Riksdagens skrivelse Nr 195.
1
Nr 195.
Godkänd av första kammaren den 11 maj 1932.
Gadkänd av andra kammaren den 11 maj 1932.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående ändrade bestämmelser beträffande
fortsättningsskolans organisation m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 71 och memorial nr 82.)
Till Konungen.
I den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har Eders Kungl.
Majit under åttonde huvudtiteln (punkt 196 av det vid statsverkspropositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
nämnda dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition angående
fortsättningsskolans organisation, som kunde vara riksdagen förelagd, beräkna
en höjning av det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande
av lärare vid fortsättningsskolor, nu 5,000,000 kronor, med 200,000
kronor till 5,200,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 26
februari 1932 dagtecknad proposition, nr 134, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag,
föreslagit riksdagen
dels godkänna följande ändringar av de för fortsättningsskolan gällande
huvudsakliga grunder och bestämmelser:
1. Där skoldistrikt så beslutar, må högst en årskurs av fortsättningsskolan
kunna förläggas till det läsår, under vilket lärjungarna avgått från folkskara^
till riksdagens protokoll 1932. 14 sami. Nr 195. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 195.
skolan, varvid dock, om fortsättningsskolan är tvåårig, andra årskursen icke
må begynna tidigare än ett år etter första årskursens början.
2. Är antalet lärjungar i yrkesbestämd fortsättningsskola med minst 120
timmars praktiskt arbete i skolkök, verkstad, jordbruk eller dylikt så ringa,
att bägge årskursernas lärjungar lämpligen böra i detta praktiska arbete
undervisas tillsammans, må sådan undervisning kunna förläggas till härför
lämplig tid utan hinder av att vissa lärjungar därvid komma att genomgå
fortsättningsskolans bägge årskurser under ett och samma läsår, dock att
lärjunge icke må påbörja andra årskursen det kalenderår, under vilket han
avgått från folkskolan.
3. I skoldistrikt, som anordnat obligatorisk sjuårig folkskola, tillhörande
någon av folkskolans undantagsformer, eller sjuårig halvtidsläsande mindre
folkskola, må, efter prövning i varje särskilt fall av skolöverstyrelsen, fortsättningsskolkursen
för sådana lärjungar, som vid läsårets slut avgått från
dylik skolas högsta klass, kunna omfatta en årskurs med minst 270 undervisningstim
in ar.
4. Omfattar fortsättningsskolområde två eller flera folkskolområden, inom
vilka den allmänna barnundervisningen meddelas i mindre folkskola, må
fortsättningsskola kunna anordnas för undervisning även åt lärjungar, som
avgått från mindre folkskola,
dels besluta:
att lärare med fast anställning på någon med pensionsrätt i statens pensionsanstalt
förenad lärarbefattning vid fortsättningsskola må, därest tjänstgöringen
vid fortsättningsskolan motsvarar minst 20 timmar i veckan under
minst 18 veckor av året, kunna komma i åtnjutande av ålderstillägg av
statsmedel; skolande därvid ifråga om ålderstilläggens belopp och grunderna
för deras utgående gälla vad i sådant avseende är stadgat beträffande ordinarie
folkskollärare;
att lärare med fast anställning, som nyss nämnts, skall under tjänstledighet
på grund av styrkt sjukdom avstå en tredjedel av den på ledigheten
belöpande delen av grundarvodet, samt att statsbidrag till hans vikarie skall
utgå med det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren avstår av
sitt arvode, erfordras till arvode åt vikarien;
att till ambulerande lärare vid fortsättningsskola må för av tjänsten föranledda
resor från hemmet till kursort, mellan kursorter samt från kursort
till hemmet av statsmedel utgå resekostnads- och traktamentsersättning enligt
klass III E. i allmänna resereglemente!;
att lärare vid folk- och småskolor må äga att för uppfattning i högre
lönegrad i förekommande fall tillgodoräkna sig den tid, han med fast anställning
tjänstgjort på någon med lönetursrätt förenad lärarbefattning vid
fortsättningsskola;
dels medgiva, att till bestridande av kostnaderna för centralisering av
fortsättningsskolväsendet statsbidrag må utgå enligt i huvudsak följande
grunder:
3
Riksdagens skrivelse Nr 195.
