparing härigenom
torde kunna vinnas.

Ett viktigt led i flyglinjernas utbyggnad är emellertid huvudlandningsplatserna
i Stockholm och Göteborg, ltiksdagen förutsätter, att frågorna om
nämnda landningsplatsers iordningställande snarast på ett tillfredsställande
sätt ordnas.

4 Riksdagens skrivelse Nr 214.

I övrigt föranleder den framlagda planen till lnftfartsleder ingen erinran
från riksdagens sida.

De av Eders Kungl. Majit framställda förslagen om anslag med 10,000
kronor för flyttning av elektriska ledningar ock med 100,000 kronor (av
lånemedel) till förvärvande av mark för fälten har riksdagen alltså bifallit.

Under åberopande härav får riksdagen under nu förevarande punkt anmäla,
att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Majlis förevarande förslag,
medgivit, att lnftfartsleder Stockholm—Malmö samt Malmö—Göteborg—
norska gränsen må anordnas i enlighet med vad av riksdagen i det föregående
förordats.

6:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 36) föreslagit riksdagen att till flyttning
av elektriska ledningar för anordnande av landningsfält för flygplan
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

Under hänvisning till vad riksdagen anfört under nästföregående punkt,
får riksdagen anmäla, att riksdagen till flyttning av elektriska ledningar för
anordnande av landningsfält för flygplan för budgetåret 1932/1933 anvisat ett
extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

7:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 37) föreslagit riksdagen att till väderlekstjänst
för luftfarten för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av

45,000 kronor.

Ehuru Eders Kungl. Majits förevarande förslag innebär en höjning av
ifrågavarande anslag med 12,000 kronor, har riksdagen likväl ej velat motsätta
sig det begärda beloppets beviljande.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till väderlekstjänst för luftfarten
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 45,000 kronor.

8:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 38) får riksdagen
anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt runi,
till telegramkostnader för väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1932/1933
anvisat ett extra förslagsanslag av 7,000 kronor.

9:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 39) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till biträde vid handläggning
av ärenden rörande luftfart för budgetåret 1932/1933 anvisat ett
extra anslag av 11,600 kronor.

10:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 40) får riksdagen
anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
extra besiktningar av luftfartyg för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra
anslag av 1,000 kronor.

Illo) I samband med de under sjätte huvudtiteln äskade anslagen till
luftfartsväsendet har Eders Kungl. Majit under postverket (punkt 7 av det vid
statsverkspropositionen under rubrik »Utgifter för kapitalökning: bil. 2»
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den
4 januari 1932) föreslagit riksdagen att till förvärvande av mark till landningsfält
för flygplan för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor att utgå av lånemedel.

Riksdagens skrivelse Nr 214.

5

Under hänvisning till vad riksdagen anfört under punkt 5 härovan, får
riksdagen anmäla, att riksdagen till förvärvande av mark till landningsfält
för flygplan för budgetåret 1932/1933 anvisat ett reservationsanslag av 100,000
kronor att utgå av lånemedel.

Stockholm den 18 maj 1932.

Med undersåtlig vördnad.