Riksdagens skrivelse Nr 199.
5
Nr 199.
Godkänd av första kammaren den 25 maj 1932.
Godkänd av andra kammaren den 27 maj 1932.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående ett bättre
ordnande av utbildningsmöjligheterna för husligt
arbete.
(Första kammarens andra tillfälliga utskotta utlåtande nr 19.)
(Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 6.)
Till Konungen.
Uti inom riksdagens bägge kamrar väckta likalydande motioner hava gjorts
framställningar att utredning måtte komma till stånd angående ett bättre
ordnande av utbildningsmöjligheterna för husligt arbete samt att för riksdagen
måtte framläggas förslag till de åtgärder, vartill utredningen kunde
föranleda.
Riksdagens vederbörande utskott har i den ordning 46 § riksdagsordningen
föreskriver inhämtat yttrande över motionerna av skolöverstyrelsen,
socialstyrelsen och lantbruksstyrelsen. Därjämte hava yttranden avgivits av
Sveriges husmodersföreningars riksförbund och Stockholms hembiträdesförenings
styrelse.
Genom 1918 års lag örn de praktiska ungdomsskolorna har husligt arbete
erkänts såsom ett yrke, jämställt med yrken, tillhörande hantverkets, industriens
och handelns områden, och i likhet med dessa yrken krävande yrkesmässig
utbildning av sina utövare. I det system av skolor för yrkesundervisning,
som lagen förutsatte skulle komma till stånd, ingingo också olika
slag av skolor för yrkesutbildning i husligt arbete. Dylik utbildning meddelas
vidare vid ett antal yrkesbestämda högre folkskolor med husligt arbete
som yrkesämne, varjämte goda möjligheter till yrkesutbildning på hushållsområdet
erbjudas vid ett stort antal statsunderstödda enskilda skolor. Slutligen
lämpa sig de statsunderstödda lantkushållsskolorna väl för utbildning
även av hembiträden eller för beredande av möjlighet för annat förvärvsarbete
på det område, varom här är fråga. Såsom lantbruksstyrelsen meddelat
hava också vissa av dessa sistnämnda skolor i jämförelsevis stor utsträckning
utnyttjats för utbildning av hembiträden och dylika.
Möjligheter till anordnande med statens stöd av undervisning i husligt
arbete föreligga sålunda i rätt stor omfattning. Såsom socialstyrelsen fram
-
6
Riksdagens skrivelse Nr 199.
hållit hava emellertid dessa möjligheter hittills icke blivit utnyttjade, vare
sig från kommunernas eller enskildas sida, i så stor utsträckning, som skulle
vara önskligt. Med hänsyn till den ur flera synpunkter utomordentligt
stora och allmänt erkända vikten av yrkesskicklighet på det husliga arbetets
område anser därför riksdagen, att till utredning och övervägande bör upptagas
frågan örn vad som från det allmännas sida lämpligen kan och bör
åtgöras i syfte att främja dylik yrkesskicklighet.
En bidragande orsak till det mindre tillfredsställande utnyttjandet av de
möjligheter till utbildning i husligt arbete, som stå till buds, torde ligga
däri, att dessa möjligheter äro alltför litet kända. Örn obekantskap med
förhållandena vittna bland annat de i ärendet avgivna yttrandena av Sveriges
husmodersföreningars riksförbund och styrelsen för Stockholms hembiträdesförening.
Vid den av riksdagen förordade utredningen synes därför böra
särskilt beaktas frågan örn spridande av upplysning på hithörande område.
Att kännedom örn och utnyttjandet av de förefintliga möjligheterna visat
sig vara jämförelsevis ringa torde emellertid i rätt väsentlig mån kunna hänföras
till det förhållande, att den ifrågavarande utbildningen, som den för
närvarande är ordnad, är splittrad på en mångfald olika skolformer. En av
utredningens uppgifter torde därför böra vara att undersöka, i vad mån en
koncentrering och rationalisering på det område, varom här är fråga, skulle
kunna genomföras.
Jämväl synes böra beaktas frågan örn ekonomiskt stöd åt obemedlade
och mindre bemedlade personer, som önska genomgå utbildningskurser i
husligt arbete. Som bekant utgå redan nu av statsmedel stipendier för
sådant ändamål. Såväl behovet av dylika stipendier som de principer, efter
vilka de skola utdelas för att bäst främja det avsedda syftet, torde även
böra tagas i övervägande i detta sammanhang, i den mån en dylik prövning
icke sker genom den utredning, som av ungdomsarbetslöshetssakkunniga
verkställes rörande yrkesutbildning och arbetsförmedling för ungdom m. m.
Kiksdagen vill till sist framhålla, att den av riksdagen förordade utredningen
torde kunna utföras utan större kostnader, eventuellt inom ämbetsverken,
och med utnyttjande av den sakkunskap, som kan hava samlats inom
redan pågående utredningar.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders Kungl.
Majit måtte skyndsammast föranstalta örn utredning angående ett bättre
ordnande av utbildningsmöjligheterna för husligt arbete samt till riksdagen
inkomma med förslag till de åtgärder, till vilka ifrågavarande utredning kan
föranleda.
Stockholm don 27 maj 1932.
Med undersåtlig vördnad.