a) Skoldistrikt, som genomför sådan centralisering av fortsättningsskolväsendet,
att eljest erforderlig skola därigenom bliver obehövlig, må, på sätt
här nedan sägs, kunna erhålla statsbidrag till bestridande av kostnaderna
för inackordering, skolhushåll eller skolskjutsar för fortsättningsskolpliktiga
lärjungar, vilka eljest icke skulle kunna besöka skolan på grund av dess
avstånd från hemmet eller andra liknande omständigheter.
b) Statsbidrag enligt punkt a) må till ett skoldistrikt utgå med högst det
belopp, som enligt vad här nedan sägs skall anses motsvara den besparing
i statsbidraget till avlönande av lärare i fortsättningsskola inom distriktet,
vilken uppkommer därigenom, att eljest erforderlig skola på grund av centraliseringen
bliver obehövlig. Vid beräkning av denna besparing skall hänsyn
tagas endast till fortsättningsskolor och mindre fortsättningsskolor, som
av skolöverstyrelsen förklarats vara erforderliga, därest statsbidrag till centralisering
icke utginge; dock att statsbidrag till fortsättningsskolväsendets
centralisering må kunna enligt eljest angivna grunder utgå för en tid av
högst två år, därest statens vederbörande folkskolinspektör vitsordar, att
motsvarande besparing i statsbidraget till avlönande av lärare vid fortsättningsskola
inom distriktet därigenom uppkommer. Den besparing i statsbidraget
till avlönande av lärare, som uppkommer för varje på grand av
centraliseringen indragen fortsättningsskola eller mindre fortsättningsskola,
skall anses utgöra 450 kronor.
c) Statsbidrag, som här avses, må utgå med belopp, som motsvarar kostnaderna
för inackordering, skolhushåll eller skolskjutsar, dock för varje
lärjunge med högst 1 krona 25 öre för dag, och skall statsbidraget utgå
endast för dag, för vilken avgift för inackordering, skolhushåll eller skolskjuts
verkligen förekommit.
d) Pågår undervisningen i skola, till vilken hänvisats lärjunge, för vilken
här avsett statsbidrag utgår, mindre än 30 timmar i veckan, beräknas statsbidraget
för det antal dagar, för vilket bidraget skulle utgått, örn undervisningen
fortgått 30 timmar i veckan.
e) Beslutar skoldistrikt att med bidrag av statsmedel centralisera fortsättningsskolorna,
åligger det fortsättningsskolstyrelsen att allt efter förekommande
fall anordna inackordering, skolhushåll eller skolskjutsar för lärjungarna,
och skall lärjunge, som ej genom målsmans egen försorg erhåller
stadgad fortsatt undervisning, vara skyldig att ställa sig till efterrättelse vad
skolstyrelsen angående hans skolgång bestämmer.
f) Målsman, som själv ombesörjer inackordering, skolhushåll eller skolskjuts
åt lärjunge, för vilken statsbidrag utgår, må efter medgivande av
skolstyrelsen kunna utbekomma det för lärjungen i fråga utgående statsbidraget;
dels
i riksstaten för budgetåret 1932/1933
ej mindre öka det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lärare vid
fortsättningsskolor, nu 5,000,000 kronor, med 100,000 kronor till 5,100,000
kronor,
4
Riksdagens skrivelse Nr 195.
än även till kostnader för centralisering av fortsättningsskolväsendet uppföra
ett ordinarie förslagsanslag av 100,000 kronor;
dels förklara sig icke hava något att erinra mot att, där centralisering av
fortsättningsskolväsendet i enlighet med vad ovan sagts icke kommer till
stånd, såväl det ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga
barn inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län som ock det i proposition nr 77 till 1932 års riksdag föreslagna
extra anslaget till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn tillhörande
skoldistrikt i andra delar av riket än de fyra nordligaste länen tagas
i anspråk jämväl för lärjungar i fortsättningsskolan,
dels ock bemyndiga Eders Kungl. Majit att meddela de närmare föreskrifter,
som för tillämpning av vad riksdagen sålunda beslutat må befinnas
erforderliga.
I anslutning till vad propositionen i kap. II innehåller rörande fortsättning
sskola, grundad på sexårig folkskola, vill riksdagen, i likhet med departementschefen
och på av honom anförda skäl, uttala sig emot en allmän inskränkning
av den tvååriga fortsättningsskolplikten, där folkskolan är sexårig.
En sådan åtgärd skulle innebära en allvarlig försämring av vårt folkundervisningsväsende,
vartill riksdagen under inga förhållanden kan medverka.
Vad Eders Kungl. Majit föreslagit beträffande fortsättningsskola, grundad
på sjuårig halvtidsläsande folkskola, har riksdagen ansett sig böra bifalla.
I fråga örn fortsättningsskolkursens förläggning under läsåret innebär Eders
Kungl. Majits förslag, att skoldistrikten skulle beredas avsevärt större frihet
i detta hänseende än tidigare varit fallet. Dels skulle distrikten hädanefter
själva få bestämma, att en del av fortsättningsskolan, högst en årskurs, skall
förläggas till det läsår, under vilket lärjungarna avgått från folkskolan, varutinnan
tidigare särskilt tillstånd av Eders Kungl. Majit erfordrats, dels skulle
för vissa speciella fall i yrkesbestämd fortsättningsskola fortsättningsskolans
bägge årskurser kunna genomgås under ett och samma läsår. Riksdagen
anser sig kunna helt ansluta sig till Eders Kungl. Majits förslag i förevarande
del.
I detta sammanhang har departementschefen framhållit de olägenheter,
som följa av att avlöning till lärarpersonalen och statsbidrag härtill avse
kalenderår i stället för budgetår. Enligt riksdagens mening är det önskvärt,
att frågan om en övergång till budgetår såsom tidsenhet vid avlönings- och
statsbidragsberäkningen göres till föremål för närmare utredning. Spörsmålet
torde erbjuda vissa svårigheter med hänsyn till dess samband med
kommunala budgets- och redovisningsförhållanden.
De föreslagna nya bestämmelserna i fråga örn befrielse från fortsättningsskolplikt
föranleda ingen erinran från riksdagens sida.
Eders Kungl. Majits förslag beträffande fortsättningsskolväsendets centralisering
utgör ett viktigt led i strävandena till en rationalisering av vårt folk
-
5
Riksdagens skrivelse Nr 195.
undervisningsväsende. Dessutom har förslaget en särskild betydelse för landets
glest bebyggda trakter, speciellt Norrland, i det att förslagets genomförande
utgör förutsättningen för att i vissa skoldistrikt, där undervisningen meddelas
i mindre folkskolor, en ordnad och god fortsättningsskolundervisning
överhuvudtaget skall kunna komma till stånd. Riksdagen finner därför förslaget
väl värt att godkännas.
Vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit i fråga örn anställningsvillkor för lärare
vid fortsättningsskolor, anser sig riksdagen böra bifalla med blott en mindre
ändring. I fråga örn omfattningen av lärares tjänstgöring såsom förutsättning
för rätt till ålderstillägg innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag, att tjänstgöringen
skulle motsvara minst 20 timmar i veckan under minst 18 veckor
av året. Enligt riksdagens mening är det angivna veckoan talet för lågt för
att, såsom avsetts, kunna anses motsvara större delen av läsåret. För att
icke alltför många lärare må utestängas från möjligheten att erhålla ålderstillägg,
vill riksdagen emellertid icke vidtaga större höjning av den ifrågavarande
siffran än till 24, motsvarande fyra 6-veckorskurser för år.
Mot de i propositionen förekommande anslagsberäkningarna och vad i
sammanhang härmed föreslagits, har riksdagen intet att erinra.
Slutligen vill riksdagen med anledning av den redogörelse, som i propositionen
framlagts rörande av skolöverstyrelsen och de sakkunniga framställda
förslag i fråga örn beivrande av skoiförsummelser utan giltigt förfall,
framhålla att det synes riksdagen önskvärt, att Eders Kungl. Majit, så
snart omständigheterna det medgiva, vidtager de ändringar i härutinnan
gällande bestämmelser för folk- och fortsättningsskolväsendet, som Eders
Kungl. Majit må finna erforderliga och lämpliga för att stadgandena örn skolplikt
skola kunna på ett effektivt sätt upprätthållas.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels
godkänt följande ändringar av de för fortsättningsskolan gällande
huvudsakliga grunder och bestämmelser:
1. Där skoldistrikt så beslutar, må högst en årskurs av fortsättningskolan
kunna förläggas till det läsår, under vilket lärjungarna avgått från folkskolan,
varvid dock, om fortsättningsskolan är tvåårig, andra årskursen icke
må begynna tidigare än ett år efter första årskursens början.
2. Är antalet lärjungar i yrkesbestämd fortsättningsskola med minst 120
timmars praktiskt arbete i skolkök, verkstad, jordbruk eller dylikt så ringa,
att bägge årskursernas lärjungar lämpligen böra i detta praktiska arbete
undervisas tillsammans, må sådan undervisning kunna förläggas till härför
lämplig tid utan hinder av att vissa lärjungar därvid komma att genomgå
fortsättningsskolans bägge årskurser under ett och samma läsår, dock att
lärjunge icke må påbörja andra årskursen det kalenderår, under vilket han
avgått från folkskolan.
3. I skoldistrikt, som anordnat obligatorisk sjuårig folkskola, tillhörande
6
Riksdagens skrivelse Nr 195.
någon av folkskolans undantagsfolk er, eller sjuårig halvtidsläsande mindre
folkskola, må, efter prövning i varje särskilt fall av skolöverstyrelsen, fortsättningsskolkursen
för sådana lärjungar, som vid läsårets slut avgått från
dylik skolas högsta klass, kunna omfatta en årskurs med minst 270 undervisningstimmar.
4. Omfattar fortsättningsskolområde två eller flera folkskolområden, inom
vilka den allmänna barnundervisningen meddelas i mindre folkskola, må
fortsättningsskola kunna anordnas för undervisning även åt lärjungar, som
avgått från mindre folkskola,
dels med anledning av Eders Kungl. Majrts förslag beslutat:
att lärare med fast anställning på någon med pensionsrätt i statens pensionsanstalt
förenad lärarbefattniPg vid fortsättningsskola må, därest tjänstgöringen
vid fortsättningsskolan motsvarar minst 20 timmar i veckan under
minst 24 veckor av året, kunna komma i åtnjutande av ålderstillägg av
statsmedel; skolande därvid ifråga örn ålderstilläggens belopp och grunderna
för deras utgående gälla vad i sådant avseende är stadgat beträffande ordinarie
folkskollärare;
att lärare med fast anställning, som nyss nämnts, skall under tjänstledighet
på grund av styrkt sjukdom avstå en tredjedel av den på ledigheten
belöpande delen av grundarvodet, samt att statsbidrag till hans vikarie skall
utgå med det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren avstår av
sitt arvode, erfordras till arvode åt vikarien;
att till ambulerande lärare vid fortsättningsskola må för av tjänsten föranledda
resor från hemmet till kursort, mellan kursorter samt från kursort
till hemmet av statsmedel utgå resekostnads- och traktamentsersättning enligt
klass III E. i allmänna resereglemente!;
att lärare vid folk- och småskolor må äga att för uppflyttning i högre
lönegrad i förekommande fall tillgodoräkna sig den tid, han med fast anställning
tjänstgjort på någon med lönetursrätt förenad lärarbefattning vid
fortsättningsskola;
dels medgivit, att till bestridande av kostnaderna för centralisering av
fortsättningsskolväsendet statsbidrag må utgå enligt i huvudsak följande
grunder:
a) Skoldistrikt, som genomför sådan centralisering av fortsättningsskolväsendet,
att eljest erforderlig skola därigenom bliver obehövlig, må, på sätt
bär nedan sägs, kunna erhålla statsbidrag till bestridande av kostnaderna
för inackordering, skolhushåll eller skolskjutsar för fortsättningsskolpliktiga
lärjungar, vilka eljest icke skulle kunna besöka skolan på grund av dess
avstånd från hemmet eller andra liknande omständigheter.
b) Statsbidrag enligt punkt a) må till ett skoldistrikt utgå med högst det
belopp, som enligt vad här nedan sägs skall anses motsvara den besparing
i statsbidraget till avlönande av lärare i fortsättningsskola inom distriktet,
vilken uppkommer därigenom, att eljest erforderlig skola på grund av cen
-
7
Riksdagens skrivelse Nr 1.95.
traliseringen bliver obehövlig. Vid beräkning av denna besparing skall
hänsyn tagas endast till fortsättningsskolor och mindre fortsättningsskolor,
som av skolöverstyrelsen förklarats vara erforderliga, därest statsbidrag till
centralisering icke utginge; dock att statsbidrag till fortsättningsskolväsendets
centralisering må kunna enligt eljest angivna grunder utgå för en tid
av högst två år, därest statens vederbörande folkskolinspektör vitsordar, att
motsvarande besparing i statsbidraget till avlönande av lärare vid fortsättningsskola
inom distriktet därigenom uppkommer. Den besparing i statsbidraget
till avlönande av lärare, som uppkommer för varje på grund av
centraliseringen indragen fortsättningsskola eller mindre fortsättningsskola,
skall anses utgöra 450 kronor.
c) Statsbidrag, som här avses, må utgå med belopp, som motsvarar kostnaderna
för inackordering, skolhushåll eller skolskjutsar, dock för varje lärjunge
med högst 1 krona 25 öre för dag, och skall statsbidraget utgå endast
för dag, för vilken avgift för inackordering, skolhushåll eller skolskjuts
verkligen förekommit.
d) Pågår undervisningen i skola, till vilken hänvisats lärjunge, för vilken
här avsett statsbidrag utgår, mindre än 30 timmar i veckan, beräknas statsbidraget
för det antal dagar, för vilket bidraget skulle utgått, örn undervisningen
fortgått 30 timmar i veckan.
e) Beslutar skoldistrikt att med bidrag av statsmedel centralisera fortsättningsskolorna,
åligger det fortsättningsskolstyrelsen att allt efter förekommande
fall anordna inackordering, skolhushåll eller skolskjutsar för lärjungarna,
och skall lärjunge, som ej genom målsmans egen försorg erhåller
stadgad fortsatt undervisning, vara skyldig att ställa sig till efterrättelse
vad skolstyrelsen angående hans skolgång bestämmer.
f) Målsman, som själv ombesörjer inackordering, skolhushåll eller skolskjuts
åt lärjunge, för vilken statsbidrag utgår, må efter medgivande av
skolstyrelsen kunna utbekomma det för lärjungen i fråga utgående statsbidraget;
dels
i riksstaten för budgetåret 1932/1933
a) ökat det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare
vid fortsättningsskolor, nu 5,000,000 kronor, med 100,000 kronor till
5,100,000 kronor,
b) till kostnader för centralisering av fortsättningsskolväsendet uppfört
ett ordinarie förslagsanslag av 100,000 kronor;
dels förklarat sig icke hava något att erinra mot att, där centralisering
av fortsättningsskolväsendet i enlighet med vad ovan sagts icke kommer
till stånd, såväl det ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag för vissa
skolpliktiga barn inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län som ock det i proposition nr 77 till 1932 års riksdag föreslagna
extra anslaget till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn tillhö
-
8
Riksdagens skrivelse Nr 195.
rande skoldistrikt i andra delar av riket än de fyra nordligaste länen tagas
i anspråk jämväl för lärjungar i fortsättningsskolan,
dels oek bemyndigat Eders Kungl. Maj.t att meddela de närmare föreskrifter,
som för tillämpning av vad riksdagen sålunda beslutat må befinnas
erforderliga.
Stockholm den 11 maj 1932.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1932, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.
321616